Edward Riedl (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen.

Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd.

Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026.

För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi.

Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026.

Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2026-04-21

Datum

2026-04-21

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.

Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.

Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket.

Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent.

Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas.

Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver.

Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Interpellation 2025/26:135 Åtgärder mot ekonomisk ojämlikhet av Eva Lindh (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Fattigdomen ökar i Sverige. Dubbelt så många lever i dag i fattigdom jämfört med år 2021. Ökningen beror på lågkonjunkturen, höga matpriser och hög arbetslöshet, men också på att det blir allt svårare

Inlämnad

2025-11-10

Svarsdatum

2026-01-15

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2025/26:172 Regeringens inflationspolitik av Samuel Gonzalez Westling (V) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Under det senaste året har finansministern och regeringen vid upprepade tillfällen hävdat att kampen mot inflationen är vunnen. I budgetpropositionen konstaterar regeringen att inflationen

Inlämnad

2025-11-19

Svarsdatum

2026-01-15

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

101, 357 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-21

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Interpellation 2025/26:113 Moms på parkeringsplatser av Marie Olsson (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Skatteverket har tagit fram ett nytt ställningstagande gällande mervärdesskatt vid upplåtelse av parkeringsplats till lokal- och bostadshyresgäster. Detta ska gälla från den 1 april 2026. Det nya ställningstagandet

Inlämnad

2025-10-30

Svarsdatum

2025-11-14

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2025/26:70 Statens ansvar för Bromma flygplats av Kadir Kasirga (S) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) I en artikel i tidningen Mitt i Stockholm den 13 oktober 2025 framkommer uppgifter om att staten, genom det statliga bolaget Swedavia, förlorar nära 100 miljoner kronor årligen

Inlämnad

2025-10-14

Svarsdatum

2025-11-07

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis lastbilar, traktorer, snöslungor och motorcyklar. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid.

Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även stöd inom det maritima området och stöd för att stärka Ukrainas civilförsvar.

Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter minskar med cirka 6,1 miljarder kronor 2025. Därmed förstärks statens finansiella sparande och minskar dess lånebehov med samma belopp. För perioden 2026–2030 beräknas statens utgifter öka med 6,1 miljarder.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2025-09-30

Datum

2025-09-30

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

82, 296 minuter

Justering

2025-06-12

Datum

2025-06-12

Bordläggning

2025-06-17

Debatt

2025-06-18

Beslut

2025-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja subventionsgraden för rotavdrag från 30 procent till 50 procent. Höjningen gäller från och med 12 maj 2025 till och med den 31 december 2025.

Rotavdrag kallas det avdrag en privatperson kan få när den anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen genom att bland annat dämpa effekterna av det ekonomiska läget.

Statens budget för 2025 påverkas av förslaget genom minskade skatteintäkter på ca 4,35 miljarder kronor. Rotavdraget är subventionerat av staten vilket innebär att staten står för delar av kostnaden för utförandet av rotarbeten. Avdraget bekostas genom skattereduktion och ger staten minskade skatteintäkter.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen menar att byggbranschens situation i konjunkturläget innebär ett sådant skäl, vilket riksdagen håller med om.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 93 minuter

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-06

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis vapen och ammunition, fordon för sjuktransporter, sjukvårdsmateriel och livsmedel. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid.

Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även utbildningsinsatser och stöd för att stärka Ukrainas totalförsvarsförmåga.

Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter för 2025 ökar med cirka 11,7 miljarder kronor och med sammanlagt cirka 4,8 miljarder under 2026–2028. Förslaget innebär också att 16,5 miljarder kronor som beräknats för stöd till Ukraina 2026 omfördelas till 2025.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2025-04-22

Datum

2025-04-22

Bordläggning

2025-04-28

Debatt

2025-04-29

Beslut

2025-04-29

Interpellation 2024/25:497 Ekonomiska konsekvenser av fortsatt drift av Bromma flygplats av Anna-Caren Sätherberg (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Pandemin har varit utmanande både globalt och i Europa, vilket påverkar världens flygbolag, flygplatser och hela ekosystemet runt flyget. I Sverige har återhämtningen

Inlämnad

2025-03-05

Svarsdatum

2025-04-08

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2024/25:513 Swedavias förutsättningar att styra sin verksamhet av Isak From (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Antalet passagerare från Swedavias flygplats i Umeå var 30 procent lägre 2024 än 2019. Från Arlanda var resandet 11 procent mindre 2024 än 2019, och då har utrikestrafiken återhämtat

Inlämnad

2025-03-10

Svarsdatum

2025-04-08

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2024/25:502 Konsekvenserna för Ronneby flygplats av Heléne Björklund (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Pandemin har varit utmanande både globalt och i Europa, vilket påverkar världens flygbolag, flygplatser och hela ekosystemet runt flyget. I Sverige har återhämtningen av inrikestrafiken

Inlämnad

2025-03-06

Svarsdatum

2025-04-08

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2024/25:491 Skattesänkningar för riskkapitalister av Niklas Karlsson (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Under riksdagens sommaruppehåll gav regeringen en utredare ett uppdrag med en tydlig inriktning: att sänka skatten för riskkapitalister. Resultatet av denna utredning, som nu har presenterats,

Inlämnad

2025-03-03

Svarsdatum

2025-04-04

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2024/25:477 Ökande matpriser av Jytte Guteland (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Matpriserna har ökat med 25 procent de senaste tre åren. Pressade svenskar tvingades i början av året notera att prishöjningarna bara fortsätter. Axfood, Coop och Ica, som dominerar marknaden, fortsätter att

Inlämnad

2025-02-27

Svarsdatum

2025-03-18

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2024/25:458 Regeringens hantering av ökande matpriser av Mikael Damberg (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Matpriserna fortsätter att öka. En vanlig familj kan i dag betala 30 000 kronor mer för sin mat varje år jämfört med innan kostnadskrisen. Priserna på vardagsvaror fortsätter uppåt.

Inlämnad

2025-02-25

Svarsdatum

2025-03-18

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)