Användningen av skattemedel
Interpellation 2025/26:561 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-06-15
- Överlämnad:
- 2026-06-16
- Anmäld:
- 2026-06-17
- Svarsdatum:
- 2026-08-11
- Besvarad:
- 2026-08-11
- Sista svarsdatum:
- 2026-08-11
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Sverige behöver en ekonomisk politik som präglas av ansvarstagande och respekt för skattebetalarnas pengar. Samtidigt som välfärden, infrastrukturen och rättsväsendet står inför stora utmaningar har regeringen prioriterat kostsamma skattesänkningar och ökad upplåning. Det väcker frågor om hur skattemedel används och vilka prioriteringar som görs.
Socialdemokraterna har därför presenterat ett program mot skatteslöseri som bygger på ett antal principer: stopp för vinstjakten i välfärden, åtgärder mot den kriminella ekonomin, effektivare offentlig upphandling, bättre användning av ny teknik för att frigöra resurser i välfärden och budgetdisciplin. Syftet är att säkerställa att skattepengar används där de gör störst nytta för medborgarna.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Har ministern för avsikt att sätta stopp för alla former av slöseri med skattepengar?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:561
Webb-tv: Användningen av skattemedel
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 10 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag har för avsikt att sätta stopp för alla former av slöseri med skattepengar. Svaret är ja – och det arbetet pågår redan.
Regeringens utgångspunkt är tydlig: Varje skattekrona ska användas ansvarsfullt och med respekt. Det är därför centralt att den skattefinansierade verksamheten bedrivs ändamålsenligt, är effektiv och fokuserar på kärnverksamhet.
Regeringen har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder för att minska slöseriet med skattepengar. Vi har sett över organiseringen av statsförvaltningen för att minska antalet myndigheter. I början av 2026 var de nio färre än året innan. Samtidigt vidtar regeringen åtgärder för att göra en genomlysning av statsförvaltningen. Bland annat har Statskontoret fått i uppdrag att kartlägga administrativa kostnader i staten, föreslå analyser som kan leda till ytterligare omprövning och effektivisering samt föreslå regelförenklingar för ökad effektivitet i kommunal verksamhet.
Dessutom tas krafttag mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Med inrättandet av Utbetalningsmyndigheten och stärkta verktyg för kommunerna minskar utrymmet för att utnyttja välfärdssystemen. Varje felaktigt utbetald krona är ett svek mot skattebetalarna och mot välfärdens kärna.
Anf. 11 Eva Lindh (S)
Herr talman! Jag tackar finansminister Elisabeth Svantesson för svaret.
Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Detta lär vara ett gammalt citat av den tidigare socialministern Gustav Möller, men det är också en väldigt modern princip. När en skattekrona används fel är det inte bara pengar som försvinner. Det är en lärare som inte kan anställas, en vårdcentral som inte kan bemannas, en väg som inte kan rustas, en polis som inte kan utbildas eller en familj som får bära kostnaderna genom högre skatt eller sämre välfärd.
Den här interpellationen handlar därför om något mycket större än enskilda exempel på slöseri. Den handlar om vilket ansvar en regering tar för svenska folkets pengar.
Vårt besked är enkelt. Vi socialdemokrater tycker att varje skattekrona ska användas så effektivt som möjligt. Men regeringen har valt en annan väg. Regeringen säger att den tar ansvar för ekonomin, men man lånar till skattesänkningar och lämnar konsekvenserna till kommande år. Den här regeringen har gått med de största underskotten på generationer och har lånat nästan 200 000 kronor per minut, och det stannar inte där.
I våras sa finansministern att pengarna var slut. Några månader senare presenterade man ofinansierade åtgärder som knappt sträcker sig över valdagen. Nu är det början av augusti, och SD-regeringen har redan ställt ut vallöften för över 200 miljarder.
Regeringens egna beräkningar visar ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor i år. Nästa år beräknas underskottet till 181 miljarder. Det är stora pengar. Samtidigt står Sverige inför långsiktiga åtaganden.
Herr talman! Regeringen säger dessutom att kommuner och regioner måste effektivisera och göra mer med mindre, men när det gäller den egna organisationen gäller uppenbarligen andra regler. Mellan 2022 och 2026 ökade anslagen till Regeringskansliet med 2,3 miljarder kronor. Det är en nästan 30-procentig ökning. När vård, skola och omsorg tvingas spara låter regeringen alltså sin egen organisation växa.
Det här handlar naturligtvis om trovärdighet. Man kan inte kräva återhållsamhet av kommuner, regioner och myndigheter och samtidigt låta de egna kostnaderna öka kraftigt. Trots upprepade frågor och debatter har jag fortfarande inte fått något besked om vad pengarna har gått till.
Det verkligt stora slöseriet uppstår dock när systemen är utformade så att våra gemensamma pengar kan läcka ut år efter år. Skattepengar som skulle gå till elever och lärare blir i stället vinster i skolkoncerner. Välfärdspengar kan hamna hos företag med kopplingar till organiserad brottslighet. Det finns offentlig upphandling som premierar företag som konkurrerar genom fusk, lönedumpning och dåliga arbetsvillkor. Välfärden tvingas lägga alltmer tid på administration och kontrollsystem i stället för på människor.
Därför har vi socialdemokrater tagit fram ett program mot slöseri med skattepengar. Finansministern säger att man har påbörjat ett arbete. Det sker efter fyra år då pengarna har runnit ut ur statskassan.
Anf. 12 Aida Birinxhiku (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Jag tackar även min kollega Eva Lindh som har ställt interpellationen.
Mycket klokt har redan sagts, men jag vill passa på att fråga finansministern om något som hon ofta återkommer till, nämligen framtidstro.
Hur ska människor kunna känna framtidstro när arbetslösheten är rekordhög, när konkurserna är rekordmånga och när kortsiktiga åtgärder gång på gång får gå före långsiktiga reformer som skulle kunna få fart på ekonomin och jobben. Allt detta sker samtidigt som finansministern konstaterat att pengarna är slut.
Enligt Moderaterna och Sverigedemokraterna finns det aldrig pengar till höjda barnbidrag, billigare mediciner eller strukturreformer som skulle kunna få fart på tillväxten. Men på något magiskt sätt finns det alltid pengar till att sänka skatten för de allra rikaste, och det görs till och med med lånade pengar.
Herr talman! Enligt klockan har jag pratat i ungefär en minut. På den tiden har regeringen lånat närmare 200 000 kronor. Regeringen har lånat 200 000 kronor varje minut dygnet runt sedan den tillträdde. Den avgörande frågan är vad pengarna används till, för samtidigt som regeringen har lånat enorma summor har man som sagt sänkt skatten för dem med de högsta inkomsterna medan välfärden har fått stå tillbaka och arbetslösheten har fått dra iväg. Notan får framtida generationer betala. Det är inte en ekonomisk politik som tar ansvar, och det är definitivt inte en ekonomisk politik som skapar framtidstro.
Herr talman! Utöver det som jag redan har nämnt vill jag understryka att den rekordhöga arbetslöshet som den här regeringens missriktade ekonomiska politik har lett till är ett enormt slöseri. Det är ett slöseri inte bara i form av uteblivna skatteintäkter och högre offentliga utgifter utan framför allt i form av förlorade möjligheter för människor.
Samtidigt skickar Arbetsförmedlingen tillbaka miljardbelopp till regeringen. Och pengar som skulle gått till omställningsstudiestödet har inte kunnat användas, eftersom regeringen inte har gett CSN tillräckliga resurser att hantera ansökningarna.
Allt detta är ett enormt misslyckande, framför allt med tanke på vad statsminister Ulf Kristersson själv sa inför förra valet. Han sa att en regering borde bedömas efter kontrollfrågan om fler människor har kommit i arbete och om fler människor kan försörja sig själva. Vad svarar finansministern på den frågan i dag? Tycker finansministern att regeringen har klarat kontrollfrågan när omkring 100 000 fler har blivit arbetslösa sedan regeringen tillträdde?
Anf. 13 Edward Riedl (M)
Herr talman! Låt mig börja med att säga att frågan om skatteslöseri är viktig – jag kommer tillbaka till den. Men det märks att vi är inne i en valrörelse; det haglar påståenden. En hel del av dem är helt enkelt inte korrekta. Jag tänkte prata lite om de kostsamma skattesänkningar som Socialdemokraterna här inne förfasar sig över, lite om statsskulden och kanske en del om arbetslösheten.
Om vi börjar med de kostsamma skattesänkningar som Socialdemokraterna förfasar sig över handlar det alltså om att vi, den moderatledda regeringen, har sänkt skatten för löntagare och pensionärer. Vi har apropå strukturreformer sänkt skatten på sparande, vilket kommer att bygga Sverige starkt för framtiden. Vi har sänkt skatten på bensin och diesel, vilket underlättar för otroligt många människor i vårt avlånga land. Vi har också sänkt skatten på el, vilket är viktigt. Vi har sänkt skatten på mat. Allt detta har gjort att människor har fått det lite bättre. Det är det Socialdemokraterna förfasar sig över.
Herr talman! Låt mig komma tillbaka till statsskulden, för där kommer det en hel del felaktigheter från Socialdemokraterna. Statsskulden är i dag lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista statsbudget. Det är fakta; det är så det ligger till. Trots det försöker man påstå motsatsen och skriva om historien.
Sverige har högre tillväxt än de flesta andra länder i Europa. Vi har gått från bottenligan när Socialdemokraterna styrde till att återigen tillhöra toppskiktet. Arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingen är lägre. Det går säkert att hitta enskilda siffror som gör att man kan påstå något annat, men detta är vad Arbetsförmedlingen säger. Det innebär att vi har 110 000 fler skattebetalare i Sverige – högre skatteintäkter.
Den som tycker om fakta kan gå in och titta på hur mycket skatteintäkterna har vuxit under den här regeringen. Från 2 300 miljarder i den sista socialdemokratiska budgeten har skatteintäkterna nu vuxit till 2 800 miljarder. Det blir 500 miljarder mer varje år att satsa på Sverige för att utveckla Sverige – att satsa på polis och rättsväsen, på att bygga ut försvaret och på fler händer i välfärden. Det är bra saker för Sverige.
Vi har också kunnat använda de här pengarna till att sänka skatterna och underlätta för människor. Tillväxten är alltså nyckeln för att människor ska få det bättre.
Låt mig stanna vid statsskulden. Jag har haft förmånen att sitta i förhandlingar för Moderaterna om försvarsöverenskommelsen och det ekonomiska ramverket. Vi har pratat om Ukraina tillsammans, och jag är glad att vi i bred samstämmighet har kunnat landa i dessa frågor. Men i varje förhandling har de rödgröna partierna, enskilt eller tillsammans, velat låna mer pengar – mer pengar till försvaret och mer pengar vad gäller det ekonomiska ramverket. Man har velat låna mer pengar till Ukraina. Hade de rödgröna partierna fått som de ville hade statsskulden faktiskt varit högre än när Socialdemokraterna själva styrde. Men nu är det inte så, tack och lov!
Herr talman! Skatteslöseri är många saker. Jag kommer att återkomma till det lite mer i mitt andra inlägg. Men låt mig konstatera att det handlar om allt från medvetet fusk – att kriminella stjäl från våra gemensamma välfärdssystem – till att man använder pengarna fel. Jag kommer att komma tillbaka till detta, för Socialdemokraterna har ett mycket dåligt track record medan den här regeringen har kommit en bra bit på vägen när det gäller detta. Men jag får ta det i mitt andra inlägg.
Anf. 14 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack, Eva Lindh, för den här interpellationen! Man får visserligen gratulera Socialdemokraterna till ett nyvunnet intresse för skatteslöseri. Men utmaningen är väl att det kanske klingar lite falskt i förhållande till den politik de själva har genomfört och nu också vill genomföra.
Jag vill, herr talman, börja med att konstatera att Sverige har befunnit sig i en lågkonjunktur. Visserligen är återhämtningen här, ordentligt. En orsak till det är att regeringen i samband med energikrisen i Mellanöstern varit väldigt aktiv och snabb med att skydda svenska hushåll och svensk ekonomi.
Men jag hör gång på gång att man talar om det underskott som vi just nu har och som alla partier här i riksdagen faktiskt har. Det är en sak jag tycker är väldigt märklig: att man inte kan säga som det är. Jag gillar när man säger som det är och när man är ärlig och säger vad man vill göra.
Jag är ärlig. Vi har ett säkerhetspolitiskt läge som är värre än på väldigt lång tid. Vi har en situation, både i Sverige och med kriget i Ukraina, som gör att vi måste bygga Sverige starkt. Jag vill därför ställa frågan tillbaka till Eva Lindh: Är det Ukrainastödet som Eva Lindh tycker är skatteslöseri? Är det försvarspengarna, när vi bygger ett starkt försvar, som är skatteslöseri? Är det pengar till infrastruktur som Eva Lindh tycker är skatteslöseri? Eller är det stödet till hushållen?
Allt detta tillsammans är det som den här regeringen gör, och det handlar också om storstädningen, som jag nämnde: att rensa upp och ta tag i de stora problemen och se till att frigöra skattepengar. Jag skulle vilja påstå att inte en enda socialdemokratisk finansminister på åtminstone 30 år har kunnat prioritera på det sätt som jag har gjort – 50 miljarder på en mandatperiod.
Sverige har stora utmaningar, och ska vi både skydda och stärka svenska folket och vårt lands gränser och också se till att ekonomin växer måste vi se till att skattesystemet fungerar så att det uppmuntrar till arbete och företagande men också, såklart, att varje skattekrona används på bästa sätt. Därför har jag omprioriterat.
Detta är ju inte Socialdemokraternas starkaste gren. Vi ser bara här i Stockholm – det är bra att påminna sig om så här knappt fem veckor före valet – att Socialdemokraterna har höjt skatten, till och med två gånger, för att man inte orkar prioritera. Så det får nog ändå sägas att man kanske får rensa lite framför sin egen dörr.
Det positiva med allt detta är att vi ändå har starka statsfinanser. Statsskulden är lägre nu än när Magdalena Andersson lämnade det jobb som jag har. Vi kan stötta Ukraina. Vi kan bygga ett starkt försvar utan att belåna oss upp till taknocken. Detta beror på att vi har ordning och reda. Det beror på att fyra partier har bestämt sig för vad som är viktigast, nämligen att göra Sverige tryggare och starkare och också såklart att se till att ekonomisk trygghet råder för människor.
Det här med framtidstro är en bra fråga att lyfta. För mig är framtidstro att vi visar att Sverige har fantastiska möjligheter – att man som ung, till exempel genom ett förbättrat sparande och investeringar i ISK, ska kunna tänka sig och drömma om att kunna bo i det lilla huset, småhuset. Framtidstro är att veta att Sverige har så många möjligheter. Vi kommer att göra allt vi kan för att företag ska stanna och verka här och inte skrämmas ut ur landet.
Varenda person som bor i Sverige måste fråga sig: Har jag råd med en rödgrön regering?
Anf. 15 Eva Lindh (S)
Herr talman! Det finns oerhört mycket att kommentera här, men jag tänkte faktiskt inte göra det. Edward Riedl excellerar i skrämselpropaganda om socialdemokratisk politik som jag inte ens tycker är värd att kommentera och i en annan verklighetsbeskrivning och andra fakta än de flesta har. Det tänkte jag alltså inte säga något om.
Vi har kommit överens om att låna till exempelvis Ukraina. Vi står bakom de överenskommelser som vi har gjort. Men det är en otroligt avgörande skillnad mellan att låna till något som stärker Sverige på lång sikt och att låna till åtgärder som är tillfälliga eller till skattesänkningar som inte löser de strukturella problemen. Det är precis det som den här regeringen har gjort. Och man visar sin minskade trovärdighet och sitt minskade ansvarstagande för den ekonomiska politiken genom att säga att pengarna är slut samtidigt som man bara under den här valrörelsen har ställt ut löften om 200 miljarder i nya satsningar utan att kunna presentera en finansiering av dem. Det är faktiskt häpnadsväckande.
Men åter till det som min interpellation faktiskt handlar om, att ta tag i slöseriet med skattepengar. Detta är inte något nytt för Socialdemokraterna. Det var precis därför jag läste upp citatet om att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.
Det är klassisk socialdemokratisk politik. Vi står för ett starkt samhälle, men vi står också för ordning och reda. Då är detta viktigt. Vi har och kommer att ha ordning och reda i de offentliga finanserna.
Vi vill stoppa vinstjakten i välfärden. Jag vill uppehålla mig lite vid detta. Här verkar det ju som om regeringen inte vill ha ordning och reda, och man verkar också ha ideologiska skygglappar. Skattepengar som är avsatta till skolan ska gå till skolan – inte till obegränsade vinstuttag.
Vi går till val på att förbjuda vinster i skolan och förskolan och på att stoppa överkompensationen till fristående skolor. Det är pengar som skulle kunna göra konkret skillnad i välfärden. Här måste vi stoppa utflödet av resurser, men vi hör inget om detta. Det var den andra punkten.
Den tredje punkten handlar om att strypa den kriminella ekonomin. Det är inte längre en sidofråga. För varje år som går får vi mer fakta på bordet. Den kriminella ekonomin är motorn som göder gängen. Om kriminella kan tjäna pengar på våra välfärdssystem måste vi stänga den möjligheten.
På område efter område ser vi att den här regeringen har låtit detta fortgå. Det har fått fortgå inom hemtjänsten och i HVB-verksamheter som till och med drivs av kriminellt organiserade. Vårdcentraler och andra företag används som brottsverktyg.
Alla företag är naturligtvis inte brottsliga. Vi har enormt många bra företagare som är seriösa. Men de flesta inom den organiserade brottsligheten driver nu företag. Detta måste man se och göra någonting åt. En ESO-rapport har uppskattat den kriminella ekonomin till hundratals miljarder kronor om året.
Samtidigt finns det människor som går till jobbet varje dag och gör rätt för sig. De betalar skatt och förväntar sig att samhället gör sin del. Vi måste stoppa skatteslöseriet, och jag undrar om finansministern är beredd att göra något för att stoppa det på alla områden.
Anf. 16 Aida Birinxhiku (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Det finns väldigt mycket som jag skulle vilja kommentera, men först måste jag säga någonting om skolan.
Hur kan finansministern prata om ansvarsfull hantering av skattepengar när skattepengar försvinner från svensk skola varje dag? Skattepengar som borde gå till elever och lärare försvinner i stället i vinstuttag. Sverige är i princip ensamt i världen om att tillåta obegränsade vinstuttag ur skattefinansierade skolor.
Vi måste stoppa både den vinstjakt som sker i skolan och den överkompensation som sker till fristående skolor. Det har den här regeringen inte gjort någonting åt. Bara överkompensationen till friskolor kostar närmare 3 miljarder varje år. För de pengarna skulle man kunna anställa 3 000 fler lärare i grundskolan.
Om finansministern menar allvar med att sätta stopp för slöseri med skattepengar, se då till att de skattepengar som ska gå till skolan också stannar i skolan!
Herr talman! Jag har inte så mycket talartid kvar, men oavsett hur man vänder och vrider på det tvingas jag konstatera att fyra gånger av fyra då Moderaterna har styrt Sverige har man misslyckats med jobben och tillväxten, och man har lämnat efter sig svaga statsfinanser. Detta är inte framtidstro. Det skulle jag vilja att väljarna i Halland och i hela landet bär med sig när de ska göra sitt val den 13 september.
Anf. 17 Edward Riedl (M)
Herr talman! Trots att Arbetsförmedlingen konstaterar att arbetslösheten är lägre, att vi har fler skattebetalare och att vi har högre skatteintäkter försöker Socialdemokraterna hävda någonting helt annat.
Låt oss för en stund låtsas att Socialdemokraterna skulle ha rätt, att deras talepunkter skulle stämma. På vilket sätt blir det fler jobb i svensk ekonomi om Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet får göra det dyrare att anställa? Om de får lägga ytterligare bördor på svenska företag, på vilket sätt skulle det leda till att det blir fler jobb?
Gå inte på Socialdemokraternas bluff! De har fel om arbetslösheten, och de har fel om hur man skapar fler jobb. Det blir inte fler jobb om man gör det dyrare att anställa.
När det gäller skatteslöseriet – låt mig komma tillbaka till det – kan jag konstatera att när Socialdemokraterna själva får bestämma anställer man i vården hellre byråkrater än vårdpersonal. Här i riksdagen vill man hellre höja skatten för sjuksköterskor och annan vårdpersonal än sänka den, som vi moderater vill.
Vi har genomfört tio jobbskatteavdrag under 2000-talet med moderatledda regeringar, vissa gånger också med stöd av oppositionen. Varenda gång har Socialdemokraterna röstat nej till lägre skatt för svensk vårdpersonal.
När kriminella stjäl från välfärden – då var det första Socialdemokraterna gjorde när de fick möjligheten att lägga fram en budget förra mandatperioden att just skära ned på polisen. Så trycker man inte tillbaka gängen. Så tar man inte tag i den kriminella ekonomin.
Jag hinner inte räkna upp alla exempel, men låt mig återigen konstatera: Vill man ha ordning och reda i stället för skatteslöseri är Moderaterna ett mycket bättre val än Socialdemokraterna, för vi visar gång på gång att vi kan detta.
Anf. 18 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag uppskattar i grund och botten att Eva Lindh lyfter frågan om slöseri med skattemedel. För mig är detta inte bara – ”bara” inom citattecken – en ekonomisk fråga, utan det handlar också om moral. Det handlar också om respekt för alla de människor som arbetar, betalar skatt, driver företag eller är anställda. De förväntar sig självklart att staten, liksom kommuner och regioner, ska använda de inbetalade skattemedlen på ett ansvarsfullt sätt. Jag tänker just så.
Kanske finns det en skillnad när det gäller hur man ser på detta att det är någon som har tjänat in pengarna. Det är inte staten som äger skatterna, utan det är människor och företag som skapar värden. Den som går till jobbet på morgonen – antingen man är anställd eller driver företag – ska veta att vi inte tar ut mer skatt än vad som krävs och att vi också använder varje krona rätt.
Därför blir det lite motsägelsefullt när Socialdemokraterna å ena sidan talar om att stoppa skatteslöseri och å andra sidan samtidigt gärna och ofta höjer skatter för helt vanliga människor, till exempel som man har gjort här i Stockholm under de gångna åren.
När det väl gäller – när det är svåra beslut som ska fattas och viktiga investeringar som ska göras – ser Socialdemokraterna ofta skattehöjningar som lösningen.
Man kan fråga mig: Är du inte orättvis nu? Nej, det är jag inte, fast jag svarar på min egen fråga.
Under förra mandatperioden var det faktiskt just så: Skatter höjdes och det tillkom nya. Sammantaget gjordes 46 förändringar som ledde till att skatterna blev högre. Socialdemokraterna säger en sak men gör någonting helt annat.
Något annat som är magstarkt är det som jag egentligen tycker är det största skatteslöseri som har skett i modern tid. Jag talar om nedläggningen av två fungerande kärnkraftsreaktorer. Det är kapitalförstöring av värsta slag. När vi nu bygger ny kärnkraft är behoven inte desamma som om dessa reaktorer hade fått vara kvar. Det är inte att ta ansvar för skattepengarna, lika lite som det är det när man alltid höjer en skatt så fort man ska finansiera något.
Då är vi än en gång vid dörren som det står ”14 september” på. Om man öppnar den och den rödgröna sidan har vunnit, vad är det då som står på spel när det gäller skatter och skatteslöseri? Miljöpartiet och Vänstern är åtminstone ärliga med sin politik. De vill höja skatter. De vill höja drivmedelspriserna. Och Daniel Helldén, Miljöpartiet, var väldigt tydlig med att han vill öka invandringen. Allt detta leder till ökade kostnader som ska betalas av någon.
Det finns också tydliga luckor i finansieringen hos många av de fyra partierna. Man presenterar en allmän finansiering lite löst utan att ha detaljer i stället för att göra som Moderaterna. Vi har presenterat en genomgripande plan som gör att vi kan fortsätta den väg som vi har påbörjat.
Slutligen: Är pengarna slut? Nej, verkligen inte! Varje år uppstår ett reformutrymme. Det här reformutrymmet uppstår därför att den ekonomiska tillväxten gör att skatteintäkterna oftast – nästan jämt – ökar snabbare än utgifterna. Då uppstår ett utrymme som man förhandlar om. Men alla vi i denna kammare är ju överens om att de stora investeringarna framöver i infrastruktur, försvar och många andra viktiga saker ska fortsätta. Det är därför jag säger att allt utöver det måste finansieras, och det är också det som vi har presenterat förslag på.
Anf. 19 Eva Lindh (S)
Herr talman! Ytterligare repliker används här för att säga saker om socialdemokratisk politik som inte stämmer – eller om verkligheten som inte stämmer.
Det handlar inte om brist på ärlighet, finansministern. Det handlar om att jag tror att Socialdemokraterna vet mer om sin egen politik än Moderaterna, som hittar på.
Det här handlar ju om skatteslöseri. Om miljarder kan fortsätta läcka ut ur vår statskassa och om kriminella kan bygga företag runt våra välfärdssystem, då borde en regering agera. Allt annat är skamligt. Då måste systemen ändras. Om skolans pengar kan omvandlas till vinster samtidigt som lärare och elever får mindre resurser, då måste reglerna ändras. Det är så vi sätter skattebetalarna och Sverige först.
I mitt försök här att prata om skatteslöseri och vad regeringen egentligen tänker göra pratar jag om de stora pengarna. Då har jag inte ens hunnit prata om upphandlingarna, där pengar också försvinner ut i en del fusk och vi måste ändra en del regler. Jag har inte pratat om hur man mest effektivt kan använda tiden i välfärden. Men jag pratar om välfärdspengar som kan hamna hos kriminella. Jag pratar om offentliga upphandlingar där oseriösa företag kan konkurrera genom fusk och om friskolesystem där skattepengar kan bli privata vinster. Det är här det verkliga slöseriet finns.
Samtidigt har vi en regering som lånar stora summor pengar och lämnar efter sig mycket stora underskott. Regeringen har gjort helt andra prioriteringar. Jag hoppas att väljarna ser den här skillnaden och röstar på ett parti som tar Sverige och svensk ekonomi på allvar.
Anf. 20 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack, återigen, till Eva Lindh för en viktig diskussion om skatter!
Jag kan konstatera att det är den här regeringen som har sett till att vi nu har fått en utbetalningsmyndighet på plats för att komma åt fusk.
Jag kan konstatera att den här regeringen har stiftat många nya lagar och gett verktyg till myndigheterna att samarbeta för att kraftfullt komma åt det som Eva Lindh är inne på, det vill säga att pengarna används i den kriminella ekonomin. De växer där; det är helt riktigt. Det har vi visat ett otroligt högt tempo i att göra.
Jag kan också konstatera att det är under den här regeringen som vi snart kommer att tillsätta en slöserikommission, som kommer att jobba med hur statliga utgifter ska kunna bli mindre. Man ska göra en ordentlig översyn av detta.
Det är den här regeringen som kommer att fortsätta detta arbete under nästa mandatperiod, om vi får den möjligheten, och verkligen se till att vi inte tar ut högre skatter än vad som behövs men också kommer åt alla typer av skattefusk och skatteslöseri.
Man ska veta att det vi gör med Sverige nu är att vi bygger Sverige starkare. Vi har kunnat fördubbla pengarna till försvaret, vi har kunnat stärka rättsväsendet och vi har stärkt svenskarnas ekonomi i en väldigt tuff tid.
På andra sidan står andra partier som har lite andra synsätt på både hur höga skatterna ska vara och hur de ska användas, och alla på andra sidan kanske inte är riktigt lika engagerade i att hitta skatteslöseri.
Det arbete vi påbörjar nu vill jag gärna fortsätta. Det kommer att göra att vi kommer åt mer pengar som faktiskt inte gör nytta där ute. Jag har funnit, fyra år in på det här jobbet, att det är en hel del saker som har gjorts som inte alls behöver göras. Jag kan se väljarna i ögonen och säga: Vi har tagit tag i skatteslöseri, men det finns mycket kvar att göra.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
