Anf. 15 Caroline Szyber (KD)
Fru talman! En vanlig medborgare besöker en domstol i genomsnitt en gång under sin livstid. För många, både parter och vittnen, är det en ganska ovan situation att behöva uppträda vid en domstolsförhandling, och det upplevs ofta som mycket pressande.
På juristlinjen hade vi väldigt mycket diskussioner om rättsväsendet, och en fråga som ofta kom upp var nämndemannasystemet. Jag ska erkänna där det fanns en stor skepsis bland mina kursare. Först och främst handlade det om att nämndemän inte speglade befolkningen. Flera har varit inne på det i dag. Det handlar om både ålder och etnisk bakgrund.
Om man ska ta med sig någonting av det är det att ett rättssamhälle angår alla och att alla måste vara beredda att bidra. Jag tycker att det är angeläget att nämndemän representerar hela befolkningen. Så är det inte i dag.
Visst kan man diskutera huruvida det sitter tre vita pensionärer som nämndemän vid ett tingsrättsmål. Men jag tror att väldigt många skulle tycka att det vore bra om det fanns nämndemän av båda könen när det handlar om mål som våldtäkter, sexuella övergrepp och vårdnadstvister i domstol. Frågan är om det är vi politiker som ska gå in och styra vilka som ska sitta där eller inte.
I vissa länder är det obligatoriskt att vara en del av rättsväsendet. Där har man antingen ett jurysystem eller också utses nämndemän via lottning eller, som utredningen har varit inne på, via den fria kvoten. Men det man kan säga är att vare sig vi förändrar systemet eller inte blir 96 procent av befolkningen i dag aldrig nämndemän.
Huvudsaken för Kristdemokraterna är att kunskapen om rättegångar ökar. Det skulle vara positivt om det kunde bli en del av undervisningen i skolan. Jag tror framför att det vore bra med en större generell kunskap om rättegångar. Jag tycker det vore positivt om fler skolor följde rättegångar och besökte en tingsrätt. Har man följt en rättsprocess tror jag att det blir lättare den dag man själv blir en del av den, vare sig man är vittne eller kallas in som part.
Tyvärr är övergrepp i rättssak vanligare i dag bland unga än för 20 år sedan. Framför allt tror jag att det handlar om en stor okunskap. De unga kanske inte vet att det sms som de skickar är allvarligt och ändå utgör ett brott med ganska höga straffsatser.
Redan tidigare i våras debatterade vi nämndemannafrågan i samband med ett annat betänkande. Då talades det mycket om utbildning, och det har det gjorts även i dag. Jag tycker att det är viktigt att nämndemän får, om vi nu har det systemet, utbildning. Men jag tror att det också är viktigt att betona att det behövs information under tiden.
Jag vill lyfta fram det initiativ som Domstolsverket tog tidigare och skickade ut ett brev till alla nämndemän och berättade om vikten av olika frågor, bland annat jävsfrågor. Vi har haft några fall som har blivit väldigt kostsamma just på grund av att folk har suttit på två stolar och inte varit medvetna om problematiken med det.
Med anledning av det betänkande vi nu behandlar kan jag säga att jag kanske inte riktigt är förvånad över att utredningen landade där den landade. Det var tydligt att expertgruppen tyckte vissa saker och att den politiska referensgruppen, som jag satt i, tyckte lite andra saker. Det betänkande som vi diskuterar och det förslag som regeringen har lagt fram speglar det som den politiska referensgruppen diskuterade och tog upp. Ska vi ändra ett system gäller det att få en stor enighet om det. Ska vi ha kvar ett system är det också viktigt att det finns en bred enighet om det. Det är väl därför det betänkande vi nu debatterar ser ut som det gör.
Att juristerna och expertgruppen hade en annan syn är kanske inte så konstigt, speciellt när jag tittar tillbaka på hur diskussionerna lät när jag gick på juristlinjen. Det viktigaste tycker jag är att det tillsattes en utredning. Det har tagits upp tidigare i debatten att Socialdemokraterna tillsatte en utredning för några år sedan. Jag tycker att det är bra att justitieministern tillsatte en utredning och att vi fick se på frågan och ta ett helhetsgrepp.
Jag vill nämna, och det har jag gjort tidigare, att i en kammardebatt sent en torsdagskväll sade en representant för Sverigedemokraterna: "Våra nämndemän ska döma som vi vill." Det är mycket möjligt att det var en felsägning en sen torsdagskväll, men jag tror det är viktigt med tanke på sådana uttalanden att vi alla politiska partier verkligen funderar på hur man utser nämndemän. Det är personer som vi utser, men de sitter inte på något partimandat.
Problem eller inte, men lite oroad är även jag, som Centerpartiets Johan Linander, när vi ser att krafter som nazistiska partier ökar. Det finns risk att kanske även dessa gör intåg i våra domstolar och sitter som nämndemän i till exempel migrationsmål. Jag vill i alla fall lyfta problematiken i det.
Men detta betänkande är bra, och jag tycker att det är viktigt att trycka på utbildningens betydelse. Även Kristdemokraterna hade gärna sett en höjd ersättning för det viktiga jobb som nämndemän gör. Men det var tydligt att det skulle vara kostnadsneutralt. Det behöver inte betyda att utredningen inte tycker att nämndemän ska få en skälig ersättning. Däremot är det viktigt att ta ansvar för ekonomin. Om vi inte minskar antalet nämndemän, vilket vi inte gör, kan vi inte höja ersättningen. Men ambitionen finns, och vi kommer absolut att titta vidare på detta.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)