Johan Pehrson (L)

Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2014-06-18

Datum

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2014-06-03

Datum

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2012 - 30 juni 2013. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

Regeringen fattade ett beslut med stöd av lagen. Då avslogs ett överklagande av ett beslut om utvisning.

Regeringen anser att islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste åren. 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot, det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande terroristaktiviteter som har koppling till Sverige och den högre hotnivån fortsätter därför att gälla.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2014-03-18

Datum

2014-03-19

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2012. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel under 2012 har fyllt sin funktion och varit en nödvändig metod vid brottsbekämpning.

Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är viktigt att tillräckligt noggrant kunna bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har lett till för resultat i brottsutredningar. Detta med tanke på avvägningen mellan enskilda personers integritet och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet anser att regeringens redogörelse är tillräcklig. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2014-03-18

Datum

2014-03-19

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om frågor som rör domstolarna och domstolarnas arbete. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om de regler som styr rättegångar och andra delar av arbetet i domstolarna.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

17

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 95 minuter

Justering

2014-03-06

Datum

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om unga som begår brott. Motionerna handlar om arbete för att förebygga brott, handläggningstider, ungdomsdomstolar och straff för unga som begått brott.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2014-02-20

Datum

2014-02-20

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om kriminalvård. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sysselsättning, utslussning och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter, villkor för häktade, statistik och barn vars föräldrar är häktade eller sitter i fängelse.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

14

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 81 minuter

Justering

2014-02-20

Datum

2014-02-20

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12

Datum

2013-12-12

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna.

Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.

Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-17

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-24

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

1

Datum

2013-09-30

Utskottsberedning

2013/14:NU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

1

Datum

2013-09-30

Utskottsberedning

2013/14:KU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

3

Datum

2013-09-26

Utskottsberedning

2013/14:KU26

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

1

Datum

2013-09-26

Utskottsberedning

2013/14:CU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

1

Datum

2013-09-26

Utskottsberedning

2013/14:TU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

1

Datum

2013-09-26

Utskottsberedning

2013/14:UbU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag