Larry Söder (KD)

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen rör bland annat nätfrågor, elområden, tillståndsprocesser och leveranssäkerhet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

14

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-06

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

22

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2025-01-30

Datum

2025-02-07

Bordläggning

2025-02-12

Debatt

2025-02-13

Beslut

2025-02-19

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och jordförvärvslagstiftningen. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2025-01-30

Datum

2025-02-07

Bordläggning

2025-02-12

Debatt

2025-02-13

Beslut

2025-02-19

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar exempelvis om bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2025-01-23

Datum

2025-01-24

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete med bostadsförsörjning.

Lagändringarna innebär bland annat vissa förtydliganden gällande kommunala bostadsförmedlingar. En sådan bostadsförmedling ska huvudsakligen förmedla lägenheter i turordning efter kötid för att ha rätt att ta ut köavgift. Genom lagändringen ska det bli tydligare att en kommunal bostadsförmedling har rätt att ta ut köavgift även om den reserverar lägenheter för vissa kategorier av sökande eller fördelar lägenheter enligt ett förturssystem.

Lagändringarna innebär också att nuvarande kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen ersätts av en handlingsplan. I handlingsplanen ska kommunerna redogöra för behovet av nya bostäder och ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner både i planeringen och vid bostadsbyggandet.

Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över hur användandet av reservationer och förtur vid kommunal bostadsförmedling kan begränsas. Tillkännagivandet kom med anledning av två förslag i följdmotioner.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

32, 116 minuter

Justering

2025-01-23

Datum

2025-01-24

Bordläggning

2025-01-28

Debatt

2025-01-29

Beslut

2025-01-29

Totalt cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 1,4 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling. Knappt 300 miljoner går till bostadspolitisk utveckling och cirka 900 miljoner går till Lantmäteriet. Boverket får cirka 300 miljoner och Konsumentverket cirka 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

69, 210 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-09

Debatt

2024-12-10

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Datum

2024-11-28

Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta.

Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 59 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska stärka barns skydd mot våld i hemmet samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.

Förslagen innebär framför allt att man ska ta särskild hänsyn till risken att ett barn kan fara illa vid bedömningen om vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Det ska uppnås genom följande förändringar.

• Förbättra domstolarnas beslutsunderlag vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. Domstolen ska i svår-bedömda mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge begära ett expertutlåtande från en legitimerad psykolog.
• Barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor med ska endast gälla när umgänget är förenligt med barnets bästa.
• Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas särskilt för att det ska bli aktuellt att flytta vårdnaden från barnets föräldrar till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid en sådan prövning hos socialnämnden och i domstol ska som huvudregel ett offentligt biträde utses för barnet och dess vårdnadshavare.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Datum

2024-10-24

Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-18

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Datum

2024-10-03

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

1

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:SkU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

1

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:FiU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

1

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:SkU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-01

Förslag

1

Datum

2024-10-01

Utskottsberedning

2024/25:NU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-01

Förslag

1

Datum

2024-10-01

Utskottsberedning

2024/25:SoU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-01

Förslag

1

Datum

2024-10-01

Utskottsberedning

2024/25:NU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-01

Förslag

1

Datum

2024-10-01

Utskottsberedning

2024/25:CU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag