Nina Lundström (L)

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

• definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
• kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
• bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
• kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
• sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet.

Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 82 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-05-29

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.

I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:

• Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
• all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
• regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
• konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant

Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

36

Reservationer

60 

Anföranden och repliker

23, 131 minuter

Justering

2020-05-28

Datum

2020-06-03

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Fråga 2019/20:1511 USA och de mänskliga rättigheterna av Nina Lundström (L) till Utrikesminister Ann Linde (S) Att utsättas för våld utgör en allvarlig kränkning och hindrar både människors och samhällens utveckling. Folkrätten och de mänskliga rättigheterna ålägger därför stater att skydda rätten till liv, frihet och

Inlämnad

2020-06-04

Besvarare

Utrikesminister Ann Linde (S)

Fråga 2019/20:1417 Danska utsläpp av avloppsvatten av Nina Lundström (L) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Ledningen som leder Köpenhamns avloppsvatten till reningsverk ska stängas av tillfälligt på grund av en stor nybyggnation. Bolag har fått klartecken att släppa ut 290 000 kubikmeter orenat avloppsvatten

Inlämnad

2020-05-26

Besvarare

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fråga 2019/20:1357 Trålning av strömming utmed kusten av Nina Lundström (L) till Statsrådet Jennie Nilsson (S) Industriella trålare i Östersjön fiskar upp stora mängder strömming. Strömmingen säljs och blir bland annat fiskmjöl och foder. Industritrålarna följer reglerna och kvoterna. Det är tillåtet att tråla fyra

Inlämnad

2020-05-14

Besvarare

Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade drygt 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, jakt på säl, rovdjurspolitik, allemansrätten samt skyddad skog och mark.

Behandlade dokument

109

Förslagspunkter

27

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

13, 78 minuter

Justering

2020-04-29

Datum

2020-04-29

Bordläggning

2020-05-06

Debatt

2020-05-07

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. De handlar bland annat om kombinationseffekter av kemiska ämnen, mikroplaster i kemiska produkter och bekämpningsmedel.

Anledningen är gällande regler och att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om cirkulär ekonomi från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, nedskräpning och åtgärder för minskat matsvinn.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är framför allt att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 61 minuter

Justering

2020-04-28

Datum

2020-04-29

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av det svenska vattenbruket och se över reglerna på området för att öka omfattningen av vattenbruk i Sverige. Det anser riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när den behandlade ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om fiskeripolitik. Förutom vattenbruk tar motionerna exempelvis upp frågor som hållbar förvaltning av fiskbestånd, trålfiske, fiskerikontroll och ålförvaltning. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

28, 112 minuter

Justering

2020-03-03

Datum

2020-03-05

Bordläggning

2020-03-11

Debatt

2020-03-12

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om konkurrenskraft och regelförenkling, odlingslandskapets mångfald, växtbaserade livsmedel, binäringen och försäljning av ägg. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst pågående utredningar och arbeten.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 121 minuter

Justering

2020-03-03

Datum

2020-03-04

Bordläggning

2020-03-11

Debatt

2020-03-12

Beslut

2020-03-12

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skogspolitik. Förslagen handlar bland annat om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor samt åtgärder mot angrepp av granbarkborre.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

34, 115 minuter

Justering

2020-02-11

Datum

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om jakt- och viltvård. Förslagen handlar bland annat om det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet innehar, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor på grund av vildsvin och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

33, 105 minuter

Justering

2020-02-11

Datum

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

68, 169 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-16

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 140 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-17

Fråga 2017/18:1629 Alkobommar av Nina Lundström (L) till Statsrådet Tomas Eneroth (S) Alliansregeringen genomförde försök med alkobommar i hamnar. Utvärderingen pekade på mycket positiva effekter. I ett frågesvar i januari 2018 påpekade infrastrukturministern att införandet av anläggningar för nykterhetskontroll är

Inlämnad

2018-08-24

Besvarare

Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fråga 2017/18:1556 Tillfälliga bygglov för förskolor och skolor av Nina Lundström (L) till Statsrådet Peter Eriksson (MP) I Stockholms län finns exempel på kommuner som har behövt använda plan- och bygglagens möjligheter för tillfälliga bygglov för att kunna inrätta förskolor och skolor. Enligt 9 kap. 33 PBL går det

Inlämnad

2018-06-25

Besvarare

Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och Trafikverket har tagit hänsyn till EU-målen i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Målen handlar bland annat om att det senast 2030 ska finnas utbyggda stomnät inom hela EU. Revisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har tagit tillräcklig hänsyn till det i sin planering.

Regeringen instämmer i delar av revisionens bedömning och kommer därför förtydliga hur Sverige ska förhålla sig till målen i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Däremot tycker regeringen att Trafikverket genom nuvarande instruktioner har tillräckliga direktiv för hur det ska arbeta för att uppnå EU-målen.

Riksdagen tycker att de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är värdefulla och måste tas med i det fortsatta planeringsarbetet inom transportområdet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2018-06-14

Datum

2018-06-15

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-06-01

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19