Swedavias förutsättningar att styra sin verksamhet
Interpellation 2024/25:513 av Isak From (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-10
- Överlämnad
- 2025-03-11
- Anmäld
- 2025-03-12
- Sista svarsdatum
- 2025-03-25
- Svarsdatum
- 2025-04-08
- Besvarad
- 2025-04-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Antalet passagerare från Swedavias flygplats i Umeå var 30 procent lägre 2024 än 2019. Från Arlanda var resandet 11 procent mindre 2024 än 2019, och då har utrikestrafiken återhämtat sig bättre efter pandemin.
Swedavia, som är ett helstatligt svenskt bolag, har ansvar för tio flygplatser, varav fyra för internationell trafik och övriga för regional trafik. Bolaget klarar i dag inte sina finansiella mål. Avkastning på operativt kapital uppgick 2023 till –1,2 procent (–3,3), vilket var lägre än det långsiktigt uppsatta målet om minst 6 procents avkastning. Avvikelsen förklaras i huvudsak av det negativa rörelseresultatet för året om 318 miljoner kronor.
Bolaget är alltså i behov av insatser och investeringar som stärker resultatet och kan generera avkastning och utdelning till staten.
I bolagsordningens § 10 framgår att det finns förbud mot nedläggning och överlåtelse av det nationella basutbudet. Swedavia får alltså inte utan regeringens godkännande lägga ned eller överlåta någon av de flygplatser som ingår i det fastställda nationella basutbudet av flygplatser, och Tidöpartierna har varit tydliga med att ”Bromma flygplats ska bevaras”.
Från årsskiftet har allt trafikflyg försvunnit från Bromma flygplats. Swedavias vd har tydliggjort att det därmed saknas affärsmässiga förutsättningar att driva Bromma vidare.
Det helt orimligt att Swedavias möjligheter att kraftsamla och effektivisera sin verksamhet försvåras av regeringen med stöd av SD. Regeringen förklarar sig villig att behålla en flygplats utan flyg samtidigt som resten av bolagets flygplatser och deras resenärer får bära kostnaden för Bromma.
Regeringen har nyligt presenterat en ny ägarpolicy där det framgår att bolag med statligt ägande bland annat ska agera affärsmässigt. Ha god bolagsstyrning. Generera hållbart värdeskapande. Ha långsiktiga ambitioner och god omställningsförmåga. Den nya ägarpolicyn ska tillämpas av bolag med statligt ägande från och med årsstämman 2025.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson:
- Har ministern tagit initiativ till en analys av hur regeringens beslut utifrån skrivningen i Tidöavtalet påverkar Swedavias möjlighet att klara sina uppdrag och sitt finansiella mål framöver, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
- Har ministern tagit initiativ till en analys av om beslutet att fortsätta driva Bromma flygplats påverkar Swedavias möjligheter att utveckla verksamheten vid Umeå flygplats, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
- Har ministern tagit initiativ till en analys av hur den statliga ägarpolicyn påverkar bolagets möjligheter att agera långsiktigt och affärsmässigt då kostnader för Bromma nu läggs över på bland annat Umeå och övriga av Swedavias flygplatser, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
Debatt
(16 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:513
Webb-tv: Swedavias förutsättningar att styra sin verksamhet
Dokument från debatten
- Tisdag den 8 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:97
Protokoll från debatten
Anf. 8 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Anna-Caren Sätherberg, Heléne Björklund och Isak From har ställt tre nästan identiska frågor till mig. För det första undrar de om jag tagit initiativ till en analys av hur regeringens beslut utifrån skrivningen i Tidöavtalet påverkar Swedavias möjlighet att klara sina uppdrag och sitt finansiella mål framöver och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. För det andra frågar de om jag har tagit initiativ till en analys av om beslutet att fortsätta driva Bromma flygplats påverkar Swedavias möjligheter att utveckla verksamheten vid Arlanda, Ronneby, Åre Östersund respektive Umeå flygplats. För det tredje undrar de om jag har tagit initiativ till en analys av hur den statliga ägarpolicyn påverkar bolagets möjligheter att agera långsiktigt och affärsmässigt då kostnader för Bromma nu läggs över på Swedavias andra flygplatser.
Flyget spelar en avgörande roll för Sveriges tillgänglighet och sammanhållning. Det är viktigt för näringslivets konkurrenskraft, samhällsviktiga funktioner, import och export och inte minst människors möjligheter att förflytta sig. För många, särskilt i norra Sverige, är flyget ofta det enda realistiska alternativet för snabba resor inom och utanför landet.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka flygets konkurrenskraft och värna tillgängligheten, exempelvis ett tillskott på cirka 1 miljard kronor för att motverka avgiftshöjningar för säkerhetskontroller och bagage. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser har fördubblats, och flygskatten avskaffas från och med den 1 juli 2025 för att bland annat förbättra tillgängligheten i hela landet.
Swedavia lyder under samma lagar som privatägda bolag, däribland aktiebolagslagen (2005:551). Det är styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Frågor som rör intäkter, kostnader och investeringar är frågor för styrelse och ledning att hantera. Det är även styrelsens ansvar att bolagen sköts föredömligt inom ramen för lagstiftning och statens ägarpolicy.
Regeringen beslutade 2009 om ett nationellt basutbud av flygplatser som staten på sikt bör ansvara för att tillhandahålla. I beslutet angavs att följande flygplatser skulle ingå i basutbudet: Göteborg Landvetter, Kiruna, Luleå, Malmö, Ronneby, Stockholm Arlanda, Stockholm Bromma, Umeå, Visby och Åre Östersund. Det är detta beslut som gäller än i dag.
Det är inte aktuellt att fatta något beslut om nedläggning av Bromma flygplats under denna mandatperiod. Flera frågor behöver utredas mer på djupet innan beslut kan fattas. Det handlar till exempel om de ändrade förutsättningarna för försvarets behov till följd av omvärldsläget och Natointrädet och vilken betydelse Bromma flygplats kan ha i detta. Det handlar också om hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut, inklusive finansieringsfrågor. Det är också viktigt att understryka att Försvarsmakten har påpekat att totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats behöver kartläggas.
Anf. 9 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
Min ena oro här i dag är att Arlanda flygplats inte är eller blir det konkurrenskraftiga nav som behövs för Sveriges utveckling. I ett litet exportberoende land i norra Europa vill vi socialdemokrater se fler långdistansdirektlinjer. Vi vill inte leda matartrafik till Köpenhamn. Vi vill se fler exempel på hur stora bolags och finansinstituts huvudkontor hamnar i Sverige, och vi vill se fler besökare till vårt land.
Min andra oro är hur finansieringen för de andra statliga regionala flygplatserna drabbas när Bromma knappt har någon trafik längre.
Herr talman! Jag bor i Jämtlands län. Vi som pendlar till eller från länet väljer tåget, men det kan mycket väl vara sista gången. Finansministern har prioriterat bort Trafikverkets äskande om resurser för grundläggande tillgänglighet, vilket gör att nattågen från Göteborg nu försvinner om mindre än en månad. Regeringen har inte heller velat ge några tydliga besked om framtiden för nattågen från Stockholm till länet bortom 2026.
I stället kanske finansministern tänker att jämtarna får lita på vägarna, men, herr talman, det råkar vara så att Jämtlands vägar är landets sämsta. En bilresa längs jämtländska vägar är mer av en extremsport än en trygg transportsträcka.
Då, herr talman, kommer vi till flyget från och till Åre Östersunds flygplats – en flygplats i norra Norrlands inland som har haft det tufft sedan pandemin. Avgångarna är inte många. Konkurrensen är obefintlig, vilket gör att biljetterna är dyra. Just nu finns det fortfarande möjligheter för dem som behöver veckopendla för jobb eller för dem som ska åka vidare från Arlanda.
Men Åre Östersunds flygplats kan inte ta kostnaderna när i princip allt inrikesflyg har flyttat från Bromma flygplats till Arlanda. Regeringen fortsätter att lägga resurser på en spökflygplats som marknaden har lämnat, vilket är ett synnerligen ineffektivt sätt att använda skattemedel.
Dagens Nyheter skriver att nio av tio passagerarflygplan som landar på Bromma flygplats numera är privatflygplan. Några av Sveriges rikaste personer använder till exempel flygplatsen för skidresor med privatflyg till schweiziska Alperna. Flera åker ensamma eller erbjuder andra privatflygresenärer att hänga med. Inför en resa skriver en grundare för ett stort riskkapitalbolag: ”Jag åker själv med mops så det finns 3 säten lediga.” Det är faktiskt inte rimligt, herr talman, att Åre Östersund flygplats tillsammans med Swedavias övriga flygplatser ska finansiera Bromma flygplats, där nio av tio flygresor sker med privatflygplan, med en och annan mops – speciellt med tanke på att Swedavia inte klarar sina finansiella mål.
De tre frågor jag ställde i min interpellation har jag ännu inte fått svar på från finansministern. Hon får naturligtvis ett nytt försök att besvara dem i nästa anförande. Det handlar om analysen av regeringens beslut utifrån skrivningen i Tidöavtalet. Hur påverkar detta Swedavias möjligheter att klara sina finansiella mål? Vilken är analysen av hur det drabbar resten av flygplatserna, som tar över kostnaderna för Bromma? Och hur drabbar det övriga flygplatsers resenärer?
Anf. 10 Heléne Björklund (S)
Herr talman! Tack till finansministern för svaret!
Min kollega har redogjort för många av skälen till att vi har denna debatt i dag. Jag vill säga något om Blekinge. Blekinge är ett litet och extremt exportberoende län med ett starkt näringsliv, universitet, myndigheter och omfattande försvarsetableringar. Här finns till exempel F 17, en av Sveriges viktigaste flygflottiljer, Boverket, Kustbevakningen, försvarsindustri med mera. Alla dessa aktörer gör tillsammans med besöksnäringen och privatresenärer att vår enda flygplats är otroligt strategisk och viktig för vårt läns utveckling.
Ronneby flygplats har, precis som en del andra, tappat en stor del av sin marknad. Ungefär 50 procent av passagerarna har försvunnit sedan 2019. Swedavia, det statliga bolaget som äger flygplatserna, gjorde 2023 ett rörelseresultat på minus 318 miljoner kronor.
Det ska sägas att Blekingeborna älskar Bromma flygplats. Vi hade gärna sett att vi kunde fortsätta att flyga till Bromma. Men genom det samarbete som nu finns mellan de två tidigare konkurrerande bolagen går nu all trafik från Ronneby till Arlanda. Det har inneburit ett sämre utbud av avgångar för Blekingeborna, men för svenskt flyg är det kanske ändå bra att man kraftsamlar på en flygplats. Vi menar att också regeringen borde bejaka detta.
Så länge Swedavia tvingas fortsätta driva Bromma, där 90 procent av trafiken nu har försvunnit, pumpas det också in pengar där på ett sätt som inte är rimligt. Därför ställer jag mina två frågor till finansministern i detta första replikskifte. Det handlar än en gång om hur regeringen har analyserat konsekvenserna av att inte våga gå fram och stänga Bromma. Hur kommer det att påverka till exempel Ronneby Airport när man inte kan lägga pengarna där i stället? Och har regeringen och finansministern låtit utreda vilka alternativkostnader som uppstår genom att driva Bromma vidare i stället för att satsa på strategiskt viktiga regionala flygplatser som Ronneby?
Anf. 11 Isak From (S)
Herr talman! Regeringen själv presenterar att flyget har minskat kraftigt efter pandemin. Swedavia, som är statens bolag, menar att den kraftiga nedgången på flyget kräver att åtgärder vidtas. Precis som tidigare interpellanter här har lyft fram har flygtrafiken på Bromma kraftigt minskat. Det utgår inte längre något trafikflyg från Bromma över huvud taget.
Utgångspunkten för den här interpellationsdebatten är att Swedavias vd och styrelse till regeringen har framfört att detta får konsekvenser för övriga flygplatser och för resenärer från statens övriga flygplatser. När man hör finansministerns svar får man sig också en funderare över vad det får för effekter på de kommunala flygplatserna, som är ganska många till antalet.
Herr talman! Detta är ingen ny fråga. När den tidigare regeringen blev rent socialdemokratisk och Tomas Eneroth var infrastrukturminister tillsattes utredningen under ledning av utredaren Peter Norman. Utredaren lade fram sitt betänkande, Ds 2022:11, i juni 2022. Där sa man att det för att förbättra förutsättningarna för de statliga flygplatserna skulle vara rimligt att några fler flygplatser blir statliga. Man föreslog flygplatserna i bland annat Skellefteå, Kalmar och Ängelholm. Det har även i diskussionen framförts att även flygplatsen i Sundsvall Timrå, med de förutsättningar som de orterna har, borde bli statlig.
Men, herr talman, det som händer nu är att Swedavias styrelse på grund av Tidöavtalets låsningar inte får agera. Man vill göra förändringar, men man får det inte. Regeringen säger nej, och finansministern säger också att de här frågorna måste fortsätta att utredas.
Regeringen, finansministern och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har tillsatt Peter Norman, som har fått följduppdrag. Bland annat ska man inkludera Brommas betydelse för civilförsvaret och ambulansflyget. I det sammanhanget – om man utreder att staten ska ta ansvar för Stockholms ambulansflyg – kan man fråga sig hur det ska bli med ansvaret för ambulansflyget på flygplatserna i Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina och Ängelholm eller på någon av de andra kommunala flygplatserna. Är det kommuner eller regioner som ska stå för det medan man särskilt ska utreda statens ansvar när det gäller Bromma?
Det finns ett stort statligt ansvar när det gäller sammanhållningen, och det handlar om Arlanda. I den här regionen här regionen är Arlandahubben central ur många perspektiv. Precis som Region Stockholm och Stockholms Handelskammare säger måste det prioriteras, och insatserna på Arlanda måste förbättras, oavsett om det gäller tillgängligheten till flygplatsen med väg eller järnväg eller lokaliseringen av andra delar, till exempel en ny landningsbana.
Anf. 12 Edward Riedl (M)
Herr talman! Jag tänkte faktiskt börja den här debatten med att försöka tolka Socialdemokraterna här i kammaren välvilligt. Jag tänkte jag att det nu har kommit ett nytt flygintresse och flygengagemang från Socialdemokraterna.
Men sedan har jag lyssnat på de inlägg som har framförts och blivit lite konfunderad. Jag tror att man behöver sätta saker i sitt sammanhang. Det var alltså den socialdemokratiska regeringen som införde flygskatt. Det var den socialdemokratiska regeringen som gång på gång försökte lägga ned Bromma. Jag var själv med och stoppade de försöken med initiativ i finansutskottet under pandemin.
Under pandemin, när vi inte fick resa, gick ju flygresandet ned. Då försökte Socialdemokraterna i regeringsställning ta det till intäkt för att lägga ned flygplatser och ytterligare försvåra flygresandet. Under den här mandatperioden har man röstat emot den flygmiljard som den här regeringen och våra samarbetspartier införde för att rädda kvar flygplatser i hela landet.
Jag trodde att den debatt vi nu har skulle ha att göra med ett nyvaknat intresse av att säkerställa flyg i hela landet, men så har jag faktiskt inte kunnat tolka den.
Jag tycker att det är tråkigt att Socialdemokraterna gång på gång försöker lägga ned Bromma flygplats. Jag tycker att frågan ska ställas omvänt: Har Socialdemokraterna analyserat vad som händer om man lägger ned Bromma flygplats? Jag vet att det gjordes en del saker under den föregående regeringen, men ni får gärna berätta om konsekvenserna. Saker och ting har ju förändrats, till exempel säkerhetsläget. Vi kommer att behöva Bromma flygplats av rena försvarsintressen. Vi kommer att behöva den för redundans när det gäller kommersiellt flyg. Vi kommer att behöva den för nyttoflyg som ambulanstransporter. Även ambulanstransporter uppifrån Norrland, där jag kommer från, behöver Bromma flygplats och tillgängligheten där.
Jag tycker att det är bra att den här regeringen inte hastar och vid första bästa möjlighet lägger ned flygplatsinfrastruktur som sedan inte går att återuppbygga. Jag tycker att det är bra att man ser över detta på ett seriöst sätt mellan våra fyra partier.
Herr talman! Jag har jobbat i snart 15 år i den här kammaren med att slåss för de intressen som handlar om Norrland, landsbygden och, som jag brukar säga, alla som varje dag är beroende av bilen. I det här landet är vi beroende av transporter till och från jobbet. Vi är beroende av transporter för att klara det vardagliga livet och få det att hänga ihop. Flyget är en central del, inte minst för de delar av landet där man har långt till Stockholm och långt till marknader ute i Europa. Det är bra för enskilda människor, för oss som privatpersoner, och det är också viktigt för att vi ska kunna behålla ägande lokalt hemma i Västerbotten, där jag kommer ifrån. Om huvudkontoren för framgångsrika internationella, globala företag ska kunna stanna kvar stanna kvar måste flyget fungera.
Därför är jag glad, herr talman, över att tillhöra ett parti som nu är med i en regering som slåss för flyget och för bra transporter i hela landet. Men Socialdemokraterna värnar inte om flyget, herr talman. Det Socialdemokraterna egentligen vill använda den här debatten till är att lägga ned en flygplats. Det är inte någon omtanke om fungerande transporter. Det man konstant har gjort är att man har slagit på människors möjligheter till resande.
Jag är glad att vi har en regering som ser till hela Sverige och till alla människors möjligheter och rättigheter att transportera sig i landet.
Anf. 13 Marianne Fundahn (S)
Herr talman! Edward Riedl säger att Socialdemokraterna försöker lägga ned Bromma. Det ser faktiskt ut som om marknaden sköter det själv.
Enligt den nya ägarpolicyn för statliga bolag, som börjar gälla från bolagsstämman 2025, får bolagets styrelse ett ännu tydligare ansvar för att utveckla och förvalta bolaget på ett professionellt sätt. Bolaget ska generera marknadsmässig avkastning och aktivt förvalta bolaget så att den långsiktiga ekonomiska utvecklingen blir den bästa möjliga och så att de av riksdagen beslutade samhällsuppdragen utförs väl.
Bolag med statligt ägande ska agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt på ett sätt som gör att man upprätthåller allmänhetens förtroende. Syftet med bolagets verksamhet är, liksom för privata bolag, att generera vinst. Aktiebolagslagens fördelning av ansvar säger att bolagets styrelse och ledning ansvarar för bolagets organisation, förvaltning av bolagets angelägenheter samt den löpande operativa verksamheten.
Ett av våra statliga bolag är Swedavia, som driver tio flygplatser, däribland Bromma. När Bra slutade flyga på Bromma försvann 90 procent av trafiken.
I Tidöavtalet står det att inga beslut om nedläggning av Bromma flygplats ska fattas under mandatperioden. Enligt vad jag har kunnat läsa mig till innebär det en årlig förlust på 1 miljard – det är kanske det som är flygmiljarden. Stämmer detta? Finansministern har kanske de rätta siffrorna. Hur ska detta finansieras? Anser finansministern att detta är förenligt med aktiebolagslagens krav och ägarpolicyn?
Näringslivet hävdar att Sverige tappar i konkurrens och att man borde satsa på Arlanda för att rädda svenskt inrikesflyg. Arlandas svaga utveckling är en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen. Han menar vidare att Arlandas kris borde vara en väckarklocka. WSP har tagit fram en rapport på uppdrag av Transportföretagen som visar att flygplatsens svaga utveckling redan kostat 192 miljarder.
Tycker finansministern och regeringen ändå att det är en god idé att fortsätta driva Bromma i stället för att satsa på Arlanda och de andra flygplatserna för att stödja näringslivet i hela landet?
Anf. 14 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag får tacka interpellanterna för frågorna och den stora omsorgen som de har om Swedavia som bolag. Jag har fått svara på de här interpellationerna eftersom jag är ansvarig för de statliga bolagen.
När jag lyssnar på interpellanterna låter det nästan som att det vore bäst om Bromma hade lagts ned i går – då hade Swedavia haft en mycket lättare uppgift.
Jag tror att vi får backa bandet lite.
Swedavia är ett bolag som har en viktig uppgift. Vi har nära kontakt med dem i ägardialoger och annat. Sedan sköter de såklart mycket av det operativa helt själva. Det är det som är hela poängen med bolaget. Men det handlar också om långsiktighet.
Menar ledamöterna på allvar att flygplatsen borde ha stängts i går – då skulle världen se lite bättre ut, och Swedavia skulle ha lite lugnare arbete? Nej, jag tror inte att det är så genomtänkt.
Låt mig bara säga några korta saker. Precis som interpellanterna är jag väldigt mån om att det fungerar med transporter i hela Sverige. Vi bor runt om i landet – från norr till söder. Man måste kunna transportera sig.
Efter pandemin har absolut just flygandet minskat. Vi har ändrat våra resvanor. Ibland har vi ersatt resor med Zoom- eller Skypemöten. Det är betydligt mer miljövänligt, så att säga. Det blir mindre utsläpp av det. Men det är helt uppenbart så här. Det ställer också krav på flygplatserna runt om i Sverige. Oavsett om de är statliga eller regionala ställer detta nya krav.
Det sker nu också en omdaning. I den omdaningen sker utveckling. Vi är till exempel medlemmar i Nato. Vi bygger ut totalförsvaret. Det handlar också om elflyg. Det är många parametrar som ska vägas in i ett beslut om Bromma.
För mig är det ganska enkelt, herr talman. Vi har aviserat en utredning som har hela det här perspektivet. Innan man fattar beslut om en stor, central och viktig flygplats – som är viktig för många – måste vi självklart ha ett riktigt bra underlag. Jag delar inte bilden av att det underlaget finns, för då hade vi kunnat agera på det.
Herr talman! När vi ändå pratar om infrastruktur tänkte jag passa på att säga något, eftersom vi har lagt en infrastrukturproposition på riksdagens bord. För första gången på mycket, mycket länge har vi lagt fram en proposition som gör att man kan betala av hela underhållet på väg. Det kan vara vägar i Krokom, i Bjuv, i Haparanda, i Hallsberg eller i Kumla. Underhållet har länge varit eftersatt, under många olika regeringar. Detta kommer nu att åtgärdas. Det är jag glad för.
Dessutom har vi fattat beslut om byggstart för totalt 18 infrastrukturprojekt runt om i Sverige. Det handlar om kapaciteten på Malmbanan. Det handlar om byggstart av den andra etappen av Norrbotniabanan. Jag vet inte, herr talman, hur många socialdemokrater som har klippt band uppe vid Norrbotniabanan även om det nästan inte har byggts en enda meter räls. Det kan vi ta en annan debatt om.
Men när det gäller flygmarknaden har interpellanterna helt rätt. Mönster förändras. Vi måste ha en bra och stabil flygverksamhet i Sverige – var man än bor. Det ska vi se till att ha. Jag kan garantera interpellanterna att den här regeringen och jag, som ansvarig för bolagen, tar ansvar både för infrastrukturpropositionen och för bolaget Swedavia.
(Applåder)
Anf. 15 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
Jag vill bara påminna om något när det gäller Norrbotniabanan. Det var finansministerns förra regering – Fredrik Reinfeldts regering – som stoppade bygget av Norrbotniabanan. Sedan återupptogs hela planeringen under Stefan Löfvens regering.
Herr talman! I svaret på interpellationerna sa finansministern: Swedavia lyder under samma lagar som privatägda bolag, däribland aktiebolagslagen. Det är styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Frågor som rör intäkter, kostnader och investeringar är frågor för styrelse och ledning att hantera. Det är även styrelsens ansvar att bolagen sköts föredömligt inom ramen för lagstiftning och statens ägarpolicy.
Det stämmer förstås, och statens ägarpolicy handlar om bolagets avkastning. Bolaget når inte sina finansiella mål. Därför vill det statliga flygplatsbolaget Swedavia lägga ned Bromma flygplats eftersom den inte har någon lönsamhet. Men det är regeringen som säger nej.
Sverige är ett avlångt land. Det är lite mer än 160 mil fågelvägen från Smygehuk till Treriksröset. Det är ungefär samma avstånd som mellan Stockholm och Milano. I ett land med våra geografiska förutsättningar är flyget inte bara ett transportmedel för nöjesresor. Det är helt centralt när det gäller att hålla ihop vårt land – det tycker vi socialdemokrater. Det binder samman människor och möjliggör arbete, utbildning och företagsutveckling från norr till söder.
Vi vet allihop här inne att ingen av ministrarna i Kristerssons regering bor norr om Borlänge. De behöver alltså inte pendla från norra Sverige, som många av oss andra gör. För oss som bor i Jämtlands län är det av största vikt att Åre Östersund flygplats har tillräckliga resurser och kommunikationer, som möjliggör att vi kan bo och verka där.
För landet Sveriges konkurrenskraft är det av största vikt att Arlanda utvecklas, så att Sverige inte bara matar Danmark med trafik. Bromma flygplats har blivit en symbol för politiskt slöseri, där skattebetalarnas pengar går till att hålla en flygplats vid liv av politiska skäl snarare än eftersom det finns faktiska behov.
Regeringen är inte transparent. Man redovisar inte de verkliga kostnaderna för Bromma eller säkerställer att investeringar görs där det faktiskt stärker hela Sverige. Att låsa fast landets flygstrategi i ett politiskt avtal där Bromma flygplats servar privatflygsresenärer i stället för att anpassa den till verkligheten riskerar, herr talman, att bli ett dyrt misstag med konsekvenser för hela landets utveckling.
En ledamot pratade om en miljardsatsning. Jag kommer mycket väl ihåg den miljarden, som den förra regeringen gav Flygsverige under pandemin. Jag tror inte att det är det vi ska diskutera och inte heller att samtliga transportsätt i det här avlånga landet är enormt viktiga för en socialdemokrat. Hade jag bott någonstans i närheten av sjöfart, herr talman – vilket jag inte gör, för jag bor i Norrlands inland – hade jag även pläderat för det.
Anf. 16 Heléne Björklund (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaren, även om det lite grann lät som om vi som ställer frågor skulle ställa dem av retoriska eller strategiska skäl snarare än av det skälet att vi faktiskt brinner för att utveckla kommunikationerna mellan våra hemorter och Stockholm och jobbar för att transporterna ska fungera i hela landet. Det tar jag som en personlig förolämpning.
Både ministern och den moderata ledamoten säger också att det låter på Socialdemokraterna som att vi ville lägga ned Bromma flygplats i går. Jag har inte hört någon här vare sig anföra detta eller ställa frågor om det. Frågorna har gällt vilken konsekvensanalys som ligger bakom att man inte jobbar på det spåret. Ministern säger att man har tillsatt en utredning som ska belysa de konsekvenserna, och min fråga blir då när den ska vara klar. Hur lång tid ska det få ta?
Vi har ett statligt flygplatsbolag som blöder ekonomiskt och som samtidigt tvingas att driva en flygplats som, förutom privatresenärerna, i princip är tom. Är detta förenligt med regeringens ambitioner att utveckla transporter som fungerar i hela landet? Är det förenligt med att utveckla de regionala flygplatserna som drivs av samma bolag och som kämpar ekonomiskt för att överleva när 90 procent av trafiken från Bromma nu har lämnat flygplatsen?
Det är en omformulering av mina tidigare frågor, men frågorna kvarstår.
Anf. 17 Isak From (S)
Herr talman! Finansministern säger att det här ska utredas på djupet, och det är förstås välkommet. Men det har tydligen pågått ett tag, och under de senaste månaderna har det med all önskvärd tydlighet visat sig att den trafik som har flyttats från Bromma till Arlanda har flyttat. Om man ska vara ärlig har det också möjliggjort att man kan flyga från Umeå via Arlanda direkt till exempel till Kalmar, Halmstad eller Växjö utan att behöva ta en taxi till Bromma.
Men det är inte det som är grunden för interpellationen. Grunden är att Bromma är en ekonomisk katastrof som måste bekostas av de andra statliga flygplatserna. Grunden är också, precis som Marianne Fundahn lyfter upp, att staten har aviserat en ny ägarpolicy där styrelserna föreslås få ett större ansvar och ett större mandat. Men var finns det i den här frågan? Swedavias styrelse och ledning säger ju att det här inte går och att man inte kan fortsätta på det här sättet.
Regeringen vill inte stänga Bromma trots att Bra lämnat flygplatsen och trots att styrelsen säger att det här inte går. Regeringen säger också att avkastningskraven ligger kvar. Man tillför inga nya pengar, utan man lägger över kostnaderna. Indirekt blir det alltså resenärerna från Umeå, Östersund, Kiruna och Landvetter som får ta kostnaderna för att upprätthålla Bromma. Om man nu anser att Bromma flygplats är så viktig ur andra aspekter är det faktiskt regeringens ansvar att tillföra en särskild peng, lyfta ut Bromma ur Swedavia och säkerställa att Bromma kan finnas kvar för elflyg, en försvarsanläggning eller någonting annat.
Från näringslivet, oavsett om man finns i Umeå eller i Stockholm, är man inte speciellt imponerade. Besöksnäringen är inte speciellt imponerad, eftersom Sverige och Arlanda har tappat i konkurrenskraft gentemot Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Arlanda har blivit en transferflygplats mot Kastrup. Om vi ska få upp flygtrafiken behöver vi ju även internationella resenärer som kan flyga till Arlanda och ta sig vidare ut i landet. Det är en besöksnäringspolitisk väldigt viktig fråga som näringslivet lyfter upp, och det är regeringen helt medveten om.
Är regeringen verkligen så låst av Tidöavtalet att vi inte kan göra någonting under innevarande år? Det händer väldigt mycket under en mandatperiod, men i det här fallet skriver man fast sig och säger att det inte går att göra någon förändring under den innevarande mandatperiod, trots att både styrelsen, vd:n och näringslivet säger det. Det är märkligt.
Anf. 18 Edward Riedl (M)
Herr talman! Låt oss konstatera att Socialdemokraterna i den här debatten kommer att använda alla argument som finns för att lägga ned Bromma, precis som man gjorde den förra mandatperioden. Det stoppades då av initiativ här i kammaren som jag var med om.
Det är lite fräckt av en av Socialdemokraternas ledamöter att säga att den socialdemokratiska regeringen tillförde pengar till flyget under pandemin. Det gjorde man ju för att det fanns en majoritet samlad av ingen mindre än Elisabeth Svantesson i opposition. Hon samlade då en majoritet i riksdagen och tvingade igenom dessa stöd. Detta försöker man nu att skriva om historien kring. Det är faktiskt lite provocerande, herr talman.
Låt oss konstatera att den här regeringen har tillfört pengar för att säkerställa att det ska finnas flygplatser i hela landet. Det handlar om att upprätthålla konkurrens och tillgänglighet. Stänger man ned Bromma, som Socialdemokraterna vill, kommer det inte att gå att öppna flygplatsen igen, och alla som nyttjar flyget vet vad som har hänt nu när Bromma har stängt: Det har blivit sämre tillgänglighet, och det har försvunnit flygavgångar eftersom konkurrensen har blivit sämre.
Den som bryr sig om transporter på riktigt kan då jobba på olika sätt. Antingen stänger man ned Bromma och säkerställer att det aldrig blir bättre, eller så analyserar man, har lite is i magen och hoppas att det kommer fler aktörer och bidrar till att vi får ett bättre fungerande flyg.
Socialdemokraterna var för flygskatt och införde en sådan. Det backade vi tillbaka. Man såg också till att vi i praktiken hade världens högsta bensin- och dieselpriser. Vi har nu backat tillbaka så att vi har Västeuropas lägsta priser. Den som lyssnar på den här debatten vet att om man bryr sig om transporter är Moderaterna åtminstone att föredra framför Socialdemokraterna. Det gäller på område efter område.
När det kommer till Norrbotniabanan blir man något provocerad. Under åtta år klipptes det band jag vet inte hur många gånger. Men ingen järnväg lades i backen. Det är pinsamt!
Anf. 19 Marianne Fundahn (S)
Herr talman! När Bra slutade flyga till Bromma innebar det att även flygningarna till våra andra flygplatser minskade. När jag nu flyger till Stockholm från Malmö möts jag av en ganska ödslig flygplats. Det innebär också att kringservicen försvinner och med den arbetstillfällen.
I stället för att flyga till och från Malmö väljer många skåningar att flyga till och från Köpenhamn. Där finns det mer än dubbelt så många avgångar till Stockholm, och från flygplatsen i Köpenhamn tar det tolv minuter med tåg till Hyllie, där det finns goda förbindelser med hela södra Sverige. Det finns det inte från Malmö; där finns bara flygbuss till Malmö och Lund. Jag ser en stor risk att fler väljer att flyga från Kastrup i stället för Malmö, och vad händer då med flygplatsen? Det är svårt att konkurrera med Kastrup.
Den danska regeringen stärker nu Kastrups ställning genom ytterligare investeringar. Jag undrar därför: Har regeringen några planer på att stärka Arlandas ställning?
Anf. 20 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag tackar återigen för den här diskussionen. Vi behöver en bra infrastruktur och bra transporter runt om i hela landet för att kunna verka och leva här.
Jag vill säga tre korta saker – en om ägarpolicyn, en om Swedavia och en om Bromma.
När det gäller ägarpolicyn var det ändå på tiden att vi uppdaterade och gjorde om den. Den är bra och tydlig för alla de statliga bolag som finns. Det handlar om ungefär 40 statliga bolag som tillsammans har ett värde av drygt 800 miljarder. Det är den mest jämställda portföljen i Sverige, och det är dessutom den största. Därför är det viktigt att staten, oavsett regering, inför skattebetalarna är tydlig med vilka förväntningar den har på alla bolag. Det har alltså gjorts ett förtydligande eftersom policyn inte har varit tillräckligt bra tidigare.
När det gäller Swedavia ska man ändå komma ihåg att bolaget fram till pandemins utbrott hade en positiv utveckling av omsättning och lönsamhet. Efter pandemin har bolaget kommit tillbaka till en positiv takt, men det ser fortfarande inte alls ut som det gjorde före pandemin, vilket jag också startade med att säga.
Då kommer vi till frågan om Bromma. Det handlar om en flygplats i huvudstaden, och man kan självklart ha olika åsikter om huruvida den ska finnas kvar eller inte. Men innan man fattar det beslutet ska man ha med sig att flygplatsen i dag fyller en viktig funktion för samhällsnyttiga transporter som ambulans- och polisflyg, liksom för affärsflyg. Dessutom säkerställs från Bromma ett säkert luftrum både över och runt Stockholm. Det jag nu har nämnt är verksamheter som bedöms vara inte helt enkla utan i stället svåra att flytta till och hantera på Arlanda.
Alla de här frågorna måste man gå på djupet med. Vi tycker att det är väldigt viktigt. Jag fick frågan här om ett politiskt beslut ska hindra, och först och främst vill jag bara göra följande klart: Vi sysslar enbart med politiska beslut. All infrastrukturpolitik är just politik. Vår politik handlar om att göra en historisk satsning – den största någonsin – där vi ser till att underhållsskulden för vägar nu kan betalas och att det kan bli nya projekt för järnväg och vägar. Vi ser också över, och ser till, att svenskt flyg ska fungera i hela Sverige. Det är en skakig tid nu efter pandemin, men jag tänker inte slarva. Jag tänker ta ansvar.
Detta ska ske på ett ansvarsfullt sätt, och sedan får vi se vad alla här inne kommer fram till och vilka majoriteter det finns. Om och hur Bromma ska drivas vidare senare återkommer vi till. Vi kommer inte att fatta beslut om det nu.
Anf. 21 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för den här debatten!
Till den moderate ledamoten vill jag bara säga: Om man bryr sig om hållbara transporter och inte har en klimatpolitik som är lika svårhittad som ett ledkryss i snöstorm är Socialdemokraterna ett bättre alternativ än Moderaterna.
De frågeställningar jag hade till finansministern i min interpellation kvarstår. Precis som ledamoten Isak From sa: Om man vill fortsätta utreda en flygplats och de andra flygplatserna och deras resenärer tar kostnaderna, vad är det för analys som är gjord? Just nu är nio av tio flyg som landar på Bromma privatflygplan. Det är ingenting vi behöver använda skattebetalarnas pengar till.
Mina tre frågor kvarstår alltså.
Har ministern tagit initiativ till en analys av hur regeringens beslut utifrån skrivningen i Tidöavtalet påverkar Swedavias möjlighet att klara sina finansiella mål framöver, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
Har ministern tagit initiativ till en analys av om beslutet att fortsätta driva Bromma flygplats påverkar Swedavias möjligheter att utveckla verksamheten vid Arlanda, och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
Har ministern tagit initiativ till en analys av hur beslutet att driva Bromma flygplats vidare påverkar Swedavias kostnader och möjligheter att utveckla Åre Östersunds flygplats och av hur kostnaderna för resenärerna påverkas?
Anf. 22 Heléne Björklund (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för debatten.
I ett tidigare inlägg nämndes totalförsvarets behov av säkra luftrum och bra flygplatser. Jag har läst Försvarsmaktens remissvar på utredningen om Arlanda flygplats. Jag ser ingenstans att Försvarsmakten – eller Högkvarteret, som har skrivit svaret – är negativ, utan man är till och med försiktigt positiv och säger att en utbyggnad skulle kunna skapa förutsättningar för exempelvis en terminalplats för Kustbevakningens flyg, statsflyget och så vidare. Remissvaret kom den 25 oktober 2022. Det har gått ett tag sedan dess. Min fråga till ministern om hur lång tid den fördjupade utredningen ska ta kvarstår därför.
För att inte bara prata om att lägga ned utan kanske hellre prata om att utveckla: Den här debatten kan ju likaväl handla om att utveckla en bra flygplats i Stockholm. I ett tidigare inlägg pratades det om flygplatsen i Köpenhamn. Det kan faktiskt vara så att vi ska satsa på Arlanda. Eller anser regeringen och ministern att det är nödvändigt att just Stockholm har två flygplatser?
Anf. 23 Isak From (S)
Herr talman och finansministern! Jag ställde en fråga i början av interpellationsdebatten om vart Peter Normans förslag om att öppna fler statliga flygplatser har tagit vägen. Som den ekonomiska situationen för Swedavia ser ut nu är det klart att det inte verkar vara aktuellt, för det kommer naturligtvis att kosta. Men som läget ser ut nu får övriga statliga flygplatser, och i förlängningen resenärerna, betala priset för att regeringen – och regeringens avtal med Sverigedemokraterna i den här frågan – förhindrar Moderaterna från att ta ansvar.
Normalt sett uppfattar jag det som att Moderaterna är ett parti som tycker att skattepengar, och pengar över huvud taget, ska användas ansvarsfullt. Vi har ett regionalt näringsliv, och även näringsliv lokalt ute i landet, som säger att Arlanda måste prioriteras och att man måste komma till ett beslut. Men det verkar inte bli så, utan här sätter Tidöavtalet stopp.
När det gäller att det är Sverigedemokraterna som har satt stopp för det här kan jag inte heller låta bli att säga att jag gärna hade sett Maud Olofsson eller Fredrik Reinfeldt klippa bandet för Norrbotniabanan. Men i stället klippte man ju av Botniabanan i Umeå. Den moderatledda alliansregeringen klippte av och satte stopp för banan i Umeå. Vi hoppas dock allihop att någon förr eller senare ska få klippa bandet för hela Norrbotniabanan.
(Applåder)
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.