Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2019/20:MJU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 december 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

20 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-11-26
Justering: 2019-12-05
Trycklov: 2019-12-05
Reservationer: 2
Betänkande 2019/20:MJU2

Alla beredningar i utskottet

2019-11-12, 2019-11-26

20 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor. Knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-12-11
Debatt i kammaren: 2019-12-12
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:MJU2, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Debatt om förslag 2019/20:MJU2

Webb-tv: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 135 John Widegren (M)

Fru talman och kära vänner! Vi ska nu debattera det kanske viktigaste utgiftsområdet, nämligen utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Håll till godo!

Först och främst vill jag, medan jag kommer ihåg det, yrka bifall till vår reservation nr 1. Jag vill också nämna att vi har ett särskilt yttrande vad gäller budgetdelen.

Inom utgiftsområde 23 skiljer sig vårt förslag inte jättemycket från regeringens - vi lägger 68 miljoner mer i anslag än vad regeringen gör - men jag tänkte ändå lyfta några av de delar som faktiskt skiljer sig åt.

Först av allt vill jag nämna det som regeringen kallar bondepaketet, vilket omfattar 191 miljoner och egentligen är till för att främja livsmedelsstrategin och få den att växa till någonting bra. Livsmedelsstrategin är bra; det var ett fantastiskt bra beslut som togs av kammaren för två och ett halvt år sedan, vilket var före min tid. Jag väntar fortfarande på att det ska bli något av livsmedelsstrategin, och jag tror att det är många fler än jag som väntar på att det ska bli någonting av den. Men nu tillsätts ännu mer pengar, och ytterligare ett handlingsprogram är på gång för livsmedelsstrategin. Vi förutsätter självklart att det i denna handlingsplan kommer att finnas konkreta åtgärder som faktiskt ökar livsmedelsproduktionen.

Från Moderaternas sida har vi, utöver de 191 miljonerna i bondepaketet, en satsning på ytterligare ett landsbygds- eller bondepaket. Med en bit över 100 miljoner väljer vi att göra vissa riktade satsningar på landsbygden, för att stärka lönsamheten i olika delar.

Den första delen av detta som jag tänkte tala lite kort om är att vi tillsätter mer pengar än regeringen till Skogsstyrelsen gällande problematiken med granbarkborre. Granbarkborren har framför allt i år blossat upp till ett väldigt stort problem som kommer att leda till stora kostnader och stora produktionsnedsättningar i svensk skog. Det är inte bara så att det drabbar enskilda skogsägare, utan det drabbar hela skogsindustrin. Det förstör dessutom planeringen av avverkningar under lång tid framöver.

Ett annat stort problem med just granbarkborren som har flaggats upp väldigt mycket är att skog i skyddade områden inte avverkas som den borde på grund av granbarkborren. På det sättet sprids granbarkborren vidare till privata skogsägare.

Där menar vi att regeringen måste ta ett större ansvar i sina regleringsbrev och rikta ett tydligt kommando om att skyddad skog måste tas bort i detta läge. Man kan inte hävda att det är på grund av till exempel biologisk mångfald som man väljer att inte avverka angripen skog. Även om detta inte är huvudkällan till granbarkborren finns det tydliga tendenser att den sprids vidare via skyddad skog, och det är inte okej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Den extra satsning som vi riktar till Skogsstyrelsen när det gäller granbarkborren innebär såklart att Skogsstyrelsen ska få möjlighet att göra mer preventivt arbete. Jag tror att granbarkborren är här för att stanna; problem med granbarkborren kommer att finnas under väldigt lång tid. Det brukar blossa upp för att sedan gå ned, och sedan blossar det upp igen. Vi vet inte om vi har passerat toppen den här gången. Därför känns det bra att vi gör en större satsning än regeringen när det gäller granbarkborren.

En annan satsning vi gör är att tillsätta pengar till insatser för skogsbruket. Vi har fått signaler, kanske framför allt från Skogsstyrelsen, som säger att skyddad skog inte tas om hand och att de värden som finns i skyddad skog inte bevaras. Därför väljer vi att tillsätta pengar för att sköta just skyddad skog - sådan som är tagen ur produktion. Detta gör vi för att man ska kunna hålla ned mängden ny skyddad skog och i stället bevara de höga miljövärden som finns i den skog som är tagen ur produktion och kanske till och med öka miljövärdena och den biologiska mångfalden i dessa områden.

Ytterligare en satsning som vi gör i vår budget är att vi skickar in extra pengar till Livsmedelsverket som ska vara direkt kopplade till köttkontrollen och avgiften för den. Vi vet att det redan finns pengar där, men vi vill lägga mer pengar på det. Detta är någonting som vi i Sverige redan har väldigt höga avgifter för, vilket slår direkt mot lönsamheten för svensk köttproduktion. Vi tycker att detta är en bra åtgärd för att ge snabba och direkta lönsamhetsförbättringar.

Vi väljer att satsa ett antal miljoner på extra platser för veterinärer och djursjukvårdare. De senaste åren har det blommat upp att det råder stor brist på både veterinärer och djursjukvårdare, och jag tror att det är viktigt att vi från politiken gör en kraftig markering mot det.

Detta är ett stort problem, inte bara för jordbrukets djur utan även för privata smådjur. Problemet är dock större för jordbrukets djur - många veterinärer som utbildar sig i dag vill hålla på med smådjur, och det finns tyvärr inte så många som vill jobba med lantbruksdjuren. Hur man ska stimulera det på ett bättre sätt blir ett senare problem, men vi vill i alla fall avsätta extra pengar för att kunna öka antalet platser.

En annan satsning som vi har i vårt landsbygdspaket hamnar egentligen inte i detta utgiftsområde, men den är en del av vårt lilla landsbygdspaket. Den innebär att vi avsätter 20 miljoner extra för trafikeftersök.

Vi vet alla om att viltolyckorna ökar kraftigt, både när det gäller materiella värden och när det gäller personskador. Framför allt är det så att vi har ett gäng människor i det här landet som faktiskt tar hand om dessa eftersök under årets alla dagar och dygnets alla timmar. De har under många år gjort detta med lite för låga ersättningar, och det är inte rättvist mot dessa människor. De gör stor samhällsnytta, som någon annan egentligen skulle ha haft ansvaret för. De utsätter sig själva för fara i trafiksituationer. Tyvärr blir de i dag dessutom många gånger utsatta för hot av aktivister.

Vi tycker att det är väldigt bra att göra en extra satsning på att de får mer pengar.

Vi lägger ytterligare en peng till Jordbruksverket. Detta är faktiskt en satsning som har förekommit förr i budgetarna. Det handlar om regelförenklingsarbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi vill göra en riktad satsning för att få till någon form av regelförenklingskommission från Jordbruksverket, där den statliga myndigheten bjuder in aktörer som myndigheter och näringsidkare och bjuder in brett för att en gång för alla lösa det problem som vi talar om vartenda år i varenda debatt. Vi vill minska regelkrånglet, byråkratin och administrationen, men ingenting händer.

Vi tycker att detta är en bra satsning att göra för svenskt jordbruk, och vi hoppas att den ska kunna leda till lönsamhet framöver. Rättare sagt är vi övertygade om att den kommer att leda till förbättrad lönsamhet.

I den föregående debatten talades det om ytterligare en landsbygdssatsning som egentligen inte heller ligger i detta utgiftsområde. Jag vill ändå nämna den, för den är en viktig del av satsningen på landsbygden.

Det handlar om att vi satsar 7 miljarder kronor på att sänka bränsleskatterna med 1 krona. Detta slår framför allt på landsbygden. Det är där det gör mest nytta - där människor har långt när de ska ta sig någonstans och där de inte har några alternativ.

Primärproduktionen är de som är mest beroende av stora, tunga lastbilar - lastbilar som i och med denna bränsleskattesänkning kanske skulle få en kostnadslättnad på 60 000-80 000. Den kostnaden hade annars drabbat primärproducenten, och därför tycker vi att detta är oerhört viktigt. Primärproducenterna stångas med dålig lönsamhet och får i ett sådant läge möjlighet att få sänkta transportkostnader.

Det är inte så att vi inte tror att vi behöver ställa om så småningom, men just nu finns inte alternativet. Då finns det heller ingen som helst anledning att belasta våra näringsidkare och människor på landsbygden på ett alldeles för tungt sätt. Det är ju landsbygden som kommer att leverera mycket av lösningen på de problem som vi vill lösa för framtiden. Därför är detta en väldigt bra satsning.

Fru talman! Jag tror att jag nöjer mig så. Det är säkert någon som inte håller med.

(Applåder)


Anf. 136 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Tack, John Widegren, för ett intressant anförande!

Ledamoten misstänkte att det fanns någon som inte höll med. Det finns en hel del som man kan hålla med om, men jag undrar framför allt över några saker som jag inte anser hänger ihop.

Ledamoten tog upp extra platser på veterinärutbildningen. Det görs dock ingen ökning när det gäller veterinärfältverksamheten, och det görs samtidigt en neddragning av SVA.

Med allt som vi vet om de djursjukdomar som nu grasserar runt om i världen och som också riskerar att sprida sig i Sverige tycker jag att detta lirar lite lustigt. Jag undrar därför: Hur hänger det här ihop?


Anf. 137 John Widegren (M)

Fru talman! Tack för frågan, Hanna!

Jag ska förklara hur det hänger ihop. Jag vet också att det är en liten budgetminskning där. Den beror egentligen på det som brukar kallas PLO. Satsningen är ändå riktad mot fler veterinärplatser, vilket vi vill ha, även om vi inte utökar budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag ser också stora problem med de sjukdomar som numera finns runt omkring oss och som närmar sig med hiskelig fart. Ett exempel är afrikansk svinpest, som närmar sig våra gränser. Det finns dock ett antal myndigheter som kommer att vara med och dra det lasset när det närmar sig. Dessutom kommer många av våra ideella organisationer att behöva vara med och hjälpa till.

Vad gäller forskningen på de här sjukdomarna tror jag att vi ligger bra till redan i dag, så det behöver vi inte sätta av några extra medel för. Vi behöver snarare ha en tankemässigt bra organisation som är förberedd på att hantera sjukdomarna när de kommer.


Anf. 138 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Jag tackar för svaret och tänker att vi nog kommer att mötas fler gånger i afton, jag och ledamoten John Widegren, för jag vidhåller att det här låter lite osammanhängande. Jag tycker att det låter märkligt att man inte hanterar den här frågan annorlunda i Moderaternas budget, sett till att man också verkar ha något av en sedelpress i sammanhanget.


Anf. 139 John Widegren (M)

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt att jag fick någon fråga. Vad gäller sedelpress eller inte vill jag inte ens yttra mig om det.

Jag tror säkert att vi kommer att återkomma under kvällen. Jag tycker att jag gav ett ganska klart svar vad gäller SVA.


Anf. 140 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag tackar för ledamotens inlägg.

Jag har en fråga, men jag tänkte först göra en liten reflektion.

Jag tycker att det är mycket intressant att Moderaterna nu har fått kalla fötter och höjer satsningarna på skydd av skog, då man förra året gjorde sådana drastiska nedskärningar som vi absolut inte har råd med.

Man kan också konstatera att Moderaterna i sin budget finansierar en lång rad av de här satsningarna med höjd moms på svensk mat. Och varför säger jag svensk mat? Jo, för det är naturligtvis den dyrare svenska maten som drabbas hårdare av den höjda momsen. Det är verkligen mycket märkligt att Moderaterna går fram med det förslaget.

Jag skulle vilja ställa en fråga till John Widegren om klimatskatterna. Det pågår ett klimattoppmöte i Madrid, och nu vill Moderaterna sänka klimatskatten i Sverige med hänvisning till att det skulle rädda landsbygden. Men här har Moderaterna fel. Jag har bett RUT undersöka det här, och endast 8 procent av den här satsningen kommer landsbygden till del. 63 procent av skattesänkningen kommer storstäderna till del. Det här är ingen satsning på landsbygden; det är en satsning på storstäderna.

Jag undrar: Hur kan Moderaterna gå fram med en klimatskattesänkning som direkt gör svensk klimatpolitik mindre effektiv?


Anf. 141 John Widegren (M)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för frågorna! Jag hoppas att jag hinner beta av dem.

Först vad gäller skydd av skog har vi fått en väldigt tydlig signal om att man inte längre bevarar höga miljövärden i skog som är tagen ur produktion. Det är knappt någon som tittar till den längre. Detta är ett oerhört resursslöseri, så när vi fick den signalen tyckte vi att det var jättebra att skjuta till pengar för att bevara de höga miljövärdena på mark som är tagen ur produktion. Det är bara för att vi ska slippa ta mer mark ur produktion och kunna ha ett bra miljö- och klimatarbete i den svenska skogsproduktionen, som det faktiskt har varit under lång tid och som vi hoppas att det ska kunna vara under lång tid framöver med frihet under ansvar. Det är därför vi väljer att skjuta till pengar till att ta hand om den skog som redan är tagen ur produktion. Jag tycker att det är en jättebra satsning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag förstod nästan att frågan om matmomsen skulle komma. Vi moderater sänker skatterna med ungefär 30 miljarder i vår budget. Höjningen av matmomsen innebär 10 miljarder. Vi tror att moms är ett bättre sätt att höja skatter än till exempel höga marginalskatter. Dessutom tror vi att en högre matmoms inte enkom drabbar landsbygden, utan det drabbar lika mycket och brett över hela landet.

Som vi alla vet handlar politik om prioriteringar. Därför menar vi att de stora skattesänkningar som vi gör ganska väl väger upp höjningen av matmomsen, eftersom vi gör stora satsningar på andra områden.

Frågan om bränsleskatterna hinner jag knappt med nu, så jag ber att få återkomma i mitt nästa inlägg.


Anf. 142 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! I gårdagens Värmlands Folkblad finns en artikel om ett initiativ i Värmland som heter Värmland visar vägen - ett initiativ som växer. Man menar att landsbygden har väldigt mycket att hjälpa till med när det gäller klimatomställningen.

Höjda bensinpriser kan på kort sikt bli jobbigt, men på lång sikt kan det vara bra för landsbygden, säger man i det här initiativet. Framför allt lyfter man fram möjligheterna för de lokala produkterna att växa, vilka kan få kostnadsfördelar, att det kan stärka den lokala strukturen och bli bättre utbud lokalt.

Vad säger John Widegren till dessa lantbrukare och näringsidkare som har tagit det här initiativet?


Anf. 143 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tycker att alla initiativ som tas med en framåtsyftande och god tanke är bra.

Vi menar inte att bränsleskatterna bara är en landsbygdsfråga. Det handlar om alla människor som är beroende av bilen. Och vi gör så många andra satsningar som vi tror gynnar klimatet på lång sikt, för om inte människor är med på klimatomställningen kommer det att få motsatt effekt, oavsett vilka åtgärder vi väljer att vidta.

Lägre bränsleskatter är såklart ingenting som vi ska hålla på med hur länge som helst. Vi tror också att vi ska ha en omställning men då genom elektrifieringen. Då kommer vi att behöva mer kärnkraft, och då kommer vi in på den frågan.

Bränsleskatterna är en del nu för att stärka lönsamheten och för att göra det möjligt för människor att leva och bo i hela landet. Människor ska kunna ta sig dit de vill och även ha sina näringar igång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)


Anf. 145 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 2. Nu står jag här och kan inte yrka bifall till en reservation till förmån för Sverigedemokraternas budgetförslag, för reglerna här säger ju att när ramarna för budgeten är satta kan man inte yrka på någonting som kostar mer pengar. Och vårt budgetförslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar kostar mer pengar, mycket mer faktiskt. Jag kan påminna om vårt särskilda yttrande.

Jag har uppskattat att Centerpartiet historiskt har värnat lantbruket. Tråkigare är väl att nu när lantbruket verkligen behöver stöd är Centerpartiet inte lika profilerat. Men vi är allihop här biologiskt bevandrade och vet att om man befinner sig i ett JÖK-bo kan det ena eller andra puttas ut - allt får inte plats. Det är väl så det hänger ihop, misstänker jag.

Jag tänker i alla fall ta några minuter till att berätta vad Centerpartiet kunde ha gjort och som vi sverigedemokrater gör. Men först vill jag bara understryka att jordbruket inte är ett särintresse. Jag vill dessutom säga att jag lämnar skogsfrågorna till Mats Nordberg, som kommer att tala lite senare.

Helt kort om särintresse: Svenskt jordbruk är inget särintresse. Det ger oss hållbara livsmedel, ett landskap som vi trivs och fungerar i, ett nationellt oberoende och säkerhet, ett kulturarv, minskad klimatbelastning och inte minst en levande landsbygd.

Jag tror att det vore svårt att ha en levande landsbygd utan jordbruk och skogsbruk som fungerar. Lantbruket är en resursbas. Det betyder naturligtvis att jordbruk och skogsbruk angår alla. Jordbruket är mycket hårt pressat i dag. Därför måste vi göra mycket.

Livsmedelsstrategin är någonting som vi tillsammans har åstadkommit. Den är positiv, kanske allra främst för att vi i den för första gången på länge sätter fokus på ökad produktion men också för att den innehåller många satsningar och åtgärder som är väldigt positiva.

Problemet med livsmedelsstrategin är att satsningarna och åtgärderna inte leder till förbättringar av lönsamheten på gårdsnivå på kort sikt. Det tar några år innan det kommer ned på gårdsnivå, och då måste man i politiken vidta åtgärder som minskar kostnader, ökar lönsamheten och tar bort hinder för lantbrukarna på kort och på medellång sikt.

Politiken måste alltså överbrygga de här åren tills det ljusnar för lantbruket, annars har vi kanske inte jordbrukare kvar när framtiden ljusnar. För den sakens skull måste det alltså finnas ekonomiska marginaler och möjligheter i övrigt att göra strategiska investeringar för lantbrukare.

Vi gör följande för att ge jordbruket rimliga förutsättningar nu, direkt eller indirekt. Vi tar bort arbetsgivaravgiften för de två första anställda. Vi slopar sjuklöneansvaret för de nio första anställda. Vi sänker bensin- och dieselskatten för privatbilar och transporter med 1 krona och tar bort indexeringen. Vi lägger en och en halv miljard på förbättrade reseavdrag. Vi sänker dieselskatten på jord- och skogsbrukets maskiner ned till 7 öre - så långt som vi någonsin får för EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Då har jag inte ens kommit in på utgiftsområdet Areella näringar. Där lägger vi nästan 900 miljoner mer än regeringen. När regeringen gör sin landsbygdssatsning enligt landsbygdspropositionen gör den det med 650 miljoner kronor, som i fjolårets budget var avsedda för jordbruket under posten Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

De här pengarna går nu till bland annat bredband, småvägar och service på landsbygden. Det i sig är jättebra, och därför matchar vi dessa pengar. Men vi fyller också på med 300 miljoner i det hål där regeringen tog pengarna, alltså i Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

Utöver detta kompenserar vi helt för de ökade slaktkostnader som har uppstått, och vi inrättar en särskild miljöprövningsdelegation för jordbruket som ska ha djup förståelse för jordbruksnäringens förutsättningar. På så vis säkerställs att lagkraven på jordbruket tillämpas med förståelse för näringarnas förutsättningar och att kraven står i proportion till det som ska uppnås. Vi budgeterar också för en djurskyddsersättning för betande mjölkkor.

Allt detta gör vi för att jordbrukssektorn ska få ökad lönsamhet och bättre regeltillämpning på kort sikt och för att landsbygdens villkor omgående ska bli bättre.

På lång sikt anser vi att det är viktigt att ge jordbruket nya verktyg genom forskning och utveckling av brukningsmetoder och genom att sprida forskningsframsteg så att de kan tillämpas. Det handlar både om att öka produktiviteten och om att bättre och mer kostnadseffektivt uppfylla de miljömål som är knutna till jordbruket. Det handlar också om att öka utväxlingen av livsmedelsstrategin.

Vi lägger extra medel till detta. Dessutom lägger vi 20 miljoner till livsmedelskontroll för att stävja fusk i livsmedelskedjan, vilket gynnar seriösa företagare.

I det här sammanhanget passar det också bra att peka på betydelsen av politik för att prioritera den behovsdrivna forskningen som stärker konkurrenskraften inom jordbruks- och trädgårdsnäringen.

Med andra ord är det viktigt att ha en budgetpolitik för jordbruket som är en helhet och som klarar av både den korta och den långa tidsperioden, där man möjliggör en positiv förändring av jordbruket och dess förutsättningar både ekonomiskt och på andra sätt.

Vi glömmer förstås inte heller rennäringen och vattenbruksnäringen som får tillskott i vårt budgetförslag. Vi har även en ökning av viltskadeersättningen.

I detta anförande instämde Runar Filper och Mats Nordberg (båda SD).


Anf. 146 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Kanske är det många som tror att Sverigedemokraterna skulle vara en garant för den svenska maten. Men det kan verkligen ifrågasättas.

En av utmaningarna för svensk produktion är tillgången på arbetskraft. Många livsmedelsföretag pekar på att bra regler för arbetskraftsinvandring är särskilt viktiga för att öka våra möjligheter att äta mer svensk mat. Det kan handla om allt från arbetare som skördar manuellt till maskinförare och kvalificerade experter inom den växande livsmedelsindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Sverigedemokraterna vill inte bara omöjliggöra för svenska livsmedelsföretag att hitta arbetskraft. De vill även höja restaurangmomsen.

De är också riksdagens starkaste motståndare till den mat som kan betraktas som den svenskaste av all mat, nämligen den ekologiska, Kravmärkta maten. Ekologiska bönder måste i mycket större utsträckning basera sin odling på platsbundna resurser. De får till exempel inte använda konstgödsel, som produceras med hjälp av stora mängder fossil energi. De får inte heller använda kemiska bekämpningsmedel, oftast importerade. Djur på ekogårdar ska få sin huvudsakliga föda från markerna runt gården.

Att Sverigedemokraterna utgör ett så starkt hot mot den svenska produktionen av svensk mat tror jag inte att många konsumenter har förstått ännu. Men varje gång en SD-politiker säger sig vilja ha mer svensk mat i skolor eller på äldreboenden kan man läsa den budgetmotion som Sverigedemokraterna har väckt här i riksdagen.


Anf. 147 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack för inlägget!

När man kommer ut till lantbrukarna och pratar med dem ser man att det är många som löser sin situation med bemanningsföretag. Det fungerar ganska bra. Man tar in tillfällig arbetskraft utomlands ifrån.

Det kan man nog göra en period när det saknas arbetskraft från den inhemska befolkningen. Och varför saknas den? Det har sin grund i att det är färre sökande till lantbruksgymnasier och andra utbildningar liksom till SLU. Det i sin tur beror på en bristande framtidstro, vilket i sin tur beror på en bristande lönsamhet i jordbruksnäringen, något som regeringen har bidragit till.

Vi ser positivt på ekologiska produkter. Men om man eftersträvar en god miljö- och klimateffekt finns det något som Miljöpartiet alltid glömmer, och det är att svensk produktion är betydligt mer klimatvänlig än annan EU-produktion och ännu mer klimatvänlig än produktion utanför EU.

Detta gäller i ännu högre utsträckning för kemikaliebelastning. Jag tror att den svenska användningen av insekticider är en tjugofemtedel av användningen i omvärlden. Siffran kan vara fel, men det är någonstans i det häradet.

Detta betyder att den som gynnar en ökad svensk livsmedelsproduktion bidrar till klimatet och miljön, medan den som gör att jordbruket blir olönsamt och läggs ned är en klimat- och miljöbov.


Anf. 148 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Många svenska lantbrukare har lagt om till ekologisk produktion just för att öka lönsamheten. Satsningar på ökade värden i lantbruket ger också ökade värden på marknaden.

Ekologisk produktion i Sverige har verkligen varit en av motorerna för att utveckla odlingsmetoder och idéer för hur hela lantbruket i Sverige också skulle kunna bli mindre kemikalieberoende.

Det är helt riktigt som Staffan Eklöf säger: Det svenska jordbruket generellt och internationellt sett är mycket bra. Det jag inte förstår, Staffan Eklöf, är varför Sverigedemokraterna är så arga på de importerade ekologiska matvarorna. Det är ju verkligen sådana produkter som vi skulle vilja se att andra länder producerade mer av. Hur ser Staffan Eklöf på det?


Anf. 149 Staffan Eklöf (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Vi är inte arga på det eller på någonting alls. Vi är lugna, stilla och konstruktiva.

Ni har skapat regler för lantbrukarna som har gjort att man i stort sett bara haft två sätt att få lönsamhet i lantbruket. Antingen satsar man på storskaliga jordbruk, eller också satsar man på ekologisk odling. Problemet med att inte låta marknadsefterfrågan styra ekoproduktionen utan i stället låta den styras av planmål är att man, om pengar slutar pumpas in, kan få en situation där man inte har efterfrågan på sina produkter. Detta ser jag som ett svek. Ekoproduktionen måste i grund och botten bygga på den efterfrågan som finns.

Vår politik handlar om att skapa fler vägar för utveckling och kreativitet.

(Applåder)


Anf. 150 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Vi har inga reservationer, utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Sverige är ett fantastiskt land att producera livsmedel i. Klimatet är under normala år bra, Sveriges jordar är utmärkta och Sveriges jordbrukare är oerhört duktiga. Förutsättningarna kan egentligen inte vara bättre för spannmål, kött och mjölkproduktion. Ändå, fru talman, lägger fem mjölkproducenter ned sin verksamhet varje vecka. Varför? Lönsamheten är för dålig.

I en värld som mer än någonsin behöver mat, där torka och krig slår ut inhemsk matproduktion i exempelvis afrikanska länder och där Sveriges livsmedelsproduktion kan vara en av lösningarna, lägger jordbrukare ned. Cirka 500 000 hektar åkermark blir inte uppodlad.

Sveriges handelsunderskott på livsmedel är fortfarande över 50 miljarder kronor. Som några av oss varit inne på tidigare har vi i denna kammare antagit en livsmedelsstrategi, där målen är att det ska bli mer livsmedel och att livsmedelsproduktionen ska bli mer konkurrenskraftig och lönsam. Sveriges självförsörjning och export ska öka. Efter två och ett halvt år kan vi inte se att något av dessa mål har uppfyllts, utan det är tyvärr precis tvärtom.

Sverige har fortfarande dålig beredskap ifall det skulle bli en kris eller krigssituation, och detta är förstås allvarligt. Ta bara huvudstaden Stockholm, där hyllorna i matbutikerna skulle stå tomma efter två dygn! Detta kan vi förstå, för varannan tugga vi äter kommer faktiskt inte från Sverige. Det enda vi i Sverige är självförsörjande på är vetemjöl, socker och morötter. Morotskaka skulle alltså fungera bra, fru talman.

Här är vårt grannland på andra sidan Östersjön - Finland - en lysande stjärna och ett föredöme. Trots att Finland är med i EU har de en självförsörjningsgrad på över 80 procent.

En annan del i livsmedelsstrategin är förenklingar, men där är det fortfarande ingen bonde som märker någon skillnad, vare sig med eller utan strategin. Regelbördan ökar år efter år. Varför händer inget? Här vill vi kristdemokrater i vårt budgetförslag göra annorlunda och skillnad.

Fru talman! Hur ser vi på livsmedelsproduktion i Sverige egentligen? Vi kan se att det finns stora skillnader bara bland de nordiska länderna. I exempelvis Norge är livsmedelsproduktionen viktig för en levande landsbygd. I Finland är livsmedelsproduktionen viktig för självförsörjningen. I Danmark är livsmedelsproduktionen oerhört viktig för landets ekonomi. Men i Sverige klassas livsmedelsproduktion som en miljöfarlig verksamhet. Så står det i miljöbalken. Någon kanske säger att det bara är ett ord som ingen bryr sig om och som inte gör någon skillnad. Men när tjänstemän från kommuner och länsstyrelser kommer ut och kallar våra bönders verksamhet för miljöfarlig märker bönderna tyvärr att det är stor skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi kristdemokrater anser att om vi menar allvar med strategin måste vi börja ändra, och det är oerhört viktigt att det ändras i miljöbalken. Det är förödande att det fortfarande inte har ändrats, och min fråga är: Varför har regeringen inte ändrat detta?

Fru talman! Förr i tiden vet vi att rövarband gick på rövarstråt och stal och förstörde skördar för bönderna i Sverige. I dag har vi inte rövarband utan vildsvin som förstör för enorma summor pengar, lågt räknat över 1 miljard kronor. Här föreslår vi kristdemokrater i vår budget 100 miljoner extra till ett åtgärdsprogram för att vildsvinsstammen ska minska rejält.

Fru talman! Jag inledde med att tala om vilka enorma möjligheter vi har i Sverige att producera livsmedel. I förra veckan talade jag med representanter från Sweden Food Arena, som berättade att de beräknat att om Sverige skulle satsa på svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion skulle det skapas 50 000 nya jobb inom den gröna näringen till 2030. Men då, fru talman, är det viktigt att vi inte utmålar svenska jordbrukare som miljöbovar eller försöker skambelägga en hel kår, som vissa gör, för miljöns skull. Det är precis tvärtom, att vi bör tacka alla jordbrukare, som gör ett fantastiskt jobb.

Jag vill avsluta med att berätta vad en mjölkbonde som heter Anette Gustawson skrev i en debattartikel i Expressen för några dagar sedan. Hon skrev: Vi bönder räddar er vid en nationell kris, men frågan är om ni hjälper oss i goda tider.

(Applåder)


Anf. 151 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! "Tro, jag vill känna tro" är en känd rad från folkkära Marie Fredriksson, som alltför tidigt lämnade oss tidigare i veckan. Nu ska inte jag stå här och bli alltför filosofisk så här i juletider, men tron på framtiden är nog en av de allra viktigaste ingredienserna för att företagare, näringar och medborgare generellt ska lyckas. Och för att skapa framtidstro är goda politiska förutsättningar och politiskt stöd en helt avgörande pusselbit.

År 2018 och stora delar av 2019 har varit riktigt tuffa för många lantbrukare i hela vårt land. Trots bra skördar av både spannmål och vall har 2018 års torka hängt i även detta år, och i vissa delar av landet har faktiskt också 2019 varit ett torkår. Under 2019 har därför de pengar som utgått i torkstöd varit viktiga. Totalt har det under 2019 betalats ut över 1 miljard i stöd till svenska lantbrukare, vilket i EU-perspektiv är ganska mycket pengar.

Dessutom har dieselåterbetalningen höjts med 1 krona under hösten 2019 som ett extra likviditetsstöd, och från och med årsskiftet kommer dieselåterbetalningen att vara 50 öre högre än 2018.

Men för att livsmedelsstrategins mål om en ökad livsmedelsproduktion ska kunna nås krävs nya satsningar som ger bättre förutsättningar på sikt. Därför har vi i Centerpartiet i 2020 års budget, som en del i bondepaketet, drivit på för ytterligare 191 miljoner till genomförandet av livsmedelsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi i Centerpartiet ser tre områden där det är extra viktigt att verkligen ta krafttag för att livsmedelsstrategin ska kunna genomföras så att de mål som vi tillsammans har satt upp kan nås.

Det första handlar om regler och villkor. Där måste vi se till att myndigheternas arbete bidrar på ett positivt sätt till livsmedelsstrategin i stället för att tynga företagen med administration och krångel. Samtidigt måste vi titta på regelförenklingar och åtgärder för stärkt konkurrenskraft på företagarnivå.

Det andra området är export. Det finns många värden i den svenska livsmedelsproduktionen, såsom antibiotikaanvändning, livsmedelssäkerhet och djurskydd, som bör vara attraktiva för många andra marknader. Men då krävs satsningar så att vi kan lyfta den svenska maten och drycken utomlands.

Det tredje område som vi behöver fokusera på är forskning och innovation. Totalt sett är vi duktiga i Sverige på innovation, men om man tittar specifikt på livsmedelssektorn och innovationen där ser man att vi ligger på plats 14 i ett Europaperspektiv. Där finns mycket att förbättra. Just företagarnära forskning och innovation av nya produkter och metoder är något som verkligen behövs för att vi ska kunna öka vår livsmedelsproduktion.

Under året har det varit en stark klimatdebatt kopplad till maten, och ordet bondeskam har på sina håll fått fäste. Jag tror faktiskt att jag, inte bara i egenskap av ordförande utan också ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, talar för oss alla när jag säger att hos oss här inne finns det ingen bondeskam. Vi har kanske olika syn på hur livsmedelsstrategin ska uppnås, men jag tror att vi alla är stolta över den svenska bondekåren och det arbete som man gör runt omkring i landet. Det tror jag att många andra i detta hus är också.

För min del är det en självklarhet att ju mer livsmedel som produceras i Sverige, desto bättre är det ur ett globalt perspektiv. Både vad gäller klimatpåverkan och vad gäller miljöpåverkan ser vi att svensk produktion ligger betydligt bättre till än produktionen i många andra länder.

Svensk mjölk har till exempel 40 procent lägre klimatpåverkan än det globala snittet. Men samtidigt måste vi såklart fortsätta att minska vår klimatpåverkan. Det gäller inte minst ur sårbarhetssynpunkt, eftersom väldigt många av de fossilbaserade insatsvaror som vi använder i lantbruket i dag faktiskt är importerade.

I dag är det väldigt många lantbrukare i Sverige som går över till fossilfria och förnybara drivmedel. Men med de regler som vi har i dag är det i nuläget tyvärr dyrare att köra på fossilfritt än på fossila drivmedel, vilket såklart är en väldigt dålig modell. Som vi alla vet är det tyvärr fortfarande ganska trixigt när det gäller regelverk på EU-nivå och vad de egentligen tillåter när det gäller möjligheten att skapa förutsättningar för det förnybara.

För att vi ska kunna hitta en framkomlig väg är jag väldigt glad att C, L, S och MP inom ramen för januariavtalet snart kommer att tillsätta en utredning om hur politiken kan underlätta en omställning till fossilfritt lantbruk, där vi ser att hållbarhet och konkurrenskraft måste gå hand i hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Om riksdagen har varit ganska överens om de stora riktlinjerna kring svensk livsmedelsproduktion har skogen varit ett område med betydligt större motsättningar. Under året har vi i Centerpartiet inom ramen för januariavtalet förhandlat fram en utredning som tittar bland annat på hur äganderätten i skogen kan förbättras och hur vi kan skapa incitament för en bättre fungerande naturvård där skogsägaren verkligen känner sig respekterad och involverad. Snart kommer förhoppningsvis en efterlängtad översyn av artskyddsförordningen, vilket också är någonting som vi drivit på för.

Vi hoppas verkligen att de utredningarna ska kunna lägga en grund för en uppdaterad och bättre fungerande skogspolitik som kan skapa trygghet och framtidstro bland svenska skogsägare. Men en faktor som just nu skapar väldigt mycket oro i många delar av vårt land är granbarkborren. Inventeringar visar att skadorna har fördubblats i år jämfört med i fjol.

I Götaland som helhet bedöms ca 5 miljoner kubikmeter vara angripna. Det handlar om enorma värden. Det innebär en väldigt stor risk för Sverige. Det handlar om att vi ska kunna klara omställningen till en grön bioekonomi, som vi alla vill att vi ska göra.

Tittar vi söderut i Europa ser vi avskräckande exempel på hur granbarkborren ödelägger väldigt stora skogsområden. Läget är akut. Därför är jag glad att det finns en budgetsatsning på både förebyggande åtgärder och mer akuta åtgärder på totalt 30 miljoner per år under de kommande tre åren. Här är det viktigt att myndigheter, forskning och näring arbetar tillsammans, men också att staten tar ansvar för sina marker och för hur de påverkar omkringliggande skogsägare.

Fru talman! Det har nu gått drygt ett och ett halvt år sedan riksdagen fattade beslut om långsiktiga mål för Sveriges landsbygder. Vissa landsbygder mår väldigt bra och utvecklas väldigt starkt, men i andra landsbygder lyser tron på framtiden med sin frånvaro.

Vi i Centerpartiet menar att i Sverige måste människor kunna leva och verka oavsett var i landet de bor. Men vi ser också att människor på landsbygden betalar alldeles för mycket i skatt i jämförelse med hur det är i många andra delar av landet. Trots detta får de ofta sämre service och sämre tillgång till infrastruktur och annat som är viktigt för att få företagandet och vardagen att fungera.

Därför är de landsbygdssatsningar som vi har varit med och drivit på för i budgeten väldigt viktiga. Det handlar om sänkt skatt i delar av landet, bättre tågtrafik och underhåll av enskilda vägar, bredbandsutbyggnad och ett fortsatt starkt driftsstöd till dagligvarubutiker i glesbygd. Vi ser också att de satsningarna på landsbygden måste fortsätta.

Vi vill satsa på avskrivna studieskulder i glesbygdskommuner. Men vi vill också genomföra en rad frihetsreformer för att underlätta förutsättningarna att bo och verka på landsbygden och ge mer makt åt människor i hela landet att bestämma mer själva. Det handlar om förändrat strandskydd, gårdsförsäljning och enklare regelverk för företagslokaler på landsbygden. Det är processer som redan är igång eller som snart kommer att sjösättas inom ramen för januariavtalet. Men det handlar också om en fungerande viltförvaltning, en decentraliserad förvaltning och statliga jobb i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Avslutningsvis vill jag så här i juletider rikta ett tack till alla de landsbygdsföretagare som gör julen till vad den är. Det är trädgårdsodlaren som förser oss med julstjärnor och hyacinter, och grisuppfödaren som sätter knorr på julbordet med julskinkan. Det är fiskaren som ger oss sill och annan fisk, och skogsbrukaren som odlar granen som står så grön och grann i stugan. Tack för ert arbete, och tack för att ni gör vår jul både god och vacker!

Jag hoppas att de budgetsatsningar och det arbete som är på gång under 2020, och de ytterligare förslag som vi driver på för, gör att ni kan känna en tro på framtiden. Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 152 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Jag får börja med ett förbehåll om att min röst kanske inte bär hela vägen och att det kanske kan ta lite längre tid än vanligt. Jag har dialekt med långa diftonger, och i dag har jag lite svårt att andas. Men jag ska försöka att bära fram det till er ändå.

Vi bygger landet i gärning och ordröjer dess tegar och plöjer dess jordVi bärgar skörden som åkrarna gavtimret ur skogen och fångsten ur hav

Så börjar en av arbetarrörelsens allra mest älskade sånger, som jag och många med mig sjungit för att uppmärksamma alla dem som varje dag gör insatser för att bygga vårt land. De insatsvaror vi behöver för att bygga vårt land produceras ytterst sällan i våra städer. Våra skogar, åkrar, sjöar och hav finns överallt i vårt avlånga fantastiska land. De som deltar i produktionen är garanterna för vardagen och livet så som vi känner dem.

Ansvaret faller tungt på politiken av i dag att främja förutsättningarna för levande landsbygder, där vi kan leva och verka i dag men såklart också i framtiden. Då måste vi värna servicen också i glesbygd. Då måste vi rusta Sverige starkt genom jämlika förutsättningar att driva företag. Men vi måste också säkra tillgången till vård, skola och omsorg överallt där vi lever och verkar.

Det är ohållbart och oacceptabelt att, som delar av borgerligheten gör, lämna mindre kommuner åt sitt öde eller, ännu värre, ibland exportera människor med låga inkomster till platser där förutsättningarna för arbete, bostad och utbildning är sämre än i de kommuner som de kommer ifrån. Sverige ska och måste hålla ihop. Vi ska ta hand om varandra - allt annat är cyniskt och fullkomligt ohållbart.

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2019/20:MJU2 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Riksdagen har beslutat om ett övergripande mål för den sammanhållna landsbygdspolitiken där det tydligt framgår att en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är ett mål jag applåderar. Klyftorna mellan stad och land måste slutas. Sveriges landsbygder, och alla vi människor som lever i dem, förtjänar så mycket bättre. Just därför är det så viktigt att fortsätta stärka servicen runt om i vårt land. Det gör vi inte minst genom att stötta våra mest sårbara lanthandlar, men också genom att säkra statlig närvaro från norr till söder, öst till väst. Livsmedelskedjan måste också kontinuerligt stärkas så att tillgången på goda, svenska produkter ökar. Det för oss närmare hållbarhetsmål, men det gör oss också mindre sårbara i händelse av kris eller krig.

På utgiftsområde 23 tillförs 19,7 miljarder kronor. Varje krona har samma syfte: att bygga ett starkare samhälle, ett tryggare Sverige. Vi socialdemokrater har tillsammans med Miljöpartiet axlat utmaningen att ställa om Sverige till att bli världens första fossilfria välfärdsland. Det kräver insatser av oss alla, var och en. Men det finns också ett löfte i målsättningen. Det är vi som ska göra det tillsammans, och ingen ska lämnas i sticket.

"Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det". Kanske klingar orden bekant för en del av er. De yttrades av Olof Palme och har nu några år på nacken. De har dock sällan känts mer aktuella. Klimatet är vår tids största utmaning. Det kommer an på oss som är verksamma i dag att ställa om för att alls ha en planet att lämna vidare till våra barn och barnbarn.

Socialdemokratin har aldrig skyggat för en utmaning. Vi räds inte heller att ta oss an att ställa om Sverige och att i största möjliga mån också bidra till omställningen globalt.

För den som är vän av systemtänk är det här enkelt. Att landa i en rättvis omställning handlar rätt och slätt om vilket samhälle vi vill leva i. För en socialdemokrat är svaret alltid givet: Gemensamma utmaningar hanteras bäst med gemensamma lösningar.

Vi ska bygga ett mer robust och resilient samhälle. Det blir också ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. Därför tror jag, fru talman, att det är viktigt att inse att en rättvis omställning som inbegriper hela vårt land är en politisk prioritering som kräver resurser. Politik är att vilja, men det är också att välja. I det här fallet är det viktigt att välja väg, och sett till allt vi vet om hur akut klimathotet är bör varje parti synas utifrån hur vi ämnar möta det.

I ljuset av det som vetenskapen ger vid handen har regeringen lagt fram en budget som tar höjd för de utmaningar vi står inför och som orkar hålla två tankar i huvudet samtidigt. Den orkar reformera kostnadsutjämningen parallellt med att satsa på insatser för rättvis omställning. I bjärt kontrast till det står budgetförslag som sliter isär vårt land, som ställer människa mot människa och landsända mot landsända och som ger mer åt den som redan har.

Det är en nödvändighet att hålla ihop det här landet och att också orka låta våra gröna näringar vara dem som med rimliga och rättvisa spelregler spelar en fullständigt avgörande roll i omställningen. I det samhälle som vi socialdemokrater vill bygga är jorden och skogen helt oundgängliga byggstenar. Det är faktiskt där stora delar av omställningen kommer att ske.

Det är såklart glädjande med konkreta insatser i de här sammanhangen, som det nationella skogsprogrammet. Vi tror att det kommer att tjäna Sverige väl även framgent. Våra svenska grödor och våra svenska djur har nämnts här tidigare. Vi vet att de håller världsklass, och de resurser som vi satsar landar väl in i våra gröna näringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag vill också lyfta åtgärder som egentligen hanteras i andra utskott men som också spelar roll i en svensk kontext. Ursprungsmärkning av kött på restauranger kommer att göra skillnad i efterfrågan. Det kommer också att stärka de sjysta svenska livsmedlen. Offentlig upphandling är ett av mina favoritområden, och jag tror att det finns en enorm potential i fråga om att främja det som vi vill se mer av i termer av lägre klimatavtryck, kortare transporter, mindre kemikalier och lägre antibiotikaanvändning.

Fru talman! Jag vill också exemplifiera. I syfte att stärka konkurrenskraften i Sveriges gröna näringar tillförs 176 miljoner till att finansiera strategiska satsningar. Arbetet med den svenska livsmedelsstrategin, som har lyfts här tidigare, måste såklart fortgå med oförminskad styrka. Det vinner hela Sverige på.

Jag vill helt kort nämna några ord om fisket, som de senaste åren har fått lite mer välförtjänt uppmärksamhet, dels för att vi såklart måste kraftsamla kring den akuta situationen i våra sjöar och hav, dels för att värna de fantastiska livsmedel vi kan hämta från haven om vi hanterar dem med ansvar och omsorg.

I akt och mening att stärka bestånden av till exempel torsk har regeringen stridit hårt för skyddsåtgärder just för att vi ska återfinna torsk i våra hav också i framtiden. Självklart måste vi också föra dialog med berörda näringar så att vi kan stärka det småskaliga kustfisket framgent. Det hållbara fisket är prioriterat, och det känns tryggt att mått och steg har vidtagits för att säkra det.

Allt pekar i samma riktning: Vi måste tänka annorlunda och större kring livsmedel. Vi måste upptäcka nya ingredienser och kanske konsumera mindre av somligt. Livsmedelsförsörjningen måste bli mer diversifierad och resurseffektiv. Potentialen är enorm, inte minst inom ramen för hållbart vattenbruk, där inkubatorer ploppar upp runt om i landet i rasande fart. Självklart ska Sverige ligga i framkant också i fråga om det hållbara vattenbruket. Odling av fisk, musslor, kräftdjur och alger är den snabbast växande matproduktionssektorn i världen.

Det finns partier som skaffar sig mer resurser genom att ställa människa mot människa eller genom att dra ned kraftigt på biståndet. Det gör att vi minskar Sveriges möjligheter att verka solidariskt och klimatmedvetet i en internationell kontext. Som socialdemokrat är jag fullständigt övertygad om att det är möjligt att hålla ihop vårt land utan att ställa människa mot människa eller klimatarbete här hemma mot solidaritetsarbete längre bort.

Målet om världens första fossilfria välfärdsland ligger fast. Vi rör oss mot det i den fasta övertygelsen att det måste ske genom att vi håller ihop vårt land genom att satsa inte minst på de gröna näringarna, som genom sjysta villkor genererar jobb, tillväxt och fantastiska livsmedel, produkter och tjänster till såväl inhemska som utländska marknader.

Nu, fru talman, hade jag tänkt exemplifiera några av de satsningar som ryms inom detta, men Kristina Yngwe från Centerpartiet har redan gjort det på ett utmärkt sätt. Jag ser att jag har dragit över talartiden en aning, och jag hänvisar därför till det som Kristina Yngwe så förtjänstfullt redogjorde för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag avslutar i stället med att säga att vi som är valda som beslutsfattare i Sveriges högsta beslutande församling väl är de första att understryka att land med lag ska byggas. Därtill är det för mig som socialdemokrat givet att ett land ska med sammanhållning byggas. Sverige är ett litet, exportberoende land. Vi är fenomenala på mycket men oerhört sårbara när vi ställer människa mot människa eller stad mot land. De gröna näringarna, jord och skog och alla resurser därur kan tjäna oss väl.

Med regeringens budgetförslag ges de gröna näringarna goda förutsättningar för tillväxt och utveckling men också för rättvis omställning. I arbetet för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland spelar jorden och skogen en fullständigt avgörande roll. Låt oss gemensamt rusta Sverige med bästa tänkbara spelregler för den resan!

(Applåder)


Anf. 153 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tyckte att Hanna Westeréns röst höll så pass bra att vi kan prata vidare en stund. Det var ett intressant och trevligt tal på alla sätt. Det är lite så Socialdemokraterna brukar göra; de talar vackert och mycket, vitt och brett, och sedan levererar de inte så himla mycket.

Vi är väl alla ganska överens om att vi behöver öka produktionen i de gröna näringarna, och i mångt och mycket hänger det på lönsamheten. Svenskt jordbruk är i topp i världen när det gäller produktionsresultat. Vi är bland de absolut bästa när det gäller odling men även när det gäller djurproduktion, grönsaker och annat. Vi är oerhört duktiga på produktion efter de förutsättningar vi har.

Men det hjälper ju inte. Vi har inte ett lönsamt jordbruk i Sverige. Det blir ett jättestort problem, särskilt när vi har antagit vår livsmedelsstrategi som säger att vi ska öka produktionen.

Därför, fru talman, skulle jag vilja fråga Socialdemokraternas representant: Är det verkligen rimligt att man fortfarande efter två och ett halvt år inte märker någon skillnad ute på gårdsnivå och att vi inte klarar att vända den negativa trend där vi minskar produktionsresultaten?

Jag tyckte att Magnus Oscarsson beskrev detta väldigt väl när han talade om den olika mängd produktion som minskar och minskar. Budgetbalansen är fortfarande extremt dålig vad gäller import och export av livsmedel i Sverige.

Är det rimligt att vi fortfarande inte ser några resultat efter två och ett halvt år? Och hur tänker regeringen ta tag i det här? När ska vi få se något resultat? När vänder vi produktionskurvorna?


Anf. 154 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag skulle önska att mitt svar på frågan om hur snart det kommer att ske kunde vara "omgående".

På frågan huruvida det är rimligt skulle jag vilja svara: Nej, det är målsättningen för regeringens arbete. Det är också därför det kraftfulla bondepaketet har kommit till, och det är därför vi intensifierar arbetet med livsmedelsstrategin. Det är just för att vi ska öka lönsamheten, ha en bättre leverans och en högre självförsörjningsgrad.

Förvisso har det inte gått så fort som många av oss skulle ha önskat. Men visst kommer vi att märka effekt, och visst kommer vi att kunna njuta av ännu fler och bättre svenska livsmedel så småningom.


Anf. 155 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Tack för svaret! Problemet är i mångt och mycket lönsamheten, som vi redan har sagt flera gånger.

Men vi väljer ju hela tiden att försvåra och fördyra. Det är det vi faktiskt gör nu. Ni skulle mycket väl ha kunnat gå med på vårt förslag att sänka till exempel bränsleskatterna nu. Det är något som ska vara övergående, men det ger direkt effekt nu. Det ger direkt effekt för de primärproducenter som faktiskt tvingas leverera produkter varje vecka. Oavsett om det gäller spannmål, kött eller skog har de högre kostnader. Och det beror inte på att vi ligger för lågt skattemässigt i dag, utan vi ligger högt.

Med vårt förslag på nya skatter på bränslen hade vi i stället legat normalt jämfört med konkurrerande länder. Varför väljer man inte att göra några korta intensiva saker som genererar lönsamhet direkt så att vi kommer på rätt köl igen? Nu tittar man ju på en handlingsplan som kanske rör sig fem eller tio år bort i tiden innan det vänder.


Anf. 156 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Ett av de tydligaste medskick jag fått genom alla år jag varit politiskt verksam och mött företagare från olika branscher har varit: Ge oss så långsiktiga spelregler som möjligt!

Just nu pågår COP 25 i Madrid. Vi vet att vår planet brinner. Vi måste ställa om. Vi har ett enormt ansvar mot kommande generationer att landa i rättvis omställning.

Att i den kontexten samtidigt börja prata om åtgärder som förlänger Sveriges fossilberoende och inte ger näringarna incitament att ställa om i den takt som vore rimlig, att inte understödja de företagare som faktiskt ställer om och därmed borde få göra de bästa affärerna, känns fullständigt oansvarigt. Jag tror att det är helt fel väg att gå.

(Applåder)


Anf. 157 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och till att naturresurserna används på ett hållbart sätt.

Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen. De påverkar allt liv på jorden. För att rädda klimatet och skapa en renare framtid för kommande generationer måste vi agera. Vi måste fatta beslut som gör skillnad på både lång och kort sikt.

Vi i Liberalerna anser att vi ska ta oss an klimatutmaningen med en blandning av krisinsikt, framtidstro och realism. Vetenskap, fakta och teknikutveckling är viktiga delar i att hitta de nya lösningarna. Marknadsekonomi och frihandel är viktiga för att hitta de smarta och hållbara lösningarna.

Digitaliseringen och delningsekonomin kan bana väg för nya och klimatsmarta konsumtionsmönster. Vi framhåller alltid vilken viktig roll konsumenterna spelar i omställningen. Den beror ju på vad konsumenterna efterfrågar och konsumerar och hur kunniga de är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Klimathotet känner inga gränser, och det kräver gemensamma lösningar - inom EU och i det globala miljö- och klimatarbetet. Vi anser att Sverige ska vara en pådrivande kraft. Sverige kan visa att det går att förena välstånd och tillväxt med ansvar för klimatet.

Fru talman! Liberalerna har ett stort engagemang och en grön, liberal miljö- och klimatpolitik: att bruka skogen och marken men på ett hållbart sätt. Den mest värdefulla naturen måste samtidigt skyddas, exempelvis genom naturreservat och nationalparker. Utrotningshotade djur och växter behöver också värnas.

Jag kommer specifikt att beröra några anslag i betänkandet där det finns viktiga satsningar som vi vill framhålla.

Många har varit inne på skogen, och jag vill också lyfta fram skogens betydelse. Den svenska skogspolitiken vilar på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Både staten och skogsnäringarna har ett stort ansvar för att skydda skogens ekosystem, bevara den biologiska mångfalden och slå vakt om naturvård och miljöhänsyn.

Miljöhänsyn anser vi vara viktigt inom skogsbruket. Det är viktigt för Sverige med ett aktivt skogsbruk. Men det behövs också mer forskning. Hur ser framtidens hållbara bruknings- och avverkningsmetoder ut? Hur värnar vi skogen när bränder, torka och angrepp som granbarkborren slår till?

Betänkandet beskriver hur äganderätten till skogen behöver stärkas och värnas. Detta har även andra varit inne på. Regeringen tillsatte i juli 2019 en utredning för att stärka äganderätten till skogen och lämna förslag på nya, flexibla skydds- och ersättningsformer. Utredningen ska också ge förslag på hur Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Förslagen ska sammantaget främja en växande skogsnäring och en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen.

Granbarkborren har nämnts tidigare i debatten. Det har varit otroligt stora bekymmer i södra Sverige på grund av värmen och torkan. För första gången finns angripen skog som inte har koppling till stormfällning. Totalt uppskattas 2,2 miljoner skogskubikmeter vara angripna. Förlusterna kan jämföras med de drygt 2 miljoner skogskubikmeter som skadades av bränder 2018.

Staten har ett stort ansvar för åtgärder för att minska spridning av granbarkborren, inte minst från skyddade områden. Därför ska totalt 30 miljoner kronor tillföras för att hantera skogsskadorna och för att stödja arbetet med att bekämpa angrepp av granbarkborren.

I budgetpropositionen finns också en satsning till Skogsstyrelsen på 2,2 miljoner kronor via det nationella skogsprogrammet. De medlen ska också användas till insatser för bekämpning av omfattande angrepp av granbarkborren.

Fru talman! Jag vill också nämna någonting om invasiva arter. För att kunna bevara den biologiska mångfalden behövs också en politik som begränsar hoten från invasiva främmande arter. Invasiva främmande arter har identifierats som ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Enligt budgetpropositionen utförde Artdatabanken under 2018 en riskbedömning av 1 033 arter. Av dessa bedömdes 877 kunna påverka den biologiska mångfalden i Sverige på ett negativt sätt. Totalt 257 arter bedömdes utgöra en hög eller mycket hög risk som invasiva främmande arter, och 53 arter bedömdes vara potentiellt invasiva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I debatten nämns många gånger lupin, jättebjörnloka, parkslide, mårdhund och signalkräfta, men det finns många fler. Därför är det glädjande att anslaget för att arbeta för att begränsa riskerna med invasiva arter föreslås öka med 400 miljoner kronor från 2020.

Fru talman! Ett område som inte har nämnts så mycket i dagens debatt är främjandet av rennäringen. En livskraftig rennäring och andra samiska näringar är en grundförutsättning för en levande samisk kultur. Insatserna på området bedöms bidra till uppfyllandet av det övergripande målet för samepolitiken, som visserligen delas mellan olika utgiftsområden.

Utmaningen för renskötselns framtid består i att hantera och att hitta en balans mellan påverkan av pågående och framtida verksamheter - bland annat skogsbruk, vindkraft, gruvnäring, turism och infrastruktur - och rennäringens behov av betesmarker.

Även klimatförändringar och extremväder har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Fortsatt utveckling av renbruksplanerna är därför viktig, men även Sametingets och samebyarnas möjligheter att delta i samråd om etablering av olika verksamheter. Sametingets handlingsplan för klimatanpassning visar på behovet av flexibilitet för minskad sårbarhet.

En långsiktigt livskraftig rennäring bidrar till miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö, producerar efterfrågade klimatsmarta livsmedel och bidrar till bevarandet av andra ekosystemtjänster. Dessa värden har i sin tur betydelse för bland annat besöksnäringen i berörda regioner.

I budgetpropositionen tas också samexistensen med rovdjuren upp. Där vill jag nämna att beloppet 2018 för rovdjursersättning samt förebyggande åtgärder inom rennäringen var ungefär 58 miljoner kronor.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att Liberalerna har en sakpolitisk överenskommelse, januariavtalet, inklusive ett budgetsamarbete med Centerpartiet och regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 158 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! I dag presenterades en mycket glad nyhet. Naturvårdsverket publicerade ny statistik som visar att klimatutsläppen nu minskar i Sverige. En stark klimatpolitik i alla sektorer är nu vad som behövs för att minska utsläppen ytterligare och för att vi ska nå klimatmålen.

Leader Höga Kusten uttalade sig i Dagens Nyheter nyligen och lyfte fram att den moderna hållbara livsstil som finns på landsbygden är oerhört viktig. Landsbygden har i själva verket en nyckelroll i arbetet med klimatomställningen.

Fru talman! För bara några veckor sedan kom en annan glad nyhet: Biologisk mångfald ger större skördar i jordbruket. Jordbruksfält som har en mångfald av pollinatörer och andra nyttoorganismer ger högre avkastning än fält med liten mångfald. Det visar en ny internationell forskningsstudie från 27 länder. Forskarna analyserade pollinering som utförs av vilda insekter och bekämpning av skadedjur som görs av skadedjurens naturliga fiender. De såg att artfattiga landskap med ensidiga odlingar ledde till lägre avkastning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

De satsningar på pollinatörer som nu görs i statsbudgeten är oerhört viktiga för svensk produktion och något av ett startskott för ett synsätt där biologisk mångfald kan prioriteras högre även i jordbrukspolitiken.

Det finns stora vinster med att öka den ekologiska produktionen i Sverige. Denna produktion har kommit långt när det gäller utveckling av robusta odlingsmetoder som inte är beroende av importerade insatsvaror. Att satsa mer på ekologiskt är en av flera pusselbitar för att minska samhällets sårbarhet och uppnå en högre grad av självförsörjning i jordbruket. Ekologiskt jordbruk bidrar också till flera miljömål, däribland Biologisk mångfald. Ekologiskt skapar mervärden i produktionen som i sin tur skapar mervärden på marknaden.

Vi i Miljöpartiet är glada att tillsammans med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna ha ett januariavtal, där vi har fått ihop ett litet bondepaket. Det är egentligen inte så litet, utan det är stort. Jag håller helt med Kristina Yngwe om att lantbruket är en viktig sektor för alla oss politiker. Detta är verkligen något som engagerar oss starkt.

I budgeten finns för perioden dessutom ytterligare 300 miljoner kronor till en konkurrenskraftig livsmedelssektor. Jag vill särskilt tacka alla runt om i landet som arbetar med de regionala livsmedelsstrategierna. Utan ert arbete runt om i landet, med de olika förutsättningarna för livsmedelsproduktion, skulle vi inte klara av alla de utmaningar vi står inför.

Klimatförhandlingarna pågår just nu för fullt i Madrid. Frågan om mat och klimat får inte passera obemärkt i den här debatten. I dag skriver ett antal experter i Göteborgs-Posten: Våra folkvalda måste inse att vi står vid ett historiskt vägskäl, där kraftfulla satsningar på att sluta slösa med vår mat kommer att spela en viktig roll. Omställningen till en resurseffektivare livsmedelskedja kräver beslut.

Jag är glad att kunna säga att det i den föreslagna budgeten nu finns utrymme att utöka arbetet med matsvinnet. Nödvändiga beslut kommer att fattas här i kammaren efter den här debatten. Arbetet med matsvinnet måste utvecklas, och jag skulle önska en mer omfattande debatt med ännu fler konkreta förslag.

För att arbetet med matsvinnet ska få större genomslagskraft behövs ett bredare politiskt grepp och en tydligare politisk styrning. Det behövs också ett bredare grepp kring matavfallsfrågan. För att förebygga matavfall behöver större förändringar göras i såväl livsmedelskedjan som avfallsbranschen.

Om det globala matsvinnet hade varit en nation hade det varit världens tredje största utsläppare av växthusgaser efter Kina och USA. Beräkningar visar att det globala matsvinnet skulle kunna föda 3 miljarder människor. En tredjedel av den mat som produceras globalt hamnar enligt Livsmedelsverket aldrig i någons mage. För att vi ska nå de svenska miljö- och klimatmålen och klimatmålen i Parisavtalet krävs att vi minskar utsläppen från livsmedelssektorn. Att minska matsvinnet borde vara den mest prioriterade åtgärden.

Skälen till svinnet är många, bland annat att mat är relativt billig och att det ligger i livsmedelsaktörernas intresse att sälja mer. En orsak till att mat är så billig är att effekterna för miljön, hälsan och samhället inte är inkluderade i priset.

Många konsumenter luras, kan man säga, att handla lite för mycket mat, inte minst nu i jultider - så mycket att en hel del behöver slängas. Det är storpack, extrapriser och kom-och-köp. De låga priserna leder till överkonsumtion. Det diskuteras alltför lite hur jordbruk, livsmedelsindustri och dagligvaruhandel kan minska onödig produktion och försäljning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

En studie om brödsvinn visar att ett för stort sortiment påverkar mängden svinn samt att brödtillverkarnas och handelns egna system för återtag omöjliggör arbetet för att minska svinnet. Det fortgår, och slöseriet ökar; det är inbyggt i konceptet.

Grunden till problemen finns också i överproduktion, som driver överkonsumtion. Det är helt orimligt att fortsätta utveckla ett jordbrukssystem som leder till matsvinn och samtidigt till ohälsa bland befolkningen och allvarlig miljö- och klimatpåverkan. Grundläggande för framtiden bör vara att det som produceras också konsumeras. Detta är själva grunden i hushållning.

När det gäller köttprodukter bör det anatomiska ansvaret ses över. För att minska klimatpåverkan av varje kilo som produceras är det viktigt att större delar av djuret kommer till nytta, till exempel ister, inälvsmat, ull och skinn. I Björklinge norr om Uppsala finns en lantbrukare med naturbetesdjur, som sedan en kort tid tillbaka också säljer väskor gjorda av skinnen från hans naturvårdskor. Lädret är garvat i Uppland. Den lokala produktionen får allt större betydelse.

Om hållbarhetsmålet i Agenda 2030 om minskning av matsvinnet med 50 procent till 2030 inte beaktas för vegetabilier och animalier separat finns en uppenbar risk att målet uppfylls mestadels med hjälp av vegetabilier. Animaliska produkter orsakar generellt en högre negativ miljöbelastning. Därför behöver vi fokusera extra mycket på det animaliska matsvinnet för att få större effekt när det gäller målet att livsmedelssystemen ska hållas inom de planetära gränserna.

Fru talman! Sverige har en livsmedelsstrategi som är beslutad i bred enighet. Ambitionen är att öka den svenska produktionen, stärka den svenska bondekåren, få fler unga att välja yrken inom jordbruk eller trädgårdsodling och få en stärkt svensk livsmedelsförädling. I den gröna omställningen finns många av framtidens jobb med koppling till mat, energi, natur och resurshushållning.

Miljöpartiet vill ha ett hållbart jordbruk, en hög självförsörjningsgrad och en ökad efterfrågan på svenskproducerade och framför allt ekologiska livsmedel. Vi vill ha mer lokal livsmedelsförädling och bättre kontakter mellan konsument och producent. Vi behöver ett klimattänkande som genomsyrar hela den nya jordbrukspolitiken. Vi vill se till att öka bördigheten i marken och därmed binda mer kol i jordbruksmarken.

Med en grön landsbygdspolitik kan både små och stora företag stimuleras att använda metoder som stärker biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det kommer att behövas många fler livsmedelsföretag som kvarnar, bagerier, mejerier, ysterier, slakterier, charkuterier, brännerier, bryggerier, fiskrökerier, sorteringsanläggningar för spannmål och så vidare. De partier som vill inrikta livsmedelsproduktionen mot enbart storskaligt och konventionellt kommer att i framtiden bli besvikna över ett alltför andefattigt middagsbord.

Fru talman! Jag har valt att prioritera jordbruk och mat i debatten här i dag. Jag vill också särskilt lyfta fram en mycket angelägen satsning i budgeten. Det gäller satsningen på veterinär fältverksamhet, som ökar med 55 miljoner kronor under perioden. Djurvälfärd, friska djur och låg antibiotikaanvändning kännetecknar merparten av svenskt jordbruk. Vi har byggt upp det tack vare stark veterinärkompetens och stort engagemang i samhället, lantbruket och den ideella sektorn. Det är kompetens som vi måste värna om och utveckla för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 159 John Widegren (M)

Fru talman! Jag vill tacka Maria Gardfjell för anförandet. Det var intressant på många sätt.

Jag instämmer kraftfullt i tanken om att jobba mot matsvinnet. Jag tror att det är ett av de absolut största bekymren vi kommer att ha framöver. Det är egentligen anmärkningsvärt att vi under så lång tid inte har kunnat ta tag i det på ett bättre sätt. Man har väl inte insett att det är ett stort problem. Jag går gärna regeringen till mötes för att försöka hitta lösningar för att komma framåt när det gäller just matsvinnet.

En annan sak gäller att speciellt Miljöpartiet ofta lyfter fram den ekologiska odlingen. Jag blev lite förvånad när jag i anförandet hörde det sägas att den biologiska mångfalden är så pass mycket större på de ekologiska gårdarna. Jag läste nämligen för inte särskilt länge sedan en undersökning där man hade mätt ute i fältskikten. Många gånger var det till och med större biologisk mångfald i konventionella odlingar där man har odlade kantzoner. Det skulle därför vara roligt att höra resonemanget och tankarna om det.

Vad gäller utvecklingen av landsbygden, som anförandet handlade mycket om, tänker jag ibland på gårdsförsäljning. Ett par utredningar har kommit fram till att gårdsförsäljning inte ska vara något problem. Nu när vi har regeringens representant här undrar jag när vi ska få till gårdsförsäljning. Det blir en jätteviktig del i svensk levande landsbygd. Det handlar om gårdsförsäljning av till exempel vin och öl, som också är livsmedel.


Anf. 160 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag drog över tiden för mitt anförande.

John Widegren ställer flera intressanta frågor. När det gäller matsvinnet är det inte på det sättet att vi inte har gjort någonting. Tre myndigheter har de senaste åren arbetat hårt med att ta fram en handlingsplan för att minska matsvinnet. Men för att det arbetet ska få fullt genomslag behövs ytterligare insatser framöver. Det är det som statsbudgeten skapar utrymme för.

Matsvinnet är en fråga som finns med i livsmedelsstrategin och som är högt prioriterad i det arbetet. Nu krävs det fler åtgärder, mer idéer och en tydligare prioritering. Det är nämligen ett område där alla konsumenter men också alla producenter kan vara med och bidra aktivt till att minska klimatutsläppen.

När det gäller den ekologiska odlingen och den biologiska mångfalden är det, enligt forskningen, absolut bättre förutsättningar för biologisk mångfald i ekologiskt jordbruk på de brukade fälten. Men jag håller med om att det när det gäller det konventionella jordbruket, där man använder mycket kemiska bekämpningsmedel, också finns ett regelverk för kantzoner mot till exempel vattendrag. I de kantzoner som man inte brukar är förutsättningarna för biologisk mångfald naturligtvis också bra och bättre. Kantzoner behövs alltså verkligen i det konventionella lantbruket för den biologiska mångfalden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

När det gäller gårdsförsäljning skulle jag önska att jag var regeringens representant. Nu är jag bara representant för Miljöpartiet här i riksdagen.


Anf. 161 John Widegren (M)

Fru talman! Jag trodde att Miljöpartiet var en del av regeringen.

Jag kommer tillbaka till det här med obrukade fältkanter. Det är något som vi har använt oss av den senaste landsbygdsprogramsperioden. Man har haft möjlighet att ha kantzoner och så med diverse fröer och annat som gynnar pollinerarna mycket. Då har man kunnat ha pollinerarna där. Den ekologiska odlingen jobbar, precis som den konventionella, stenhårt med att minska ogrästrycket. Det blir alltså inte särskilt mycket annan blommande växtlighet inne i fälten, oavsett om det är ekologiskt eller konventionellt odlat.

Jag vill också skicka med att jag inte tror att något parti här i riksdagen skulle förespråka bara stora konventionella odlingar, vilket antyddes i anförandet. Jag tror att vi alla är för den mångfald som finns i svenskt jordbruk.

Det som vi alla är för är svensk produktion. Jag hoppas, fru talman, att Miljöpartiet även i framtiden talar om både den konventionella och den ekologiska odlingen - den svenska maten.


Anf. 162 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Det gör jag absolut.

När det gäller kantzoner är de satsningar på pollinering som nu görs i statsbudgeten viktiga eftersom alla lantbrukare, både konventionella och ekologiska, kommer att vara med och bidra på ett positivt sätt där. Det är inget som säger att de ekologiska lantbrukarna inte skulle vilja vara med och bidra till pollineringsarbetet. De är väldigt aktiva i det arbetet.

I fråga om småskaliga satsningar, både småskalig livsmedelsförädling och småskalig livsmedelsproduktion, önskar jag verkligen att vi får ett starkt stöd i hela miljö- och jordbruksutskottet inför den nya CAP-perioden och att vi inte drabbas av samma situation som vi har nu. Det har till exempel inneburit att de småskaliga lantbrukarna inte har kunnat få torkstöd. De som ligger under tio djurenheter fick inga bidrag. Det var sorgligt.


Anf. 163 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Det är positivt att i kväll få lyssna till alla partierna. Den röda tråden i alla anföranden har i princip varit livsmedelsstrategin. Det är viktigt att vi talar om den. Livsmedelsstrategin är en otroligt viktig ansats i svensk politik. Jag vill ändå ge regeringen beröm för att den under förre landsbygdsministern drev igenom den så att den blev till. Vi var många som jobbade med den, och det var väldigt positivt.

Men det är målen vi är överens om. Sedan har regeringen chans att påverka exakt på vilket sätt man vill nå dem.

När det gäller målen är det intressant att det i livsmedelsstrategin är tydligt att lönsamheten ska öka. Det tog ledamoten också upp i sitt anförande. Självförsörjningen i fråga om livsmedel ska också öka. Konkurrenskraften ska stärkas, och regelbördan ska minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Min fråga är om ledamoten tycker att det efter två och ett halvt år har blivit någon skillnad på gårdsnivå för svenska bönder.


Anf. 164 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag vill tacka Magnus Oscarsson för frågan.

Livsmedelsstrategin är väldigt viktig för hela den utveckling som vi har framför oss. Miljöpartiet var ett av de partier som verkligen drev på för att få till en svensk livsmedelsstrategi. Miljöpartiet har jobbat med den frågan i nästan tio år, i våra olika program inför valen och så vidare.

Det är viktigt att tänka på att livsmedelsstrategin är en bred överenskommelse. Det är alltså inte allt i livsmedelsstrategin som jag tycker är det absolut bästa och viktigaste. Så är det alltid när man skapar breda överenskommelser. Det finns sådant som man tycker bättre om och sådant man tycker lite sämre om.

När det gäller målen för livsmedelsstrategin håller jag fullständigt med om att det är väldigt viktigt att skapa bra lönsamhet för Sveriges lantbrukare men också för livsmedelsindustrin och utvecklingen. Vi måste också se till att få en högre självförsörjningsgrad i Sverige. Det handlar inte bara om att få ökad lönsamhet i jordbruket utan även om Sveriges sårbarhet och om möjligheten till en stark klimatomställning.

Jag har efter dessa få år ännu inte sett några rapporter där sådana utvärderingar har gjorts som visar resultat nedbrutna på gårdsnivå. Det är dock viktigt att vi följer arbetet framöver och ser till att också introducera den regionala livsmedelsstrategin. Med den tror jag att man kan få större koppling direkt till enskilda lantbrukare.


Anf. 165 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! När man talar med bönder på gårdsnivå säger de att de inte märker av detta. De säger att vi i riksdagen pratar väldigt mycket, och de undrar vad som händer på gårdsnivå.

Som sagt ser vi nu exempelvis att fem mjölkbönder slutar varje vecka. De säger att lönsamheten är för dålig. Vår självförsörjningsgrad har ju inte ökat på två och ett halvt år, utan snarare gått ned.

Vi kan peka på punkt efter punkt. När det gäller regelbördan säger inte bönderna: Nu känner vi minsann att regeringen verkligen gör något. Det blir i stället tyngre dag för dag.

Hur tycker ledamoten att de kan märka en skillnad framöver?


Anf. 166 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Magnus Oscarsson vet att vi som sitter i miljö- och jordbruksutskottets utvärderingsgrupp har tagit ett väldigt viktigt initiativ. Det handlar om att titta närmare på sårbarheten och självförsörjningsgraden i svenskt jordbruk. Denna utvärdering kommer att bli unik i sitt slag. Ingen har tidigare gjort detta arbete på det breda sätt som vi nu tänker göra.

Vi kommer särskilt att titta på det finska exempel som Magnus Oscarsson lyfte fram i sitt anförande tidigare. Just Finland har inom ramarna för EU-systemet haft ett tydligt fokus på utvecklingen av det finska jordbruket. Jag tror verkligen att vi har mycket att lära från Finland.

Jag tycker att det är tråkigt att lantbruk måste gå omkull. Många blir äldre. Jag ser fram emot bättre förutsättningar för generationsväxling.


Anf. 167 Betty Malmberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Frau talman! Vi har nu fått lyssna till de olika partiernas budgetförslag på området Areella näringar. Att uppfattningarna går isär förvånar säkert ingen, men det finns faktiskt ett avsnitt i bilagan till betänkandet som alla partier är överens om. Det är detta jag tänker säga några ord om. Det gäller uppföljningen av regeringens resultatredovisning för 2018. Det är en uppföljning som både regeringsformen och budgetlagen ålägger alla utskott i riksdagen att göra.

Tanken är att utskotten på detta sätt ska få svar på frågor om resultaten blev de som regeringen hade sagt och om lagarna som vi stiftar har fått avsedd effekt.

I miljö- och jordbruksutskottet finns det en särskild arbetsgrupp, där alla partier ingår, som har detta som specialuppdrag. Tillsammans med tjänstemän vid utskottet och i dialog med Regeringskansliet har det under årens lopp arbetats fram många bra verktyg för att man ska kunna följa utvecklingen inom utskottets ansvarsområde.

Hur ser det då ut? Som ordförande för gruppen ska jag berätta om några små iakttagelser som vi har gjort.

Liksom i fjol har vi i år tittat särskilt på området En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Några trender som kan vara intressanta för andra att känna till är att antalet livsmedelsföretag ökar något, medan antalet jordbruksföretag dessvärre har minskat med 13 procent mellan åren 2007 och 2016. Vidare är den svenska marknadsandelen av det vi äter mycket god då det gäller mjölk, spannmål och ägg, medan vi hamnar på 54 procent för nötkött och 73 procent för fläsk. Lägst är siffran för äpplen. Bara 21 procent av de äpplen vi äter är svenska.

I resultatredovisningen kan man se att torkan 2018 beräknas ha gett ett inkomstbortfall på 6,2 miljarder kronor för berörda lantbrukare. Det står även att förädlingen av fisk från insjöar utvecklas positivt, även om vi vet att situationen ser annorlunda ut för andra fiskare. Därtill får Sveriges lantbruksuniversitet alltmer externa forskningsmedel, och antalet artiklar som publiceras har ökat. Framför allt rör de områdena ekologi och miljövetenskap.

Som ni hör spänner resultatområdet över många viktiga frågeställningar. Inom flera av dessa finns både indikatorer och långa tidsserier redovisade, vilket gör att det blir mycket lättare att analysera och se samband mellan mål, gjorda insatser och resultat.

I dialog med Regeringskansliet försöker gruppen nu att få till indikatorer på de områden där det saknas. Men dessvärre händer det ibland att Regeringskansliet helt sonika plockar bort indikatorer som vi tyckte var intressanta att följa utan att berätta varför. Detta tycker vi inte riktigt om.

I år gällde det bland annat indikatorer som mätte utvecklingen av ekologisk produktion och konsumtion. Dessa var helt plötsligt borta. Lika illa är det på området regelförenklingar. Det har man plockat bort helt, trots att regeringen samtidigt skriver att förenkling av regler och regelverk både nationellt och inom EU är viktiga åtgärder för jordbrukets fortsatta utveckling och konkurrenskraft.

Detta ska vi nu försöka få tillbaka samtidigt som vi efterlyser en större helhetssyn. Ibland är det ju så att om man vidtar åtgärder på ett håll kan det få motsatta effekter på ett annat. Vi vill se fler konsekvensanalyser och andra effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag vill slutligen framföra ett varmt tack till alla ledamöter i utvärderingsgruppen och till de tjänstemän som har bistått oss så väl. Låt oss hoppas på fortsatt gott samarbete! Som tidigare nämnts har vi ännu mer spännande projekt som väntar. Vi får återkomma till det.

(Applåder)


Anf. 168 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Vi sverigedemokrater föreslår i vår budget att utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för år 2020 ska få ett anslag om 900 miljoner kronor mer än regeringens förslag. Staffan Eklöf har beskrivit vad skillnaderna består i, och jag ska här bara koncentrera mig på ett par punkter som rör skogsbruket.

Sveriges skogsbruk är fantastiskt. I mer än hundra år har det varit en av våra viktigaste exportnäringar. Ändå har vi fortfarande väldigt mycket natur och många arter. Dessutom har vi en näring som håller igång vårt jordbruk, då det är det ena ben som våra bönder står på. Skogsbruket är jätteviktigt för väldigt många lantbrukare. Därtill är skogsbruket en av de stora möjliga lösningarna på omställningen till ett mer koldioxidneutralt samhälle. Det är en bioekonomimöjlighet. Vi kan tillverka alltmer material som är baserat på ved.

Inför 2019 föreslog vi sänkningar av medlen till Skogsstyrelsen och till anslagsposten Insatser för skogsbruket. Vi tyckte att alltför mycket resurser gick till att stoppa skogsägares planerade avverkningar i egen skog. Det skedde framför allt genom registrering av nyckelbiotoper men även genom att ta stöd av artskyddsförordningen. Vi tyckte att Skogsstyrelsens insatser som gick till att ge stöd och råd till bönderna i deras brukande var för små.

Vi ansåg då och anser fortfarande att systemet med nyckelbiotoper behöver en halvhalt. Det har kommit fram alldeles för mycket kritik mot detta system, som innebär att markägare inte kan bedöma i förväg om ett område ska bli utsett till nyckelbiotop eller inte, då bedömningen skiljer sig såväl mellan enskilda tjänstemän som mellan olika delar av Sverige. Markägarna bjuds inte in till diskussion innan beslut fattas. De har svårt att överklaga. Det är svårt att avregistrera en nyckelbiotop, även om det visar sig att den registrerats på felaktiga grunder. Det är också svårt att justera gränserna. Möjligheten att få inkomst från skogen försvinner, men ingen ersättning utgår.

Vi vill understryka att skogsföretagen liksom skogscertifieringssystemen är delaktiga i uppkomsten av dessa problem. Men det är staten också, och därför måste vi agera. Jag vill påminna om att nästan alla partier under debatt i denna kammare våren 2019 tog upp att nyckelbiotoperna har skapat stora problem och att systemet måste ses över.

För år 2020 höjer regeringen anslaget till Skogsstyrelsen något till 488 miljoner, men man sänker anslaget till insatser för skogsbruket till 252 miljoner. Det är nästan en halvering mot i fjol. Vi väljer att följa regeringen beträffande anslaget till Skogsstyrelsen, där vi inte föreslår något annat än regeringen. Vi höjer däremot anslaget till insatser för skogsbruket något med 65 miljoner kronor till 317 miljoner. Att vi gör det beror på att några viktiga förändringar har skett som vi hoppas ska leda till en förstärkning av Skogsstyrelsens positiva betydelse för svenska skogsägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

För det första har regeringen efter klagomål från många olika parter tillsatt en äganderättsutredning som ska vara klar sommaren 2020.

För det andra har Skogsstyrelsen föreslagit att inventering av nyckelbiotoper inte ska utföras efter att avverkningsanmälan inkommit. Det är nämligen det som upplevs som mest besvärligt för en markägare. Man har planerat en intäkt, men den bortfaller. En remissrunda om detta har just avslutats, och vi hoppas att detta är början på skapandet av ett förnyat system.

För det tredje har tillkännagivanden gjorts av riksdagen om att artskyddsförordningen ska ses över samt att Sverige ska verka för en förändring av EU:s art- och habitatdirektiv. Dåvarande miljöminister Karolina Skog lovade också 2018 att tillsätta en utredning om detta, och den väntar vi på.

Fru talman! Skogsstyrelsens roll har historiskt varit att verka för aktivt skogsbruk. Vi vill att detta arbete ska stärkas. Vi tillför därför 65 färska miljoner kronor till insatser för skogsbruket. Jag ska ge några exempel på saker som pengarna kan användas till.

Det kan vara snabbare hantering och avverkning av granbarkborreangripna träd eller träd som riskerar att bli angripna i alla Sveriges skogar. Det kan vara fler skogsdagar och mer informationsmaterial om betydelsen av skogsbruk - till allmänheten men även konkret till skogsägare. Då kan det också handla om frågor som röjning av skog, agerande för att undvika och hantera skogsbränder och annan verksamhet som gör vårt skogsbruk bättre.

Slutligen behövs det mer rådgivning och mer samråd med markägare kring tillväxt- och värdehöjande åtgärder inom skogsbruket men också naturskyddsåtgärder. Speciellt nämner vi i vår budget att det behövs fler åtgärder i bryn, i övergångszoner mellan jordbruk och skogsbruk och vad gäller ädellövskog.

Vi vill återge Skogsstyrelsen mer av dess tidigare roll som stöd till skogsbruket och skogsbrukarna. Sverige kommer att behöva ökad tillväxt i skogen, och Skogsstyrelsen har en viktig roll tillsammans med skogsägarna för att skapa mer tillväxt.

Skogsägarna är som sagt ofta lantbrukare. Ett lönsamt skogsbruk står i många fall för en mycket stor andel av deras intäkter. Vill vi ha ett lönsamt jordbruk måste vi också ha ett fungerande skogsbruk.

Landsbygden utvecklas på många håll i Sverige i negativ riktning. För att vi ska kunna motverka och helst vända den trenden är det viktigt att myndigheterna inte bara är bromsande eller kontrollerande utan också har en stöttande funktion. Det är viktigt för vår landsbygd, och det hoppas jag att vi ska kunna uppnå tillsammans.

Till talmannen och utskottet: Tack för arbetet med areella näringar under det här året!

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Runar Filper (båda SD).


Anf. 169 Isak From (S)

Fru talman! När vi stod här för ett år sedan stod vi mitt uppe i den längsta regeringsbildningsprocess som det här landet någonsin upplevt. Mitt under pågående process tog M, KD och SD tillfället i akt att rösta bort övergångsbudgeten och rösta fram en - för att vara snäll - budgetskiss som gav konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Mer eller mindre har landet påverkats under året av denna hastigt genomförda budget. Inte minst har våra myndigheter varit tvungna att hantera dessa oklara neddragningar med miljonbelopp. De drabbade främst område 20, men budgeten påverkade oss alla. Inte minst påverkade den processerna för de skogsägare som var på väg att få ersättning för sin skog för att marken bedömdes innehålla stora naturvärden. De processerna pausades.

På utgiftsområde 23 avskaffades de gröna jobben i skogen. Upp till 2 000 nyanlända som skulle kunna få sin försörjning från skogen genom arbete med skogsskötsel blev av med jobbet, eller så kom det aldrig till.

Detta är en tillgång som vi har i vårt land. I Västerbotten har vi över 8 000 personer i arbetsför ålder inskrivna på Arbetsförmedlingen. Nästan hälften av dem är av utomeuropeisk härkomst. De skulle kunna göra nytta i det här landet om de kom ut i jobb. Många av dem känner inte till att skogen skulle kunna innebära en arbetsplats och en försörjning. Det här är någonting som vi måste bli bättre på.

Nu har vi ett nytt läge och ett nytt regeringsunderlag med fyra ansvarstagande partier som genom ett nytt samarbete kan leverera egna vallöften och föra landet framåt. Vi socialdemokrater vill bygga ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. Vi vill investera i välfärd och trygghet. Vi behöver ett samhälle som håller ihop och fungerar, oavsett var man befinner sig. Oavsett om man är i Pajala, Stockholm, Ystad eller Norsjö ska samhället fungera och finnas där.

Inte minst är detta viktigt i de gröna näringarna. Vi debatterar nu MJU2 om areella näringar. Hanna Westerén från Socialdemokraterna har lyft fram många viktiga frågor. Jag kommer i huvudsak att fokusera på skog och tala lite om livsmedel och jakt. Jag kommer också att tala en del om insekter och annan ohyra.

Nu står vi här med S i regeringsställning och presenterar att vi nu kan bygga vidare på livsmedelsstrategin och öka självförsörjningsgraden. Vi talar om hur vi kan få mer mat på borden och hur vi kan öka livsmedelsexporten.

Fru talman! Jag var med landsbygdsministern på Norrmejerier i Umeå och bevittnade en gemensam lansering av en ny produkt. Nu ska Magnus Oscarsson från Kristdemokraterna lyssna. Det finns stora möjligheter för avsättning av norrländsk mjölk för att tillverka grillost - en svensk halloumi. Kanske kan den få heta Hallume? Men det här är ett samarbete mellan Norrmejerier och Ica, och det kommer att vara Icas kunder som genom en omröstning får döpa den nya produkten.

Vad som är väldigt bra med den här produkten är att man kan öka efterfrågan på mjölk och producera produkten också när det är mindre avsättning för andra mjölkprodukter. Det här är en viktig del av livsmedelsstrategin: att få fram nya produkter som våra konsumenter efterfrågar. Vi vill inte ha antibiotikaproducerade livsmedel i våra affärer. Här har Ica och Norrmejerier gått före, och jag tror att det finns förutsättningar för att fler aktörer kan göra det.

Precis som har lyfts fram här förstärker vi livsmedelsstrategin inom ramen för ett bondepaket genom att satsa ytterligare 191 miljoner kronor under 2020 samt ytterligare 72 miljoner under 2021 och 2022. Det är mycket viktiga insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Vi har alla kunnat känna stor frustration över de förvecklingar och den mörkerkomedi som brexit har utvecklats till. I dag har man nyval i Storbritannien. Vi vet inte riktigt säkert vart det bär iväg, men vi kan alla känna att det är på tiden att Storbritannien bestämmer sig. Detta påverkar oss alla. Det påverkar EU-budgeten, den nya CAP:en och fisket.

Vi ser torkan och nya typer av utmaningar som oåterkalleligen påverkar jordbruket, och vi behöver utforma jordbrukspolitiken därefter.

Vi har under lång tid dränerat bort jordbruket, men nu behöver vi tillsammans med jordbrukssektorn se till att politiken utformas så att vi säkerställer att den blir det smörjmedel som jordbruket så väl behöver.

Vi vill att CAP ska bli så rättvis som möjligt och med så lite byråkrati som möjligt. Vi ser gärna att CAP ger möjligheter att premiera vår goda djurvälfärd och låga antibiotikaanvändning och att det sker antingen i CAP eller att vi får möjlighet att stödja detta via nationella åtgärder utanför.

Fru talman! Jag vill lyfta fram punkt 27 i januariavtalet. När det gäller denna punkt om att staten ska föregå med gott exempel i skogsskötsel menar vi socialdemokrater att det också ska innefatta sociala faktorer. Det är helt oacceptabelt att Statens fastighetsverk eller försvaret upphandlar skogliga tjänster långt under nivån i kollektivavtalet. Det är någonting som vi kommer att driva hårt i de kommande förhandlingarna.

I övrigt har vi tillsatt en äganderättsutredning och är på väg att tillsätta en utredning om artskyddsförordningen som kommer att vara viktiga delar i januariöverenskommelsen.

Fru talman! Biologisk mångfald kan också bli skadegörare. Skogsstyrelsen har presenterat en ifrågasatt rapport där man redovisar att älgen och även andra hjortdjur äter upp skog för 7-8 miljarder kronor varje år. Skadorna utgör utan tvekan ett allvarligt hot mot den omställning Sverige behöver göra till ett fossilfritt och klimatanpassat samhälle. Enligt Skogsstyrelsens rapport ska alla plantor växa upp helt ostörda. Men så funkar det inte i praktiken. Älgar kommer att äta upp en viss del av skogen, och skadeinsekter kommer också att kalasa på skogen.

Även älgen plågas av klimatförändringarna. Älgstammen har minskat kraftigt under de senaste decennierna, särskilt i de södra och västra delarna av landet. Jägarna har genom samverkan i älgförvaltningsgrupperna ett tydligt mål. Och samverkan mellan skogsbruket och jägarna möjliggör att man får ordning och reda på detta. Det krävs också att vi skogsägare planterar mer tall där det är möjligt, bland annat för att säkerställa den fodertillgång som är helt nödvändig. Men det innebär också att vi ska plantera rätt trädslag på rätt marker.

Precis som Kristina Yngwe så väl lyfte fram är en annan skadegörare granbarkborren. Regeringen tillför 30 miljoner kronor under 2020, 2021 och 2022 för att stödja arbetet med att hantera de stora skadorna och bekämpa angreppen från granbarkborren.

Vi måste också säkerställa att vår skog blir mer motståndskraftig mot klimatförändringarna. Monokulturer av gran kommer aldrig att klara detta. Vi ser att vi behöver ha mer variationer i skogen. Detta är också ekonomiskt motiverat. Vi ser att bland andra Södra Skogsägarna nu importerar stora mängder björk från Baltikum för att det finns en efterfrågan på björk. Det finns faktiskt goda ekonomiska möjligheter att blanda sin skog med fler trädslag, vilket skulle minska möjligheterna till angrepp från bland andra granbarkborren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi har också vildsvin som kan vara helt fantastiska att jaga. Men snabbt blir de en plåga. Regeringen har möjliggjort för viltkameror och ljusförstärkning och bereder nu frågan om en småskalig försäljning av vildsvinskött som är efterfrågat. Det finns utrymme för både småskalig försäljning och försäljning via vilthanteringsanläggningarna.

Med den resurs som vi har i form av vildsvinen är det helt absurt att vi ska importera upp till 80 procent av det som serveras från Tyskland och Polen.

Jag ska också säga något om den veterinärverksamhet som är så viktig. Maria Gardfjell lyfte fram att det satsas 55 nya miljoner på detta. Det är jätteviktigt. Jag gjorde tillsammans med Jennie Nilsson ett besök på veterinärstationen i Vännäs. Vi har en mängd olika djursjukdomar som vi måste ha beredskap för, inte minst afrikansk svinpest, CWD, fågelinfluensa med mera. Det är viktigt att veterinärverksamheten finns i hela landet. Men vi ser också ett behov av ett rättvisare förhållande mellan den privata och den statliga verksamheten. När privata aktörer tar över i ett område måste det också omfatta jour på kvällar, nätter och helger. Annars blir denna verksamhet helt orimlig att hålla ihop.

Fru talman! Jag har överskridit min talartid och får nog en reprimand för det.

Nina Lundström har lyft fram de samiska folkens behov. De samiska folken har i årtusenden levt i samklang med naturen. Vi behöver ta vara på denna kunskap, inte minst när det handlar om skogsskötsel där vi har stora betesskador.

Vi har stora angrepp från rovdjur på rennäringen. Det behöver göras fler insatser. Vi kan konstatera att skadebilden inte följer renbruksplaner eller toleransnivåarbete, och vi behöver göra mer. Det finns också skäl att forska, bland annat på den påverkan som inte minst örnen har i kalvningslandet. Det finns väl dokumenterat på bild att örn attackerar renkalvar. Men eftersom det inte finns belagt i forskningen får man inte ersättning för det. Vi måste säkerställa att detta blir möjligt.

Fru talman! De areella näringarna är grunden för att hela landet ska leva. Inte minst måste vi vid en kris eller en konflikt kunna leva även i städerna.

Det sägs att under brinnande världskrig höjde Winston Churchill anslaget till kulturen betydligt. På frågan om varför pengarna inte i stället gick till försvaret svarade han: Utan kultur har vi ingenting att försvara.

För att referera till Winston Churchill kan jag se motivet att vi med vapen i hand ska försvara landet. Men det gäller att vi tillsammans ser till att vi har någonting att äta under tiden.

(Applåder)


Anf. 171 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett intressant anförande. Det påminde om det tidigare från Socialdemokraterna, alltså att de talar vitt och brett om allt och att allt kommer att bli superbra.

Det börjar faktiskt bli ganska tröttsamt att höra uttryck som servettbudget, servettskiss och annat. Detsamma gäller att skogsägare förlorade en massa pengar. Det var de facto så att det fanns pengar för de redan påbörjade ärendena när budgeten lades fram. Men detta var förra årets budget.

Jag är mer orolig för vad som händer nu. I anförandet lyftes de 2 000 gröna jobben, tror jag, fram. Jag är mycket mer orolig för vad som händer just nu. Det går ganska dåligt för Sverige. Vi har en mycket dålig tillväxt, och vi har en krona som är extremt lågt värderad. Det innebär att de duktiga proffsfirmor som brukar komma hit och ta hand om svensk skog inte vill komma hit längre eftersom de förlorar pengar på att komma hit eftersom den svenska kronan är så lågt värderad. Det är mer oroande. Vi måste sparka igång Sverige igen och få igång motorn.

Fru talman! Det är de facto så att ledamotens parti har styrt detta land i fem år, och det går egentligen sämre och sämre.

När det gäller vad brexit och den nya CAP:en ska leda till har vi från denna riksdag sagt att vi vill minska EU:s jordbruksbudget. Vi vet inte huruvida det kommer att bli så eller inte. Men det ligger ett ännu större ansvar på regeringen att faktiskt leverera nationella åtgärder som bibehåller den svenska lönsamheten i de gröna näringarna. Därför vill jag höra vilka nationella åtgärder som regeringen är beredd att vidta om EU:s jordbruksbudget minskar.


Anf. 172 Isak From (S)

Fru talman! Tack för frågorna, John Widegren!

Vi delar den oron - precis som jag sa i mitt anförande behöver britterna faktiskt bestämma sig. Först och främst behöver vi komma fram till vad EU-budgeten kommer att innebära. Kommer britterna att vara kvar? Vilka handelsavtal vill de ha, och hur mycket ska de betala in? Sedan ska vi komma överens om vad CAP:en egentligen ska innehålla.

Från Socialdemokraternas sida kommer vi att ta vårt ansvar, och vi gör det gärna med våra samarbetspartier. Vi har aviserat att vi mycket väl kan satsa på bondepaket 1 och att det mycket väl kan bli bondepaket 2 och 3 också - men att vi först måste veta vad CAP:en innehåller. Vad ligger i den, och vad ligger utanför? Jag har nämligen stora svårigheter att se att vi skulle satsa som Moderaterna gör. De klämmer till med höjd matmoms, vilket blir helt orimligt. Det är inte en del vi ser ska komma med det nya regeringssamarbetet.

Moderaterna satsar sin vana trogna väldigt starkt på skattesänkningar; det är nya jobbskatteavdrag om 15 miljarder. Man kritiserar oss för olika delar av våra prioriteringar, men vi kan ju se att Moderaternas prioritering går i strikt konservativ bana - inget nytänkande där! Dessutom drar man ned både på socialförsäkringarna och på a-kassan, i traditionell konservativ mening.

Vi behöver alltså veta vad britterna bestämmer sig för, och vi behöver ha CAP:en på plats. Sedan ska vi leverera utifrån vad CAP:en möjliggör gällande vad som ska vara i och vad som ska vara utanför.


Anf. 173 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Matmomsen lyftes igen, och jag vidhåller det jag sa förut. Vi sänker faktiskt skatterna på löner och pensioner med 30 miljarder, medan matmomsen höjs med 10 miljarder. Det finns alltså ett bra mellanrum att spela på där.

Jag tyckte faktiskt inte att jag fick svar på vilka åtgärder man är beredd att vidta från regeringens sida. Detta kryper nämligen fort nu, och vi närmar oss. Jag förstår att vi precis som ni inte vet vad CAP:en innehåller, men man måste ju stå beredd att vidta nationella åtgärder för att stärka det svenska jordbruket och stärka den produktion vi har i Sverige. Miljö- och klimatmässigt är det den bästa produktionen i hela Europa, och vi borde i stället öka exporten. Jag vill därför ställa en extra fråga: Hur ska vi öka exporten av svenska livsmedel?


Anf. 174 Isak From (S)

Fru talman! Vi kanske kan exportera Hallume med mera. Vi har många goda produkter. Jag förstår inte heller varför vi ska importera vildsvin när vi faktiskt borde kunna exportera vildsvinskött. Det finns mycket vi kan göra om vi är beredda att titta på det.

Det vi behöver ha klart är CAP:en. Vi har en övergångsperiod som är aviserad till initialt ett år, och risken är att den blir längre. Det vi vill säkerställa är att vi inte får en komplicerad CAP som kräver stor administration och väldigt mycket kontrollfunktioner. Vi måste renodla CAP:en så att vi vet vad som är inne och vilka som ska ha de stöd de är berättigade till. Det som ligger utanför ska vi tillsammans med våra samarbetspartier se till att stödja på bästa sätt.

(Applåder)


Anf. 175 Elisabeth Falkhaven (MP)

Fru talman! I betänkandet kan man läsa att målet att det ska genomföras lika många normalkontroller som anmälningskontroller när det gäller djurskyddet inte uppfylldes 2018. Vi vet också att kontrollerna minskar för andra året i rad. Det är naturligtvis inte alls tillfredsställande, då det är omöjligt att veta om djurskyddslagen följs om det inte kontrolleras. Vi behöver ge länsstyrelsernas djurskyddsenheter en sportslig möjlighet att göra det jobb vi förväntar oss av dem.

Som Miljöpartiets talesperson gällande djurvälfärd följer jag hur vi tar oss an frågan om djurens välfärd och respekten för djuren med stort intresse. Det står en del i betänkandet om det positiva arbete för att förbättra djurskyddet som görs i dag. Samtidigt läser jag att lagens långa arm inte dömer dem som helt uppenbart har brutit mot djurskyddslagen genom en hantering som lett till många brutna vingar på kycklingar och till att flera kycklingar har skållats levande. Domstolen använder argument som att denna typ av hantering är accepterad av myndigheter. Vad är det som är accepterat, tänker jag - att hantera kycklingar som icke kännande grupper eller att skålla dem levande? Och vilka myndigheter är det som accepterar denna typ av lagöverträdelse?

Vi i Sverige har under lång tid stolt sagt att vi är bäst på djurskydd, men vi ser oss nu omsprungna av flera andra länder när det gäller pälsdjursuppfödningen. Österrike och Storbritannien har redan förbjudit pälsdjursuppfödning, och Norge, Irland och Bulgarien förbereder nu lagar som fasar ut hållandet av rovdjur i små burar där de aldrig får möjlighet att göra det som de har nedärvda, stora behov av att göra - bland annat springa, jaga och simma. Det är inte förenligt med god djurvälfärd och kan inte bli det, säger man tryggt i de här länderna, och mycket forskning visar också just det. I Sverige säger vi dock att vi inte är riktigt säkra på det än och att Jordbruksverket vill att vi forskar lite mer på detta. Men många forskare inom området håller inte med. Med den djurskyddslag vi har nu, där det är tydligt att vi ska främja djurens välfärd och att djuren ska kunna utföra beteenden de är starkt motiverade för, bör även vi kunna fasa ut pälsdjursuppfödningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Det finns fortfarande nästan 1 miljon höns i Sverige som lever i burar och under hela sitt liv inte har ett rörelseutrymme större än ett A4-papper. Kan en höna uppleva glädje och välfärd på den lilla ytan? Ska konsumenterna avkrävas totalt ansvar för djurvälfärden genom att exempelvis välja vilken sorts ägg de köper krävs väldigt mycket mer redovisning av hur djuren har det och varifrån äggen kommer - även på restauranger, i färdigrätter och så vidare. Vi har en djurskyddslag som ska följas, och den har vi för att djuren inte ska straffas även om konsumenten inte alltid gör aktiva val för att djuren ska ha det bra.

Vi ser också bilder på grisar som lever sina korta liv i en oerhört torftig miljö. Vi ser suggor som är fixerade och inte kan röra sig eller vara mamma åt sina småttingar utan enbart agerar mjölkbar. Får dessa grisar en möjlighet att tillfredsställa sina grundläggande behov? Följer detta djurskyddslagen?

Jag hoppas och tror att den nya djurskyddslagen pekar ut en annan, mer human riktning. Den syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Djuren har nu även i lagtext ett egenvärde och erkänns som kännande varelser. Tidigare fokus i den svenska djurskyddslagen har varit en negativ välfärd, alltså att djuren i alla fall inte ska utsättas för onödigt lidande. I dag uttrycker vi en positiv välfärd, det vill säga att djuren ska ha möjligheter att uppleva glädje och välmående i sina liv.

Den nya lagen måste alltså leda till förändringar i djurhållningen, och för att veta att intentionen i lagtexten blir verklighet behöver vi tillse att länsstyrelserna runt om i landet ges möjligheter att utföra sitt jobb - att utföra kontroller så att vi vet hur djurskyddslagen följs.

(Applåder)


Anf. 176 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Jag är sista talare i det här debattpasset och kunde därför inte ta replik trots att det sas många saker jag kände mig tvungen att reagera på. Jag tänker därför använda lite grann av tiden i mitt anförande till det.

Det har talats en hel del om skog, vilket är ett favoritämne för mig. Det har talats om nyckelbiotoperna på ett sätt som får det att låta som att det är ett politiskt beslut, men det som är ett politiskt beslut är att vi helt enkelt väljer att stoppa huvudet i sanden och låtsas som att områdena med höga naturvärden inte finns, för att slippa ta tag i problemet på riktigt. Vi vet att skogarna finns kvar och att lagstiftningen finns kvar, men vi väljer att inte se underlaget. Det är det som är det politiska beslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi har också hört mycket om att skogen ska räcka till allt. Alltså fortsätter vi i samma stil som förut, det vill säga att vi ska göra mer av allt av skogen.

Vi har också talat om lönsamheten i skogen och om att den är motorn för ekonomin. Det som är intressant här är en rapport som LRF har kommit med som visar att lönsamheten i skogen har minskat de senaste fem åren. Då talar jag om den enskilda individen, alltså skogsbrukaren. Om man, som de flesta här i kammaren gör, talar om industrin har det gått väldigt bra. Det är dock inte detta perspektiv jag väljer att prioritera i min politik.

De senaste 60 åren har ersättningen för virke halverats för den enskilda personen. Sedan 1980 har årsarbetstimmarna minskat från 30 000 timmar till 15 000. Antalet sysselsatta beräknas minska med drygt 20 000 personer fram till 2035 med denna utveckling, enligt statistik från SCB.

Detta är lite om lönsamheten i skogsbruket. Det går som sagt väldigt bra om man är ett stort bolag som tar upp stora ytor, men om man är en enskild ägare och försöker att få lönsamhet kanske det inte är trakthyggesbruket som är vägen fram.

Vi har också talat en del om den elaka barkborren, och vi ska nu alltså ta politiska krafttag för att bekämpa denna.

Jag som är biolog ser att detta är en barkborre som alltid ger sig till känna när träden håller på att dö. Det är alltså inte en art som kommer och slår ut fungerande skogar, utan detta sker när skogarna redan är stressade och håller på att dö sedan tidigare.

Anledningen till att vi har dessa naturkatastrofer är att vi har monokulturer. Träden och skogarna är inte motståndskraftiga när vi har samma ålder, samma trädslag och samma allt. När det då kommer en förändring som har negativ påverkan kan hela skogen slås ut. Detta är ingenting nytt; det finns massor med forskning på det.

Vi har gremmeniellasvampen, som har lett till att 500 000 hektar har drabbats. Det är en svamp som har drabbat dessa skogar.

Vi har Gudrun, som ledde till en kostnad på 15 miljarder kronor eftersom skogen blåste ned. De monokulturer vi hade drabbades särskilt hårt.

Rotrötan ledde till en kostnad på 1 miljard kronor. Vi har också sett skogsbränder, och nu har vi barkborren.

Fru talman! Vill vi verkligen göra någonting åt detta måste vi ställa om skogsbruket från ett där vi har utbredda stora monokulturer till ett där vi har ett varierat och resilient system med olika trädslag i olika åldrar. Det är den riktiga politiska inriktning vi måste sträva efter om vi verkligen vill göra något åt detta. Det andra är bara symtomlindring.

Det har också talats en hel del i denna kammare om tillväxt på olika sätt. Jag vill bara snabbt beröra detta område.

Tillväxt är alltså mer för varje tidsenhet. Det finns inte någon forskning över huvud taget som säger att vi hela tiden kan producera mer samtidigt som vi minskar resursförbrukningen - om man tänker efter lite säger det sig självt.

Det finns dock en relativ tillväxt. Det betyder att vi blir mer effektiva i vår användning av resurser. Men vi fortsätter att producera och därmed att släppa ut och har ett allt större fotavtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Den absoluta tillväxten, fru talman, är när den absoluta materialåtgången och resursåtgången faktiskt minskar. Mina kollegor i kammaren: Det finns inga empiriska bevis för att den ens existerar! Den finns inne i våra huvuden. Den är en dröm, men vi fortsätter att låtsas som att den finns och kan realiseras.

Nu, fru talman, ska jag återgå till det jag egentligen tänkte tala om: våra stora rovdjur.

Stora rovdjur runt om i världen minskar i antal, och de lever på allt mindre ytor. Samtidigt vet vi att rovdjuren är toppredatorer och väldigt viktiga för våra ekosystem.

Rovdjurspopulationerna minskar, och då minskar även deras möjlighet att fylla sin ekologiska roll. Vi människor kan inte ersätta rovdjuren med vår jakt, för vi kan inte bedriva en selektiv jakt. Vi kan inte ersätta evolutionen.

I Sverige finns fyra olika stora rovdjur. Varg är ett av dem. Vargen är klassad som sårbar i Sverige enligt den svenska rödlistan. Den ingår i habitatdirektivet och Bernkonventionen och står även listad i Cites.

Fru talman! Samtidigt vet vi att vargen, som toppredator, ibland tar tamboskap såsom får. Vargen dödade 326 får år 2015. Det motsvarar 0,05 procent av det totala antalet får, inklusive lamm. I genomsnitt dödades fyra får vid varje enskild vargattack. Många av Sveriges fårägare har förhållandevis få djur, och det kan få kännbara konsekvenser.

Detta är fakta, och som politiker är det vår uppgift att agera på det. Vi ska komma ihåg att vi har skrivit på konventioner för biologisk mångfald, och därmed måste vi ansvara för alla arter inom Sveriges gränser.

Att skjuta ett utrotningshotat djur är alltså inte en lösning. Jag tror att lösningen ligger i att förebygga konflikter, och enligt Viltskadecenter är rovdjursavvisande stängsel den absolut bästa metoden för att göra detta.

Fru talman! I dag har bara var femte fårhage stängsel som skyddar mot rovdjursangrepp. Detta är för lite, och för att minska det totala antalet angrepp i landet måste det öka.

Det är också viktigt att komma ihåg att det är Sverige som nation - och inte enbart den enskilda brukaren - som har ansvar för den biologiska mångfalden. Därför måste samhället kunna bidra med förebyggande stödinsatser och med ekonomisk ersättning till dem som ändå råkar ut för angrepp.

Jordbruksverket och länsstyrelsen ger bidrag för inköp av material till stängsel och ibland även för en viss del av arbetskostnaden. Det finns även en förening - Svenska Rovdjursföreningen - som kan bistå med praktisk hjälp.

Fru talman! Ändå händer det att fårägare som vill ha denna ekonomiska hjälp inte kan få den. Det är helt oacceptabelt, och det är detta vi måste fokusera på. För att vargens existens inte ska ses som ett ekonomiskt hot för den enskilde måste staten se till att jobba förebyggande och höja anslagen för stängsling.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga något om oss alla i den här kammaren.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi är en art bland många andra. Vi ingår i ekosystemet, och vi måste sluta att se oss själva som att vi har rollen att dominera över de andra. Det är verkligen hög tid att vi visar respekt för våra medarter och hittar lösningar för hur vi kan samexistera i fortsättningen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-12-17
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 23

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2020Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 23 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 23 punkt 2 och avslår motionerna

    2019/20:389 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 23,

    2019/20:422 av Niels Paarup-Petersen (C),

    2019/20:599 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 5,

    2019/20:603 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 11, 13, 14, 21, 34-36 och 42,

    2019/20:918 av Patrik Engström m.fl. (S),

    2019/20:1506 av Rebecka Le Moine och Maria Gardfjell (båda MP) yrkande 3,

    2019/20:2638 av Martin Kinnunen m.fl. (SD),

    2019/20:2669 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 13,

    2019/20:2693 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

    2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 1, 21, 73 och 74,

    2019/20:2774 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 18 och 21,

    2019/20:2786 av Roland Utbult (KD),

    2019/20:2859 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 4,

    2019/20:3213 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2,

    2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 19 i denna del,

    2019/20:3317 av Joakim Sandell m.fl. (S) och

    2019/20:3331 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkandena 1-6.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 23 punkt 3.c) Bemyndigande om Agrinaturas ekonomiska förening (EEIG)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om medlemskap i Agrinaturas ekonomiska förening (EEIG) och att under 2020-2022 för anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet besluta om en årlig medlemsavgift på högst 140 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 23 punkt 1.
  2. Övriga frågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:603 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 29-31,

    2019/20:1026 av Helena Antoni (M),

    2019/20:1109 av Maria Gardfjell (MP) yrkande 16,

    2019/20:2505 av Hans Rothenberg (M),

    2019/20:2669 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkandena 34, 35 och 37-39 samt

    2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 19 i denna del och 20.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S95005
    M06604
    SD00593
    C29002
    V25002
    KD19003
    L18001
    MP15001
    -2000
    Totalt203665921
    Ledamöternas röster