Larry Söder (KD)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad.

Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet.

Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”.

Det föreslås också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel ska dessa krav inte gälla när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng.

De nya reglerna föreslås börja gälla 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att förbjuda kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon.

Förslaget innebär också att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Dessutom ska utländska kusinäktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige.

Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.

Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det.

Utskottet föreslår även att riksdagen säger ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås börja gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning.

Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner.

Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen.

Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Regeringen vill införa ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning och vill samtidigt göra ändringar i bland annat lagen om energideklarationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet.

Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, att energirenoveringsplaner införs, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet.

Lagändringarna kommer träda i kraft den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 43 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-12

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att göra byggprocesserna effektivare och säkrare.

Under 2022 trädde regler om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft. Inget certifieringsorgan har hittills ackrediterats. Regeringen föreslår att reformen med certifierade byggprojekteringsföretag utvecklas. Det innebär bland annat att uttrycket certifierade byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare och att rollen utökas så att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder.

Ett annat syfte är att stärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förstärks rollen som sakkunnig och kraven på kontrollplan utvecklas. Beslutet innebär även ett tydliggörande av att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden.

Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter.

Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott.

Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister.

Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet.

De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn.

Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-27

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om konsumenträtt med mera som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam riktad till barn, kontakter med företags kundtjänster, resenärers rättigheter, konsumentkrediter, överskuldsättning, konsumentvägledning samt hållbar konsumtion.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

24

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-27

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till 22 förslag om associationsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat bokföringslagen, stiftelselagen, krav på aktiekapital, näringsförbud och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i frågor som förslagen berör.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 92 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-12

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om hyresrättens reglering, ändringar i bostadsrättslagen, kooperativ hyresrätt samt modeller som hyrköp.

Riksdagen hänvisar främst till gällande regelverk, tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

21

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

53, 166 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Ändringarna syftar till att stärka konsumentskyddet vid distansavtal när det gäller finansiella tjänster och instrument.

Förslagen innebär bland annat att reglerna om ångerrätt och information anpassas till dagens digitala landskap. Det införs ett skydd mot vilseledande utformning av webbplatser och applikationer och en rätt till förklaringar som kan hjälpa konsumenten att förstå om en finansiell tjänst passar hans eller hennes behov. Dessutom införs en funktion för att konsumenten enkelt ska kunna utöva ångerrätten vid distansavtal om finansiella tjänster och instrument samt andra varor och tjänster.

Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om ändringar i konsumenträttighetsdirektivet.

Lagändringarna börjar gälla den 19 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Jämställdhetsminister

Datum

2026-02-26

Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

24

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

11, 73 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

19

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen.

Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek.

En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder.

Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt).

Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 20 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28