USA och de mänskliga rättigheterna

Skriftlig fråga 2019/20:1511 av Nina Lundström (L)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

Att utsättas för våld utgör en allvarlig kränkning och hindrar både människors och samhällens utveckling. Folkrätten och de mänskliga rättigheterna ålägger därför stater att skydda rätten till liv, frihet och personlig säkerhet. Rättsstatens principer måste alltid råda i mötet mellan den enskilda människan och det offentliga.

FN:s generalförsamling antog 1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I den allmänna förklaringens inledning slås det fast att de mänskliga rättigheterna skyddas genom rättsstatens principer. Den allmänna förklaringen har stått som utgångspunkt för FN:s konventioner från 1966 om de medborgerliga och politiska respektive de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna samt för såväl FN:s specialkonventioner som de regionala konventionerna om mänskliga rättigheter.

De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. Detta innebär att de mänskliga rättigheterna gäller lika för alla människor och ska tolkas på samma sätt i alla länder, och de medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheterna är lika viktiga. Ingen regering kan hävda särskilda förhållanden som ursäkt för att kränka de mänskliga rättigheterna. Rättsstatens principer gäller även inom EU, och EU är en central aktör i det globala arbete som rör mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

När polis brukar våld mot medborgare i ett land väcker detta starka reaktioner även i andra länder. Mänskliga rättigheter gäller även när polis agerar. Det är också en del av rättsstatens principer. Händelseutvecklingen när amerikanen Georg Floyd brutalt dödades vid ett ingripande av polisen upprör. Många har följt utvecklingen och uttrycker förtvivlan och förfäran. Händelseutvecklingen väcker starka reaktioner bland medborgare över hela världen, inom EU och i Sverige.

Öppna demokratiska samhällen är en förutsättning för att skapa och garantera frihet för den enskilda individen. Utrikespolitiken bör stärka de krafter som i olika länder står mot den auktoritära maktens anspråk och hävda den enskilda människans frihet och värdighet.

Sverige och EU har möjligheter att påverka sin omvärld, och frågan om mänskliga rättigheter och demokrati bör alltid stå i fokus.

The American Civil Liberties Union kräver en oberoende och transparent utredning av fallet Georg Floyd som miste livet i polisingripandet. De har uppmärksammat andra tidigare fall där afroamerikaner specifikt har mist livet vid polisingripanden. 

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta i Sverige och inom ramen för EU:s gemensamma utrikespolitik vad gäller det gemensamma intresset för USA, EU och Sverige att upprätthålla de mänskliga rättigheterna?