Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi

Fru talman! Vi i Moderaterna står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1.

Vi ska nu debattera det som kallas cirkulär ekonomi, det vill säga frågor som handlar om hur vi kan använda och återanvända våra resurser på bästa sätt i ett kretslopp.

En genomsnittlig europé konsumerar mellan 10 och 20 ton resurser varje år, och om en större andel av dessa resurser återvinns minskar såklart behovet av att utvinna nya. Politikens uppgift är därför att skapa goda förutsättningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och värna principen om att förorenaren betalar. Uppgiften är också att understödja nya cirkulära affärsmodeller där produkter kan återanvändas och där avfall inte längre är bara avfall utan kan få fortsatt användning.

Att arbeta mot ett mer hållbart och resurseffektivt samhälle är viktigt för både miljö och klimat, och det är glädjande att vi ser ett så stort engagemang och en efterfrågan bland svenska konsumenter. Allt fler affärsmodeller bygger dessutom just på cirkulär ekonomi.

I till exempel klädindustrin ser vi många goda exempel på mer av ett cirkulärt tänk, och hållbart svenskt mode tar allt större plats. Många svenska varumärken bedriver ett stort arbete för att använda mer hållbara material och tillverkningsprocesser.

Stora klädkedjor som H & M har börjat med insamling och uthyrning av kläder. Samtidigt ser vi nya spännande företag, till exempel Hyber som erbjuder prenumerationstjänster för begagnade barnkläder som kan uppgraderas i takt med att barnet växer.

Det återstår mycket att göra för hållbarhet i såväl klädindustrin som andra branscher, men det är en positiv och snabb utveckling som vi ser. Nu krävs det konkret handling för att stödja den cirkulära ekonomin på fler områden.

Det är bra att regeringen vill ta fram en nationell strategi och att en handlingsplan tas fram inom EU. Men redan för tre år sedan presenterade EU-kommissionen en strategi för cirkulär ekonomi. I betänkandet som behandlas i dag hänvisas ofta till utredningar som regeringen har tillsatt eller till utredningar som är slutförda men där frågan bereds. Det är nu viktigt att det inte stannar vid strategier eller att frågorna försvinner i utredningar. Det är dags att agera när både företag och konsumenter vill ha förändring här och nu.

Precis som inom andra politikområden måste omställningen till en cirkulär ekonomi präglas av kostnadseffektivitet och resultatorientering. Vi kan dock konstatera att regeringen ofta prioriterar trubbiga eller ineffektiva förslag framför reformer som gör skillnad på riktigt.

Regeringens främsta vapen tycks i många sammanhang vara punktskatter, vilket är problematiskt när de i många fall leder fel. Skatt på elektronik, plastpåsar och avfallsförbränning är några exempel. Det är åtgärder som har haft eller ser ut att ha ganska små eller inga positiva konsekvenser för miljön. Det är också dåligt med uppföljningar. Det gäller till exempel avfallsförbränningsskatten, där till och med den egna utredaren har avrått från dess införande.

Flera av skatterna kommer med begränsad miljöpåverkan men med ett högt pris för svenska konsumenter och företag. Det är dålig politik, fru talman. Jag säger också som Mats Hedenström, näringspolitisk chef för Svensk Handel, om förslaget om skatt på kemikalier i kläder och skor: "I ett läge där den svenska modehandeln är svårt drabbad av den akuta coronakrisen vore det tondövt om regeringen väljer att gå fram med en punktskatt på svenskt mode."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Vad behöver då göras? Moderaterna har presenterat många förslag i betänkandet. Men i dag vill jag särskilt lyfta fram ett par frågor.

För det första: Politiken måste konkret ta bort byråkrati och hinder för alla de företag och kommuner som i dag tar initiativ för mer av cirkularitet men som stöter på hinder i lagstiftningen.

Ett exempel är synen på avfall. För att öka återvinningsgraden och skapa bättre förutsättningar för en cirkulär ekonomi är en förändrad syn på avfall viktig. Det som i dag betraktas och hanteras som avfall behöver i ökad utsträckning bli en resurs som återvinns.

Dagens regelverk komplicerar återanvändningen av material i andra sammanhang än det som det ursprungligen användes i. Ta till exempel emballageplasten som används vid produktleveranser, som kategoriseras som avfall i stället för en biprodukt. Det försvårar återanvändningen vid tillverkning av nytt emballage eller nya produkter av materialet. Det är inte rimligt.

Moderaterna välkomnar att Sverige genom EU-direktiv på avfallsområdet tar steg i rätt riktning. Men otydligheter kvarstår även där som skapar en osäkerhet och försvårar för de företag som antingen vill återvinna avfall eller köpa material som tidigare klassats som avfall. Här behövs tydligare vägledning från ansvariga myndigheter så att fler företags avfall kan användas som en resurs.

För det andra: Gör det lätt att göra rätt. Vi behöver mer konsumentinformation och livscykelanalyser.

Konsumentmakt gör skillnad. Från politiskt håll bör vi stärka konsumenternas möjligheter att göra medvetna val framför allt genom krav på information om produkters miljö- och klimatpåverkan. För att kunna göra rätt behöver det bli lättare att få kunskaper om miljö- och klimatpåverkan och livscykelanalyser som kan ge en helhetsbild av den miljöpåverkan som en produkt har under hela sin livslängd. I en sådan analys görs en bedömning av den miljöpåverkan som sker i samband med råvaruuttag, tillverkningsprocess och avfallshantering. En livscykelanalys ger också producenter en större möjlighet att rikta sina miljöinsatser mot de områden där deras produkter har som störst negativ miljöpåverkan.

För det tredje: Även plaståtervinning är en viktig fråga.

Som en del i att minska plastanvändningen görs många försök att utveckla produkter som i lägre grad än sina föregångare innehåller just plast. Det gäller exempelvis pappersmuggar som endast har en tunn plasthinna eller motsvarande för kartonger för till exempel såser. Det är utmärka exempel. Men en utmaning är att få till en effektiv återvinning eftersom materialavskiljning är mycket svårt.

Som en del i en effektiv resursanvändning behöver vi därför fortsätta att stimulera en utveckling och forskning i mer av materialavskiljning så att vi inte går miste om nyttorna med att använda mer hållbara material i sig.

Fru talman! Jag är hoppfull inför framtiden. Konsumenter, företag och kommuner är på tårna för att skapa nya cirkulära flöden och affärsmodeller som tar vara på resurser på ett bättre sätt än i dag.

Politiken kan genom regelförenklingar, minskad byråkrati, ny lagstiftning och tydligare hjälp och stöd från myndigheter göra den här förändringen möjlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Strategier och handlingsplaner är bra. Jag välkomnar att politiken tar helhetsgrepp som behövs. Men låt inte det fördröja viktiga förändringar som vi kan åstadkomma här och nu. Konsumenter och företag är som sagt redan långt framme, och politiken får inte bli en bromskloss för den cirkulära ekonomin.

Fru talman! I dag debatterar vi cirkulär ekonomi. Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 17.

Om vi tittar globalt har vi ett enormt problem på detta område. Någon cirkulär ekonomi existerar knappt i många av världens länder. Vi behöver inte åka långt ned i Europa för att upptäcka att man oftast hanterar avfall genom att gräva ned det. Blickar vi ut mot Asien ser vi att insamlingen oftast inte ens fungerar, utan avfallet sprids mer eller mindre okontrollerat, vilket kanske framför allt får konsekvenser för våra hav och vattendrag. Sverige är sett till detta en framgångssaga. Avfall ses inte längre som ett problem utan som en resurs. Det är en resurs som intressenter i dag kan strida om för att få rätt att samla in.

Fru talman! Den kanske just nu mest kända profilerade reformen på det här området är skatten på plastpåsar som infördes för lite drygt en vecka sedan. Skatten har direkt fått den förväntade effekten att driva upp priset på vissa plastkassar. Det är dessvärre till ingen nytta alls. Det fungerar i dag till och med hämmande för svensk återvinningsindustri då efterfrågan på återvunnen plast nu minskar till förmån för efterfrågan på fossil plast som dessutom är tillverkad utomlands. Vi har också som ett resultat av detta fått se personalneddragningar hos företag i Sverige.

Detta är kanske inte en jättestor fråga. Men det sätter ändå fingret på problemet med svensk symbolpolitik där syftet med en åtgärd inte går ihop med utfallet. Vad som beskrivits som en miljöförbättrande åtgärd kommer i bästa fall enbart att bli en kostnadsökning för medborgarna och i värsta fall försämra möjligheterna till att driva på den cirkulära ekonomin. Några delfiner kommer i varje fall definitivt inte gagnas av detta.

Detsamma kan också sägas om de redan införda skatterna på hemelektronik som säljs i Sverige och avfallsförbränning eller den kommande eller i varje fall aviserade skatten på kläder. Dessa kommer heller inte att ha någon miljöstyrande effekt utan kommer att hämma svensk industri utan att vara till gagn för miljö eller en cirkulär ekonomi.

Fru talman! Framväxten av en cirkulär ekonomi är en svensk framgångssaga där det finns väldigt mycket mer att göra. Men vi kan ändå konstatera att vi har kommit en bra bit på vägen. Vad gäller insamling och återvinning är det ett område där vi uppfyller en hel del av de mål vi satt upp, vilket inte är det vanliga när vi diskuterar målen på miljöområden.

Det är fortsatt viktigt att sträva efter regelförenklingar och att även i ökad utsträckning skapa bra möjligheter att främja delningsekonomin. På detta område finns det betydligt mer att göra. Ofta är problemet just regelverk, som inte nödvändigtvis är dåliga men som ändå på ett beklagligt sätt hämmar fortsatt utveckling. Miljöregler är en viktig fråga. Det handlar om lagstiftning, förordningar, föreskrifter, byråkrati och myndigheter.

Men det finns i dag ett stort problem med dubbelregleringar som drabbar företagare. Där ställer två eller fler myndigheter krav som i princip överlappar varandra. Det handlar om regler som i praktiken skulle kunna avskaffas utan att det skulle få någon negativ effekt. Vi vill att företag ska kunna förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Mängden matsvinn innebär i dag ett enormt resursslöseri. Det är ett slöseri som drabbar miljön. Vi utnyttjar helt enkelt inte de resurser vi har på bästa vis. Men det drabbar även människors privatekonomi. En svensk barnfamilj skulle exempelvis kunna spara tusentals kronor varje år genom att bättre ta vara på all inköpt mat och alla andra inköpta varor. Genom att bättre ta till vara avfall och mat i alla led från produktion, transport och förädling hos såväl handlare som konsumenter öppnas stora orealiserade möjligheter till samhällsekonomiska besparingar och dessutom möjligheter att minska vårt utnyttjande av jordens resurser.

Informationsinsatserna bör förbättras på detta område. Regeringen bör även arbeta för undantag på EU-nivå vad gäller bästföredatum. De svenska äggen, som kyls, är ett vanligt förekommande exempel på området. Det innebär att butiker varje år tvingas slänga ägg som fortfarande är fullt ätbara.

Fru talman! I arbetet med att minska matsvinnet finns flera utmaningar. Ett problem är hur matsvinnsbegreppet ska definieras. FN-organet FAO använder exempelvis en annan definition än den som svenska myndigheter använder.

Tydliga mål behöver sättas upp, varför man kan välkomna det förslag som har kommit från Naturvårdsverket. Ytterligare en förutsättning för att lyckas uppnå de framtida målen är att utveckla mätmetoderna. I dag syns till exempel inte alla flöden. Sedan tillkommer andra problem vad gäller mätning och rapportering.

IVA presenterade tidigare i år en rapport som delvis tar upp detta och som jag tycker är väldigt intressant. Där diskuteras just hur man kan lösa de här problemen. Det handlar delvis om förslag om frivilliga överenskommelser framför regleringar och att detta ska utformas i kombination med olika former av ekonomiska incitament. Vi tror att det här kan vara bra idéer att ta vidare.

För att minska byråkrati och administration behöver man också titta på om det kan vara bra att lägga ansvaret på färre myndigheter och samordna detta till en enda myndighet.

Fru talman! En politik för en cirkulär ekonomi är en oerhört viktig byggsten i byggandet av ett hållbart samhälle. Att sluta kretsloppen och att inte ständigt förbruka nya resurser är avgörande för att klara klimatutmaningen. Men det är också viktigt ur andra perspektiv.

Alldeles oavsett behovet av att minska våra utsläpp finns det råvaror som helt enkelt riskerar att ta slut. En del av de här råvarorna är tyvärr också sådana som ofta utvinns med stor påverkan på miljö och klimat men också under fruktansvärda omständigheter för gruvarbetare och lokalbefolkning. Det är med andra ord inte resurser som vi borde vilja slösa med men som vi förbrukar alltför lättvindigt. En cirkulär ekonomi, där kretsloppen sluts, är alltså ett stort steg mot såväl miljömässig som social hållbarhet. Det är också något som ett innovativt Sverige borde kunna tjäna på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Centerpartiet strävar efter ett hållbart samhälle. I betänkandet har vi lagt fram förslag på hur återvinningen ska kunna öka i Sverige och i EU. Vi har lagt fram förslag som syftar både till att göra det lättare för dig som konsument att handla på ett hållbart sätt och till att underlätta för företagare som vill tjäna pengar på att sluta kretsloppen.

Vi kommer att behöva allas drivkraft för att i tid hitta lösningarna på hur vi ställer om till ett hållbart samhälle. Det gäller såväl den politiska vilja man hittar i den här kammaren som entreprenörens drivkraft att utveckla sitt företag och individens vilja att leva på ett mer hållbart sätt.

Fru talman! Ett verktyg som borde kunna användas mer för att hållbarhet ska kunna genomsyra vår ekonomi är EU:s ekodesigndirektiv. Direktivet syftar till att minska miljöpåverkan genom hela produktkedjan men borde kunna utvecklas och breddas.

Det kan breddas genom att utvidgas till fler produktgrupper och utvecklas genom att det ställs ekodesignkrav på livslängd och energianvändning och på att produkten faktiskt ska kunna återvinnas. En utmaning vi står inför är att produkter helt enkelt inte är tillverkade för att hålla och att de inte är tillverkade för att kunna återvinnas på ett vettigt sätt den dag de går sönder. Om vi gemensamt i EU kan ställa krav på design för hållbara och återvinningsbara produkter är mycket vunnet, och många av de utmaningar som återvinnare i dag står inför skulle kunna lösas.

Vi vill av samma skäl - att främja en mer hållbar produktion och återanvändning - stärka konsumentskyddet och förlänga den lagstadgade konsumenträtten från sex månader till ett år. Vi vill också att reklamationsrätten ska kunna följa varan i stället för den ursprungliga köparen. Vi vill att konsumtionen ska bli mer hållbar, och då måste också regelverken ta höjd för att återbruk och återvinning är minst lika naturligt som att köpa något nytt.

Fru talman! Centerpartiet vill stärka individernas möjlighet till medvetna val också i mataffären. För konsumenten är det i dag svårt att göra ett upplyst val när det kommer till klimataspekter på livsmedel. Maten står för ungefär en fjärdedel av de svenska utsläppen av klimatgaser.

Samtidigt vill tre av fyra konsumenter kunna välja mat med lägre klimatpåverkan. Vi vill därför se en tydlig och obligatorisk klimatmärkning av livsmedel, likt näringsdeklarationerna, för att konsumenternas val ska underlättas. Klimatmärkningen bör omfatta såväl importerade som inhemskt producerade livsmedel. Utsläppen ska beräknas ur ett livscykelperspektiv där utsläppen från transporter och förpackningar ingår. Inledningsvis bör de produkter som har högst klimatavtryck omfattas, men i förlängningen bör även fler varor och tjänster kunna omfattas av sådana deklarationer.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att vi i Centerpartiet vill se en ambitiös svensk strategi för en biobaserad cirkulär ekonomi. Strategin bör slå fast mål och visioner såväl som konkreta och effektiva åtgärder. Särskilt viktigt är att strategin tar sig an hur vi kan tillvarata och cirkulera kritiska resurser och råmaterial såsom fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Detta är något som vi nu verkar för inom ramen för januariavtalet. Vi vet att alla vill se en cirkulär ekonomi. Det är dags att vi spikar färdplanen för hur vi tar oss dit.

Jag yrkar bifall till reservation nr 7.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Dagens debatt handlar om cirkulär ekonomi - ett område som egentligen berör mycket mer än vad som tas upp i just det här betänkandet. Det är också ett område där vi till synes är ganska överens om att det är viktigt att samhället blir mer cirkulärt men där vi har olika syn på vad det sedan i praktiken kan komma att betyda för oss både som vision för samhället och som enskilda förslag.

För Vänsterpartiet är en cirkulär ekonomi central som en del av klimatomställningen. Vi vill ha en ekonomi som är cirkulär, där vi inte tar ut mer från naturen än vad som är hållbart och där råvaror och produkter kan användas igen genom återanvändning, materialåtervinning eller återbruk. Ett sådant förhållningssätt är centralt för att möta de klimatutmaningar vi står mitt uppe i.

I årets betänkande har Vänsterpartiet ett antal yrkanden kopplade till just plast och retursystemet, och därför kommer jag nu att uppehålla mig en stund vid detta.

Vi tar som sagt i dag ut mer resurser från naturen än vad som är hållbart. Under det senaste århundrandet har vi sett att utvecklingen har skenat. Till exempel har förpackningar i plast ökat exponentiellt de senaste decennierna. Sedan 1960 har världens produktion av plast ökat tjugofalt och beräknas fördubblas igen de kommande 20 åren om utvecklingen inte ändras.

I en värld där tillgången på råvaror blir alltmer knapp och miljöutmaningarna allt större blir innovationer och produkter med högre förädlingsvärde allt viktigare. Det retursystem vi har i dag är viktigt och något vi gärna ser att Sverige bygger vidare på. På sikt borde det gå att hitta ett retursystem som bygger på principer om både återvinning och återbruk, och ett första steg vidare som vi vill se är att alla dryckesförpackningar i plast eller metall som säljs i Sverige, med några möjliga undantag, ingår i ett godkänt retursystem.

År 2016 gjorde Jordbruksverket en översyn av retursystemet och föreslog redan då ett utvidgat pantsystem med flera delar som vore värda att genomföra. Det finns vidare anledning att införa pantsystem eller liknande på ytterligare plastprodukter för att stimulera insamling och återvinning, en utveckling vi också gärna ser samordnas med våra nordiska grannländer.

Plast är på många sätt ett fantastiskt material med många fördelar inom en rad områden, till exempel sjukvården. Plast ska därför användas där den är mest lämplig. För att vi ska få till en hållbar plastanvändning krävs att en stor del av den plast som produceras kan återvinnas eller återanvändas och därför håller högre kvalitet än vad den gör i dag. I dag konsumerar vi stora mängder plast som efter användning inte kan gå någon annanstans än till förbränning. Det kan handla om att plasten innehåller miljöskadliga ämnen, att den består av många olika sorters plast eller att den är av väldigt låg kvalitet. Ansvaret behöver därför även hamna hos producenterna, och begränsningar kring vilka sorters plast eller vilken typ av plastprodukter vi tillverkar behöver ses över.

En cirkulär ekonomi för med sig uppenbara fördelar för miljö och klimat om vi samtidigt låter det leda till en minskad utvinning av våra naturresurser. Den cirkulära ekonomin kan också leda till att vi når mål om anständiga arbetsvillkor och om fattigdom. Det är ofta tidigt i produktionsleden som arbetsförhållandena är som sämst. Det har vi sett exempel på i mineralgruvor och i skofabrikerna i Bangladesh, för att nämna några få exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

En cirkulär ekonomi som bygger på att tillverka hållbara produkter med lång livslängd och med möjlighet till reparation, återbruk och återvinning torde rimligen ställa helt andra krav på produktionen och i förlängningen på företagen. Produktionshastigheten borde gå ned då antalet konsumerade prylar minskar, och med det hinner fabriksarbetare runt om i världen tillverka en produkt under rimliga arbetsförhållanden och till skälig lön.

Kvalitet hastas inte fram. Vårt on demand- och slit-och-släng-samhälle borde skiftas över till ett cirkulärt samhälle som bygger på just kvalitet och slowkonsumtion.

Fru talman! En viktig slutsats när vi pratar om det framtida cirkulära samhället är att det tar oss ur status quo. Det tillåter inte fortsatt konsumtionsmönster eftersom den totala belastningen på jorden måste minska, vilket är ett av huvudsyftena med det cirkulära. Att övergå till ökad återvinning och återanvändning samtidigt som nyproduktionen fortsätter i samma takt är inte en hållbar väg framåt. Därför får tal om det cirkulära samhället inte bli ett alibi för att fortsätta öka produktionen utan en omställning till ett mer hållbart och mindre resurskrävande samhälle.

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation nr 9.

Fru talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer både i betänkandet och i den förenklade beredningen, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag här bifall endast till reservation nr 10.

Det är glädjande att cirkulär ekonomi blir alltmer i ropet igen och på många fronter, även om vi vanligtvis kanske använder andra ord för fenomenet. Sedan är ju cirkulär ekonomi verkligen inte något nytt utan något gammalt som har blivit i ropet igen. Det beror väl på att folk har insett att det är bra även om det är gammalt.

Jag ärvde själv kläder från äldre syskon eller äldre kompisar. Det var helt okej när man var barn. Var det någon man verkligen såg upp till var det en högtidsstund när man fick ta på sig kläderna, även om de varken var nya eller moderna.

På gamla jaktbilder ser man att männen - för då var det bara män - inte hade några fancy jaktkläder som vi har i dag. De hade på sig sin gamla yllekostym. När yllekostymen var så sliten att den inte längre dög i de finare rummen hade man den när man var på jakt.

Så kan vi fortsätta att rada upp hur det såg ut. Men även då fanns det förstås ett slut när kläderna inte längre gick att rädda. Hemma i min garderob ligger det fortfarande trasmattor med mina gamla byxor och skjortor invävda. Det var slutstationen.

Tanken då var kanske inte cirkulär ekonomi utan snarare ekonomi. I dag lever de flesta av oss under helt andra förutsättningar, men vi borde ändå ta lärdom av detta. Vi måste hela tiden sträva efter långsiktighet i våra beslut och systematiskt arbete framåt kring det cirkulära, eftersom det leder till bättre resultat och därmed en snabbare övergång till ett mer resurseffektivt samhälle - dit vi faktiskt måste.

Fru talman! Plast är ett fantastiskt material när det befinner sig på rätt ställe. En god vän till mig och näst intill granne på norska sidan gränsen säger att han tackar Gud för plasten varje dag. Plasten är bra, men tyvärr får den ofta ta stryk i debatten. Då fokuserar vi på plast som befinner sig på fel plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

I en av Kristdemokraternas kommittémotioner skriver vi att Sverige bör verka för en internationell nytillverkningsavgift på fossil plast. Ekonomiska incitament är ofta effektiva och skulle troligtvis ha effekt även för att öka återvinningen av plast. Plast är ett vanligt material som förekommer i ett oräkneligt antal produkter. Det är dessutom billigt att framställa och har många önskvärda egenskaper som efterfrågas för många olika typer av produkter.

Många av de produkter som tillverkas av plast är av engångskaraktär eller används bara under en kortare tid. Därefter slängs plastföremålen i soporna och tyvärr alltför ofta även på andra platser.

Från människornas samhällen sprids plastskräp vidare ut i naturen. Det har beräknats att fyra femtedelar av allt marint skräp är plast och, som jag nämnt tidigare här i kammaren, att 90 procent av denna plast kommer från endast tio floder. Åtta av dessa floder är belägna i Asien och två i Afrika. Det visar att vi även måste hjälpa andra länder i deras jobb.

Det är angeläget att minska nedskräpningen av plast liksom att undvika att fossil plast bränns med åtföljande koldioxidutsläpp till atmosfären. Huvudstrategin för att hindra dessa fenomen bör vara att öka återvinningen. Med en nytillverkningsavgift skulle plast få ett högre återvinningsvärde, och plast tillverkad av icke fossilt material skulle ha betydligt lättare att slå sig in på marknaden.

Fru talman! Vi har haft en hel del diskussioner den senaste tiden kring hushållsnära insamling av tidningspapper. Detta har varit en het potatis ända sedan jag kom in i riksdagen 2018, och det har varit många kontakter från många olika aktörer för att peka på problemet med detta.

Under föregående mandatperiod fattade regeringen beslut om nya förordningar som gäller för att införa nya krav för insamling av förpackningar och tidningar. Kraven syftar till att öka återvinningen och flytta insamlingen närmare människors hem. Detta är i grunden positivt, men utfallet av regeringens förslag kan bli väldigt omfattande kostnader som dessutom skulle komma att vältras över på konsumenterna. Därför hade vi i vår kommittémotion skrivningar om att den nuvarande kostnadseffektiva insamlingen av tidningspapper skulle få fortsätta. Annars finns risk att den svenska pappersåtervinningen slutar att fungera eftersom det blir betydligt billigare att importera papper från utlandet.

Sedan har det hänt väldigt mycket de senaste månaderna som har gjort att även den motionen har blivit inaktuell. Nu hoppas vi att vi hittar en lösning för den svenska pappersåtervinningen så att vi inte slår sönder ett redan väl fungerande system. Återvinningsgraden i dag ligger på ca 90 procent. Dock ser vi stor förbättringspotential när det gäller andra fraktioner som till exempel plast.

Sedan är det ju inte bara återvinningen som skulle drabbas, så som läget ser ut nu, utan även våra svenska medier skulle drabbas hårt om vi skulle införa det förslag som regeringen tidigare lagt fram när det gäller den hushållsnära insamlingen.

Därför måste vi få en fungerande lösning. Jag är glad att regeringen tagit åt sig av kritiken både från drabbade aktörer och från andra politiska partier och hoppas på ett bra beslut i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Det uppskattas att omkring en tredjedel av alla livsmedel som produceras kasseras utan att ätas upp. Det gäller från bonden till slutkonsumenten och allt som kasseras i alla led från råvara till färdig produkt hemma i kylskåpet. Samtidigt ökar trycket på vår jords resurser, vilket ställer ökade krav på oss att hushålla med både mat och jordbruksmark. Det mesta av svinnet sker i hushållen, men även detaljhandelsledet har ett betydande matsvinn.

Återigen, fru talman, borde vi lära av gamla tider. Det är inte farligt att lukta eller smaka på maten för att ta reda på om den är skämd. Datummärkningen på en del livsmedel är helt horribelt kort, som vi hörde i ett tidigare inlägg här, och många följer datummärkningen slaviskt och vågar därmed inte äta mat som gått ut utan kastar den.

En av mina ungdomskamraters föräldrar hade en liten lanthandel i en grannby. Hon säger själv att hon är "uppfödd på för gammal mat" eftersom föräldrarna tog med sig maten som passerat bästföredatum från affären och åt den hemma i stället för att kasta den. Hon liksom jag närmar sig nu 50 och lever i bästa välmåga.

Vi måste få till en attitydförändring och inse att det inte är farligt att lukta eller smaka på maten. Tyvärr ser vi även här att EU är inne och petar i detaljer utan att ta hänsyn till att klimatet ser väldigt olika ut i olika delar av Europa, som vi hörde här tidigare om till exempel äggen.

I dag törs handlare inte frysa in kylvaror innan de går ut. Livsmedelsverkets föreskrifter ger intrycket att det inte är tillåtet, men på Livsmedelsverkets hemsida har man en lite mer liberal hållning. Dessutom gör olika inspektörer på olika sätt i olika kommuner.

Genom att frysa in kylvaror kan man minska svinnet. Samtidigt får kunder möjlighet att köpa de frysta produkterna till ett bättre pris, vilket är välkommet för många. Därför föreslår vi att livsmedelslagen förtydligas så att det framgår att butiker får frysa in kylvaror.

Annars är förädling det enklaste sättet att hantera matvaror som är på väg att passera bästföredatum. Butikerna skulle kunna få använda till exempel köttfärs och göra matlådor att sälja över disk. Om en butik inte har den möjligheten kan den kanske samarbeta med andra verksamheter såsom skolor och cateringfirmor. Därför anser vi att Livsmedelsverket ska tydliggöra för handlarna att de får förädla sina kylvaror, till exempel kyckling och köttfärs.

Livsmedelsverket bör också få i uppdrag att ta fram en handledningsbok till företagarna om hur de kan minska sitt matsvinn.

Slutligen, fru talman, föreslår Kristdemokraterna att en utredning genomförs av hur ett producentansvar för läkemedlens negativa miljöpåverkan ska utformas. Redan i dag tillämpas systemet med producentansvar för en rad produkter.

Läkemedel och rester av läkemedel i vårt avloppsvatten gör att extra rening krävs i reningsverken, och många gånger räcker inte det för att helt reducera miljögifterna. Det är rimligt att läkemedelsbranschen, likt andra branscher med miljöfarliga ämnen, tar ett producentansvar och täcker miljökostnaden för att gifter från dess produktion läcker ut via avloppsnätet eller i dagvattnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! I dag debatterar vi motioner från allmänna motionstiden.

Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Liberalernas reservation nr 5.

Fru talman! Cirkulär ekonomi, vad är det? Tidigare talare var inne på att det i någon mån alltid har funnits. Vi har återanvänt kläder av ekonomiska skäl. De har så småningom kunnat bli trasmattor och kanske till och med isolering i timmerhus. I dag handlar det om att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Det är viktigt att cirkulär ekonomi bidrar till miljö och klimatmålen samt till att flera av de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030 uppnås.

Det finns en ambition vad gäller utvecklingen av cirkulär ekonomi genom januariavtalet mellan Liberalerna, regeringspartierna och Centerpartiet. Där framgår att utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi ska stärkas.

Vad innebär detta? Jo, att en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter ska genomföras, inte minst för att främja innovation och företagande.

Det ska bli enklare för hushåll att återvinna och återbruka. Det handlar om textilier, småelektronik och mycket annat.

Det ska också göras en utredning om krav på pant.

Vi ska utöka samverkan mellan kommunernas avfallshantering och producentansvarssystemet. Det handlar om lägsta servicenivå för hushållens avfall inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall.

Vi ska också titta på produktpass, hyberavdrag och möjligheter att hyra ut lösöre.

Visst, det behövs EU-gemensamma regler för mer av cirkulär ekonomi med giftfria och resurseffektiva kretslopp inom EU:s inre marknad.

Avfallsområdet är komplicerat. Så fort man börjar titta på det kommer det reaktioner från många aktörer. Vi i Liberalerna tycker att det är viktigt att hitta ett system där konsumentperspektivet finns med för att vi ska kunna uppnå en cirkulär ekonomi.

Fru talman! Liberalerna har länge haft ett stort engagemang, både lokalt och nationellt, för att utnyttjandet av naturresurser ska minska och återanvändningen av material öka. Vi tror på ekonomiska incitament i form av grön skatteväxling, som kan bidra till en nödvändig omställning.

Återvinningen av material måste ständigt förbättras. Producenter har ett stort ansvar för att produkter enkelt ska kunna återanvändas eller att de ingående materialen ska kunna återvinnas. Produktdesign spelar en viktig roll för att underlätta att produkten återanvänds eller återvinns.

Många medborgare påtalar just detta. Hur kan jag laga en elektronisk pryl i stället för att slänga den och köpa nytt? Det finns ett stort intresse hos konsumenterna av att kunna återanvända olika typer av produkter.

Livslängd och hållbarhet är centralt. Användningen av plast måste minska och återvinningen öka. Plast har i dag dessvärre en väsentligt lägre återvinningsgrad än många andra produkter.

Liberalerna välkomnar arbetet på EU-nivå med en plaststrategi, liksom att många företag inom handeln redan tagit initiativ som gjort att användningen av till exempel plastpåsar minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Vi måste slänga mindre mängder mat, och det avfall som trots allt blir måste tas till vara på bästa möjliga sätt, exempelvis genom biogasproduktion. Hushållen måste uppmärksammas på vikten av att minska matavfallet.

Allt fler kommuner agerar aktivt för att återvinna mer matavfall, både inom hushållen och inom kommunens olika storkök. Detta bör öka. Avfallet kan användas till energiframställning och på så sätt återanvändas, vilket tillför mycket nytta till samhället.

Fru talman! Förpackningar och returpapper har varit en stor diskussionsfråga i utskottet. Frågan har engagerat många, vilket visar hur viktiga även dessa frågor är. Det visar också på komplexiteten i frågeställningarna, som påverkar många olika perspektiv och faktorer.

Jag är glad över utskottets ställningstagande i fråga om returpapper. Vi i Liberalerna tycker att formuleringarna i betänkandet blev bra till slut. Där tydliggörs vikten av att beakta ekonomiska konsekvenser men också konsekvenser för tidningsbranschen och för demokratin, som ju är en viktig uppgift för tidningar och journalistik.

Det finns två olika förordningar om förpackningar och returpapper - av förklarliga skäl, då det ena styrs av EU-direktiv och det andra av nationella beslut.

Att fortsätta samla in förpackningar och returpapper är viktigt. Insamlingen kan förhoppningsvis leda till att utformningen påverkas, främst av förpackningar, så att konsumenterna får bättre förpackade produkter.

Men en tidning är en tidning. Den fyller en viktig funktion, och det tryckta ordet i tidningar spelar en roll. Även om digitaliseringen fortsätter i snabb takt och utformningen av framtidens tidning är oviss är det viktiga aspekter även när vi diskuterar avfallshanteringsfrågor. I vart fall vore det väldigt olyckligt om återvinningen och avfallshanteringen i sig skulle påverka tidningarnas möjligheter i framtiden negativt.

I utskottets hantering har vi haft mycket diskussioner. Vi har haft besök av departement. Vi har också noterat det pressmeddelande som regeringen skickat ut kring frågeställningarna. Vi välkomnar nu att det finns en bred samsyn i utskottet om att hitta lösningar som också beaktar vikten av demokrati och tidningsbranschens möjligheter i framtiden. Vi välkomnar att det finns en bred enighet.

Fru talman! En cirkulär ekonomi ska bidra till ett giftfritt kretslopp av produkter. Vi i Liberalerna ser det som viktigt att konsumenterna kan välja och har bra information om vad de köper och konsumerar. Det måste bli lättare för konsumenterna att kunna få produkter lagade. Det är viktigt att alla aktörer i samhället bidrar och tar ansvar för utvecklingen av kretsloppet.

Det slängs nämligen enorma mängder kläder varje år. Elektronik samlas på hög. Plast läcker ut i naturen och påverkar kretsloppet. Matsvinnet fortsätter att vara stort. Detta är ett enormt slöseri med naturresurser, både nationellt och globalt. Det vill vi i Liberalerna bidra till att ändra på.

Fru talman! Precis som Elin Segerlind inledde med att säga känns det som att vi i detta ärende är ganska överens. Vi yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna. I betänkandet står felaktigt att det ska finnas ett särskilt yttrande från S. Det gör det inte, utan vi står bakom förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Kamraterna i utskottet har varit väldigt vältaliga och talat om tidigare generationers återbruk - hur vi tidigare har nyttjat resurser på ett betydligt bättre sätt, oftast av ekonomiska orsaker. Jag kan konstatera att vi i dag har en marknad som designar produkter för att gå sönder. Det är skadligt för det mesta.

I mitt fritidshus har jag två kylskåp som är åtminstone 50 år gamla, som stampar på och går alldeles utmärkt. I min villa i Norsjö där vi har bott i 20 år har vi förmodligen bytt kylskåp fyra gånger. Det är inte för att de har varit dåliga utan helt enkelt för att de har gått sönder. Detta är skadligt för framtiden och något som vi naturligtvis inte har råd att hålla på med.

I detta perspektiv håller jag med Nina Lundström om att konsumenternas efterfrågan på hållbara material är oerhört viktig. Från politiken måste vi också ställa högre krav och ha högre ambitioner för att säkerställa att konsumenterna får ändamålsenliga produkter som håller och går att laga. Detta kräver nya arbetssätt och nya affärsmodeller. Den modell med frihandel som vi eftersträvar kräver också en bättre märkning och att vi inom EU kommer överens om att införa tullar eller fullständigt försäljningsstopp för skadliga eller icke återvinningsbara material.

För mig som socialdemokrat är det självklart att bidra till en globalt hållbar användning av jordens resurser. Sverige har som innovativt och öppet land förutsättningar för detta. Vi har innovativa företag och en marknad som vill och kan ta detta ansvar.

En restprodukt är en produkt som är säljbar i nästa led. Det är viktigt att den är designad så att den faktiskt går att återvinna. I en produkt där plast och papper blandas, till exempel, måste materialen gå att skilja. Utvecklingen måste gå framåt, och vi måste främja forskning och innovation för att kanske få fram kartong utan plast, som håller vätska inne.

Det handlar om det så kallade ekodesignkravet, som innebär att producenten ska ta hänsyn till produktens totala miljöpåverkan redan i designstadiet. Detta tycker vi bör utvecklas ytterligare. Det är den typen av krav och åtgärder som faktiskt gör att vi kan ta kliv och möjliggöra ett hållbarare samhälle.

Fru talman! Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna ambitionen att vidta ytterligare åtgärder för att stärka och utveckla återvinningen och göra det lättare att återvinna och återbruka bland annat textilier. Det ska utredas om vi ska införa ett pantsystem som omfattar fler produkter. Vi tittar på etappmål för förpackningar. Vi behöver också titta på återvinning av elektronik.

Det krävs tydliga, kraftfulla insatser för att komma till rätta med spridningen av plaster. Precis som Kjell-Arne Ottosson från KD nämnde är det plast på fel ställe som är fel. Plast på rätt ställe kan vara väldigt bra.

Själv är jag tjänstledig från en plastkemisk industri som gör plaströr till va-sektorn och gruvsektorn, kabelskyddsrör och så vidare, fullt återvinningsbara. De görs också av fossila delar, men så länge det går att återvinna och göra nya produkter när vattenledningen så småningom tagit slut eller grävts sönder är det detta som måste premieras. Det som måste åtgärdas är framför allt de skadliga engångsplasterna. Där delar jag också synen att vi måste vara ett föregångsland och driva på, för att också kunna hjälpa andra länder att fasa ut och börja med insamling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Fru talman! Naturvårdsverket har i uppdrag att utreda hur den fastighetsnära och kvartersnära insamlingen av förpackningsavfall och returpapper fortgår och vilka effekter utbyggnaden av systemet förväntas ha när det gäller miljönytta och ökad tillgänglighet samt hur produktutveckling och konkurrensförhållanden ser ut.

Ansvaret för insamling av returpapper, som kamraterna har tagit upp här, diskuteras just nu. En framtida insamling av tidningspapper måste beakta konsekvenserna för pappersåtervinningen, kostnaden för insamlingen och konsekvenserna för journalistiken. Konsekvenserna för tidningsbranschen och landets kommuner måste beaktas. Returpappersinsamlingen måste vara kostnadseffektiv och främja cirkulär ekonomi.

För oss socialdemokrater är det extra viktigt att konsumenten inte betalar flera gånger. Det var därför producentansvaret var så bra och så viktigt. Man betalar när man köper produkten, och sedan säkrar producentansvaret att den tas om hand när den går ut. Ska vi införa flera olika system blir det knepigt. Vi vill verkligen hitta en lösning på detta problem, men det är viktigt att konsumenten inte betalar flera gånger.

Fru talman! Avfall från elektronisk utrustning och annat elavfall är en av de snabbast växande avfallsströmmarna i både Sverige och EU. I många länder utanför EU återvinns nästan ingenting. I rapporter vi får kan vi se bilder på hur barn gräver fram telefoner och gamla tv-apparater ur soptippar. Detta är naturligtvis ingen bra utveckling. Dessa produkter läcker tungmetaller rakt ut. Det främjar varken ekonomin, miljön eller klimatet.

Dessa produkter har dock ett väldigt högt värde. I Sverige är vi världsledande. Vid Bolidens anrikningsverk uppe i Skellefteå, Rönnskärsverken, utgår nästan 50 procent av produktionen från återvunnet material. Produktionen är dock beroende av att det finns jungfruligt material som kan blandas med det återvunna. Detta behöver vi fortsätta att utveckla, och vi behöver också säkerställa att man kan bryta dessa jungfruliga produkter i rimlig mängd.

Vi ska inte begå rovdrift på våra ändliga resurser, och vi behöver skapa nya processer för att återvinna mer, särskilt av de sällsynta jordartsmetaller som i dag är helt nödvändiga för elektrifieringen. Ska vi klara den nödvändiga elektrifieringen måste vi också klara återvinningen av dessa produkter.

I Sverige finns i dag ett lagstiftat producentansvar för elutrustning och batterier. Det är bra att vi partier som står bakom januariavtalet har aviserat nya åtgärder och att en utredning ska tillsättas om hur producentansvaret för elutrustning respektive batterier kan utökas med till exempel krav på pant för batterier, mobiltelefoner och annan elektronik.

Det behövs ett nytt regelverk, som regeringen bereder, i syfte att förbättra insamling och materialåtervinning och att säkerställa återvinning av värdefulla material samt att vi fasar ut icke laddbara batterier.

Fru talman! En övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi kräver förändring av hela värdekedjor. Det kräver upprätthållandet av värdet på material under hela livscykeln, smartare produktion och mer hållbart konsumentmönster. Jag hoppas att vi under den här mandatperioden, trots att vi just nu har fokus på den världsepidemi som rasar, ska kunna ta fler kliv framåt och bli betydligt mer resurseffektiva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

I detta anförande instämde Markus Selin (S).

Fru talman! Ledamöter! Coronakrisen påverkar allas vår vardag i stort och smått. Nu är fokus på att minska smittspridningen, att rädda människors jobb och att sjukvården ska klara av det hela. Men efter den akuta fas vi nu är i kommer återuppbyggnaden av samhället, och detta debatteras nu hett på olika ledarsidor.

Coronakrisen har kommit att blottlägga många sårbarheter i vårt samhälle. Krisen ger nya erfarenheter och tankeramar. Efter den här krisen tror jag att vårt samhälle kommer att se annorlunda ut på många sätt, och jag är övertygad om att cirkulär ekonomi än mer kommer att vara ett framtidsspår, som följd av coronaviruset.

En av de sårbarheter som har visat sig är att det är skört med globala handelsmönster och leverantörskedjor. Vi har sett hur material har fastnat vid gränser och hur produktion har stannat av. En självklar slutsats att dra är att det är viktigt att ha beredskap för produktion på hemmaplan, i Norden och i Europa.

Ingenjörsvetenskapsakademien har nyligen kommit med en syntes av flera års forskning, och ett av förslagen i deras rapport är att man ska inrätta marknadsplatser för att återanvända och återvinna produkter i Norden. Här är det väldigt viktigt med samarbete mellan olika typer av branscher - industriell symbios, som man kallar det - cirkulära marknadsplatser och att detta kopplas ihop med EU, som också har ett sådant arbete på gång.

Det är mycket viktigt att vi från politiskt håll gör allt vi kan för att se till att det finns bättre marknader för att återanvända och återvinna material i Sverige, Norden och EU.

Sedan ska vi självklart inte vända världen ryggen. Till exempel är det väldigt viktigt att utvecklingsländer inte möts av höga tullmurar och att de får hjälp att utveckla en hållbar handel med sjysta villkor. De är hårt drabbade av pandemin, med en ökad fattigdom som följd.

Men varför är det då så viktigt med cirkulär ekonomi utöver krisberedskap? Jag vill egentligen hellre kalla cirkulär ekonomi för en planetekonomi. Det vi egentligen pratar om är en ekonomi som håller sig inom planetens gränser - det är inte ekonomin som sätter gränserna, utan det är de facto planeten. Allt annat är en chimär.

Den ekonomi som vi har i nuläget innebär att vi står i ständig skuld till framtiden, till våra barn. Den biologiska mångfalden minskar i en hög takt. En miljon djur- och växtarter hotas i dag av utrotning. Fem gånger tidigare har jorden drabbats av ett massutdöende som utplånat nästan allt liv på kort tid. Nu befinner vi oss i något som kallas det sjätte massutdöendet, och människan är orsaken.

Den linjära produktionen med slit och släng bygger på att det finns billiga råvaror att använda och ständigt ta upp ur jorden. Det är inte rimligt. Miljökostnaderna måste bakas in i kalkylen. Det behövs ökade skatter på naturresurser, så att vi jämnar ut priserna mellan jungfruliga material och återanvända material.

Så har vi klimatkrisen. Vi har nu bara några få år på oss att ställa om till ett klimatsmart samhälle, och just nu kan våra ungdomar inte demonstrera på gator och torg, men Greta Thunberg leder alltjämt demonstrationen digitalt. Användning av resurser står för en väldigt stor del av klimatutsläppen, och resurseffektivitet är en nyckel för att få ned utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Det finns många viktiga sociala aspekter på den cirkulära ekonomin också. Om vi kan cirkulera material behöver vi inte ta upp naturresurser under vidriga förhållanden i länder långt borta. Här på hemmaplan har vi ju mycket arbetslöshet som väntar framöver. Den cirkulära produktionen är väldigt arbetskraftsintensiv medan den linjära har mer fokus på maskiner och naturresurser. Vi behöver alltså öka beskattningen på naturresurser och ha en mer gynnsam beskattning på arbete, så att det blir en växling där, med fortsatt goda arbetsvillkor, förstås. Detta är också något som partierna i januariöverenskommelsen står bakom.

Vilka åtgärder behöver vi då vidta för att få fart på den cirkulära ekonomin? Detta är ju något vi har pratat om länge, men det händer saker frustrerande långsamt, kan man tycka.

Sverige behöver en tydlig vision för en cirkulär ekonomi, och regeringen jobbar med en strategi för detta. De cirkulära affärsmodellerna behöver dominera över de linjära.

Vi behöver innovation och produktdesign, att tänka utanför boxen. Jag har haft förmånen att träffa många företagare och prata om detta. De sa: Vad då boxen? Skit i den! Det finns ingen box! Det är en otroligt positiv anda, nyfikenhet och experimentlusta hos företagen.

Det är också väldigt viktigt med produktdesign, som flera har tagit upp här, och att man verkligen jobbar så tidigt i kedjan som möjligt, tar fram produkter som inte innehåller olämpliga material och utformar produkterna så att de lätt kan repareras och återvinnas. Det är också viktigt att produkterna har en förväntad livslängd som innebär att de håller längre, att man kopplar det till konsumenträtten och att de ska kunna repareras.

Det offentliga kan också gå in med upphandling och hjälpa till att driva fram dessa marknader. Det finns i regeringens upphandlingsstrategi, och det finns också i klimathandlingsplanen att vi ska jobba med detta.

Sedan behöver regelverk förändras, så att man går från att se avfallet som avfall till att se det som en resurs. Det är ett ständigt pågående arbete. Mycket har gjorts, men mycket är också kvar. Detta finns också med i januariöverenskommelsen.

Vi i Miljöpartiet tycker att det är viktigt att vi inte löser kriser genom att skapa andra kriser. Det är viktigt med en giftfri vardag, att ha en försiktighetsprincip och att titta på detta från fall till fall.

Detta med skatteväxling har jag varit inne på: Höjd skatt på influget material och sänkt skatt på arbetskraft.

Något som dyker upp alltmer efter corona gäller finansieringen av olika cirkulära projekt. Vi har som bekant pilotprojekt och forskning. Sedan är det den bekanta dödens dal och sedan den kommersiella produkten. Detta är något som generellt gäller för projekt på hållbarhetsområdet. Men det gäller ännu mer för cirkulära affärsmodeller, för de har väldigt annorlunda mål. Det är svårt för finanssektorn att bedöma när cirkulära affärsmodeller faktiskt är lönsamma. Vi måste titta på detta, så att finanssektorn jobbar för att få fram mål och mått, så att man bättre kan bedöma dessa projekt och så att vi kan få in ordentligt med investeringar.

Cirkulär ekonomi

Som avslutning skulle jag vilja framhålla att vi nu är i en akut fas, men snart är vi inne i en återbyggnadsfas efter corona. Då kan vi inte blicka bakåt. Vi behöver köra framåt, eller snarare: Vi behöver köra cirkulärt i stället för linjärt.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Hult (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Kemikaliepolitik