Naturvård och biologisk mångfald

Fru talman! Vi går nu över till miljö- och jordbruksutskottets betänkande 15 om naturvård och biologisk mångfald, som vanligt ett av de områden som engagerar ledamöterna i Sveriges riksdag allra mest. Vi har behandlat 208 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om bland annat biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, genetiskt modifierade organismer, naturvårdsdirektiven, jakt på säl, skarvförvaltning, rovdjurspolitik, allemansrätten, äganderätten, skyddad skog och mark, naturreservat, marina skyddade områden, strandskydd och vandringsleder. Detta har renderat i 37 reservationer. Vi i Socialdemokraterna har en reservation, nr 27, som jag yrkar bifall till.

Partierna säger sig vilja samma sak men agerar väldigt olika. En del vill göra mer snabbt, en del vill göra annat lite mer långsamt och en del vill vänta. En del vill att vi ska kunna bestämma själva här i Sverige och bortser från internationella avtal och konventioner.

Tittar vi i backspegeln på vår debatt om utgiftsområde 20 ser vi stora skillnader. Om vi bortser från synen på klimatrelaterade satsningar, där skillnaderna är som allra störst, och tittar på åtgärder för värdefull natur ser vi att regeringen satsar 1,1 miljard. Samtidigt föreslår Moderaterna neddragningar med 400 miljoner, Sverigedemokraterna med 215 miljoner och KD med 400 miljoner.

Fru talman! År 1972 var luftföroreningar, försurade sjöar och farliga miljögifter i naturen stora samhällsproblem som hotade människors hälsa.

Samma år arrangerades på initiativ av den socialdemokratiska regeringen under ledning av Olof Palme det första globala FN-miljömötet i Stockholm. År 2022 är det 50 år sedan detta första möte ägde rum. Vi vet ju inte mycket om vad som händer postcorona, men regeringen kommer att verka för ett svenskt värdskap för ett globalt högnivåmöte det året.

Vi kan i dag se från satelliter som vi människor skjutit upp att jorden har renare luft. Smogen runt många av våra största städer har helt försvunnit.

Samtidigt rapporterar observatoriet på Mauna Loa på Hawaii nytt rekord för daglig koldioxidhalt i atmosfären. Senast koldioxidhalten i atmosfären var så hög var för 3 miljoner år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Flera av våra miljömål halkar efter, och det finns fortfarande behov av att kraftsamla inför några av vår tids största utmaningar.

Isar smälter. För 3 miljoner år sedan var havsnivån 15 meter högre än i dag. Det bör vi beakta, särskilt med tanke på att mark- och miljödomstolen i dag beslutade att man får bygga en mur runt Falsterbonäset. Man ska bygga en 2 mil lång mur för att skydda sig mot havet.

Vi kan konstatera att vi de senaste åren haft stora skogsbränder, som tyvärr tenderar att bli allt vanligare.

Vi och samarbetspartierna har åtgärdat mycket av det ekonomiska bortfallet från den SD-stödda M-KD-budgeten.

Skyddet för värdefull natur och stärkningen av naturvårdsarbetet och den biologiska mångfalden stärks under innevarande år med 600 miljoner.

För att förbättra hälsan för vårt innanhav Östersjön och skydda vår vattentillgång satsas under innevarande år 240 miljoner på åtgärder för havs- och vattenmiljön. Åtgärder mot övergödning ska genomföras, bland annat inom ramen för lokala vattenvårdsprojekt samt genom ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna.

Runt om i Sverige finns en stor miljöskuld som vi behöver åtgärda. Miljögifter i bland annat sediment sprids till omgivande vattenmiljö, vilket utgör ett hot mot både människors hälsa och miljön. Vi kan tack vare regeringsunderlaget satsa ytterligare 65 miljoner på arbetet med sanering av förorenade marker, vatten, sediment och miljöfarliga vrak.

Att vi behöver göra mer för att bekämpa invasiva arter är tydligt. Vi har genom människors rörelser dragit hit växt- och djurliv som inte hör hemma här. Det behöver vi få stopp på.

Tallvedsnematod och smaragdgrön askmalpraktbagge - det är sådana djur som man lär sig om i det här utskottet. De kan följa med gods hit i trälådor och lastpallar, och om de kommer ut i naturen kan det medföra stor ekologisk och ekonomisk skada.

Den spanska skogssnigeln, som också kallas mördarsnigel, har följt med importerade grönsaker och trädgårdsväxter. På mindre än 30 år har den lyckats sprida död och förödelse i landets trädgårdar och orsaka stora skador på jordbruksmark.

Jätteloka och tromsöloka, införda som prydnadsväxter, sprider sig nu i stora delar av landet. De kan bland annat orsaka hudskador hos människan. Försök att utrota dessa arter har gjort och görs, dock med begränsad framgång.

Här vill jag nämna att Svenska Jägareförbundet har lyckats med sitt arbete med mårdhundsprojektet. Det har nu utvecklats för att omfatta även bisam och vattensköldpadda, som också spridits av människor runt om i vårt land.

Fru talman! Socialdemokratin har aldrig skyggat för en utmaning. För somliga är det svårt att avgränsa mellan bevarande och hållbart förvaltande.

Vi såg till att organiserad vargjakt kunde genomföras här i landet 2016, 2017 och 2018. Vi har sett till att fungerande licensjakt kunnat genomföras under fjolåret och under innevarande år.

Vi ser att vi behöver öka samverkan om förvaltningen av de stora rovdjuren med våra grannländer.

Rovdjurspolitiken bygger på den proposition som gick genom i Sveriges riksdag. Vi socialdemokrater stod bakom det mesta i den, men den har också inneburit svårigheter. Regeringen bereder nu frågan genom att titta på att möjliggöra större lokala insatser för att minska antalet revir i vissa delar av landet. Samtidigt måste vi se till att vi lever upp till våra internationella åtaganden om gynnsam bevarandestatus. Framför allt vill vi se till att vi själva äger frågan. Vi vill inte hamna i ett läge där EU lägger ett vite på Sverige eller genomför åtgärder som innebär att vi inte själva kan förvalta våra rovdjur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Enligt utskottsmajoriteten ska regeringen se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas. Jag delar bedömningen att man bör göra det. Det är också det som regeringen för närvarande bereder.

Utskottet har samtidigt bifallit Kristdemokraternas motion, som talar om 100 vargar i hela Skandinavien. Frågan måste då bli om det också är Moderaternas, Sverigedemokraternas och Centerpartiets ståndpunkt. Jag vet ju att Centerpartiet i övriga delar står bakom alliansregeringens proposition om ett intervall om 170-270 vargar, vilket jag tror att vi bör förhålla oss till även fortsättningsvis.

Det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken måste fortsätta vara att vi ska uppnå och ha gynnsam bevarandestatus för alla våra stora rovdjur - varg, björn, lo, järv och kungsörn - och att socioekonomisk hänsyn ska tas.

Det finns fortfarande ett stort behov av att skydda våra värdefulla skogar och marina områden för att säkerställa biologisk mångfald, stoppa invasiva arter, säkerställa viktiga ekosystemtjänster och möjliggöra ett levande friluftsliv. Vi ska göra vad som krävs för att värna och förvalta vår natur, våra djur och växter och våra hav och för att nå våra gemensamt uppsatta mål. Det får inte vara bara vackert prat. Det är bara tillsammans som vi kan uppnå dessa mål.

(forts. § 7)

Herr talman! Det är inget nytt i jordens historia att arter dör ut; i ett längre perspektiv beräknar man att 99 procent av alla arter som har uppstått har dött ut. Däremot sker det nu med en högre hastighet än tidigare, och människan är en stor anledning till det.

Förra året presenterade Ipbes, FN:s organisation för biologisk mångfald, en rapport som bekräftar att förlusten av biologisk mångfald är ett av världens akuta miljöproblem. Det är viktigt att säga att de riktigt stora hoten finns globalt, och där måste Sverige agera för att sätta press på de länder som har en obefintlig eller direkt skadlig politik för natur och miljö.

För några veckor sedan kom den nya rödlistan över hotade arter i Sverige. Det större antalet arter som är hotade där kan delvis förklaras av att fler arter har bedömts, men vi kan också se att andelen hotade arter har ökat. Rödlistan är därför viktig att följa noggrant framöver. Detta gäller inte minst de faktorer som pekas ut som viktiga, såsom förekomsten av invasiva arter och den utsatta situationen i vår havsmiljö.

Det konstateras att havsmiljön är särskilt utsatt men också att vi vet alldeles för lite om den. Därför har Moderaterna satsat särskilt på åtgärder för havs- och vattenmiljö och mot bland annat övergödning. Vi har också påpekat att forskningsfinansiären Formas bör prioriteras med avseende på klimatförändringarnas påverkan på den marina miljön och den biologiska mångfalden i hav och vatten.

Tillsammans med vår satsning på klimat- och miljöbistånd kan detta göra skillnad på riktigt för situationen i både de svenska vattnen och världshaven, medan till exempel regeringens plastpåseskatt är ett tomt slag i luften eftersom den inte alls kommer åt det globala problemet med plast i haven - det är ju inte de svenska plastpåsarna som är problemet.

Herr talman! En fråga som är akut relevant i dessa tider är den olagliga handeln med vilda djur. Vi vet inte med säkerhet hur coronasmittan uppkom, men det finns misstankar som kopplar den till djurmarknaderna i Kina. Alldeles oavsett har det nu satts ljus på de oacceptabla villkor som råder på dessa marknader, med tamdjur i burar som trängs med vilda djur under orimliga och ohygieniska förhållanden.

Utöver att det är ovärdigt för djuren och deras välmående kan dessa hemska platser ge upphov till smittor som i värsta fall kan skapa globala pandemier med risk för människors liv.

Naturvård och biologisk mångfald

Vi måste agera mot den olagliga handeln med vilda och hotade djur och sätta press på Kina och andra länder som ser mellan fingrarna med kriminell verksamhet och som tillåter dessa marknader. Här bör vi lyfta på varje sten för att sätta press genom WHO och handelsavtal eller i andra former.

Herr talman! Det här är ett betänkande med många olika delar, och jag tänker uppehålla mig en stund vid vargen.

Utskottet riktar i dag ett tillkännagivande om att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas. Utskottet menar att besluten om licensjakt behöver beakta det demokratiskt fattade beslutet om målet för vargstammen. Hänsyn bör också tas till hur rovdjursförekomst påverkar älgstammens storlek och till hur människors trygghet och livskvalitet påverkas.

Utskottet konstaterar att ingen av våra rovdjursarter på den skandinaviska halvön i dagsläget är utrotningshotad. Enligt utskottets bedömning kan därför en fortsatt riktad och selektiv jakt på varg genomföras utan att den påverkar vargens gynnsamma bevarandestatus. Sveriges lantbruksuniversitet och projektet Skandulv visar också att det är rimligt utifrån nuvarande nivå på vargstammen.

Alla partier brukar betona det svenska jordbrukets konkurrenskraft. I den krissituation som samhället befinner sig i nu talas det alltmer om jordbrukets roll för självförsörjning och beredskap. Då måste vi också vara medvetna om den negativa effekt som en stor koncentration av varg utgör för just våra bönder.

I dag diskuterar vi också biologisk mångfald i naturen i stort. Vi ser områden där betesdjur försvinner och djurproduktion läggs ned på grund av vargen, vilket i sin tur skadar just den biologiska mångfalden.

Tillkännagivandet till regeringen är därför viktigt. Men Moderaterna vill gå längre. Två år i rad har det inte blivit någon licensjakt på varg, trots att antalet vargar beräknas vara större än det antal som riksdagen kommit överens om. Det är oacceptabelt och måste ändras.

Vi tror att vargstammen behöver minskas till riksdagens nedre mål om 170 individer under en tid för att minska koncentrationen där den är som störst men också för att bygga upp acceptansen för den förda rovdjursförvaltningen. Den framtida förvaltningen behöver bättre harmonisera med de människor som ska leva och verka i vargområden.

Herr talman! Vissa djur har en kraftig påverkan på den biologiska mångfalden och andra djurs och människans livsmiljö.

Det ökade antalet sälar utmed Sveriges kustlinje orsakar allvarliga skador för kustfisket. Riksdagen har drivit regeringen framför sig, och nu har möjligheten till licensjakt på gråsäl införts.

I Naturvårdsverkets förslag om jakttidsöversyn har också föreslagits att jaktförordningen ska ändras för att möjliggöra licensjakt på samtliga arter av säl, det vill säga även knubbsäl och vikare. Det är viktigt, och det hade varit bra om riksdagen hade kunnat uttrycka sitt tydliga stöd för detta, eftersom de skador som dessa orsakar på fångst- och fiskeredskap är likartade de som gråsälen ger upphov till. Det skulle inte hota sälbestånden, men det skulle minska konflikterna mellan fiskerinäringen och sälarna.

Skarven i Östersjön och Västerhavet har också en betydande inverkan på fiskebestånden, dels eftersom de äter stora mängder fisk som även yrkesfiskare fiskar efter, dels eftersom de orsakar stora skador på redskap.

För skarven behöver regionala förvaltningsplaner inrättas i alla berörda län i Sverige för att förvaltningen ska fungera bättre, och skyddsjakt bör tillåtas på skarv i fiskeområden under fredningstider.

Slutligen en fråga som också den är viktig i ljuset av den kris vi befinner oss i, och som har satt ljus på behovet av en trygg livsmedelsförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Modern växtförädling är en framtidsfråga avseende den globala livsmedelsförsörjningen men också vad gäller miljö och klimat. Genetiskt modifierade organismer, GMO, bidrar till att grödor får nya önskade egenskaper, som ett större vitamininnehåll och ökad resistens mot skadeangrepp samt att de tål torka bättre. Men inte en enda GMO har godkänts för odling i EU sedan det nya regelverket infördes i början av 2000-talet. Det är tydligt att gentekniklagstiftningen är föråldrad och måste moderniseras och dessutom göras mer teknikneutral för att möjliggöra ökad livsmedelsförsörjning och mindre miljö- och klimatpåverkan från jordbruket.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen 2019 om att åstadkomma just en moderniserad och teknikneutral gentekniklagstiftning. Vi förväntar oss naturligtvis att regeringen arbetar skyndsamt för att få detta på plats i EU.

Avslutningsvis, herr talman, handlar dagens debatt om att värna den biologiska mångfalden så att naturen ska kunna motstå och återhämta sig från påfrestningar utan att ta allvarlig skada och om biologisk mångfald som en förutsättning för att ekosystemen ska fungera och för de ekosystemtjänster som vi drar nytta av varje dag. Men detta måste ske med beaktande av sociala och ekonomiska villkor för människor i vårt land och deras livskvalitet, försörjning och vardag.

Vi moderater står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

Herr talman! Beträffande naturvård och biologisk mångfald står vi sverigedemokrater bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till vår reservation 33 om miljöåtgärder i skogsbruket.

Herr talman! Årets upplaga av rödlistan inkluderar skogsharen, björktrasten och skrattmåsen. De är inte sällsynta, men de har minskat i utbredning. När vi använder rödlistan måste vi i våra förslag ta hänsyn till dess olika kategorier. Kategorierna akut hotade och starkt hotade innebär stor risk att arten försvinner, medan kategorierna sårbara och nära hotade innebär betydligt mindre risk.

Att motivera stoppandet av en avverkning med att en rödlistad art finns eller kan förväntas finnas där är alldeles för vagt. Konstaterad förekomst av en akut hotad art bör däremot föranleda åtgärder. Det är det här som är en av de stora svagheterna med nyckelbiotopsdefinitionen som den var från början.

Herr talman! Barrskogarna dominerar såväl Sveriges natur som miljödebatten. Men av tio skogslevande arter som försvunnit de senaste 50 åren hade hela nio sin huvudförekomst i Götaland, framför allt i Skåne, och den tionde på en Mälarö. De levde till helt övervägande del i lövskog gränsande till jordbruksmiljö. Detta indikerar var fokus nu bör ligga för miljövården: på att markägare som vill skapa, sköta och bevara lämpliga biotoper för akut hotade och i andra hand starkt hotade arter måste prioriteras och ges skälig ersättning.

Det är också mycket viktigt att bevara ett lönsamt jordbruk med öppna landskap i hela Sverige.

Herr talman! Almen och asken är nu rödlistade som akut respektive starkt hotade. Alm och ask är värdträd för åtminstone ett hundratal andra organismer, så många arter står på spel här. Det behövs därför ett riktat växtförädlingsprogram för att skapa resistens mot almsjuka och askskottsjuka. Jag nämner detta som exempel på hur riktade åtgärder mot mest akut hotade arter kan skapa mycket stor miljönytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! I en subtropisk eller tropisk lövskog lever ofta hundratals trädarter och ännu fler andra arter som är knutna till träden. De har utvecklats tillsammans under årmiljoner och är som regel mycket störningskänsliga. Uthålligt skogsbruk i den här typen av skogar har visat sig mycket svårt. Efter flera omgångar av plockhuggning av de mest värdefulla träden övergår skogen ofta till betesmark, jordbruk eller plantager. Därför har internationella forskare utvecklat så kallad grön infrastruktur med målet att skydda de värdekärnor som kan finnas kvar av kvarvarande skog, som ofta är statsägd, och att etablera spridningsvägar mellan dessa. Under de här förhållandena är det en bra modell som vi stöder och tycker att Sverige ska stödja.

Grön infrastruktur är dock inte anpassad till svenska skogar. Det nordliga barrskogsbältet, från Norge till östra Ryssland, är präglat av en lång historia av upprepade istider och skogsbränder. Arterna har anpassats till återkolonisering över små och stora avstånd, över kort och lång tid. Det har nog bidragit starkt till att vi i Skandinavien har kunnat nyttja våra skogar under hundratals år utan stora förluster av biodiversitet.

Vår skog är inte fragmenterad. Den börjar i Skåne och slutar i Norrbotten. Däremot är ägandet fragmenterat. En fungerande miljövård måste utgå från just detta, för det är faktiskt en tillgång.

Herr talman! Länsstyrelsernas rapporter om grön infrastruktur heter handlingsplaner. De innehåller kartor med inritade tänkta värdekärnor, ofta framtagna utan samråd med markägarna och ofta innehållande merparten av deras slutavverkningsmogna skog. Om dessa planer verkställs på enskild mark kommer de att allvarligt skada viljan att bedriva uthålligt skogsbruk. Det kommer att bli som med nyckelbiotoperna men i större skala. Pågående äganderättsutredning leder förhoppningsvis till att detta aldrig tillåts ske, för den största tillgången vi har i svensk miljövård är intresserade och långsiktiga markägare och brukare.

Herr talman! Kött och skinn från säl får i dag inte säljas inom EU. Att inte ta till vara kroppen upplevs av många jägare som oetiskt och minskar viljan till jakt. Det är därför positivt för både fiskar och fiskare att riksdagen har beslutat att regeringen ska ta fram en strategi för att försöka få EU att skapa ett undantag för försäljning av sälprodukter.

Vi vill från SD:s sida även utöka licensjakten på säl till knubbsäl och vikare, eftersom även dessa populationer har växt sig alltför stora och problembilden är likadan som för gråsäl.

Vad gäller skarven påverkar den, liksom sälen, fiskbestånden mycket negativt och förstör levnadsbetingelserna för många arter där de häckar, i skärgården liksom vid insjöar. Mer skyddsjakt behövs, men skarven är svårjagad. En effektiv och skonsam metod är att doppa äggen i paraffinolja, vilket hindrar fosterutvecklingen. Denna metod bör därför användas i större omfattning.

Sverige bör verka för undantag från EU:s fågeldirektiv beträffande allmän jakt på skarv. Vi vill även att EU:s art- och habitatdirektiv liksom fågeldirektivet ska omarbetas så att fler konkreta förvaltningsbeslut överförs till berörda länder. På EU-nivå ska det vara övergripande regler.

Herr talman! Vargkoncentrationen har vi redan hört om. Den är hög i stora delar av Svealand och södra Norrland. Där jakt, friluftsliv och djurhållning tidigare varit viktiga delar i människors liv känner man nu stor och berättigad oro för sina tamdjurs säkerhet. Detta påverkar livskvaliteten på landet, och vi har därför stöttat utskottsinitiativet om utökad licensjakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus fastställdes 2013 av riksdagen till mellan 170 och 270 individer. Naturvårdsverket har senare bedömt att det behövs minst 300 vargar för gynnsam bevarandestatus, men förvaltningsbeslut kan inte byggas på nivåer som strider mot riksdagens beslut.

Alltsedan riksdagsbeslutet 2013 har vi förordat att 170 individer bör vara referensnivå för förvaltningen. Det är en väl underbyggd nivå, och som nämnts bygger den bland annat på Skandulvs forskningsrapport från 2012. Med en låg referensnivå har man möjlighet att oftare genomföra licensjakt, som kan riktas mot områden där koncentrationen är för hög.

Vi sverigedemokrater anser att förnuftigt brukande gynnar en rik natur. Kombinationen av jordbruksmark och skogar i olika åldrar, med genomtänkta övergångszoner mellan jord- och skogsbruk, genererar hög artrikedom. Det är viktigt att skapa förutsättningar för ett mer lönsamt lantbruk över hela landet.

Vi är övertygade om att det är ägare som ska vara huvudpersonerna i naturvården, med stöd av myndigheterna. Vi har därför alla i denna kammare en läxa att göra: att kämpa hårdare för det svenska skogs- och lantbruket och sätta brukarna i fokus, inte tjänstemännen.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag förstås står bakom Centerpartiets samtliga reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 21 och 30.

Den senaste tiden har det mesta i våra liv kretsat kring coronapandemin och dess konsekvenser för människor, jobb och företagande. Något som vi kan se, när vi ska hålla social distansering, är att människor vistas mer i naturen. För oss som bor på landsbygden är social distansering inget nytt. Vi lever redan glest, nära naturen och har inte heller drabbats lika hårt som människor i storstäder, som lever tätt inpå varandra.

Det finns mycket jag skulle vilja säga om frågorna i betänkandet och om hur vi som beslutsfattare måste ha ett helhetsperspektiv där vi kan värna vissa saker men också ta hänsyn till de människor som drabbas av våra beslut. Jag kommer förstås inte att ta upp allt som finns med i betänkandet, utan jag har valt ut vissa delar.

Centerpartiet vill att de som verkar nära naturen ska vara en självklar del i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Därför vill vi utveckla metoder och styrmedel som utgår från att enskilda markägare kan och vill vara med i arbetet för biologisk mångfald och ersätts för den nytta de bidrar till. Ett öppet och rikt odlingslandskap och ett aktivt skogsbruk är en förutsättning för biologisk mångfald.

Åkermarken är en ovärderlig resurs i Sverige. Tyvärr ser vi att värdefull åkermark exploateras för byggnation av bostäder, industrier och infrastruktur. Givetvis kommer vi att behöva bygga på åkermark även i framtiden, men Jordbruksverket pekar i ett antal rapporter på att åkermarkens långsiktiga värden ofta får stå tillbaka för mer kortsiktiga ekonomiska värden. För att åkermarken ska bevaras och exploateringen minska måste vi öka skyddet av åkermark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! Att skydda värdefull natur och hotade arter är en central uppgift för miljöpolitiken. För att naturvården ska vara långsiktigt hållbar behöver den bygga på legitimitet och delaktighet från dem som berörs. Med äganderätten kommer ett ansvar och intresse av att långsiktigt förvalta den resurs man äger. Engagerade markägare och brukare är det långsiktigt mest hållbara sättet att vårda vår natur.

Naturvården förutsätter både att ägande- och brukanderätten värnas och att det finns en balans mellan bevarande och brukande. Det är ofta i den betade hagen, i den under generationer skötta skogen och på ängen där gräset slås som de största naturvärdena och den biologiska mångfalden finns. Centerpartiet anser därför att skogsvårdslagstiftningen ska fortsätta att bygga på jämbördiga mål om brukande och bevarande. Den principen har varit framgångsrik när det gäller att utveckla både skogsnäringen och det ökade miljöskyddet.

Värdefull natur förstås kan behöva utökat skydd, men det innebär samtidigt ofta att äganderätt och brukande begränsas. Det måste vara en självklarhet att både ägare och brukare ersätts för de inskränkningar som görs. Flera av dessa frågor har Centerpartiet fått med i januariavtalet. Dessa frågor utreds nu, och lagstiftning ska vara på plats under mandatperioden.

Herr talman! En viktig del av jakten är arbetet med att motverka invasiva arters etablering. Om vi ska lyckas med det arbetet behövs en klassificering som avgör vilka arter som är invasiva. I dag är bland annat skarv skyddad enligt EU:s fågeldirektiv, trots att den inte är naturlig i den svenska miljön och orsakar skada på det svenska ekosystemet. På grund av skarvens utbredning och dess skador på naturen vill Centerpartiet att skyddsjakten på skarv ska utökas.

De senaste åren har gråsälsstammen ökat, vilket har påverkat fisket negativt. Beslutet att ändra jaktförordningen sommaren 2019, vilket gav Naturvårdsverket möjlighet att besluta om licensjakt på säl, var ett steg i rätt riktning. Licensjakten bör dock utvidgas till att omfatta både vikare och knubbsäl, eftersom sälarnas konsumtion av fisk är ett allvarligt hot mot torsken och behöver begränsas.

Herr talman! Regeringen har sedan ett par år tillbaka försökt implementera EU:s nya vapendirektiv, som syftar till att stoppa terrorism och våld. Centerpartiet menar att det är viktigt att vända på varje sten för att agera mot terrorism och våld, men i detta sammanhang är det viktigt att adressera frågan om illegala vapen, inte legala vapen som handhas ansvarsfullt. För Centerpartiet är det viktigt att genomförandet av EU:s vapendirektiv inte går långt utanför vad direktivet kräver och inte innebär onödigt krångel för laglydiga jägare och sportskyttar.

Herr talman! Vildsvinsstammen har vuxit explosionsartat de senaste åren. Vildsvinen orsakar skador på åkermark, ökar antalet trafikolyckor och gör till och med skador på ungskog. Centerpartiet anser därför att en ny myndighet, viltmyndigheten, ska inrättas som mer effektivt kan hantera de brister som i dag förekommer i viltförvaltningen.

Centerpartiet vill att viltkött lyfts fram som en resurs i stället för att man pratar om köttet som en belastning. För att göra detta möjligt vill vi bland annat se förenklade regler som underlättar möjligheterna att få ut viltkött till privatpersoner, butiker, offentliga kök och restauranger. Detta är redan på gång, och jag hade glädjen att få berätta om detta för någon vecka sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! I betänkandet finns en motion om samförvaltning av den skandinaviska vargstammen, skriven av kristdemokraten Kjell-Arne Ottosson. En motion i samma ämne har jag själv och min kollega Daniel Bäckström från Värmland skrivit. Även moderaten Pål Jonson från Värmland har skrivit en motion med samma tema. Tyvärr har motionen om samförvaltning av den skandinaviska vargstammen inte lett till ett tillkännagivande.

Vi anser att vi genom samförvaltning med Norge skulle kunna minska vargstammen där den är som tätast, vilket är helt i enlighet med vad riksdagen har fattat beslut om tidigare. Förra veckan visade DNA-inventeringen av varg att vi hade 353 individer. Några av dessa rör sig förstås över den svensk-norska gränsen. Norge brukar rapportera knappt 100 individer årligen. Eftersom vi inte ska dubbelräkna individerna hamnar vi då på runt 400 individer. Forskare säger att ungefär 10 procent av individerna inte hittas i DNA-inventeringen. Det skulle innebära att vi har 440 individer plus de valpar som har fötts under året.

Om vargstammen behandlades som en gemensam skandinavisk vargstam skulle det totala antalet vargar kunna vara färre än i dag med resultatet att konflikten skulle kunna dämpas. Därmed skulle de drabbade få en större acceptans för vargen, vilket även var en del av det tidigare fattade riksdagsbeslutet.

När regeringen inte följer besluten som riksdagen har fattat undermineras hela förtroendet för den svenska rovdjursförvaltningen. Dagens indelning i flera förvaltningsområden leder i praktiken till att koncentrationen av varg i delar av landet ökar alltmer, eftersom gränsdragningen mellan förvaltningsområdena tenderar att bli ett hinder snarare än ett stöd för förvaltningen av vargstammen.

För att ta hänsyn till såväl vargstammens bevarande i Sverige som vad det samlade rovdjurstrycket innebär för människors möjligheter att bo och bedriva verksamheter i rovdjurstäta områden vill vi i Centerpartiet ha en situation där vi när det gäller vargen genom samförvaltning, ökad licensjakt, enklare skyddsjakt samt en jämnare fördelning av antalet djur över hela landet uppnår det som riksdagen tidigare har beslutat.

Herr talman! Det är ett omfattande betänkande som vi debatterar. Det handlar om naturvård och om biologisk mångfald. Ett område som tyvärr oftast glöms bort om man diskuterar naturvård och biologisk mångfald är vår marina miljö, alltså våra havsmiljöer.

Vi i Vänsterpartiet har ett förslag i det här betänkandet om att fler havsområden ska skyddas i internationellt vatten. I dag är internationellt vatten extremt dåligt skyddat. Mindre än 1 procent av det internationella vattnet i världen är skyddat över huvud taget. Samtidigt ser vi ett växande intresse för ökat fiske och ökad utvinning av mineraler, gas, olja etcetera i områden som ligger utanför det nationella territoriet. Det här är som sagt inte alls reglerat.

Herr talman! Jag är väldigt glad över att utskottet och regeringen går helt och hållet på den linje som vi i Vänsterpartiet har motionerat om och som vi lyfter upp i reservation 35, nämligen att vi vill skydda 30 procent av internationellt vatten. Det här är en fråga som man nu förhandlar om inom FN:s havsrättskonvention, Unclos. Glädjande nog är regeringens svar att man driver frågan om ett 30-procentigt skydd, och hela utskottet står också bakom det. Jag behöver helt enkelt inte yrka bifall till reservation 35, för den har blivit helt och hållet tillgodosedd. Det är jag som sagt mycket glad och tacksam för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Men jag tycker att vi också bör ägna en tanke åt hur vi skyddar den marina miljön här i Sverige. Ungefär 10-15 procent av våra hav har någon form av skydd - det kan vara ett naturreservat, ett Natura 2000-område eller en nationalpark som Kosterhavet - men samtidigt tillåts storskalig bottentrålning i stora delar av de här skyddsområdena. I 30 av våra 300 marina reservat tillåts bottentrålning. Till ytan räknat får man bottentråla i ungefär hälften av våra marina reservat.

Att bottentråla är ungefär som att köra ut en ångvält på bottnarna i våra hav. Det dödar allt som växer och finns där om det vill sig illa. Det är extremt destruktivt för det marina livet. Jag förstår inte hur vår regering kan tillåta bottentrålning i våra marina reservat. Därför vill jag skicka en tydlig uppmaning till vår regering att agera mot detta. Det är jättebra att skydda fler områden, men kvaliteten behöver också värnas i områdena. Se till att inte tillåta bottentrålning i marina reservat! När det är gjort kan vi stoppa bottentrålning helt och hållet, för vi behöver ha mycket skonsammare fiskemetoder.

Herr talman! Olyckligtvis finns ett tillkännagivande i det här betänkandet som handlar om att underlätta för licensjakt på varg i områden där vargstammen kan minskas. Det här är väldigt fluffigt formulerat i ett politikområde som är extremt känsligt. Jag trodde att vi i den här församlingen var överens om att rovdjursförvaltning och biologisk mångfald ska vila på vetenskaplig grund och att vi ska ta in vad experterna berättar för oss om hur det ser ut i vår natur.

Man snyter ur sig uttalanden om att vi ska pressa ned vargstammen - det hörde vi från Moderaterna här tidigare - till en population på 170 vargar. Det är det absolut lägsta i ett intervall på 170-270 vargar, vilket redan i sig är helt godtyckligt. För det vet väl alla här att det är helt godtyckligt? De borgerliga partierna tog 2013 fram det intervallet gällande vargpopulationen tillsammans med Sverigedemokraterna.

Som vi hörde tidigare menar Naturvårdverket att vi behöver en mycket större vargpopulation. Talar man med initierade forskare och internationella forskarpaneler får vi en rekommendation som är ännu högre.

När jag har sagt detta vill jag också säga, herr talman, att det finns en lätt fixering vid siffror och populationsstammar när det gäller förvaltningen av våra fem rovdjur i Sverige. Det handlar om så mycket mer än bara antalet individer. Hur ska vi kunna ha livskraftiga rovdjursstammar i vårt land - björn, varg, lo, järv och kungsörn - som inte är hotade? Det tycker jag är en av knäckfrågorna i det här.

Vi ska självklart se till att vi har populationer som är livskraftiga och som får växa. Då kan man inte lägga sig längst ned i någon form av godtyckligt spann som moderater, sverigedemokrater och centerpartister med flera vill göra.

Minst lika viktigt är att vi behöver stärka den biologiska mångfalden och se till att våra djur har någonstans att leva över huvud taget. Moderaterna talade här om Artdatabanken tidigare, och Artdatabanken pekar på att det skogsbruk som vi har i dag sannolikt är det största hotet mot att vi ska kunna ha livskraftiga stammar av olika sorters djur. Vi har i dag ett skogsbruk som är ensidigt fokuserat på kalhyggen. Man tar helt enkelt bort den miljö där våra djur lever. Vi behöver ha ett hållbarare och mer skonsamt skogsbruk. Vi behöver också skydda fler områden. Då kan vi värna hotade arter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Vad gäller vargen behöver vi också en genetisk förstärkning. Vi behöver underlätta för naturlig invandring av vargar från exempelvis Finland och Ryssland. Vi behöver göra mycket mer för att bekämpa den illegala jakten. I fjol var det ingen skyddsjakt på varg, men samtidigt vet vi att vi har en tjuvjakt i det här landet av ett kanske lika stort antal vargindivider som antalet vargindivider som man skjuter av under ett år då det är skyddsjakt. Risken att åka dit för tjuvjakt är extremt liten i Sverige. Vi gör alldeles för lite för att bekämpa den illegala jakten.

Jag tycker även att vi kan göra mycket mer för att stärka det folkliga stödet för vår rovdjurspolitik. Vi behöver avsätta mer pengar till exempelvis skydd av tamdjur, så att man kan bedriva jordbruk i områden där det finns rovdjur.

Människor och rovdjur kan självklart leva tillsammans. Det har vi kunnat göra i hundratals år. Vi i den här församlingen ska inte göra oss till megafoner för dem som vill skjuta av hart när vartenda rovdjur vi har i landet. Jag yrkar därför avslag på förslaget om tillkännagivande om att utöka licensjakten i Sverige.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 21, även om vi självfallet står bakom alla våra reservationer.

Som vi har hört tidigare spänner detta betänkande vitt och brett över många olika ämnen; talartiden skulle behöva vara betydligt längre än åtta minuter för att hinna tala om allt. Det blir därför några korta nedslag om vissa motioner. Jag kommer självfallet även att tala om det tillkännagivande om licensjakt på varg som vi eventuellt kommer att hinna ta beslut om här senare i dag eller nästa vecka.

I går hade vi debatt om kemikaliepolitik. Flera av oss pekade då på vikten av att vi kan använda kemikalier för att vår vardag ska fungera, bland annat inom matproduktion. Men vi måste göra det på ett ansvarsfullt sätt och med god kontroll. Precis detsamma ska gälla när vi jobbar med GMO, genetiskt modifierade organismer. GMO innebär både möjligheter och risker. Kristdemokraterna anser att möjligheterna ska tas till vara samtidigt som riskerna ska förebyggas på lämpligt sätt. Försiktighetsprincipen ska gälla vid introduktion av nya GMO-grödor.

Herr talman! Apropå att debatten spänner vitt och brett går jag nu från GMO till fåglar. En art som vi har hört om tidigare i dag och som vi ofta hör om på nyheterna är skarven och dess härjningar. På flera håll i de svenska skärgårdarna har övriga sjöfåglar trängts tillbaka samtidigt som mellanskarven har brett ut sig. Skarven har visat sig vara mycket livskraftig vid våra svenska kuster.

Kristdemokraterna anser att mellanskarvens antal behöver decimeras betydligt och begränsas främst genom jakt. Tyvärr sätter EU:s fågeldirektiv upp hinder för det. Kristdemokraterna föreslår därför att fågeldirektivet ska uppgraderas så att skarven förs upp på listan över jaktbara arter. Då blir det möjligt för Sverige att besluta om allmän jakt på skarv. I nuläget är det endast möjligt att besluta om skyddsjakt. Jakt på skarv får i dag inte bedrivas närmare än 300 meter från känd boplats. Vi anser att även den begränsningen bör avskaffas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Skarven tränger tillbaka andra arter. Vi går från mångfald till enfald. Dessutom - om uttrycket tillåts, herr talman - skitar den ned öar och holmar så att växtligheten dör på grund av all ammoniak i dess träck.

Än värre är att våra yrkesfiskare får se sina fiskfångster minska, på en del ställen radikalt, på grund av denna fågel, som på intet sätt är utrotningshotad. Våra svenska fiskare har det tufft nog, utan problem med säl och skarv.

Herr talman! Vi förflyttar oss lite längre in på land. Vi skulle kunna ha en lång debatt om strandskyddet och hur det lägger en död hand över delar av landet, påfallande ofta på landsbygden. Sjönära boende skulle kunna vara ett sätt att få fler att bosätta sig där och därmed ge underlag för skolor och butiker. Det måste bli avsevärt enklare att bygga bostäder i strandnära lägen i de glest befolkade delarna av landet. Regelverket måste reformeras i grunden.

Herr talman! Våtmarker är bra, ur flera synvinklar, bland annat för den biologiska mångfalden. Vi skulle behöva fler våtmarker i Sverige. Men återigen har vi ett regelverk som hindrar markägare från att anlägga dem. När man har anlagt våtmark på sin egen mark kickar nämligen, som tack för hjälpen, strandskyddet in. Därmed får man inte lov att sätta upp någon bebyggelse i närheten av våtmarken. Kristdemokraterna föreslår därför att det ska införas en specifik bestämmelse i strandskyddsreglerna som innebär att nyanlagd våtmark inte ska kunna skapa ett strandskydd.

Herr talman! Vi förflyttar vi oss ännu längre in på land och till ett ämne som det har talats om tidigare i debatten. Enligt Bernkonventionen ska länder med gränsöverskridande rovdjurspopulationer samarbeta kring förvaltningen av dessa, vilket vi hörde Peter Helander tala om i ett tidigare anförande.

I Sverige och Norge finns en gränsöverskridande vargpopulation. Det vore därför naturligt för de båda länderna att samarbeta om förvaltningen av denna population. Vargstammen i Skandinavien har med god marginal passerat den biologiska gränsen för långsiktig överlevnad. Tyvärr hänger inte politiken med i utvecklingen när det gäller förvaltningen av vargen.

Ett grundläggande problem är att vargstammen behandlas som en nationell angelägenhet snarare än som en gemensam skandinavisk stam. Forskningsprojekt som Skandulv och det svensk-norska projektet Grensevilt har påtalat att det finns ett stort behov av att öka samarbetet kring förvaltningen. Under lång tid har Norge även efterlyst samarbete med Sverige, men Sverige har än så länge gett Norge kalla handen.

Riksgränsen utgör naturligtvis enbart en öppen yta för vargen. Men länderna låter riksgränsen utgöra en strikt förvaltningsgräns. I realiteten fortsätter man att skilja på svenska respektive norska vargar, trots att djur som bekant saknar nationalitet. Om vargstammen i stället skulle behandlas som en gemensam skandinavisk vargstam skulle det totala antalet vargar kunna vara lägre än i dag. Därmed skulle konfliktnivån kunna dämpas.

Vi måste få ett gemensamt skandinaviskt förvaltningsmål, eftersom vår stam är gemensam. Vi måste sluta med de matematiska spetsfundigheterna och med att i statistiken dela på vargar som lever i så kallade gränsrevir. Vargen blir inte halv även om den passerar en riksgräns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! Jag är glad att vi kommer att få igenom ett tillkännagivande om jakten på varg. Jag är glad att en majoritet i Sveriges riksdag faktiskt vill lyssna till dem som bor och verkar inom vargrevir och därmed på olika sätt är drabbade av vargens närvaro.

Det är nu snart 40 år sedan vargarna dök upp i norra Värmland. Om de var rester från den tidigare vargstammen eller om de var nyinvandrade individer finns det olika teorier om. Men staten har i alla fall hela tiden varit tydlig med att den inte har planterat in varg i Sverige. Basen för den skandinaviska vargstammen bygger alltså på tre till fyra djur. Bara det visar att vargen har en enorm potential; stammen har ökat med många tusen procent utifrån en så liten bas.

Myndigheterna skulle då lära oss att leva med vargarna, som bara var några få. Sedan skulle vi acceptera ett antal par. Sedan skulle vi ha 10-15 vargar, sedan skulle vi ha 30 och så småningom skulle vi ha 100. Sedan skulle vi ha 180, sedan skulle vi ha 270 och sedan skulle vi ha 300. Nu är det är över 300, och fortfarande händer ingenting. Nu kan man se hur andra områden drabbas på precis samma sätt som vi länge har drabbats hemma i Värmland, och inget händer.

Vargar som uppenbarligen siktar in sig på jakthundar tas inte bort med skyddsjakt. Trots återkommande vargangrepp på får och annan tamboskap händer väldigt lite. Om vargar börjar springa genom byar och samhällen händer inte heller speciellt mycket, om det inte är nära Stockholm förstås.

Under 40 år har myndigheterna hållit på och flyttat målstolparna gång efter gång. De som har behövt hjälp med att ta bort problemvargar genom skyddsjakt har ofta fått avslag, och när de har fått gehör har diverse organisationer överklagat varpå det har tagit stopp och resultatet har blivit detsamma.

Hos dem som verkligen berörs av varg har besvikelsen och frustrationen stigit. Till slut har den övergått i ren desperation. Någonstans längs den resan är risken stor att människor som normalt sett följer lagen och bara knyter nävarna i byxfickan när de inte gillar något går för långt och går över strecket. De inser att de inte kommer att få någon hjälp från myndigheterna utan snarare kommer att förbli motarbetade. Helt plötsligt går de från ord till handling, och vips har laglydiga medborgare bytt sida och blivit kriminella, enbart på grund av myndigheternas ovilja att hjälpa och skapa samförstånd. Jag förstår det, men jag försvarar det inte på något sätt. Jag undrar om det var så här myndigheterna i själva verket ville att det skulle bli.

Herr talman! Slutligen visar vi nu i denna kammare att vi tar även landsbygdens medborgare på allvar. Vi lyssnar på dem och tar in deras upplevelser. Det är nu upp till regeringen att leverera och inte låta det här tillkännagivandet bli ett tillkännagivande som man lägger i en låda och som man låtsas är under beredning.

Kommer regeringen att visa att även den bryr sig om dem som bor på landsbygden, att även den bryr sig om dem som bor i vargrevir? Eller är det än en gång vargen som har ett högre värde än människan som bor där?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! Jag menar att den illegala jakten kanske är det största hotet mot en livskraftig vargstam. Jag blir förbluffad när jag hör Kjell-Arne Ottosson indirekt legitimera illegal jakt. Det var i alla fall så jag uppfattade det. Han sa så här: Och vips så går människor över gränsen och jagar varg.

Ska vi se på annan brottslighet på samma sätt? Vips så går människor över gränsen och rånar en bank. Vips så går människor över gränsen och kör 250 kilometer i timmen på en motorväg för att de har en bil som går så fort. Så kan vi ju inte se på den utbredda brottsligheten.

Jag skulle vilja höra vad Kristdemokraterna tycker. Anser Kristdemokraterna att vi ska ta i med hårdhandskarna mot tjuvjakten? Ska vi agera för att få bort tjuvjakten helt och hållet från skog och mark? Detta hörde jag inte från Kjell-Arne Ottosson.

Herr talman! Då lyssnade nog Jens Holm lite ouppmärksamt. Jag var tydlig med att jag inte på något sätt försvarar tjuvjakten. Det sa jag i mitt anförande, vilket Jens Holm borde ha hört om han hade varit uppmärksam.

Illegal jakt förekommer tyvärr, och jag tog också upp varför det förekommer. Det finns nu ganska många forskningsrapporter som entydigt pekar på att eftersom det inte finns någon legal jakt tar tyvärr vissa människor lagen i egna händer då de inte blir hörda.

Jag skulle vilja fråga Jens Holm vad han vill göra för att minska den illegala jakten.

Herr talman! Jag tolkade Kjell-Arne Ottossons anförande som en indirekt legitimering av tjuvjakten. Jag har fortfarande inte fått något klart besked från Kristdemokraterna om vad de vill göra för att bekämpa tjuvjakten, mer än att tillåta annan jakt.

Vi ska komma ihåg att sedan 2013, då vi fick det helt och hållet ovetenskapliga spannet för livskraftiga populationer av varg, har vi i Sverige haft licensjakt på varg. Har tjuvjakten minskat under denna tid? Nej, det har den inte, utan den har snarare ökat. Det finns ett varghat där ute. Det är en liten minoritet, skulle jag vilja säga. Den absoluta merparten av svenskarna är stolta över att vi är ett stort land, har en fantastisk natur och har rovdjur som lever i den här naturen och kan leva tillsammans och sida vid sida med människor som bor ute i våra skogar och bygder.

Självklart kan vi göra mycket för att bekämpa den illegala jakten. Vi kan ha fler naturbevakare ute i skogarna. Vi kan ha jakttillsynsmän. Vi kan anslå mer pengar till rättsväsendet och domstolarna för att de ska prioritera detta arbete. Vi kan anslå mer pengar till polisen så att den fokuserar mer proaktivt för att bekämpa den illegala jakten. Jag är helt övertygad om att den går att eliminera. Det handlar inte om en stor folkrörelse som är ute och illegalt skjuter vargar.

Från Kristdemokraterna hör jag ingenting. Från Kristdemokraterna hör jag bara att det inte är konstigt att människor går ut och skjuter vargar, eftersom det är så hårt reglerat i dag. Men vi har ju skyddsjakt i Sverige och har haft det i många år.

I detta anförande instämde Jonas Sjöstedt (V).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! Ja, vi har skyddsjakt i Sverige. Tyvärr används det alldeles för sällan. Om vi hade varit duktigare på att använda instrumentet skyddsjakt skulle situationen bli betydligt mer annorlunda. Men även där ser vi myndigheternas motvilja.

Jag har flera gånger påpekat att jag absolut inte står bakom illegal jakt, utan ser den som en styggelse eftersom den förstör för inte minst den legala jakten. Detta har jag varit tydlig med flera gånger, men Jens Holm vill inte höra det utan försöker sprida något annat.

Jag kan fundera lite på vem Jens Holm försöker legitimera när han till exempel är ute och demonstrerar i djurrätts- och rovdjursmarscher i Stockholm. Där finns en hel del organisationer som håller på med väldigt märkliga saker, inte minst ute hos våra bönder. Det finns organisationer som gör allt de kan för att förstöra jakt och förstöra för bönder. Vi såg till exempel nyligen när Adam Alsing dog att en av dessa organisationer gick ut och hyllade att en jägare hade dött i covid-19. Organisationer som dessa demonstrerar Jens Holm med. Detta är betydligt mer skrämmande, herr talman.

(TALMANNEN: Eftersom detta var ett tydligt personangrepp medger jag ett kort svar på det.)

Herr talman! Det där var något av det grövsta jag har hört på väldigt länge. Jag har aldrig någonsin demonstrerat och kommer aldrig att demonstrera med extremister som tycker att det är bra när människor dör, oavsett om det handlar om covid-19 eller något annat.

(forts. § 9)

Naturvård och biologisk mångfald

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 28 avseende licensjakt på varg.

Fru talman! Betänkandet handlar om biologisk mångfald och naturvård, men jag kommer att koncentrera mitt tal på frågorna som rör rovdjursförvaltning och rovdjurens betydelse för ekosystemen.

Den nuvarande inriktningen på rovdjurspolitiken godkändes av riksdagen 2013. Det var den dåvarande alliansregeringen som lade fram propositionen. Det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn, de så kallade stora rovdjuren, i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet samtidigt som tamdjurshållningen inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.

I propositionen tydliggjordes att trots intervallet på 170-270 individer var det Naturvårdsverket som skulle göra en bedömning av gynnsam bevarandestatus. Inom ramen för den beslutade rovdjurspolitiken har Naturvårdsverket tagit fram nationella förvaltningsplaner för de stora rovdjuren. I förvaltningsplanen beskrivs vilka mål som gäller för arten och vilka åtgärder som behövs för att uppnå målen.

Vart sjätte år rapporterar Naturvårdsverket till kommissionen statusen för de olika arterna och naturtyperna enligt artikel 17 i EU:s art- och habitatdirektiv. Den senaste rapporteringen genomfördes den 29 april 2019.

I rapporteringen angavs att referensvärdet för varg är 300 individer. Det är det lägsta antal vargar som ska finnas i Sverige för att uppnå en gynnsam bevarandestatus.

Enligt informationen från Naturvårdsverket ska bedömningen av vad som är gynnsam bevarandestatus bygga på bästa tillgängliga forskning. I rovdjursförvaltningen har man vid exempelvis beslut om jakt utgått från minst 300 vargar sedan den uppdaterade sårbarhetsanalysen för varg presenterades.

Denna nivå får också stöd i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen från 2016, där domstolen angav att man inte hade anledning att ifrågasätta det vetenskapliga underlag som Naturvårdsverket har byggt sin bedömning på.

Fru talman! När det gäller skyddsjakt på varg bedömer man inte att vargen har gynnsam bevarandestatus. Då är det skyddsjakt som är alternativet så att man kan säkerställa att man lever upp till intentionen i riksdagens beslut och EU-direktivet. Om det finns stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå får beslut om skyddsjakt fattas även om ingen skada ännu har inträffat.

Beslut om skyddsjakt får dock endast fattas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Skyddsjakt är alltså ett instrument som de facto finns, och beslut om skyddsjakt kan fattas vid behov året om. Jakttiden för det specifika tillfället fastställs i det aktuella beslutet om skyddsjakt.

Fru talman! Det handlar också om att skyndsamt avgöra ärenden som är en del av det system vi har. Sedan 2016 finns en bestämmelse i jaktförordningen om att ärenden om jakt på bland annat de stora rovdjuren ska handläggas skyndsamt. Samma år ändrades även instansordningen så att sådana beslut numera överklagas till förvaltningsdomstol och inte till Naturvårdsverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Vad gäller licensjakten, som tillkännagivandet handlar om och där Liberalerna har reserverat sig, handlar det om att beslut om licensjakt efter varg enligt jaktförordningen får fattas senast den l oktober varje år.

Naturvårdsverket beslutade i juni 2019 att inte delegera möjligheten att fatta beslut om licensjakt efter varg till länsstyrelserna. Naturvårdsverket bedömde att utrymmet för licensjakt efter varg under kommande jaktsäsong var obefintligt med rådande populationsstorlek och populationstrend.

Det beaktades också att det kan komma att ske skyddsjakt. Naturvårdsverket bedömde vidare att ett uttag för licensjakt under kommande jaktsäsong inte kunde anses vara i linje med förvaltningens mål om gynnsam bevarandestatus för artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, det vill säga det som också pekades ut i propositionen.

En förnyad bedömning om delegation av licensjakt för 2021 kommer att göras 2020 utifrån resultaten av årets varginventering.

Fru talman! När det handlar om att förebygga och ersätta skador och arbetet mot rovdjursangrepp framgår det av Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan att ett av de fyra delmålen med vargförvaltningen är att minska omfattningen av de skador som uppstår till följd av förekomsten av rovdjur. Skador ska i första hand förebyggas och i andra hand ersättas.

Jag noterar i utskottsmajoritetens text att man hänvisar till att de demokratiska besluten ska beaktas. Propositionen från 2013 är ett demokratiskt beslut. Jag noterar också att man nu använder uttrycket utrotningshotad i stället för att diskutera frågan om gynnsam bevarandestatus.

Då inställer sig frågan: Hur många vargar ska det då finnas? När är vargen utrotningshotad eller inte?

Fru talman! I den reservation som Liberalerna har lämnat med anledning av förslaget om tillkännagivande menar vi att Sverige ska ha livskraftiga stammar av alla de fem rovdjuren: björn, järv, lo, varg och kungsörn. Den regionaliserade rovdjursförvaltningen ska fortsätta, och dialog med lokalbefolkningen i berörda områden är en viktig del. Vi tycker att det är viktigt med dialog. Sverige ska ha livskraftiga och genetiskt friska stammar. Rovdjursstammarna ska värnas samtidigt som det inte får försvåra tamdjurshållningen.

I propositionen från 2013 En hållbar rovdjurspolitik, som har antagits av riksdagen och som var ett demokratiskt fattat beslut, sattes målet att Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus för rovdjursstammarna samtidigt som tamdjurshållningen inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.

I propositionen fanns ett spann på mellan 170 och 270 individer. Men vi i Liberalerna anser att det ändå syftade till att fokus var på gynnsam bevarandestatus. Hur stor stammen behöver vara för att vara tillräckligt stark är någonting som experterna och ansvarig myndighet behöver göra en bedömning av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Den här typen av siffror måste utgå från vetenskapliga bedömningar av populationens storlek och utveckling. Beslut om eventuell licensjakt kan sedan fattas baserat på den vetenskapliga bedömningen av om stammen har gynnsam bevarandestatus. Vi noterade också de två forskningsrapporterna 2015 som har varit ett underlag för Naturvårdsverkets bedömningar. Riksdagen behöver överlåta den bedömningen till expertisen, i detta fall den ansvariga myndighet som propositionen pekar ut, Naturvårdsverket. Detta var också innebörden av riksdagens beslut 2013.

Liberalerna anser att det inte är motiverat att ändra den beslutade politiken om gynnsam bevarandestatus för varg.

Fru talman! I samband med vargfrågan diskuteras också ofta jakthundar som skadas när vi vistas i skog och mark. Det är ytterst beklagligt att detta sker. Jakthunden betyder väldigt mycket för familjerna och jägarna. Det handlar om många timmars träning och stora investeringar. Hundarna behövs också för eftersök efter skadat vilt. Dessutom anses ju hunden många gånger vara människans bästa vän. Enligt försäkringsbolaget Agria dödades eller skadades 211 jakthundar av vildsvin och 9 hundar av varg år 2019.

Avslutningsvis, fru talman: Vi, liksom växter och djur, är beroende av naturen och den biologiska mångfalden för vår överlevnad. Vi har också ett ansvar för att förvalta miljön och naturen så att vi lämnar en värld i ekologisk balans till kommande generationer. De stora rovdjuren har också en viktig roll att spela i ekosystemen.

Fru talman! Vi är alla smärtsamt medvetna om vår tids största hälsokris, coronakrisen. Det är en kris som drivs av ett virus, som i sin tur drabbade människan på grund av hur vi hanterar livet på jorden. När vi skär bort delar av livets väv minskar vår livsförsäkring för framtiden. Det är det vi gör nu, i en rasande takt.

Artutrotningen är en parallell kris till coronakrisen och klimatkrisen. Mer än l miljon arter är hotade av utrotning i världen, och detta sker även i Sverige.

Vart femte år släpps den så kallade rödlistan, som listar olika arter som hotas av vår framfart. Det är en alarmsignal för oss att göra någonting radikalt annorlunda och visar tydligt att vi inte kan fortsätta som förut.

Det är inte en fråga om att bevara några gulliga djur; det är en fråga om att bevara eller inte bevara livet. När artkrisen inte tas på allvar tas inte vårt liv på allvar. Den som väljer att ignorera förlusten av våra medarter prioriterar någonting annat över livet självt. Ofta handlar det om pengar eller makt.

Fru talman! Rödlistan innehåller nu 4 746 arter, en ökning med 11 procent sedan förra listan. Detta är alltså arter i Sverige. Men det är inte bara siffror; det är existens vi pratar om. Nu utrotar vi artgrupper som har funnits i flera hundra miljoner år. Det handlar om kalavverkning av våra skogsekosystem. Det handlar om bottentrålning av våra marina system. Det handlar om igenväxning av betesmarker.

Fru talman! Mossor, skalbaggar, fåglar och fjärilar är grupper som det går allt sämre för i Sverige. Nu rödlistas även arter som vi har tagit för givna, till exempel skogshare, igelkott, kråka och björktrast, och det är därför att de minskar i väldigt hög hastighet. Detta är inget som bara händer av sig självt, utan det är en följd av hur vi har byggt upp våra system, i grunden en fråga om vad vi värderar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Jag vill påminna om att vi har skrivit på konventionen om biologisk mångfald. Därför har vi ett ansvar för alla arter inom Sveriges gränser. Trots att en art är akut hotad i Sverige ges dock inget juridiskt skydd per automatik. Det är, trots rödlistan och all kunskap på plats med alla rekommendationer, lagligt att både fiska, skjuta, döda, sälja och köpa hotade arter i Sverige.

Fru talman! Lodjuret är Sveriges mest omtyckta djur, men även rödlistat som sårbart. Ändå tilläts 108 lodjur skjutas i år, utan egentlig anledning.

Ålen är akut utrotningshotad internationellt, men ändå är det lagligt att äta den som delikatess och att till vardags låta vattenkraftsturbiner hacka den i bitar.

Fru talman! Av Sveriges 245 häckande fågelarter har var tredje minskat så kraftigt att de nu är med på rödlistan.

Av hänsyn till de häckande fåglarna i skogen får vi som individer inte gå med hunden lös i skogarna. Vi får dock lov att avverka dessa skogar med häckande fåglar och fågelungar i topparna på träden som sågas till marken.

Fru talman! Vargen har gått från att ha varit sårbar till att vara starkt hotad i Sverige. Samtidigt har vi lovat att vi ska ha en gynnsam bevarandestatus av vargen, där vargen ska ha en livskraftig population över tid. Då fattar utskottet beslut om att tillstyrka en motion från Kristdemokraterna som går ut på att licensjakten på varg ska öka. Detta motiveras med att det ska tas hänsyn till demokratiska beslut om rovdjursstammen, till älgpopulationen och till människans trygghet och livskvalitet.

Fru talman! Vi har redan i dag en rovdjurspolitik med både skyddsjakt och licensjakt. Motionärerna anser dock att regeringen ska bestämma vad som är vetenskaplig nivå, baserat på ett ställningstagande i riksdagen som vissa ledamöter hävdar baseras på en vetenskaplig rapport, och tala om för Naturvårdsverket vad de ska bestämma. Som lagen är utformad i dag är det Naturvårdsverket som gör den vetenskapliga bedömningen, inte riksdagen. Det här är desperat cherry-picking av forskning.

Fru talman! Detta är ett skandalbeslut. Det handlar inte om demokrati; det handlar om artrasism. Det handlar om varghat. Det är livskvaliteten och lyckan för en liten grupp av varghatare som beslutet är ägnat att förstärka.

Fru talman! I rödlistan står det klart och tydligt om vargen att den illegala jakten är en viktig faktor bakom att den står där. Vi i denna kammare borde alltså lägga vår politiska energi på att tackla den illegala jakten, som driver vargen till att bli så här pass hotad, snarare än att försöka tvinga regeringen att använda sig av forskning som passar till ändamålet att utrota vargen.

Fru talman! En arts existens får inte avgöras av en hobby eller ett ekonomiskt särintresse. En arts livstid får inte ta slut i förtid på grund av dålig politik.

I Miljöpartiet bygger vi vår politik på solidaritet med alla människor, alla djur och all natur. Vi vill se rovdjursstammar som är långsiktigt livskraftiga, i linje med EU:s krav. Därför kan vi inte acceptera licensjakt på varg, lodjur och järv, varken nuvarande eller utvidgad. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 27.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 maj.)