Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Klimatet är vår tids kanske viktigaste fråga. Vi vet att den globala uppvärmningen pågår och att temperaturökningen innebär att det nu är en grad varmare än under förindustriell tid. Många är vi som oroar oss över klimatet. Som politiker ska vi ta denna oro på allvar.

Jag är just hemkommen från Madrid och FN:s klimattoppmöte. Slogan för mötet var Time for action, och time for action är precis vad det handlar om. Människors oro och frustration möts inte genom fin retorik eller symbolpolitik som inte har någon egentlig effekt på utsläppen. I stället möts både allvar och oro med effektiv politik för faktiska utsläppsminskningar både här i Sverige och globalt.

Fru talman! Regeringen och Miljöpartiet har hög svansföring i klimatfrågan. Jag betvivlar inte deras goda intentioner. Men faktum är att regeringens klimatfacit efter fem år inte alls är särskilt bra. Den rödgröna regeringen tillträdde 2014. Sedan dess har utsläppen minskat med mindre än 1 procent per år. Förra året minskade utsläppen med knappt 2 procent. Samtidigt vet vi att för att vi ska nå vårt mål om klimatneutralitet 2045 måste utsläppen minska med mellan 5 och 8 procent per år.

Det här är resultatet av en politik som i sin iver att sänka utsläppen satsar på vad som helst bara det låter bra och uppfattas som att man gör något.

Fru talman! Så jobbar inte Moderaterna. Vi har fyra utgångspunkter för vår klimatpolitik.

För det första tror vi på en så effektiv klimatpolitik som möjligt. Det innebär att varje satsad skattekrona ska ge så stor utsläppsminskning som möjligt.

För det andra vet vi att en stabil och fossilfri energiproduktion är avgörande för den omställning från fossilt till elektricitet som samhället nu måste göra.

För det tredje är vi teknikoptimister. Vi vet att det inte är politiken och politikerna som kommer att göra de tekniksprång som behövs för att minska utsläppen och till slut nå negativa utsläpp.

Sist men inte minst tror vi på internationellt samarbete. Vi vet att Sverige står för 1 promille av de globala utsläppen. Om Sverige blev utsläppsneutralt i dag skulle det ta åtta veckor för omvärlden att med sina ökade utsläpp kompensera för våra nollutsläpp. Den enda rationella slutsatsen av detta är att det behövs internationellt samarbete för att minska de globala utsläppen så fort och så mycket som möjligt.

Fru talman! Dessa fyra utgångspunkter leder oss till våra förslag för sänkta utsläpp. På ett nationellt plan innebär detta särskilda satsningar som går utöver regeringens budget.

För det första lägger Moderaterna 1,5 miljarder kronor på ett elektrifieringspaket. Vi vet att elbehovet förmodligen kommer att öka med 60 procent fram till 2045. Den samhällsomställning från fossilt till el som vi är på väg att göra är av sällan skådat slag.

Vi vet att det i dag inte finns teknik för att lagra el på det sätt som skulle krävas för att vind- eller solel skulle kunna ersätta kärnkraften. Vi vet att IPCC säger att kärnkraften måste skalas upp för att ersätta kolkraften globalt. Och vi vet att forskare är eniga om att den enda uppskalbara tekniken för att bryta det fossila energiberoendet i omvärlden är kärnkraften.

Ändå är partier i Sveriges riksdag emot kärnkraft. De firar nedläggningen av Ringhals 1 och 2 och har dessutom mage att påstå att nedläggningen av svensk kärnkraft görs på marknadsmässiga grunder. Att man under brinnande klimatkris gör avvecklingen av fossilfri el till sin paradfråga är ofattbart. Det gäller särskilt de partier som säger sig vilja värna klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Moderaterna satsar 100 miljoner på kärnkraftsforskning. Vi vill se en demoanläggning för fjärde generationens kärnkraft, elvägar och elbilar som kör på våra gator och ersätter den fossila fordonsflottan. För detta krävs att elbilarna kan laddas någonstans. Därför satsar Moderaterna sex gånger mer än regeringen på publik och teknikneutral laddinfrastruktur.

Vi satsar också på industrin och lägger lika mycket pengar som regeringen på industrins omställning. Vi kompletterar även regeringens förslag med vår egen reform klimatavdraget.

Moderaterna ser vikten av vår svenska industri och våra företag. I medierna och av vänsterpartier utmålas våra svenska företag som klimatbovar. Våra företag är inte klimatbovar, tvärtom. Svenska företag exporterar utsläppsminskningar. När det gäller både import och export i förhållande till utsläpp visar forskning att Sverige släpper ut mindre per person än vid beräkningar av territoriella utsläpp. Detta beror på att Sverige exporterar varor som tillverkas av fossilfri el. I motsats till vad som sägs i den nationella debatten om koldioxidutsläpp är det faktiskt järn- och stålindustrins export som sparar in mest koldioxidutsläpp globalt.

Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att behålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter. Klimatpolitiken får inte styra mot mindre utrikeshandel för att minska de inhemska utsläppen eftersom detta skulle medföra ökade globala utsläpp. För att säkerställa detta föreslår Moderaterna att ett nytt beräkningsmått införs för utsläpp, som tar hänsyn till vår export.

Fru talman! IPCC har med infångning och lagring av koldioxid i sina scenarier när det gäller att nå temperaturmålen. Moderaterna vill se att Sverige tar fram en CCS-strategi, där det framgår vilken infrastruktur som behövs och hur detta kan göras ekonomiskt försvarbart för företag att investera i. Vi väntar med spänning på den utredning som ska överlämnas till regeringen i januari och hoppas att regeringen inte drar detta i långbänk.

Sist men inte minst satsar Moderaterna 2 miljarder på internationellt klimatbistånd, över 300 miljoner på internationella klimatinvesteringar och 200 miljoner på en modifierad utsläppsbroms. Enligt Konjunkturinstitutet är en modifierad utsläppsbroms ett mycket effektivt sätt att sänka utsläppen inom ramen för EU:s utsläppshandel. Ändå har regeringen valt att inte återinföra denna reform. Vi satsar på internationellt klimatbistånd eftersom vi vet att klimatutmaningen är global.

Fru talman! Klimatpolitiken och tilltron till att politiker gör det som är möjligt för att stoppa den globala uppvärmningen skadas av att regeringen höjer skatter för att finansiera sin bidragspolitik och samtidigt påstår att man gör det för klimatet. Det är helt enkelt inte sant att kemikalieskatten, förbränningsskatten och skatten på plastpåsar bidrar till att minska utsläppen eller förbättra miljön. Alla seriösa remissinstanser och experter har påpekat detta. Ändå fortsätter regeringen att påstå att bidragsskatter är klimat- och miljöskatter.

Fru talman! Sverige har i år EU:s näst sämsta tillväxt. Regeringen för en ekonomisk politik som försämrar förmågan för Sverige som land, men också för dess invånare, att ställa om. Det är inte genom minskad produktivitet och tillväxt som vi löser klimatfrågan. I stället är tillväxten oumbärlig för att svenska företag ska ha råd att ställa om till klimatsmart produktion och för att vi konsumenter ska både kunna och ha råd att handla klimatsmarta varor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är genom tillväxt, innovation och kreativitet som vi kommer att klara omställningen och samtidigt skapa ett bättre samhälle och högre levnadsstandard för alla. Moderaternas klimatpolitik skapar förutsättningar för just detta.

(Applåder)

Fru talman! Moderaterna drar i sin budget ned på miljö- och klimatbudgeten med 2 ½ miljard och försöker kompensera för brist på pengar och brist på åtgärder på hemmaplan genom att flytta 2 miljarder från biståndsbudgeten. Men, Louise Meijer, det går inte att köpa sig fri från klimatkrisen. Utsläppen ska bort, både i Sverige och i resten av världen. Jag skulle gärna vilja att Louise Meijer i replikskiftet förklarar för riksdagen hur 2 miljarder som tas från upparbetade kanaler i biståndet och flyttas till miljö- och jordbruksutskottets budget ska göra den skillnaden, så att hela Sverige kan ställa om.

Fru talman! Det som Marlene Burwick säger stämmer helt enkelt inte. Moderaterna lägger 3 miljoner mer än regeringen på utgiftsområde 20. Man får nog räkna om och ställa om frågan utifrån den beräkningen.

Jag skulle, fru talman, vilja passa på att ställa en fråga till Marlene Burwick. Jag har inte hört ett enda eget förslag från Socialdemokraterna när det gäller att sänka utsläppen. Allt jag hör i klimatdebatten är vad Miljöpartiet tycker. En företrädare för Socialdemokraternas samarbetsparti har på sociala medier bland annat sagt att han tycker att företag ska kunna gå i konkurs. Han har uttryckt att han tycker att Volvo är en klimatbov.

Jag måste därför fråga företrädaren för regeringspartiet Socialdemokraterna om Socialdemokraterna håller med om den inställning som deras samarbetsparti ger uttryck för - att svenska företag borde gå i konkurs och att de är klimatbovar. Stämmer detta? I så fall tycker jag att Socialdemokraterna borde vara tydliga med det.

Fru talman! Louise Meijer får alldeles strax höra mig hålla mitt anförande här i riksdagen och vad jag säger då. Men det är talande att Moderaternas företrädare inte med ett enda ord kan förklara hur 2 miljarder som tas från biståndsbudgeten för att täcka upp hålen i en miljöbudget som man skär drastiskt i kan leda till att vi når klimatmålen.

Jag skulle också vilja att du lite närmare förklarar utsläppsbromsen. Vi har reviderat EU ETS-systemet, mycket tack vare insatser från den svenska regeringen. Vi kommer nu att stå inför en tid då vi behöver revidera det på nytt, med tanke på de nya klimatmål som EU-kretsen har kommit fram till.

Att i den stunden köpa utsläppsrätter i ett system som ska revideras är att slänga pengarna i sjön. Vilken är Moderaternas planering för detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Jag tycker att Socialdemokraterna, som ju är ytterst ansvariga för Sveriges klimatpolitik och för utsläppen i Sverige, borde fokusera mindre på att prata om Moderaternas budget, där vi alltså lägger 3 miljoner mer än vad regeringen gör på utgiftsområde 20, och fokusera mer på att utsläppen inte minskar i den takt som de borde göra.

Utsläppen ska minska med mellan 5 och 8 procent per år för att vi ska nå våra klimatmål, som Socialdemokraterna just nu i regeringsställning är ansvariga för att uppnå. Vi vet dock att utsläppen bara minskar med 1-2 procent per år. Detta är ett väldigt stort bekymmer, och jag hoppas att i den här debatten kunna få svar på om Socialdemokraterna är nöjda med det resultatet.

Fru talman! När jag läser Moderaternas förslag till budget ser jag att Moderaterna skär bort nästan 2,6 miljarder på miljöbudgeten, bland annat på värdefull natur och på satsningen Klimatklivet.

Genom att flytta två klimat- och miljömiljarder från biståndsbudgeten till miljöbudgeten försöker Moderaterna dölja att de slaktar miljöbudgeten. Det blir dock inte mer miljö- och klimatinsatser för det. Det kallar jag siffertrixande.

Moderaterna vill rädda den sista kolkraften i Sverige genom att även fortsatt ge stöd till nedsättning av koldioxidskatten. Man vill öka utsläppen från trafiken med motsvarande ytterligare ett kolkraftverk genom att kraftigt sänka skatten på drivmedel och därmed förlänga vårt oljeberoende.

Moderaterna lägger 300 miljoner på att köpa upp och annullera utsläppsrätter. Det gör mycket liten nytta, eftersom utsläppshandelssystemet reformerades, precis som Marlene Burwick nyss sa. Den reformeringen skedde tack vare den svenska regeringen och leder nu till kraftiga utsläppsminskningar.

Moderaterna skär ned på biståndet, försämrar sjukförsäkringen och höjer matpriserna. Moderaternas politik för miljö och klimat är ett luftslott, fru talman.

Min fråga till Louise Meijer är därför: Hur kan Moderaterna gå fram med en politik som så kraftigt ökar Sveriges klimatutsläpp?

Fru talman! Det blir ju inte minskade utsläpp för att regeringspartierna och regeringsföreträdarna står här pratar om Moderaternas budget. Det som borde vara angeläget för de ansvariga att prata om är att minskningstakten inte alls är tillräcklig.

Utsläppen måste minska med 5-8 procent per år för att vi ska nå klimatneutralitet 2045. De minskar med 1-2 procent per år. Är Miljöpartiet nöjda med regeringens förda klimatpolitik?

I stället för att prata om de förslag som man vill se pratar man om Moderaternas budget, som ju innebär 3 miljoner kronor mer. Det är inte jättemycket, men det är fortfarande 3 miljoner kronor mer.

Samtidigt ser vi att det Miljöpartiet prioriterade under den gångna mandatperioden - tack och lov inte under den här mandatperioden - var elcykelsubventioner och klimatångestterapi. På vilket sätt skulle det sänka utsläppen, tänker man?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag tror att vi behöver mer fokus på de reella reformerna. Vi behöver prata om de reella reformer som faktiskt minskar utsläppen.

Apropå det måste min fråga till Maria Gardfjell bli: Hur kan man välja att lägga 2 miljarder på Klimatklivet, som ju är en reform som alla expertinstanser har kritiserat för att den inte ger särskilt stora utsläppsminskningar eftersom den inte är additionell? Däremot är den otroligt dyr.

Regeringen strösslar pengar över klimatpolitiken utan att det leder till faktiska utsläppsminskningar. Jag förstår att ni har ett stort engagemang, och jag känner med ert engagemang, Maria Gardfjell. Jag är också orolig. Jag vill också sänka utsläppen. Men var är era konkreta reformer för att sänka utsläppen här och nu? Det går ju inte tillräckligt fort.

Fru talman! Jag har senare ett anförande där jag ska berätta om Miljöpartiets politik. Nu tänkte jag ställa frågor till Louise Meijer, som ju har haft sitt anförande och presenterat Moderaternas politik.

Moderaterna drar bort nästan en halv miljard kronor från arbetet med naturvård och friluftsliv i sin budget. De pengarna skulle ha gått till att minska risken för torka och översvämningar genom anläggning av våtmarker, till att bekämpa invasiva främmande arter och till arbetet med att satsa på vandringsleder i fjällen.

Regeringen föreslår att närmare 1,4 miljarder kronor ska läggas på åtgärder för renare havs- och vattenmiljö nästa år. Moderaterna kallar ett litet tillskott på 10 miljoner för en kraftfull satsning. Är inte detta skrattretande?

Fru talman! Jag kan inte hjälpa att jag noterar att Maria Gardfjell sa att hon kommer att prata om Miljöpartiets politik i sitt anförande. Jag hoppas att det är regeringens politik, för man kan inte samtidigt vara ansvarig för svensk klimatpolitik, sitta i regeringen, ha klimatministerposten och prata som om man vore ett oppositionsparti.

Det går helt enkelt inte ihop. Antingen är man ansvarig, eller så är man inte ansvarig. Jag tycker att det ska bli väldigt intressant att höra vad regeringen har att säga, särskilt om utsläppsminskningstakten som ju är alldeles för långsam.

Vad gäller Moderaternas politik är jag väldigt stolt över att vi lägger 3 miljoner kronor mer än vad regeringen gör på klimatpolitiken. Maria Gardfjell uppmärksammade själv - tack för det! - att vi lägger 10 miljoner kronor mer på havs- och vattenmiljö för att rena våra vatten och säkerställa tillgången. Det är jag otroligt stolt över.

(Applåder)

Fru talman! Klimat- och miljöfrågorna fortsätter att finnas högt upp på den politiska agendan. Det är glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Mindre glädjande är det att ta del av hur det politiska arbetet går på global nivå nu när COP 25 precis har avslutats. Inte ens frågan om hur man på ett enkelt sätt ska kunna övervaka och jämföra länders utsläpp lyckades man lösa ut. Man behöver inte ha på sig sina cyniska glasögon för att kunna dra slutsatsen att många av de fina ord och löften som kommer från många länder handlar mer om pr än om faktiskt innehåll.

Det är naturligtvis mest uppenbart när man talar om Kina - landet som stundtals hyllats av miljöaktivister runt om i världen för satsningar på förnybart samtidigt som de bygger lika mycket ny kolförbränning som sol och dessutom stretar emot när det kommer till att övervaka de egna utsläppen.

Fru talman! Allt är dock inte nattsvart. Samtidigt som COP 25 hölls kom det även en rapport från IEA, Internationella energirådet. Jag talar om den årliga World Energy Outlook, som tyvärr varit väldigt underrapporterad i medierna.

I den här rapporten använder man två nya scenarier för att ge en bild av hur energiproduktionen ska se ut fram till 2040: CPS, som utgår från dagens beslutade policyer, och SPS, som mer bygger på förhoppningar. Man kan då jämföra CPS med de scenarier som IPCC använder sig av och som kallas RCP.

Det som är nytt är att IEA även i CPS, som alltså utgår från dagens policyer, bedömer att kolanvändningen kommer att minska kraftigt framöver. Jämfört med IPCC:s befintliga scenarier spår man betydligt lägre kolanvändning, vilket gör att om IAE har rätt kan man räkna bort de högre scenarierna från IPCC - som exempelvis 8,5 och 6,0 - och snarare hamna under 4,5.

Det här låter väldigt tekniskt, men då ska man komma ihåg att nästan samtliga av de katastrofrapporter som vi läser om i tidningarna i dag eller de scenarier som vi först får upp när vi går in på SMHI:s hemsida utgår från RCP 8,5, vilket är ett extremt scenario som innebär kraftig ökad kolanvändning framöver, avstannad teknisk utveckling och extremt kraftig befolkningsökning - kanske det minst sannolika scenariot av dem alla.

Då är det väldigt positivt att IEA bedömer att kolanvändningen har peakat och att exempelvis elproduktion från kol kommer att minska med hela 3 procent i år. Detta är faktiskt positiva nyheter som det borde rapporteras lite mer om, för om växthusgasutsläppen ska minska i världen handlar det framför allt och först och främst om att minska kolanvändningen. Det är det som är den absoluta nyckeln.

Fru talman! Det vore önskvärt att även positiva nyheter, som den här rapporten, fick uppmärksamhet. Jag tror att det skulle vara till gagn för klimatdebatten om man började lyfta fram positiva framtidsscenarier tillsammans med de dåliga. Rapporten visar också på att hoppet framför allt inte hänger på politikerna. Att kolanvändningen bedöms ha peakat beror inte i grunden på klimatpolitiken, även om det såklart delvis har med den att göra, utan på att kol konkurreras ut av andra energikällor. Det är energikällor som är renare för människor och som är billigare och mer tillförlitliga. Det gäller framför allt gas men även förnybart.

Fru talman! Vi behöver förståelse för detta. När gasen ska konkurreras ut kommer det förmodligen inte heller att vara katastrofscenarierna i tidningarna som är orsaken, utan det kommer att handla om att man hittar billigare och mer effektiva sätt att producera energi. Vi behöver fokusera brett på forskning på området. Då fungerar det inte att ha en klimatminister som inte vill forska på ny kärnkraftsteknik eftersom den ännu inte finns på marknaden. Vi måste naturligtvis skapa förutsättningar för att ny, effektiv, miljövänligare och billigare kärnkraft kan byggas, på samma sätt som vi måste få till stånd effektiv lagring av energi från sol och vind så att dessa energislag kanske någon gång i framtiden kan bli en tillförlitlig del av länders energiförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Av den anledningen föreslår vi sverigedemokrater också att satsningen på forskning och utveckling ska ökas, och vi vill även se finansiering till en ny svensk forskningsreaktor.

Fru talman! Regeringen har genom januariöverenskommelsen aviserat fortsatta satsningar på grön skatteväxling. Det låter ju bra i teorin. Men vad vi ser är faktiskt en satsning på röda skattehöjningar utan klimatnytta. Regeringen väljer att växla upp kemikaliskatten, trots att den saknar miljöstyrande effekt och leder till att människor i ökad utsträckning gör sina inköp utanför Sverige. Denna straffbeskattning av svensk hemelektronikhandel vill den här regeringen utvidga till en skatt på kläder. Det är ungefär som att detaljhandeln inte har det tillräckligt tufft i dag med konkurrensen och att det skulle finnas en vilja att få bort ännu fler jobb från Sverige.

Så har vi då plastpåseskatten, som enligt ministrar i regeringen ska rädda valarna. Ministern som har påstått detta är inte här, men det har faktiskt sagts. Denna skatt är väl själva typexemplet på en plakatpolitisk skatt som inte värnar miljön men väl statskassan och det egna samvetet, på något konstigt sätt.

Nu när branschen själv har föreslagit en miljöavgift som ska gå till innovation och teknisk utveckling vore det väl på sin plats att man snarast kastar propositionen i soptunnan. Plastpåseskatten kommer inte att göra skillnad i våra hav, men den kommer att göra det svårare för svensk plaståtervinning när en av de viktigaste marknaderna för återvunnen plast begränsas. De som gynnas är producenter av avfallspåsar, oftast bestående av fossil plast tillverkad utomlands.

Fru talman! Grön skatteväxling är naturligtvis positivt, och jag förstår regeringens problem. När det finns landsbygdsbor som går på knäna funkar det inte att chockhöja världens redan högsta CO2-skatt, utan då får man försöka hitta på annat som låter bra. Det finns inga underlag som tyder på att det handlar om något annat än plakatpolitik kombinerad med röd skattehöjningspolitik.

Fru talman! Det är dessvärre ett tema att expertinstanserna underkänner regeringens klimatpolitik. Klimatmålen har sedan tidigare underkänts av såväl Konjunkturinstitutet som Finanspolitiska rådet. När det kommer till klimatlagen var även Lagrådet och den svenska forskareliten på Kungliga Vetenskapsakademien emot. Klimatinvesteringarna i kommuner och landsting sågades nyligen av Riksrevisionen. Senaste underkännandet kom från Konjunkturinstitutet, som underkände klimatbonusen. Just i detta nu håller Riksrevisionen på att titta på det styrmedlet. Vi kan därför förvänta oss ytterligare en sågning. När ska regeringen ta till sig synpunkterna från sina egna expertinstanser? Bryr man sig över huvud taget om vad de säger?

Fru talman! Sverige behöver en klimat- och miljöpolitik som inte bygger på vänsterpolitik. Vi har i dag en miljörörelse som fullständigt grävt ned sig i marxistiska planekonomiska teorier, som i slutändan bygger på att vi måste kasta våra samhällen tillbaka till en tid som innebär lägre välstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Denna rörelse saknar folklig förankring. Vi behöver en miljöpolitik som bygger på hopp, som inser att tillväxt och ökat välstånd i hela världen måste vara ett fundament inom miljö- och klimatpolitiken, som inser att det finns intressekonflikter och inte låtsas som att allt är gratis och att det bara krävs lite mer vilja. Det finns alltid en prislapp på viljan. Miljöpolitiken måste inse att det är forskning och innovationer som är grunden till att lösa miljöproblemen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper och Mats Nordberg (båda SD).

Fru talman! Med tio år kvar att agera för att mota klimatkrisen drar Sverigedemokraterna ned miljö- och klimatbudgeten med netto över 4 miljarder kronor. Ni ger sken av att värna vanligt folk och möjligheten att leva på landsbygden, Martin Kinnunen, men ni förvägrar vanligt folk att ställa om. När ni slaktar Klimatklivet försvinner möjligheten att få stöd till laddpunkter. När ni tar bort möjligheten att få stöd när man köper en klimatbonusbil, hur ska man då kunna ställa om?

Ni vill öka utsläppen från trafiken med hjälp av den kraftigt sänkta skatten på drivmedel och förlänga vårt oljeberoende. Den stora delen av sänkningen går till bilister i storstäderna, samtidigt som ni vill stoppa skattesänkningen till glesbygdskommuner. Vad är svaret, Martin Kinnunen? Hur ska vanligt folk i hela Sverige kunna ställa om med Sverigedemokraternas klimatpolitik på den högra ytterkanten?

Fru talman! Min fråga blir då spontant: Bedrev regeringen en katastrofal miljö- och klimatpolitik 2017? När jag tittar på budgetarna historiskt kan jag se att Sverigedemokraterna lägger mer pengar på utgiftsområdet än vad regeringen lade 2017. Det borde ha varit en fantastiskt katastrofalt dålig regering 2017. Har man bett om ursäkt för den katastrofala fossilpolitik som man bedrev för bara några år sedan?

Eller kan det vara så att allt inte hänger på exakt hur många miljarder som man lägger på miljöpolitiken? Det är kanske mer viktigt att fokusera på vad politiken innebär för människor och vilka olika prioriteringar som vi politiker har att göra.

Vi hör här mycket om olika förslag som vi inte stöder. Klimatbonusen har underkänts av Konjunkturinstitutet, och den har underkänts av Finanspolitiska rådet. Snart har den säkert underkänts också av Riksrevisionen. Varför underkänns den? Därför att den inte är ett effektivt styrmedel och därför att pengarna inte träffar rätt. Mycket av pengarna hamnar i Norge. Vi subventionerar Norges fordonsflotta i dag. Är det ett bra sätt att använda skattebetalarnas pengar på?

Fru talman! Sverigedemokraterna säger sig vara teknikoptimister. Samtidigt skär man ned 400 miljoner av de 600 som går till Industriklivet. Just nu gör svensk industri miljardinvesteringar i klimatomställningen för att säkra framtidens export och jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

För mig som socialdemokrat är jobb i hela landet något som verkligen bidrar till hopp i omställningen. Just det hoppet tar Sverigedemokraterna bort samtidigt som de säger sig vara teknikoptimister.

Hur kan ni ställa om hela Sverige med den avsaknad av klimatpolitik som ni har, Martin Kinnunen?

Fru talman! Det är helt riktigt att Sverigedemokraterna vill fokusera på en mer effektiv klimatpolitik - en billigare klimatpolitik. Det finns heller inget extremt behov i Sverige av att minska utsläppen snabbt. Utsläppen är låga i Sverige. Om vi tar hänsyn till alla upptag från vår skog råder i princip utsläppsneutralitet i dag.

Vi ställer oss därmed inte bakom 2030-målet för transportsektorn eller de andra beslutade klimatmålen. Vi håller med Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet om att målen är ineffektiva och inte på ett bra sätt bidrar till minskade utsläpp i världen. Därför är vi emot dem, och därför har vi inte så bråttom och behöver inte försämra för vanligt folk i den utsträckning som Socialdemokraterna vill.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill skära ned drygt 4,1 miljarder kronor på klimat- och miljöbudgeten, slopa miljöskatter för 6 miljarder kronor, sänka skatten på drivmedel med 1 krona och samtidigt slopa indexeringen.

Som Marlene Burwick nämnde nyss vill man också sänka de satsningar som görs på Sveriges industri, vilket ju skulle vara skadligt för Sveriges konkurrenskraft.

Jag skulle vilja ta upp frågan som rör bensinskatten. Jag har bett riksdagens utredningstjänst att ta fram ett underlag om bensinskattens geografiska fördelningseffekter. Det visar att av pengarna som den sänkning av bensinskatten med 1 krona som Sverigedemokraterna nu föreslår skulle ge skulle endast 8 procent tillfalla glesbygden medan 63 procent skulle gå till storstäderna. Geografiskt sett skulle 51 procent av skattesänkningen gå till Götaland, 36 procent till Svealand och 13 procent till Norrland.

Då undrar jag, fru talman: Hur kan Sverigedemokraterna stå i talarstolen och påstå att deras skattesänkning skulle gynna landsbygden och glesbygden?

Fru talman! Det gläder mig att ledamoten vill tala om drivmedelsbeskattningen. Det är en viktig reform i Sverigedemokraternas politik.

Jag skulle vilja hävda att 1 krona i sänkt pris nog är i underkant, för det tar inte full hänsyn till konsekvenserna när man minskar andelen biodrivmedel i mixen. Jag tror att vi kommer att kunna få ännu lägre pris med sverigedemokratisk politik.

Det här är viktigt, för bilen är grundläggande för människors rörlighet i det svenska samhället. Det är ett stort land vi har. Men bilen är viktig inte bara för landsbygdsbor. Den är viktig för storstadsbor. Den är viktig för människor som ska köra sina barn till skolan, till fotbollsträningen. Bilen är grundläggande för väldigt många människor i vårt land, och då kan vi inte fortsätta straffbeskatta människor som behöver bilen. Det är inte bara landsbygdsbor, även om landsbygdsbor är extra beroende av bilen, utan det gäller många - och jag vill framhålla att Sverigedemokraternas politik kommer att leda till mer än bara 1 krona i sänkt drivmedelsbeskattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Det skulle vara en klen tröst för landsbygden att få billigare bränsle på bekostnad av att det framför allt gynnar bilresandet i storstäderna. Vi behöver en mer träffsäker och bättre landsbygdspolitik än så.

Jag kan konstatera att Sverigedemokraterna drar ned också på den satsning på generella skattesänkningar för landsbygden och glesbygden som vi i regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna föreslår.

Vi måste minska klimatutsläppen från trafiken med 70 procent. Jag kan nog sätta min politiska trovärdighet på ett faktum: Det är helt omöjligt att klara det utan ekonomiska styrmedel. Hur ska Sverigedemokraterna göra?

Herr talman! Vi kommer att få se en omställning i transportsektorn; det är jag övertygad om.

Finanspolitiska rådet resonerar kring huruvida detta är en bra tidpunkt för målet. När kommer elbilen att slå igenom? Vi kommer att få se detta slå igenom. Det kanske inte sker till 2030. Vi kanske träffar rätt 2035. Men det kan vi göra utan styrmedel. Det kan vi göra utan att det kostar så här mycket pengar. Är det värt att åsamka människor så här stor skada för några år? Vi kan satsa de pengarna utomlands på projekt som ger mycket mer.

Landsbygdsborna är inga socialfall. De behöver inte skattesänkningar i enskilda landsting eller enskilda kommuner. Vi vill erbjuda alla Sveriges människor sänkt skatt, och vi vill erbjuda kraftigt sänkt drivmedelspris.

Herr talman! Jag vill börja med att konstatera att regeringens förslag till budgetramar har bifallits av riksdagen. Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som Kristdemokraterna önskar väljer jag att avstå från ställningstagande i fråga om anslagens fördelning inom utgiftsområde 20 och i stället hänvisa till vårt särskilda yttrande.

Jag vill ändå berätta att Kristdemokraterna vidhåller sin uppfattning att anslagen inom utgiftsområde 20 borde ha begränsats på det sätt som framgår av vår kommittémotion.

Herr talman! Klimatutmaningen är global. Det innebär att vi i Sverige måste möta den på både ett internationellt och ett nationellt plan. Efter fleråriga förhandlingar var det mycket glädjande att världens länder år 2015 enades om ett klimatavtal i Paris. Ett gott internationellt samarbete är ju helt avgörande för att nå framsteg.

Efter två veckors förhandlingar har klimatmötet i Madrid nu gått i mål på övertid, om än kanske inte med det resultat som vi hade önskat. Ambitionerna hos vissa länder är inte tillräckligt stora. De största förlorarna är världens fattigaste, som har bidragit minst till utsläppen men ändå får bära de största konsekvenserna. Det är dock bra att fattiga länder nu blir kompenserade för skador som orsakats av klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Klimatet kräver att världens länder agerar gemensamt. Men om vi ska få med oss omvärlden på omställningen måste vi visa att det går att ställa om på ett positivt sätt. Det ska vara kul att ställa om! Vi ska vara teknikpositiva och teknikoptimister. Klimatskam och undergångsångest leder inte till önskat resultat. Skam och ångest föder i stället rädsla, och det leder inte till de kreativa handlingar som vi behöver. Tvärtom förlamar det oss. Den psykiska ohälsan är stor nog utan att vi lägger ytterligare bördor att bära på våra medmänniskor.

Herr talman! Det är oroväckande att de svenska utsläppen av växthusgaser har planat ut. Under de åtta år som alliansregeringen styrde Sverige pekade utsläppskurvan åt rätt håll. Enligt statistiken för 2018 har utsläppen under Löfvens och Lövins ledning minskat med ca 3,8 procent - detta exklusive utrikes transporter. Om man räknar med utrikes transporter har utsläppen i samma period i stället ökat med 2 procent. Under Alliansens regeringstid minskade utsläppen med 19 procent på åtta år.

Orsakerna till detta är flera, men jag skulle här vilja ta upp några viktiga delar för oss i Kristdemokraterna för att vi i fortsättningen ska få kurvorna att gå åt rätt håll.

För det första kärnkraften: Kärnkraften är en klimatneutral energikälla som i dag svarar för drygt 40 procent av Sveriges elproduktion. De båda reaktorerna Ringhals 1 och 2 ska enligt planerna stängas vid utgången av år 2019 respektive 2020. Det beslutet kommer att leda till försämrad effektbalans och ökat importbehov.

Kristdemokraterna anser att möjligheterna att driva vidare reaktorerna ska ses över i en snabbutredning. Den utredningen bör även ta hänsyn till och belysa klimatkonsekvenserna. En stängning av reaktorerna leder till utsläpp av ytterligare 8 miljoner ton koldioxid årligen. Det är fullständigt orealistiskt att tro att sittande regering, som alltså knappt lyckats minska utsläppen med 0,2 miljoner ton, på något magiskt sätt ska kunna skaka fram utsläppsminskningar som kompenserar för stängningen av Ringhals.

Vi behöver mer ren el, inte mindre, om vi ska klara klimatutmaningarna. Vi vill se en framtid för både kärnkraft och vattenkraft, tillika sol- och vindkraft. Sverige har i dag en energimix som vi ska vara stolta över.

För det andra, herr talman, gäller det att skilja på stort och smått. Mycket kraft läggs på att sprida skuld och skam i stället för att genomföra teknikskiften.

Ett exempel där vi i Sverige verkligen kan ta stora kliv och visa vägen för andra är stålindustrin. SSAB har en realistisk plan för att gå över till koldioxidfri stålproduktion och därmed få bort 10 procent av Sveriges utsläpp. Men man sitter fast i väldigt långa tillståndsprocesser. Flera andra investeringar befinner sig i en liknande sits. I dag kan ett tillståndsärende gå genom länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen, Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen. Detta kan ta flera år - år som kan vara oerhört värdefulla för klimatet men även för investerare som vill ligga i den globala framkanten i strävan efter hållbara lösningar på exempelvis våra energi- och transportbehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Kristdemokraterna föreslår därför att det för strategiska klimatrelaterade projekt införs ett snabbspår. En tillståndsprocess för strategiskt viktiga klimatprojekt ska ta max 12 månader. Tillkännagivandet finns redan sedan riksmötet 2016/17. Varför agerar ni inte?

För det tredje vill jag ta upp putsandet av glorian. Det verkar som att det finns en ovilja från regeringens sida att genomföra åtgärder som har stor betydelse om de inte har en tydlig självspäkande eller moraliserande effekt. Visserligen måste vi lägga om delar av vår livsstil för att nå klimatmålen. Men förutom att vi måste få igång påtagliga minskningar av utsläppen i Sverige behöver vi erkänna att det behövs kompletterande åtgärder.

1,5-gradersmålet kan inte nås enbart genom omställning av våra produktions- och konsumtionsmönster. Sverige behöver bidra mer aktivt till det globala klimatmålet. Internationella klimatinvesteringar har betydligt högre kostnadseffektivitet än åtgärder som görs i Sverige. Kristdemokraterna vill därför öka klimatbiståndet med ytterligare 1 miljard kronor per år.

Vi vill även nyttja teknik för att samla in och lagra koldioxid. Trots att tekniken är beprövad har Miljöpartiet hittills varit ganska avogt inställt till koldioxidlagring. Endast genom Centerpartiets påtryckningar har en sådan satsning nu letat sig in i statsbudgeten.

Vi bör även bejaka det aktiva skogsbrukets möjligheter att fånga koldioxid och lagra den i produkter, alltså substitution. Därför är morgondagens beslut i miljö- och jordbruksutskottet om LULUCF oerhört viktigt också för klimatet, inte enbart för Sveriges fantastiska skogsindustrier.

Herr talman! Vid sidan om klimatet behöver vi ta itu med andra viktiga miljöproblem. Jag tänker främst på tillståndet i våra hav samt spridningen av gifter och skräp.

Plast är det vanligaste materialet i olika typer av skräp. Många av de produkter som tillverkas av plast är av engångskaraktär eller används bara under en kortare tid. Det är angeläget att minska nedskräpningen med plast liksom att undvika att fossil plast bränns med åtföljande koldioxidutsläpp i atmosfären. Ekonomiska incitament är ofta effektiva och skulle troligtvis ha effekt även för att öka återvinningen av plast. Kristdemokraterna föreslår därför att Sverige verkar för införandet av en internationell nytillverkningsavgift på plast som tillverkas av fossila material. Därigenom skulle plast också få ett högre återvinningsvärde.

Herr talman! Slutligen måste vi klara att i miljö- och klimatdebatten ha flera tankar i huvudet samtidigt om vi ska nå önskat resultat. Annars kommer vårt klimatarbete att bli lika effektivt som att sitta i en gungstol. Man gör något för stunden, men det leder inte framåt.

(Applåder)

Herr talman! Det är dags att prata om verkstad i klimatpolitiken. Jag vill ställa en fråga till Kjell-Arne Ottosson om Kristdemokraternas slakt av klimatinvesteringarna: Klimatklivet, Industriklivet och stadsmiljöavtalen.

Jag hade i våras förmånen att tillsammans med Svenskt Näringsliv besöka ett av alla de företag som fått investeringsstöd genom Klimatklivet. Vi åkte till Östervåla i Norduppland och Zetterbergs industri, som tillverkar lastbilschassin. Med hjälp av Klimatklivet har de i samarbete med Energikontoret i Mälardalen kunnat identifiera energieffektiviseringsåtgärder och genomföra dem. De har byggt om ventilationen i lackeringsanläggningen till en behovsanpassad lösning med högeffektiv värmeåtervinning. Förändringen innebär minskad energianvändning och minskat effektbehov. Koldioxidutsläppen har genom den åtgärden minskat med 100 ton per år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Om Kristdemokraterna hade fått styra Sverige hade den typen av projekt inte funnits. Hur kan Kristdemokraterna gå fram med en politik där de drar ned på möjligheterna för svenska småföretag att ligga i framkant, att bli mer lönsamma, att anställa fler och att minska klimatutsläppen?

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande handlar det om att klara av att ha flera tankar i huvudet samtidigt. Här handlar det om prioriteringar. Vi prioriterar andra delar i vår klimat- och miljöbudget.

Maria Gardfjell vet väldigt väl att Klimatklivet har fått stryk av många experter. Därför har vi ansett att Klimatklivet i dess nuvarande form ska tas bort. Vi vill i stället satsa på bland annat bioproduktion, alltså att ta vara på det som den svenska skogen ger för att få flygbränsle som är betydligt mindre farligt än det vi har i dag. Det handlar om produktion av till exempel vätgas plus en del andra saker.

På samma gång handlar det om prioriteringar. Över 90 000 personer har väntat olagligt länge på operation. För dem är det oerhört viktigt att få vård. Där handlar det verkligen om liv och död och det nu. På nyheterna i dag kan vi se om det i Uppsala, Gislaved, Trollhättan och Malmö. Vi har satsat mer pengar på trygghet. Det handlar om liv och död för människor just nu.

Samtidigt satsar vi på klimat- och miljöåtgärder. Det gäller alltså att ha två tankar i huvudet på samma gång.

De satsningar som görs på klimat- och miljöåtgärder måste också vara åtgärder som gör faktisk nytta. Riksrevisionens rapport har bland annat talat om att Klimatklivet har en lång väg att gå.

Herr talman! Jag känner sannerligen en stark oro för de problem som i dag finns med ekonomin i kommuner och regioner runt om i Sverige. Jag som tidigare kommunpolitiker vet också hur hårt våra kollegor runt om i landet arbetar för att få bukt med problemen. Det är verkligen inte enbart en fråga för statsbudgeten, utan det är de kommunala och regionala budgetarna man måste arbeta med i de frågorna.

Herr talman! Jag har fortfarande en fråga till Kristdemokraterna. Man avvecklar alla typer av klimatinvesteringar som finns, till exempel Klimatklivet, drar ned kraftigt på Industriklivet och tar bort satsningarna på stadsmiljöavtalen. Vem är det då som ska göra jobbet? Och hur ska man få igång de satsningar som behövs för klimatomställningen?

Herr talman! Det är glädjande att även Maria Gardfjell känner oro. Jag hoppas att även regeringen kan visa det och göra saker som faktiskt ger verkan även på sjukvårds- och trygghetsområdena.

Jag trodde att vi i riksdagens talarstolar skulle hålla oss till sanningen. Det är nämligen inte sant att vi skär ned på och tar bort alla satsningar på miljön och klimatet. Det är helt fel. Jag tog upp en del satsningar i mitt tidigare svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi satsar på andra saker som faktiskt gör nytta. Det handlar inte om symbolpolitik eller plakatpolitik. Det handlar om satsningar som gör större nytta, till exempel ett snabbspår, som skulle hjälpa de stora industrierna, som är de stora utsläppsbovarna. Där finns redan ett tillkännagivande från 2016/17. Det ligger klart. Det är bara för regeringen att agera. Men regeringen agerar inte.

Maria Gardfjell har inte fler chanser att svara. Men det är intressant att man har så lågt hängande frukt som man inte tar. Det är mer skrämmande, herr talman.

Herr talman! År 1972 var luftföroreningar, försurade sjöar och farliga miljögifter i naturen stora samhällsproblem som hotade människors hälsa. Samma år arrangerades, på initiativ av den socialdemokratiska regeringen under ledning av Olof Palme, det första globala FN-miljömötet i Stockholm.

År 2022 är det 50 år sedan det där första mötet. Regeringen kommer därför att verka för ett svenskt värdskap av ett globalt högnivåmöte det året. Flera av miljömålen halkar efter, och det finns fortfarande behov av att kraftsamla runt några av vår tids stora utmaningar.

En av de allra största frågorna i dag är klimathotet. Isar smälter, havsnivåer stiger och öknar breder ut sig världen över. I vårt eget land har torka och skogsbränder de senaste åren blivit allt vanligare. Enligt forskare väntas konsekvenserna bli ödesdigra om vi inte lyckas vända utvecklingen inom en knapp tioårsperiod. Det kommer an på oss verksamma i dag att ställa om för att alls ha en planet att lämna i arv till våra barn och barnbarn.

Herr talman! Vi definieras av våra handlingar. Därför måste utgångspunkten för den globala klimatpolitiken vara en rättvis klimatomställning som bygger på solidaritet mellan länder och människor och där ingen lämnas efter. Medan den globala uppvärmningen är ett hot är klimatpolitiken tvärtom en möjlighet. Genom att agera finns stora vinster för samhället att hämta hem i form av nya jobb, förbättrad folkhälsa och ekonomisk tillväxt.

För att uppfylla målsättningarna i Parisavtalet, Agenda 2030 och FN:s globala strategi för biologisk mångfald anser regeringen att det behövs en stark miljö- och klimatforskning. Forskningen är viktig för att skapa ett gediget vetenskapligt underlag och en grund att stå på för att hitta lösningar för att hantera de globala klimat- och miljöutmaningarna.

Riksdagen har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå dit krävs stora investeringar och tekniksprång.

Vi kommer att behöva utsläppsminskningar inom alla sektorer och i hela landet. Klimatklivet är ett investeringsstöd som under föregående mandatperiod stödde över 3 200 projekt, inklusive över 30 000 laddpunkter. Det förväntas bidra med utsläppsminskningar motsvarande nästan 3 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser. För att förstärka arbetet med klimatomställning i hela landet föreslås en ökning av Klimatklivet med 1,16 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

En sektor med stora utmaningar och stor potential för utsläppsminskningar är den svenska industrin. För att stödja tekniksprång, omställningen inom industrin och åtgärder för negativa utsläpp föreslås en förstärkning av Industriklivet med 300 miljoner kronor per år.

För att klara utsläppsminskningarna inom transportsektorn behöver vi öka både produktionen och användningen av biodrivmedel samt få till stånd en ökad elektrifiering.

Regeringen gör flera satsningar för att främja forskning och utveckling av hållbara biodrivmedel, och för att påskynda elektrifieringen ska en elektrifieringskommission tillsättas. Hela Sverige ska kunna vara en del av klimatomställningen. Därför ska 50 miljoner kronor per år under en treårsperiod gå till att bygga ut laddinfrastruktur längs de större vägarna i Sverige.

Regeringen bedömer också att det behövs ett stöd för elektrifierade lastbilar och arbetsmaskiner. Det är sektorer med stora utsläpp som behöver minska för att Sverige ska kunna nå det nationella klimatmålet för minskade utsläpp inom transporter.

Sveriges utsläpp minskade år 2018. Vi har mycket jobb kvar att göra, både hemma och som global klimatledare. Under kommande år måste utsläppen minska snabbare. Men det är glädjande att se att klimatpolitiken ger resultat.

Herr talman! Det finns fortfarande ett stort behov av att långsiktigt skydda värdefulla skogar och marina områden för att säkerställa biologisk mångfald, viktiga ekosystemtjänster och möjligheter till friluftsliv. Resurserna för att skydda värdefull natur och stärka naturvårdsarbetet och den biologiska mångfalden föreslås därför stärkas med sammanlagt 600 miljoner.

Herr talman! Det är viktigt att vi tar hand om våra vattenmiljöer och att vi gör upp med miljösynder från förr. Även om vi inte ser det som finns under ytan har vi ett ansvar för det.

För att förbättra hälsan för bland annat vårt innanhav Östersjön och skydda vår vattentillgång föreslår regeringen att 240 miljoner kronor satsas på åtgärder för havs- och vattenmiljön. Åtgärderna mot övergödning ska bland annat genomföras inom ramen för lokala vattenvårdsprojekt samt genom ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna.

Runt om i Sverige finns miljöskulder som behöver åtgärdas. Miljögifter i exempelvis sediment kan spridas till omgivande vattenmiljö, vilket utgör ett hot mot både människors hälsa och miljön. Ytterligare 65 miljoner kronor går därför till arbetet med sanering av förorenade marker, vatten, sediment och miljöfarliga vrak.

Herr talman! Socialdemokratin har aldrig skyggat för en utmaning. Vi ska göra det som krävs för att värna vår natur och våra hav och för att nå Parisavtalets mål och göra en rättvis klimatomställning. Det är bara tillsammans som vi kan nå målen.

Jag yrkar bifall till miljö- och jordbruksutskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Isak From, Malin Larsson, Markus Selin och Hanna Westerén (alla S).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Låt mig först korrigera Marlene Burwick: Om du räknar med utrikes transporter har utsläppen i Sverige ökat med 2 procent under de senaste två åren.

Men det var inte detta som var min fråga. Allt fler rapporter visar att vi behöver mer el framöver, inte mindre, om vi ska klara klimatutmaningarna. Som jag sa i mitt anförande vill vi se en framtid för både kärnkraft, vattenkraft, solkraft och vindkraft. Den energimix som vi har i Sverige är bra. Vår gemensamma fiende borde i stället vara olja och kol, inte kärnkraft.

Sveriges elbehov kommer att öka, och det betyder att vi ska utveckla samhället och minska oljeberoendet samtidigt som vi ska klara klimatmålen. Planeringen för ökad elanvändning ser ut att utgå från ett elbehov på minst 200 terawattimmar år 2045 om alla åtaganden ska kunna uppfyllas. Här behövs alltså alla icke-fossila energislag och ett utbyggt elnät. Det är avgörande. Detta är Svenskt Näringsliv, IVA och Energiföretagen eniga om.

Det behövs alltså minst 200 terawattimmar år 2045. Hur tänker Socialdemokraterna att vi ska klara att lösa detta när vi lägger ned kärnkraften, och till vilken kostnad? Det är min fråga till Marlene Burwick.

Herr talman! Socialdemokraternas ingång är att man bör hålla de överenskommelser som man faktiskt sluter. Det är också något som svensk industri i högsta grad förväntar sig av riksdagen.

Efter Fukushima gjorde världens ledande experter nya regler för säkerheten på kärnkraftverk. Vi behöver ha oberoende kylning av reaktorhärden i 72 timmar. Det är den investeringen som på marknadsmässiga grunder gör att Vattenfall lägger ned Ringhals 1 och 2. Det är inte politiska beslut.

Energiöverenskommelsen säger ingenting om att kärnkraft måste läggas ned, men vi socialdemokrater vill inte använda skattepengar för att subventionera ny kärnkraft - pengar som i stället behöver gå till välfärden. Det behöver i så fall ske på marknadsmässiga grunder.

Min fråga till Kristdemokraterna är: Varför lämnar man en överenskommelse som är så viktig för svensk konkurrenskraft?

Herr talman! Något som är viktigt för svensk konkurrenskraft är att svensk industri har elektricitet och trygg och säker strömleverans. Det är betydligt viktigare än något annat, för utan detta får de inte gjort något av det de ska.

Jag var på Gotland i början av december och fick höra lite grann om hur det fungerar varje gång strömmen går på Cementa i Slite. Det tar otroligt lång tid innan de kan starta upp sin process igen, och de förlorar väldigt mycket pengar. Sådana saker är betydligt viktigare än en energiöverenskommelse som inte visar sig fungera.

Motståndet mot kärnkraften verkar tyvärr vara viktigare än att rädda klimatet. Enligt Sweco kommer det att krävas investeringar på drygt 1 500 miljarder kronor till år 2040 för att garantera leveranssäkerhet utan kärnkraft. Men belastningen på den svenska ekonomin blir minst 1 000 miljarder mindre med ny kärnkraft. Varför då inte satsa på något som faktiskt är billigare och ger den elektricitet och trygghet som svenska företag kräver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! För Socialdemokraterna var det viktigt att hålla kvar i energiöverenskommelsen, som alltså inte säger något om när kärnkraften ska läggas ned.

Sverige har en avreglerad elmarknad, och kostnaden för ny kärnkraft är i dag avsevärt högre än för ny vindkraft. Det är marknaden som behöver svara på den investering som Kjell-Arne Ottosson frågar efter.

När jag träffar företrädare för Hybrit säger de att hela deras affärsmodell, som kommer att kräva väldigt mycket el, bygger på att man använder närproducerad, förnybar el för att producera vätgas som man sedan lagrar. Vätgaslagret, som de sedan producerar, kommer också att fungera som en buffert i hela elsystemet.

Ett av de absolut främsta forskningsprojekten inom svensk industri i dag bygger alltså helt på den förnybara elen. Det är någonting som Kristdemokraterna helt verkar ha missat. De senaste prognoserna visar också att elöverskottet kommer att öka i Sverige trots att Ringhals 1 och 2 läggs ned.

(Applåder)

Herr talman! Man kan konstatera att Miljöpartiet håller i taktpinnen i denna fråga. Det är ingen som riktigt vet vad Socialdemokraternas klimatpolitik går ut på. Vill man, liksom företrädare för Miljöpartiet, att företag ska gå i konkurs? Tycker man att Volvo är en klimatbov? Tycker man att svensk export ska minska eller öka? Det är obesvarade frågor.

Det enda väljarna vet är att Socialdemokraterna använder klimatpolitiken för att finansiera oansvarig bidragspolitik. Man kallar kemikalieskatt, förbränningsskatt och plastspåseskatt för klimat- och miljöskatter samtidigt som alla expertinstanser som har granskat detta visar att det enbart är i syfte att hämta hem pengar för att finansiera annan politik.

Vi vet alltså att Socialdemokraterna för en oansvarig ekonomisk politik när landet befinner sig i kris med gängskjutningar, sexualbrott och otrygghet. Trots detta påstår man att klimatskatter ska hämtas in och finansiera bidragsutgifter.

Det är oerhört synd att Sveriges än så länge största parti låter ett litet parti hålla i taktpinnen i två av Sveriges just nu viktigaste frågor: invandringen och klimatet. Jag måste därför fråga Marlene Burwick om Socialdemokraterna är nöjda dels med takten på utsläppsminskningarna, som vi vet inte sker tillräckligt fort, dels med nedläggningen av kärnkraften. Är Socialdemokraterna nöjda med detta?

Herr talman! För Socialdemokraterna är svensk konkurrenskraft, svenska företag och svensk industri väldigt viktiga. Där har Louise Meijer ett svar.

Jag skulle vilja ha ett svar av Louise Meijer. Alldeles nyss stod Sverigedemokraterna i talarstolen och berättade att det inte var så himla bråttom att få ned utsläppen. Det var inte så himla viktigt med de klimatmål som vi har satt upp i Sveriges riksdag. Och det verkar inte som att man vill leva upp till Parisavtalet. Därför har jag en fråga till Louise Meijer och Moderaterna, som nu vill samarbeta med Sverigedemokraterna: Hur ser man på klimatpolitiken i det samarbetet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Enligt Parisavtalet är alla länder skyldiga att åstadkomma utsläppsminskningar också i sina egna länder. Det handlar om att ta ett eget ansvar, Louise Meijer. Anser Moderaterna att Sverige ska ta klimathotet på allvar och leva upp till Parisavtalet, till skillnad från företrädarna för Sverigedemokraterna?

Herr talman! Sverigedemokraterna får givetvis svara för Sverigedemokraternas politik. Det jag undrar är: Varför använder Socialdemokraterna klimatpolitiken som finansieringskälla för den bidragspolitik man för? Hur kan det komma sig att det enda man hör om när det kommer till Socialdemokraternas klimatpolitik är skatter? Det är skatter som man påstår är klimat- och miljöskatter, men i praktiken handlar det om att finansiera en expansiv utgiftspolitik. Det är för mig obegripligt.

Jag skulle vilja fråga Marlene Burwick: Hur kommer det sig att man använder klimatpolitiken som bollplank och studsmatta för att finansiera andra utgifter i budgeten? Det är inte rättvist för en klimatpolitik i dagsläget.

Herr talman! Socialdemokraterna står för en rättvis klimatomställning. Det innebär också att hela landet kan vara med i den omställningen. I den omställningen behöver vi exempelvis stöd för att folk och företag i hela landet ska kunna vara med. Detta är inte någonting som man bara hittar på i Stockholm. Ska man klara av en klimatomställning på allvar behöver hela Sverige vara med.

Det är lustigt att Louise Meijer, som har ägnat sin tid åt att fråga mig vad Miljöpartiet tycker, inte kan svara på något som är otroligt viktigt för väljarna, nämligen vad samarbetet mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna kan ha för effekter på klimatpolitiken.

Och Louise Meijer kunde inte med ett ord förklara det siffertrixande som Moderaterna gör genom att flytta 2 miljarder från biståndsbudgeten för att täcka upp hålen i miljöbudgeten. Det är häpnadsväckande.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterade när vi hade motsvarande debatt för ett år sedan det sorgliga i att tillhöra en generation som kommer att få vänja sig inte bara vid att sätta upp miljömål utan också vid att uppsatta miljömål inte uppfylls till den tid vi har sagt.

Vi kan konstatera det även i år. Av de 16 miljökvalitetsmål vi har i landet når vi med uppsatta styrmedel 2. När det gäller resterande mål är det tveksamt om vi uppnår dem. Utvecklingen är delvis positiv, delvis negativ. När det gäller 5 av våra 16 miljökvalitetsmål har vi en negativ utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har haft en ganska lång debatt kring ett av miljökvalitetsmålen. Jag vill börja med det. Det är det som rör en minskad påverkan på jordens klimat. Jag och Centerpartiet är övertygade om att Sverige har ett ansvar inte bara mot oss själva i kampen för en värld där vi inte har en negativ påverkan på jordens klimat och där vi inte har en global uppvärmning. Vi har också ett internationellt ansvar, och vi har möjligheter för det svenska samhället, den svenska industrin och svenska arbetstillfällen i klimatomställningen.

Man kan ibland få bilden av att miljö- och klimatarbetet är någonting som vi tar på oss, att det är en börda för svenska företag, svenska människor och det svenska samhället som vi tar på oss för någon annans skull. Det är helt enkelt inte sant. Vi tar på oss miljö- och klimatarbetet för att bygga en bättre värld för oss själva men också för att vi är övertygade om att det finns ett värde i att vi ligger långt fram i den omställningen. Det är här som vi kommer att skapa nya arbetstillfällen i Sverige inom grön teknik och med våra förnybara resurser, och det ska vara en viktig del i att bygga det svenska samhället starkt även framöver.

Tyvärr, herr talman, ser det inte på alla sätt ljust ut när det gäller att uppnå de mål som vi internationellt och gemensamt har enats om i Parisavtalet. De globala utsläppen ökar. Vi har tack och lov en något minskande utsläppskurva i Sverige, men även här ligger vi under vad vi skulle behöva uppnå. Och vi vet alla i denna kammare, hoppas jag, vilka konsekvenser det får ifall vi inte gemensamt klarar av att nå upp till uppsatta mål.

Det är beklämmande när vi ser en motsättning mellan att göra insatser i Sverige och att ha ett ansvar globalt. Jag ska inte fördjupa mig alltför mycket i biståndspolitik och handelspolitik. Det rör andra utsläppsområden och andra delar av budgeten. Men det är inte så att vi bara har ett ansvar internationellt. Sverige måste också kunna klara av att visa hur utvecklade och rika länder kan ställa om.

Klimatutmaningen löses inte bara i tillväxtländer. Den löses inte bara i medelinkomstländer, som Kina och Indien, utan även utvecklade länder måste klara av att ta sin del av ansvaret.

Utifrån detta är jag glad över det budgetförslag som ligger på bordet, herr talman. Det är inte bara den största miljö- och klimatbudgeten någonsin. Den fokuserar också mer på rätt saker. Denna budget innebär grön skatteväxling på riktigt. Det är inte bara så att miljöskatterna höjs, utan det är också så att skatterna på det som är bra för miljön och skatterna på jobb och företagande sänks. Skattetrycket överlag sänks. Det är någonting som jag, som ju ekonomiskt sett är liberal, tror är väldigt bra för det svenska samhället och för svenskt företagande. Det är precis det som en grön skatteväxling innebär. När vi lägger skatter på det som är dåligt för miljön ska vi också klara av att minska skatter på andra områden.

Jag är glad över de satsningar som görs på forskning och utveckling och på att bibehålla det handslag som vi har gjort med svensk industri om att sänka de svenska utsläppen, även i viktig basindustri och viktiga näringar.

Jag är glad över att vi börjar genomföra det som vi är överens om i januariavtalet.

Jag är glad över de vinster som finns där på konsumtionsbaserade utsläpp och hållbart flygbränsle. Det är riktiga steg för att uppnå en cirkulär ekonomi. Vi ska senare under mandatperioden se över möjligheten till ett produktpass och utveckla klimatlagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Den här omställningen handlar för all del inte bara att beskatta det som är dåligt utan också om att bygga möjligheterna till den cirkulära ekonomin och visa hur omställningen ska gå till. Jag tror, herr talman, att det är precis det här som vi åtminstone del gör med höstbudgeten och med januariavtalet.

Jag är mer oroad över den lättsinnighet som vi ser i den svenska politiken just nu om långsiktigheten i de ramverk vi sätter för näringslivet. Jag vet vilken bromskloss det blev för de företag som utvecklade biodrivmedel förra mandatperioden när förutsättningarna var oklara. Jag tror inte att det när någon som vinner på att vi från politiken inte klarar av att ge tydliga och raka förutsättningar för hur svenska företag ska utvecklas och vilka styrmedel som kommer att vara gällande.

Herr talman! Jag vill använda några minuter av mitt anförande till att tala om några av de andra 16 miljökvalitetsmålen. Allting är inte bara klimatutmaning. Vi har också stora utmaningar vad gäller den biologiska mångfalden i Sverige. Det handlar om att bevara det biologiska arvet till kommande generationer, att bevara resiliensen i den svenska naturen och ta vara på de ekosystemtjänster som gagnar hela samhället.

Här tror jag att politiken behöver ta rejäla kliv. Jag och Centerpartiet är glada över att satsningarna på till exempel levande våtmarker förstärks. Det är någonting som inte bara är bra för den biologiska mångfalden och för naturen. Det handlar också om krisberedskapen och försörjningstryggheten. Den dagen vi har torka vet vi att det står vatten i landskapet. Efter åren vi har haft blir det tydligt för allt fler att man måste kunna kombinera samhällsvinster och miljövinster. Mer pengar till återställande av våtmarker är ett typexempel på hur vi kan uppnå det.

Jag är också lite oroad över var tyngdpunkten i diskussionen om biologisk mångfald hamnar. När jag säger biologisk mångfald i den här kammaren börjar många direkt tänka skog. Visst är det värdefullt att vi klarar av att ha balansen mellan produktion och naturvärden. Men vi får inte glömma bort att vi inte bara ska klara av att värna den biologiska mångfalden i skogen. Vi måste också fundera på hur vi gör i havsmiljöer och kustnära områden. Framför allt måste vi inse att vi är väldigt dåliga på att göra det i landskapet mellan det rena jordbrukslandskapet och skogen.

Här har vi hotade arter som är hotade för att vi har för lite hävd snarare än för mycket skydd. Det är en utmaning som vi inte har klarat av att hantera politiskt som jag tror det är värt att vi under den här mandatperioden och under kommande år verkligen återvänder till och funderar på. Hur klarar politiken av att hjälpa till att leverera förutsättningar för den biologiska mångfalden och för dem som värnar den genom att hävda landskapet?

Herr talman! Jag får avsluta anförandet med den politiska klyschan att jag är stolt över det som Centerpartiet har klarat av att leverera i budgeten. Jag är stolt över de förhandlingar som vi har genomfört, men jag är inte nöjd.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! FN:s 17 globala mål gällande 2030 är så viktiga. I dag kunde jag på besök i min egen hemkommun konstatera att det lokala arbetet som pågår är helt fantastiskt. Det handlar om att göra de globala målen till de lokala.

Vi vet alla att miljöfrågorna är både lokala och globala. Det finns ett starkt engagemang i kommuner som vill gå före. De känner engagemanget från sina medborgare och inte minst från de unga generationerna.

Miljömålssystemet är den miljömässiga dimensionen i Agenda 2030 och ett viktigt verktyg för att kunna genomföra Agenda 2030. Digitaliseringen skapar möjligheter inom samhället. Den är oerhört viktig för att vi ska komma framåt i frågorna.

Det handlar om att digitalisera och tillgängliggöra miljöinformation och på så sätt skapa bättre förutsättningar för myndigheter, företag, organisationer och individer att göra miljöinsatser och miljösmarta val.

Jag noterar att här finns skiljaktigheter mellan partierna i riksdagen. Medan regeringen och samarbetspartierna vill gör storsatsningar på digitaliseringen finns det andra partier som vill minska eller dra undan mattan för de satsningarna.

Då inställer sig frågan vad konsekvenserna blir av att inte använda dessa möjligheter till att göra det absolut bästa av miljöpolitiken. Arbetet med att utforma och prioritera miljöpolitiken baseras bland annat på miljöövervakningens resultat.

Miljöövervakning har en strategisk roll när det gäller att utveckla och att följa upp arbetet med de svenska miljömålen. Men även när det gäller utvecklingen av miljökvalitetsnormer och bedömningsgrunder spelar miljöövervakningen en viktig roll.

På internationell nivå är resultaten från miljöövervakningen basen för internationell rapportering och officiell statistik om tillståndet i miljön. När förslag läggs fram om att dra in resurserna för att möjliggöra detta inställer sig frågan: Vad blir konsekvenserna? Varför är inte arbetet miljöövervakning viktigt?

Spridning av skadegörare från skyddade naturområden har debatterats förra veckan. Jag vill återkomma till frågan hur det ser ut i de skyddade områdena. Det gäller också naturreservat och områden med biotopskydd.

Naturvårdsverket har utarbetat en vägledning som vilka åtgärder som länsstyrelserna bör vidta vid omfattade angrepp av granbarkborren i skyddade områden. I en skrivelse till alla länsstyrelser i maj 2019 framfördes också synpunkter på hur man ska agera i de skyddade områdena.

Som stöd för länsstyrelsernas arbete har Naturvårdsverket tagit fram aktuella uppgifter om granskog och grandominerad skog i skyddade områden och områden som är aktuella för att bli naturreservat samt i omgivande landskap.

I budgetpropositionen konstateras också att staten har ett stort ansvar för att vidta åtgärder för att minska spridningen av granbarkborren från skyddade områden. Därför har det också tillförts 30 miljoner kronor för att kunna hantera skogsskador och för att stödja arbetet, vilket är väldigt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Utöver de nämnda satsningarna har också en utredning tillsatts för att stärka äganderätten till skogen och lämna förslag på nya flexibla skydds och ersättningsformer.

Herr talman! Biologisk mångfald har inte debatterats så mycket här i dag. Men någonting som vi i Liberalerna verkligen vill framhålla är att biologisk mångfald också kan förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Därför är det glädjande att regeringen och samarbetspartierna har tillsatt en utredning som ska redovisas den 1 juli 2020.

Vad gäller Klimatklivet, som ändå har berörts hör, kan jag konstatera att Liberalerna har haft synpunkter på Klimatklivet historiskt sett. Men man kan också notera i budgetpropositionen att de synpunkter som har inkommit nu kommer att beaktas och tas hänsyn till i det fortsatta arbetet.

Jag noterar i underlaget att 30 000 laddpunkter har tillkommit med hjälp av Klimatklivet. Det inkom 3 336 ansökningar för att kunna göra detta. Vi i Liberalerna står upp för att elektrifiering är en viktig del av samhällsutvecklingen och miljöarbetet. Vi kan konstatera att i detta avseende har Klimatklivet inneburit en förbättring för förutsättningarna för att kunna fortsätta elektrifieringen.

Ett annat område som är viktigt att beröra är satsningen på alternativa bränslen och biobränslen. Detta gäller inte minst inom flyget, där det nu pågår ett omfattande arbete för att få fram nya bränslen. Energimyndigheten har ett uppdrag att inrätta innovationskluster som samlar hela värdekedjan och tar fram en gemensam behovsanalys för att klara omställningen till fossilfrihet inom flyget. Även här pågår alltså ett omfattande arbete, vilket ändå måste påpekas. Bland projekten finns en utredning om storskalig produktion av fossilfritt flygbränsle i Östersund och att undersöka förutsättningarna för svensk produktion av biobränsle för flyget.

Herr talman! Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer både i Sverige och i resten av världen. Vi är många som hyser respekt för den svensk som genom sitt engagemang har lyft frågorna även på global nivå, nämligen Greta Thunberg. Klimatförändringarna påverkar allt liv på jorden. För att rädda klimatet och skapa en renare framtid för kommande generationer måste vi agera. Vi måste fatta beslut som gör skillnad på både lång och kort sikt.

Vi ska ta oss an klimatutmaningen med en blandning av krisinsikt, framtidstro och realism. Vetenskap, fakta och teknikutveckling ska bidra till lösningarna. Marknadsekonomi och frihandel driver fram hållbara lösningar. Digitaliseringen, som jag inledde med att nämna, och delningsekonomin banar väg för nya klimatsmarta konsumtionsmönster. Klimathotet känner inga gränser, och det kräver lösningar inom EU och i det globala miljö- och klimatarbetet. Sverige ska vara en pådrivande kraft.

Jag vill avsluta med en strof ur Evert Taubes visa, herr talman.

Kalla den änglamarken eller himlajorden om du villJorden vi ärvde och lunden den grönaVildrosor och blåklockor och lindblommor och kamomillLåt dem få leva, de är ju så sköna

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag får passa på att tacka för ditt rimmande i Agenda i går!

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Även om klimatmötet i Madrid blev något av en besvikelse kom det två positiva nyheter här i Sverige mitt under brinnande klimatförhandlingar.

För det första presenterade Naturvårdsverket i torsdags att Sveriges klimatutsläpp nu minskar ännu mer. Att Sverige bygger en effektiv klimatpolitik på ekonomiska styrmedel som successivt ställer om Sverige är orsaken till att vi nu minskar utsläppen. Vi har även kraftfulla satsningar på investeringar i Klimatklivet, och vi har en grönare industripolitik med Industriklivet. Vi har kommuner, organisationer och företag som går före.

För det andra kom nyheten i fredags att alla partier i riksdagen utom Sverigedemokraterna enades om regeringens och EU:s mål om klimatneutralitet 2050. Nu skärper vi målen, och det är nödvändigt. Att vi är så brett samlade är viktigt. Nu måste vi öka takten i klimatomställningen ytterligare.

"Jag är mer bestämd än någonsin att arbeta för att göra 2020 till året då alla länder åtar sig att göra vad vetenskapen säger oss är nödvändigt för att nå koldioxidneutralitet till 2050, och inte se temperaturerna stiga med mer än 1,5 grader." Det var FN:s generalsekreterare António Guterres kommentar efter klimatmötet i Madrid.

Nästa år behöver utsläppskurvan vända kraftigt nedåt. Ökningen av de globala utsläppen måste brytas. Rapporterna från FN:s klimatpanel gör fullständigt klart att skillnaden mellan 1,5 grader och 2 grader handlar om ett val mellan drägliga levnadsvillkor för människorna på jorden och ett mycket stort lidande för många som befolkar den här planeten. Ekosystem som når tipping points och kaskadeffekter som triggas igång leder till en ännu större temperaturökning.

Herr talman! Business as usual är inte möjligt. Det behövs tydlighet och långsiktighet i politiken, och det behövs ett bredare samarbete och hållbara uppgörelser.

I boken Handla miljövänligt, som kom på 1990-talet - ja, jag har jobbat med miljöfrågor ganska länge - fanns det ett talesätt som löd så här: Ingen har haft så fel som han som inte trodde att man inte kunde göra någonting bara för att man kunde göra så lite. Det brukar jag tänka på när diskussionen går varm här i kammaren, för alla steg i rätt riktning är välkomna - stora som små. Även ett litet land kan vara en stor förebild, och effektivitet är inte att vänta på den optimala lösningen. Lösningarna kommer bara om man jobbar hårt och bäddar för dem.

Nu vänder utsläppskurvan i Sverige, och nu måste vi öka takten. Jag vill ge en eloge till alla som jobbar hårt med klimatarbetet runt om i landet - och särskilt till Fossilfritt Sverige, som samverkar med företag och organisationer för att ta fram färdplaner för en hållbar ekonomisk och miljömässig utveckling.

Nu måste vi också förändra vårt konsumtionsavtryck och arbeta mycket hårdare för att bidra till att även andra länder minskar sina utsläpp. Vi måste involvera medborgarna och skapa förutsättningar för att vi tillsammans ska kunna minska utsläppen. Vi har också många förebilder - jag tänker på Greta och alla engagerade ungdomar, jag tänker på Klimatkommunerna och jag tänker på företag som på frivillig väg vågar vara pionjärer med gröna affärsmodeller och nya innovationer. Jag tänker på forskarna som tar fram fakta, och jag tänker på de lantbrukare och skogsbrukare som varje dag bidrar med kolbindning i markerna. Ni är så många!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. När vi nu siktar på att bli klimatpositiva måste vi ha ett mer positivt arbetssätt. Vi har de 17 hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och miljömålen att jobba med, och alla är viktiga. För att nå klimatmålet måste vi klara av även biologisk mångfald och de sociala målen. Sverige ska bli en fossilfri välfärdsnation.

Herr talman! I går promenerade jag vid Fyrisån i Uppsala. Det är enormt högt vattenstånd just nu. Jag är rädd att klimatförändringarna, med mer extrema väderhändelser, kommer att leda till allvarliga översvämningar i Uppsala - men också på väldigt många andra ställen. Många samhällsviktiga funktioner kan komma att drabbas vid översvämningarna. Jag skulle säga att vi har stor kunskap men att vi också måste börja använda denna kunskap på alla nivåer i samhället. Alltför många kommuner fortsätter att ge bygglov på tomter som kan bli översvämmade.

I den utredning om strandskydd som ska göras finns klimatanpassningsperspektivet tyvärr inte med i tillräcklig grad. Det måste dock vägas in när kommande beslut ska tas. Strandskyddet har bidragit till att Sverige står bättre rustat än många andra länder mot naturskador på bebyggelse och infrastruktur. Att investeringar i byggnader, elnät och annan infrastruktur styrs bort från stränderna minskar faktiskt vår sårbarhet.

Att Miljöpartiet sitter i regeringen innebär stora framsteg för natur, miljö och klimat. Tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har regeringspartierna en budget som säkrar att vi i Sverige har en regering där solidariteten har en röst och rasismen inte har det. Vi har en budget som prioriterar natur, miljö och klimat. Alternativet till januariavtalet är inte en politik som ligger närmare Miljöpartiets värderingar, tyvärr, utan alternativet är en högerregering där människor vänds mot varandra.

Regeringen gör en värdefull satsning på natur för 400 miljoner kronor per år. Satsningen är mångfasetterad. Den minskar risken för torka genom att våtmarker anläggs, den bekämpar invasiva arter och den satsar på fjälllederna.

Alla som vandrat i fjällen de senaste åren har nog märkt att arbetet med förbättrade fjälleder påbörjades redan förra mandatperioden. Miljöpartiet har i regeringen bidragit med 200 mil upprustade fjälleder, 200 gångbroar och ett hundratal rastskydd. Nu kraftsamlar Sverige ytterligare så att säkerheten, framkomligheten och tillgängligheten kan öka på fjällederna.

Vandringslederna får också en egen post i statsbudgeten.

Både jag och fjällräddningen är måna om att de som för första gången kommer till fjällen är mer förberedda och har utrustning och välbehövlig kunskap. Därför gör vi en ökad satsning med 3 miljoner kronor till friluftsorganisationerna inför Friluftslivets år 2021.

(Applåder)

Herr talman! Moderaterna vet att vår svenska export bidrar till att sänka utsläppen globalt. Vi vill därför se till att vår svenska industri får förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft.

Herr talman! Jag noterar att en företrädare för ett av regeringspartierna, som delvis är ansvarigt för klimatfrågan, önskar företag i konkurs, och dem han inte önskar i konkurs utmålar han som klimatbovar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Min fråga till Maria Gardfjell är därför vilken syn Miljöpartiet egentligen har på våra svenska företag och hur Miljöpartiet ser på företagens roll i omställningen.

Jag har ytterligare en fråga.

Att under brinnande klimatkris göra avvecklingen av fossilfri el till en paradfråga är för mig ofattbart, särskilt när det kommer från Miljöpartiet, som säger sig vilja värna fossilfrihet. Jag undrar hur det kommer sig att Miljöpartiet driver en politik som stänger ned kärnkraften.

Herr talman! Tack, Louise Meijer, för frågorna!

Alla politiker kan någon gång säga tokiga saker. Jag vet att Lorentz Tovatt har bett om ursäkt för sitt uttalande, så det ska jag inte gå in på ytterligare.

När det gäller klimatomställningen är det som Louise Meijer tog upp oerhört viktigt. Detta handlar ju också om framtidens möjligheter för Sverige att säkra export och jobb runt om i Sverige. Därför är det väldigt viktigt att satsa på industrins omställning. Det skulle vara mycket negativt att inte göra de satsningar på Industriklivet eller de klimatinvesteringar i Klimatklivet som vi nu gör i Sverige.

Moderaterna pratar gärna om Sverige utanför Stockholm när det kommer till sänkningen av bensinskatterna, men era bensinskattesänkningar går ju faktiskt i väldigt stor utsträckning till bilister i storstäderna.

Just nu satsas det enormt mycket på produktion av förnybar energi. Vi har haft en fördubbling av satsningarna på vindkraft, till 37 terawattimmar, och en fyrdubbling av solelen, till 1,3 terawattimmar. Trots att Ringhals 1 och 2 kommer att stängas ned räknar man med att exporten av el kommer att kunna öka.

Det råder inte brist på el i Sverige. Däremot har vi effektbrist i många växande städer, och det löser vi inte med att bygga ut kärnkraften.

Herr talman! Jag hoppas att Miljöpartiet inte är nöjda med klimatbokslutet och klimatfacit efter fem år i regeringen.

Sedan den rödgröna regeringen, med Miljöpartiet i spetsen, tillträdde år 2014 har utsläppsminskningarna varit mellan 1 och 2 procent per år, trots att vi vet att utsläppstakten och minskningarna måste vara mellan 5 och 8 procent per år.

Det jag undrar är om Miljöpartiet är nöjt med resultaten av den förda klimatpolitiken. Jag utgår nästan från att man inte är det, men jag är inte helt säker. Om man inte är det, vad vill man då göra för att se till att takten ökar när det gäller att minska utsläppen?

Herr talman! Självklart är Miljöpartiet inte nöjt med utsläppstakten när det gäller klimatutsläppen, och sanningen att säga är det ganska lätt att svara på varför det är som det är. Vi har ju under två mandatperioder haft en väldigt svag regering utan egen majoritet. Om regeringen hade haft en egen majoritet, och om Miljöpartiet hade haft större stöd i de senaste valen, hade vi kunnat göra väldigt mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Självklart tycker jag att det skulle vara roligt om Moderaterna nu ansluter sig till de tuffa satsningar som Miljöpartiet tycker behövs. Vi behöver ha betydligt starkare styrmedel. Vi behöver också höja klimatskatterna och göra en grön och stark skatteväxling där vi höjer miljöskatterna och sänker skatterna på jobb och välfärd.

Herr talman! Det var mycket i Maria Gardfjells anförande som man skulle kunna ta tag i. Det var en del prioriteringar jag funderade på, med tanke på de utmaningar vi står inför.

Jag vill börja med att korrigera Maria Gardfjell, precis som jag gjorde med Marlene Burwick. Om man räknar med utrikes transporter har utsläppen under denna period ökat med 2 procent - de har inte minskat, vilket representanten sa i sitt anförande.

Min fråga gäller det som jag tog upp i mitt anförande, nämligen den gröna gräddfilen.

Det finns ett tillkännagivande från riksmötet 2016/17. För dem som är närvarande i kammaren ska jag ägna mig åt lite högläsning ur skrivelse 75, som vi behandlade i utskottet i våras:

"Naturvårdsverket har i september 2017, med anledning av uppdrag i regleringsbrev för 2017, redovisat förslag till modell för att årligen upprätta och redovisa statistik om miljötillståndsprövningar. Länsstyrelserna och Domstolsverket har därefter i februari respektive mars 2018 redovisat kompletterande uppdrag i regleringsbrev för 2018 om hur de kan bidra till en sammanhållen statistikredovisning avseende miljöprövning. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Punkten är inte slutbehandlad."

Tack och lov för att punkten inte är slutbehandlad!

Min fråga till Maria Gardfjell är: Varför sjabblade man bort en sådan här bra inriktning både för miljön och för den svenska industrin? Det handlar inte om statistik, utan det handlar om att vi ska få snabbspår för strategiska klimatrelaterade projekt. Det handlar inte om statistikinsamling.

Varför har inte regeringen kommit längre i denna fråga när man ändå har haft så pass många år på sig? Det är min fråga.

Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för frågorna!

Jag börjar med frågan om utrikes resor. Det är ju tyvärr helt riktigt att flygresandet ökar kraftigt och har gjort det under en lång tid. Utrikes resor räknas i klimatsammanhang till konsumtionsutsläpp, så de räknas inte till de svenska territoriella utsläppen.

Det är väldigt viktigt att komma ihåg att Miljöpartiet är det parti i Sveriges riksdag som kanske har den skarpaste verktygslådan när det gäller just åtgärder mot ökat flygresande i form av högre flygskatter. Det är en fråga som vi inte skäms över att vi driver väldigt hårt i de förhandlingar som vi är med i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har också kommit en bit på vägen när det gäller högre flygskatter, men jag anser att vi behöver höja dem ytterligare för att minska flygresandet och få ned den siffra som Kjell-Arne Ottosson nämner.

När det gäller miljötillståndet och varför det framgår av budgeten att det samlas in statistik tycker jag inte att det är så konstigt att man redovisar att myndigheter samlar in statistik i olika sammanhang. Alla typer av beslut behöver ju bygga på fakta och forskning.

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande sjönk utsläppen under Alliansens år med 19 procent, och om vi räknar med utrikes transporter sjönk de med 18 procent - bara så att det är sagt.

Vi satsar till exempel på biojet och elflyg i vår budget. I Norge ska elflyg vara i kommersiell drift redan 2023, så det finns absolut lösningar för flyget. Men det var inte det som var min huvudfråga, utan den gällde just den gröna gräddfilen.

Statistikinsamlande är en sak, men det räddar liksom inte miljön. Det är verkstad det handlar om här. Här handlar det alltså om att få ett snabbspår för att vi inte ska behöva harva igenom i alla möjliga domstolsinstanser som jag rabblade upp i mitt anförande.

Miljöpartiet brukar ofta framhärda att det är mycket bråttom att rädda miljön och klimatet. Hur länge ska vi då hålla på och samla in statistik i stället för att övergå till verkstad?

Herr talman! Kristdemokraterna skär ned nästan 2 miljarder kronor på klimatinvesteringar. Och nu skryter Kjell-Arne Ottosson med att de satsar 20 miljoner per år på arbete för förenklade tillståndsprocesser för företag som vill investera i teknik som minskar utsläpp. Det är just det som Klimatklivet jobbar med.

Jag tog i ett tidigare replikskifte med Kjell-Arne Ottosson ett exempel, Zetterbergs, ett företag i Norduppland som tillverkar lastbilschassin. De har just fått hjälp av Energikontoret i Mälardalen med att identifiera vilka enklare processer de kan använda för att snabba på klimatomställningen.

Jag tror inte att en minskning med 2 miljarder motiverar att göra en satsning på 20 miljoner.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Jag tycker att det är intressant att reflektera lite över globala utsläpp å ena sidan och territoriella utsläpp å andra sidan.

Jag läste en rapport från IVA, som är väldigt omfattande och jag tror det mest uttömmande som har skrivits om hur man minskar utsläppen från jordbruket mot bakgrund av 2045-målet. Då har man i princip räknat med att alla sektorer kommer ned till noll men att vissa utsläpp i jordbrukssektorn ändå måste tillåtas, för annars kommer den förmodligen inte att kunna producera någonting alls. Man har då varit tvungen att utgå från att jordbruket ska producera lika mycket mat som i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I rapporten nämner man att det svenska jordbruket ger mycket klimatvänligare mat än alla andra länder. Våra ägg och vår mjölk ligger skyhögt på listorna över mat som kan produceras med minst utsläpp. Författarna själva resonerar kring att det allra bästa kanske vore om vi kunde bli självförsörjande på mat och till och med exportera vår mat. Men enligt koldioxidbudgeten räcker det inte om vi ska uppnå 2045-målet, utan de enda utsläpp som i princip får finnas kvar är från jordbruket. Trots väldigt ambitiösa insatser med kolinlagring och borttagande av alla fossila drivmedel kommer man ändå fram till att vi inte kan öka produktionen.

Då är min fråga till ledamoten: Finns det inte en konflikt mellan de territoriella utsläppen, som vi fokuserar på, och de globala utsläppen? Vi kanske skulle kunna ha lite högre territoriella utsläpp men minska de globala utsläppen om vi kunde producera ännu mer mat i Sverige.

Herr talman! Tack för frågan, Martin Kinnunen!

Det är oerhört viktigt att komma ihåg att vi har en klimatlag i Sverige som säger att vi måste arbeta både med de nationella, territoriella utsläppen och med utsläppen från den handlande sektorn och att dessa arbeten är precis lika viktiga.

Det är roligt att ledamoten lyfter upp rapporten från IVA om jordbrukets klimatpåverkan. Jag tycker också att det är en mycket intressant och bra rapport. Det lyftes dock fram en del kritik mot rapporten i en paneldebatt på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i samband med att rapporten presenterades. En del av kritiken var att man i rapporten inte hade beskrivit tillräckligt tydligt hur det svenska jordbruket kan bli fossilfritt både avseende dieselanvändningen och användningen av diesel indirekt vid framställning av konstgödsel och andra insatsvaror. Det är ju en väldigt viktig fråga att lyfta upp, och den handlar också om frågan om självförsörjning.

Miljöpartiet tycker att vi behöver öka vår självförsörjning av livsmedel i Sverige. Det är också ett mål som finns med i den svenska livsmedelsstrategin.

Jag är glad att den utvärderingsgrupp som vi har i miljö- och jordbruksutskottet har tagit fram ett underlag för att titta närmare på just självförsörjningen och sårbarheten i jordbruket, för det är verkligen en väldigt viktig fråga.

Herr talman! Det är en intressant diskussion. Men en kritik som också kom fram mot rapporten var att den bygger på väldigt lösa förhoppningar, att det här är top of the line och att man inte kan hoppas på särskilt mycket mer.

Återigen till kärnan: Vi skulle kunna producera mer mat och minska utsläppen globalt. Men vi kanske inte kan göra det, för vi måste följa klimatlagen. Vore det inte bättre att ändra på klimatlagen om vi kan bidra till minskade utsläpp i världen genom att kanske öka dem lite i Sverige? Om vi kan tillverka ännu mer stål i Sverige minskar vi utsläppen i världen. Om vi kan raffinera mer olja i Sverige minskar vi också utsläppen i Europa. Det är väldigt märkligt att man utgår från just utsläppen i Sverige. Det är ungefär som en kupol runt Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ju mer vi tillverkar och producerar i Sverige, desto lägre utsläpp bidrar vi till i världen. Eftersom vi är så energieffektiva i det här landet borde vi försöka producera mer, inte mindre. Varför väljer Miljöpartiet att vi ska producera mindre i Sverige?

Herr talman! Miljöpartiet står helt bakom den livsmedelsstrategi som Sveriges riksdag har antagit och som just handlar om att producera mer livsmedel i Sverige.

Vi måste öka produktionen av livsmedel i Sverige. Vi kan också göra det på ett klimatsmart och bra sätt med mer ekologiskt jordbruk, med fler metoder som är mer klimatsmarta och med ett fossilfritt jordbruk, där vi minskar användningen av konstgödsel och diesel i produktionen.

Det är viktigt att komma ihåg att Sverigedemokraterna vill skära ned 4,1 miljarder kronor på miljö- och klimatbudgeten, slopa miljöskatter om 6 miljarder kronor och sänka skatten på drivmedel med en krona.

Det här inger inte förtroende, Martin Kinnunen.

(Applåder)

Herr talman! Debattens vågor går höga. Men nu blir det lite paus i det, för nu ska vi i stället fokusera på det avsnitt i betänkandet där vi faktiskt är överens. Det finns sådana också - tro´t om ni vill.

Det handlar om uppföljningen av regeringens resultatredovisning för 2018, en uppföljning som både regeringsformen och budgetlagen ålägger alla utskott i Sveriges riksdag att göra. Tanken är att vi på detta vis ska få svar på om resultaten blev de regeringen förutsåg och om lagarna som riksdagen beslutade om fick avsedd effekt.

I miljö- och jordbruksutskottet finns en särskild arbetsgrupp, där alla partier ingår, som har detta som ett specialuppdrag. Liksom i fjol har vi tittat på några av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutade om redan för 20 år sedan, 1999, vilket är rätt imponerande.

Miljökvalitetsmålen är viktiga ledstjärnor för alla politiska partier och för vårt arbete, och de handlar om allt från klimat till skog och övergödning.

Hur ser det då ut? Några av våra iakttagelser gäller klimatet, som ju har debatterats flitigt i kammaren under flera år och inte minst nu i Madrid. Det är glädjande att se att de svenska utsläppen av koldioxid har minskat med 26 procent sedan 1990. Stora steg har alltså tagits. Men allt hänger ju ihop, och även om utsläppen minskar i vårt land ökar utsläppen i andra länder till följd av vår egen konsumtion av utrikes produkter. Det gäller alltså att väga in helheten, vilket vi vill trycka på.

Vad gäller målet om övergödning förvånas utvärderingsgruppen av att de så kallade LOVA-medlen inte går åt. Det handlar om pengar som är avsatta för arbete med till exempel våtmarker och för att på olika sätt minimera övergödning. Mer medel har använts än tidigare år, men ändå återstår 27 procent av de budgeterade medlen. Vi tycker att regeringen bör analysera detta så att vi får veta varför det är så.

Biologisk mångfald har nämnts, och det är också ett relevant och aktuellt område. Redan för åtta år sedan efterlyste utvärderingsgruppen vilka insatser som hade gjorts och vilka resultat det hade fått. Denna efterlysning kvarstår och är angelägen, inte minst med tanke på de rapporter som publicerats och visar att den biologiska mångfalden i världen minskar snabbare än någonsin tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vad gäller målet Giftfri miljö hävdar regeringen att tack vare Kemikalieinspektionens systematiska arbete har frågan fått ett större genomslag i EU. Det är givetvis glädjande, för utvärderingsgruppen menar att EU-arbetet är betydelsefullt för att effekten ska bli stor i Europa och världen.

Som ni förstår av de nedslag jag gjort har de redovisade miljömålen stor betydelse för både vår samtid och framtid. Det är därför viktigt att regeringen redovisar resultaten av insatserna så att även effekten av dem kan bedömas. Vi förstår att det inte är så lätt med tanke på att det tar tid innan resultat av vidtagna miljöåtgärder syns, men samtidigt är det viktigt att få ett kvitto på vad som görs och faktiskt uppnås med de resurser som satsas.

Herr talman! Vi är som sagt eniga om den rapport som utvärderingsgruppen har sammanställt. Konsensus råder.

Låt mig dock, så här i årets sista debatt, göra en personlig reflektion. Utskottets ordförande Kristina Yngwe och jag träffade i morse en delegation från Indonesien. De var här för att se vad Sverige vidtar för konkreta åtgärder för att uppnå ett hållbarare samhälle. Mycket av diskussionen kom dock att handla om hur man når konsensus. Där känner de inte tillräcklig trygghet och tillit till varandra för att få stora ramverk att sträcka sig över flera mandatperioder. För miljöns skull ska vi därför vara tacksamma att vi känner tillit till varandra och oavsett politiskt parti jobbar för att nå målen, även om vi ibland har lite olika väg dit.

Det var som sagt 20 år sedan miljökvalitetsmålen sattes upp. Nu jobbar vi med dem och är på spåret, för alla vet vart vi ska.

Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till alla i utvärderingsgruppen och till de tjänstemän som har bistått oss i arbetet. Jag hoppas på fortsatt gott samarbete.

(Applåder)

Herr talman! Martin Kinnunen har redan talat om SD:s budget för allmän miljö- och naturvård, så jag ska enbart uppehålla mig vid den del som handlar om skogen.

Skogen utgör 70 procent av Sverige, och därför är det kanske inte konstigt att vårt skogsbruk och vår skogsindustri har kommit att bli världsledande inom många delar. Skogsbruket är också en mycket viktig inkomstkälla för lantbrukare liksom för anställda och entreprenörer inom hela skogssektorn.

Nästan alla partier i kammaren har under det senaste året uttryckt oro för att arealerna skyddad, avverkningsmogen skog har växt så snabbt under senare år och för de konsekvenser det kan få för landsbygden.

Likaså har enskilda skogsägare och deras organisationer fört fram klagomål på att processerna kring skydd av skog inte är likvärdiga eller förutsägbara för ägarna. Skogsägarna ställs ofta inför fullbordat faktum utan möjlighet att förhandla eller ge sin syn på saken, trots att det ju vanligen är de som kan sin skog bäst och faktiskt är de som äger skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Denna oro från olika parter och partier har lett till att en rad processer har startats för att förbättra situationen. För det första har proportionalitetsprincipen stärkts sedan 2018. Det innebär att innan beslut fattas av myndigheter ska det vara säkerställt att nyttan för det allmänna är större än skadan för den enskilde. Vi anser att proportionalitetsprincipen i de flesta fall bör göra att redan planerade avverkningar inte hindras. Därför behövs tydliga direktiv från regeringen om hur denna princip ska tillämpas.

För det andra har regeringen efter begäran av riksdagen tillsatt en äganderättsutredning som ska se över skogsägarnas villkor. Den ska vara klar sommaren 2020. Inte minst behöver ersättningsfrågan ses över.

För det tredje har Skogsstyrelsen just avslutat en remissrunda om nyckelbiotoper. Vi hoppas och begär att detta ska vara början på en process där regeringen och Skogsstyrelsen tillsammans arbetar för att lösa upp låsningen i frågan. Här har även certifieringsorganen och skogsindustriföretagen medverkat till en rättsosäker situation för skogsägarna, som går miste om stora intäkter utan rätt till ersättning.

För det fjärde har riksdagen av regeringen begärt att artskyddsförordningen ska ses över. Dåvarande miljöminister Karolina Skog lovade 2018 att tillsätta en utredning om detta. Den väntar vi fortfarande på.

Slutligen: Under 2018 avslutades ett projekt som handlade om planer för grön infrastruktur. Vi anser att grundinställningen bör vara att det enskilda skogsbruket inte ska innefattas i arbetet med grön infrastruktur eftersom det skulle innebära att mycket makt flyttas från markägarna till länsstyrelsernas tjänstemän.

Av de här skälen vill vi att Näringsdepartementet och Miljödepartementet tillsammans ska utnyttja dessa processer för att verkligen förbättra situationen för skogsägare, landsbygd, lantbrukare, natur och Sverige. Tills dessa processer har avslutats bör ytterligare arbete med att förhindra avverkningar skäras ned till ett minimum som handlar om att skydda skog vid konstaterad förekomst av akut hotade arter och att lösa utestående ersättningsärenden.

Därför har vi skurit ned på skyddet av värdefull natur. Det är så mycket som hänger i luften och behöver utredas. När det är klart är vi beredda att ta denna diskussion igen.

(Applåder)

Herr talman! Socialdemokraterna vill bygga ett starkare och tryggare samhälle i hela Sverige. Våra prioriteringar i årets budget är välfärd och trygghet. Att vi har ett samhälle som håller ihop och fungerar är lika viktigt i Kiruna, Stockholm och Ystad som i Norsjö. Miljö- och klimatområdet, som vi diskuterar i dag, är också viktigt.

Herr talman! Vi debatterar för fullt MJU1 om allmän miljö- och naturvård. Skillnaderna är fundamentala mot förra året när vi stod här. En hastigt nedklottrad servettskiss blev då riksdagens beslut. Det renderade på miljöområdet i kraftiga neddragningar som inte minst drabbade besöksnäringen, där stora investeringar i leder och infrastruktur i vår natur skars bort.

Nu är det ett annat läge, med fyra partier som tar ansvar och lägger fram en konstruktiv och offensiv budget. Men i allt väsentligt har de högerkonservativa partierna trots massiv kritik kvar sina nedprioriteringar på detta viktiga område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Marlene Burwick har lyft fram många av våra viktiga frågor. Jag kommer därför i huvudsak att fokusera på klimat kopplat till industrins konkurrenskraft och industrins omställning.

Herr talman! Jag måste nog tyvärr återgå till debatten i torsdags, där jag tog upp rennäringen. Jag måste lyfta fram det som pågår i Jämtland och som har med biologisk mångfald att göra. Det presenterades på nyheterna på morgonen. Vi har kraftigt växande rovdjursstammar som ska samexistera med rennäringen i Jämtland. Man har fattat snabba skyddsjaktsbeslut som renderat i att rovdjursstammarna har kunnat kontrolleras. Tyvärr har det nu inneburit hot mot länsstyrelsens personal i form av personliga hot mot naturbevakarna. Sådant är absolut inte något som vi socialdemokrater tolererar, och det måste med alla medel bekämpas. Det är en fråga för polisen att utreda.

Herr talman! Resursanvändningen är global, men också i Sverige ligger den långt över det som långsiktigt är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Det investeras fortsatt stort i fossila och andra miljöskadliga råvaror. Det är produkter som borde återvinnas. I de fall de inte går att återvinna borde de fasas ut. Materialanvändningen behöver bli mer resurseffektiv, bygga på förnybara resurser och ingå i cirkulära kretslopp. Det handlar om klimatet. Det handlar om torka och dricksvattenförsörjning. Det handlar om giftiga ämnen i naturen och plast i havet. Listan kan göras väldigt lång.

Detta är en tid av snabba förändringar. Vi ser att snabba strukturförändringar och andra samhällsförändringar alltid riskerar att slå hårt mot enskilda, både mot människor och mot regioner. Missnöje och sociala motsättningar som följer gynnar destruktiva krafter. Det gäller att ta vara på kraften och kanalisera den till en progressiv förändring. Här ligger vår socialdemokratiska uppgift. Vi är den kraft i svensk politik som kan möjliggöra klimatomställningen utan att sätta den lilla människan i kläm.

Vi behöver fortsätta elektrifieringen av samhället. Utfasningen av fossilbränslehanteringen måste fortsätta. Men det kräver tillgång till biobränslen. Det kräver tillgång till högre andel återvunnen plast. Det kräver tillgång till de så kallade jordartsmetallerna, ibland kallade konfliktmetaller, inte minst för produktionen av batterier men även för andra elektriska produkter. I dag är produktionen av de här metallerna i huvudsak koncentrerad till ett fåtal ställen på jorden, inte sällan med usla arbetsförhållanden. Kina har en stor dominans på det området.

Sverige men också EU:s övriga länder har ett omställningsarbete att göra, men vi har också stora möjligheter. Sverige som gruv- och industrination måste anta denna utmaning. För att säkra omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle måste vi också kunna garantera brytningen av metaller.

Vi måste driva på och stötta de stora företagen och de investeringar som nu är annonserade. Vi ser hur företag som Preem, Northvolt, SCA, Volvo, Scania med flera står och stampar och vill komma vidare med sina viktiga investeringar. För att underlätta för dem måste vi se till helheten. Vi kan inte heller fortsätta att importera utsläpp i den omfattning som vi gör. Här är de politiska skillnaderna till synes stora i det praktiska arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag vill lyfta fram ett antal både negativa och positiva exempel som jag anser att vi behöver titta vidare på.

Före helgen tog Metso Minerals beslutet att lägga ned sin produktionsanläggning i Ersmark i Skellefteå för gruvindustritekniska materialprodukter, bland annat kvarnfoder. 160 anställda förlorar sin arbetsplats. Det är en etablering som har funnits i drygt 40 år och som har levererat produkter till svensk gruvnäring. Nu väljer man att lägga ned den och förmodligen flytta verksamheten till Indien eller Sydafrika.

Det här är inte bara illa för att arbetstillfällen försvinner. Det här är också illa därför att man lämnar en anläggning som drivs av förnybar el och flyttar till anläggningar som drivs av kol. Det kommer inte att innebära att våra gruvbolag behöver mindre av de här produkterna, utan de kommer att behöva importera sådant som produceras under sämre villkor.

Det här är ett dåligt exempel. Nämnas kan att Metso ägs av finländska staten och bland annat svenska pensionsfonder. Här har även ägarna ett ansvar.

Ett gott exempel jag tänker på är Bolidenägda Rönnskärsverken, som återvinner mest elektronikskrot i Europa. Det här gör man för att man ser att det är långsiktigt ekonomiskt hållbart men också helt och hållet nödvändigt klimat- och miljömässigt. Till den processen behövs det också jungfruligt material. Då krävs det att vi har möjlighet att bryta metaller som kan förse Rönnskärsverken med jungfruligt material. Här finns det låsningar i svensk politik som vi behöver komma loss från. Vi behöver kunna bryta de nödvändiga mineralerna även för att vi ska kunna återvinna material. Detta är ändå ett gott exempel.

Ytterligare ett gott exempel jag tänker på är Northvolts stora etablering i Skellefteå, där man ska bygga Europas största batterifabrik med över 2 500 anställda. Det är fantastiskt. Vad som också är fantastiskt och som man behöver lyfta fram är att miljöprövningen har gått på ett utomordentligt bra sätt. Företaget är värd en eloge, men även de myndigheter som har varit inne och prövat verksamheten har jobbat konstruktivt. När myndigheten har behövt kompletteringar har företagen snabbt kunnat leverera de kompletteringarna. Miljötillstånden har kommit till stånd på ett väldigt bra och snabbt sätt.

Därför tycker jag att Industriklivet i årets budget är så enormt viktigt. Det behövs, och vi behöver bygga ut det till fler branscher. Kemikalieindustrin och cementindustrin behöver göra viktiga insatser. Vi socialdemokrater är villiga att bygga vidare på satsningar som Industriklivet. Vi vill satsa på de företag som går före i omställningen. Vi vill premiera dem. Vi vill inte hamna i ett läge där vi tvingas importera miljöskadliga produkter till vår industri när motsvarande produkter kunde ha producerats i Sverige.

Vi socialdemokrater ser det här som en möjlighet, men andra tycks falla för kortsiktig populism. Vi vill se omställningen som en möjlighet för människor, och vi vill ge människorna möjlighet att ställa om.

Jag vill avsluta med att hälsa god jul till mina kamrater i miljö- och jordbruksutskottet, till kansliets personal och till talmannen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I detta anförande instämde Marlene Burwick, Malin Larsson, Markus Selin och Hanna Westerén (alla S).

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men av några anledningar kan jag inte hålla mig.

Vi hörde här den socialdemokratiske ledamoten beskriva oppositionens budget med invektiv. Jag tycker att det säger någonting om demokratisynen.

Det handlar också om det som ledamoten själv tog upp i sitt anförande, nämligen att företag som Preem, som han själv exemplifierade med, står och stampar med sina investeringar. Det reagerade jag på, för om jag inte missminner mig är det ledamoten Isak Froms parti självt som har tagit över tillståndsprocessen och helt enkelt orsakat denna situation med Preems stampande. Det är just detta att regeringen, en politiskt tillsatt församling, går in och tar över en domstolsprocess som har gjort att det är osäkert för Preem huruvida de kan få sitt tillstånd eller inte.

Det är viktigt att veta och förstå att man inte kan vara i opposition mot sitt eget regeringsparti. Man kan inte som regering bedriva en politik som man i riksdagen sedan har synpunkter eller anmärkningar på. Det blir väldigt märkligt. Man är ansvarig för sitt partis politik. Annars tycker jag att man får säga att finns en splittring inom partiet, helt enkelt.

Mot denna bakgrund undrar jag varför regeringen har tagit över tillståndsprocessen för Preem, om detta nu är så anmärkningsvärt utifrån det investeringsläge som Isak From pratade om.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för tidsåtgången. Jag kanske är tidsoptimist. Men jag är också optimist om att vi faktiskt kan göra den omställning som vi så väl behöver göra.

Vi har ju ett rättssamhälle i dag, Louise Meijer, som gör att prövningarna till slut hamnar på regeringens bord. Oavsett färg på regeringen har det varit så ända sedan miljöbalken blev antagen: I slutändan faller det på regeringen att pröva om dessa verksamheter är möjliga.

Vi kan konstatera att det går mycket lättare när företagen gör sitt förarbete. Men i vissa fall har vi låsningar, och i vissa fall får vi också tolerera att vi behöver göra investeringar för att kunna göra miljöbränslen och för att kunna återvinna exempelvis plast på ett bättre sätt. Då vill vi socialdemokrater möjliggöra det.

Vi är inte färdiga, utan vi måste göra mer. Jag tror att vi framgent kommer att komma till vad som faktiskt behöver göras för att fasa ut detta. Vi är beredda att göra det. Vi ser inte att Moderaternas miljöbudget visar den inriktningen. Vi ser inte heller hur neddragningar på biståndet skulle kunna rädda klimatet eller för den delen peka ut vilken väg våra företag ska ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Isak From behöver nog inte berätta för mig om det svenska rättssamhället. Det är inte bara jag som har synpunkter på den här processen; man kan konstatera att även den tidigare chefen för Mark- och miljööverdomstolen tycker att detta är mycket anmärkningsvärt.

Nog om det! Jag noterar att min fråga inte har besvarats, men jag har ytterligare en fråga.

Isak From tog i sitt anförande upp ett företag som lägger ned sin produktion i Sverige för att flytta den utomlands. Det är precis den politiken som Moderaterna är emot. Men den typ av politik som regeringen för får man den här konsekvensen: Vi drar ned på den svenska exporten och på svensk produktion så att i stället andra länder ska producera.

Eftersom Isak Froms parti är ansvarigt för detta undrar jag: Vad tänker han göra för att förhindra att detta sker och för att företaget ska komma tillbaka till Sverige?

Herr talman! Tack för frågan, Louise Meijer! Jag tycker att det är jättebra att Moderaterna har konstaterat att det är på det här sättet. Vi såg under åtta år av borgerlig regering hur företag efter företag flyttade ut. Under de senaste åren har vi sett hur trenden har vänt. Sedan har vi några negativa exempel, och de negativa exemplen behöver vi lyfta upp. Vi måste fråga oss vad det är som gör att man väljer att lämna en energieffektiv verksamhet i Sverige för att investera i en kolkraftsverksamhet i Indien eller Sydafrika.

Där måste vi ha en politik som pekar på detta och gör det kostsamt. Varför ska vi importera verksamheter? Det är dålig politik. Vi socialdemokrater vill mycket gärna diskutera hur Sverige kan bli en bättre industrination där fler företag väljer att lägga sin produktion.

(Applåder)

Herr talman! I dag är det lagligt att jaga med helikopter, det är lagligt att jaga med fällor och det är lagligt att använda hundjakt på rovdjur som är i färd med att föda upp sina barn. Det är lagligt att använda cirka hundra olika fällor samt ett par snaror i Sverige, men möjligheten att kontrollera hur fällorna används är minimal.

I år är det med sorg som jag noterat att Rovdjurskampanjen fortsätter. Det är en kampanj som uppmuntrar dödande och motiverar det med att det egentligen skulle handla om viltvård. Det finns ingen plan för vilka djur som ska skjutas var eller i vilket syfte. En skjuten rödräv ger 120 poäng, en gråtrut 15 poäng. Gråtruten är för övrigt sårbar och har minskat med 70 procent de senaste 30 åren.

Vinnaren år 2016 fick ihop 10 470 poäng. Han sköt 28 rävar, 7 grävlingar, 32 minkar och 394 fåglar - imponerande. Med en master i naturvårdsbiologi och ett förflutet som naturvårdskonsult kan jag ändå inte se kopplingen mellan allt detta dödande och naturvård.

Herr talman! Det har gått utför i Sverige vad gäller jakten. Jägarförbundet har beskrivit Sverige som det mest jaktliberala landet i världen.

Det behövs en statlig myndighet för jakttillsyn, där natur- och jakttillsyn är prioriterade arbetsområden. Men jag är inte ensam om att vilja ha en särskild myndighet för jakt. Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har motionerat om liknande önskemål. Centerpartiets och Sverigedemokraternas motioner är dessutom mycket lika. Men när en går in och läser deras motioner ser en att Centern inleder med: "Grunden för en välfungerande viltförvaltning är en välorganiserad och aktiv jägarkår." En aktiv jägarkår betyder jakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag håller inte med. Grunden är fungerande ekosystem. Målet är fungerande ekosystem - inte att maxa antalet dödade djur på kort tid.

Centerpartiet vill inte heller att EU ska "ställa sig i vägen" för Sveriges tillståndsprocesser. Här vill Centerpartiet alltså ignorera konventionen om biologisk mångfald och helst även EU:s art- och habitatdirektiv. De skriver också att "en trovärdig rovdjurspolitik kräver en aktiv förvaltning". Jag undrar vad Centerpartiet tror på. Kanske tror de på att de 2,5 procent i Sverige som är jägare är deras kärnväljare. Och kanske har de rätt.

Herr talman! Mina kärnväljare är de som inte har någon röst. Det är alla de arter och alla de djur som finns, som har rätt att finnas, men som vi begränsar, utsätter för lidande, dödar och utrotar. Och det är för mina kärnväljare som jag vill inrätta en särskild myndighet.

Herr talman! I Sverige finns en utbredd illegal jakt där mer än var tionde varg skjuts illegalt, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt. Det råder en kultur inom vissa jaktorganisationer där detta accepteras i hög grad, vilket bekräftas i en intervjustudie av Erica von Essen vid SLU. Christer Järlås, miljöåklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund, säger att den illegala jakten är "bortom all kontroll från myndigheterna".

Herr talman! Kristdemokraterna skriver i sin motion att "det skall upprättas en ny viltvårdsmyndighet som får ansvar för dessa frågor. Utöver att det behövs en ny myndighet behöver vi även samverka med våra grannar, och då framför allt med Norge."

Herr talman! Jag tycker att Statens naturoppsyn i Norge kan vara en modell för en sådan myndighet, och jag hoppas att vi är eniga i fråga om det. Det finns alltså en myndighet där som ansvarar för att kontrollera jakt och fiske med ca 300 personer som jobbar operativt i fält. De har möjlighet att kontrollera vapenlicenser, jaktkort, fiskekort med mera. En sådan myndighets uppgifter kan även innefatta inventering och kvalitetssäkring av observationer. Den bör finansieras genom skatter eller avgifter som betalas främst av dem som jagar.

Herr talman! Naturvårdsverket föreslog förra året att man ska tillåta att jaga följande åtta djurarter med pilbåge: bisam, bäver, grävling, hare, mårdhund, rådjur, räv samt tvättbjörn. Vi vet att pilbågsjakt innebär en stor risk och ett onödigt lidande. Hur går detta ihop med § 27 i jaktlagen där det står att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande?

Herr talman! Naturvårdsverket föreslår även att jakt på ekorre och hermelin ska införas och att nötskrikan ska användas som övningsdjur vid skjutning.

Herr talman! Vad är syftet med detta? Jo, det står uttryckligen att jakt ska främjas och att alla djur ska ses som resurser. Om de inte jagas är de en outnyttjad resurs. Detta vill vår myndighet för naturvård minimera.

Herr talman! Jag är både ledsen och stolt över att tillhöra det enda parti som kan stå i denna kammare och säga emot. Miljöpartiet bygger på solidaritet med allt levande. I våra stadgar står det inskrivet att vi delar solidaritet med djur, natur och ekosystem. De har rätt till sin egen existens oavsett nytta för oss människor. Egentligen borde detta inte alls vara radikalt. Det framgår nämligen tydligt att Sverige har ett ansvar att bevara alla arter inom nationens gränser enligt konventionen för biologisk mångfald som vi tillsammans med en majoritet av världens länder har skrivit under. Men Naturvårdsverket kan med denna grundinställning inte säkra att konventionen för biologisk mångfald följs och implementeras. Därför vet vi, herr talman, att vi behöver en särskild myndighet som verkar för att lagarna, skyddet och rättigheterna för djuren efterlevs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag vill inte förlänga debatten med en replik på ett anförande som har en något lös koppling till denna debatt om utgiftsområde 20. Men jag tycker ändå att det är värt att ta en replik när vi har en ledamot i salen som plockar upp en sluten grupp på sociala medier med 146 medlemmar och låter det på något vis vara bärande för alla Sveriges jägare och för jakttillståndet i Sverige. Jag ska inte säga att det är fråga om några lögner. Gruppen finns, men jag tror att vi som ledamöter ska vara försiktiga med att låta oss vägledas i vår politiska analys av vad någon mytoman i en sluten Facebookgrupp har skrivit och lagt upp. Jag tror att det är någonting som vi ska försöka undvika.

När det gäller de synpunkter som kom på Centerpartiets politik kan jag i korthet säga att det för oss är en självklarhet att aktiv förvaltning är en bärande del i viltförvaltningen i Sverige. Det är klart att vi måste ha en jakt. Det finns tillfällen då det kan finnas skäl att se över hur den lagstiftning som rör jakten ska se ut. Det finns absolut situationer då jag och Centerpartiet tycker att vi behöver överväga om vi inte kan ha lite mer aktiv förvaltning. Skarvbeståndet i Sverige är ett sådant exempel. Alla i denna kammare vet att vi har enorma problem med vildsvinsskador. Där kanske det inte är lagstiftning som behövs. Det är snarare hinder kring hur viltkött ska tillvaratas som man behöver ta itu med för att komma till rätta med situationen.

Jag tycker att det är fullständigt naturligt att man som politiskt parti säger att det behövs en aktiv förvaltning i detta land. Dessutom tror jag att det är rätt.

Herr talman! Jag tackar Magnus Ek för frågan, men jag uppfattade den inte riktigt. Jag vet inte vilken Facebookgrupp och vilket uttalande som Magnus Ek syftar på. Det är nog ganska tydligt att vi har olika grundvärderingar i våra partier. Centerpartiet ser allt som är grönt som resurser som ska utnyttjas maximalt. Men vi i Miljöpartiet ser att det finns ett inneboende värde hos allt som är levande.

Jag är också nyfiken på vad syftet med jakten är. Från Centerpartiets håll hörs en hel del problematiserande kring den stora vildsvinsstammen och de stora betesskador som försvårar för skogsbruket. Det uppstår också många skador i trafiken. En lösning på allt detta är faktiskt att få ekosystemen att vara mer i balans. Hade vi haft predatorer i Sverige som kunde utgöra sin ekologiska funktion hade vi inte behövt ha dessa stora problem, och då hade vi inte haft så stora kostnader för betesskador med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag hänvisade till denna grupp eftersom du, Rebecka Le Moine, i ditt anförande refererade till någonting som du kallade för Rovdjurskampanjen. Eftersom jag inte hade hört talas om den tog jag mig friheten att försöka ta reda på vad det är som ledamoten står och hänvisar till. Det som jag hittar är alltså en sluten Facebookgrupp med 146 medlemmar. Jag kan inte se vad som skrivs i den eftersom jag inte är medlem. Men jag måste ändå anta att det är den som du hänvisade till. Jag tror inte att det är någonting som vi ska vägledas av när vi försöker avgöra vilken lagstiftning som vi ska ha kring jakt och viltvård i Sverige.

Vildsvinen är framför allt ett problem för skogsbruket och jordbruket. Vill du se effekterna av vildsvinen är du varmt välkommen hem till mig i Gryt där vildsvinen har vänt upp och ned på i princip varenda åker som finns. Jag tror inte att någon här inne anser att det är rimligt att vi ska ha predatorer i hela landet som håller den ökande vildsvinsstammen nere. Jag tror att vi alla kan inse att det är en orimlig situation att tro att rovdjursstammarna skulle expandera så mycket i södra Sverige att de kan hantera vildsvinen. Det måste vi klara av på andra sätt. Detta är nämligen ett bekymmer för trafiken, för jordbruket och för skogsbruket.

Herr talman! Jag tackar för förtydligandet. Nej, detta är en kampanj som drivs av Jaktjournalen, och den är ganska känd. Om du, Magnus Ek, söker på Rovdjurskampanjen kommer du direkt till Jaktjournalen som stoltserar med att denna kampanj nu är igång. Där framgår också hur många poäng som man får för de olika djuren. Denna kampanj har dock fått mycket kritik. Därför var den nedstängd under ett eller två år.

Jag konstaterar att Magnus Ek tycker att det är orimligt med fungerande ekosystem. Då kan jag återigen bara konstatera att vi skiljer oss väldigt mycket åt i våra värderingar. Jag tycker att det är orimligt att människan ska försöka ta alla rovdjurs och predatorers roll och tillintetgöra deras roll. Så jobbar man inte i andra länder, till exempel i Indien, där man även har farliga rovdjur som tiger som jag har jobbat mycket med. Det är bara att konstatera att vi har helt olika värderingar när det gäller djurens rätt att existera.

(TALMANNEN: Jag påminner debattörerna stillsamt om att vi brukar tala via talmannen och inte dua varandra.)

Herr talman! Jag var faktiskt fundersam till om jag skulle ta replik på Rebecka Le Moine eftersom det var så otroligt mycket märkligt i hennes anförande att jag inte vet i vilken ände jag ska börja.

Ja, vi vill ha en egen jakt- och viltvårdsmyndighet just för att få bort våra aktivister på myndigheter från jakten. Vi vill ha människor som vet vad jakt och viltvård handlar om. Därför vill vi ha en egen jakt- och viltvårdsmyndighet.

När det gäller Rovdjurskampanjen brukar Rebecka Le Moine tala mycket om mångfald. Rovdjurskampanjen är just till för att man ska kunna begränsa antalet predatorer som inte har naturliga fiender och därmed få en större mångfald.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Rebecka Le Moine talade även om olika värderingar, och det är mycket tydligt att vi har olika värderingar. Tidigare i höstas var bland andra Rebecka Le Moine med på rovdjursmarschen här i Stockholm tillsammans med en representant från Vänsterpartiet. Det var en demonstration där militanta djurrättsextremister var med. Det handlar bland annat om Hunt Saboteurs Sweden, Djurfront och Djurens Revolt. Detta är alltså organisationer som hotar och hatar och som alltså går till attack mot jägare. De sågar ned jakttorn så att det är stor risk att jägare ramlar ned och bryter ryggen eller till och med dör. Man har inga skrupler för hur man agerar.

Är det så att Miljöpartiet och Rebecka Le Moine står bakom den typen av djurrättsextremism eftersom Rebecka Le Moine var med i rovdjursmarschen i Stockholm tidigare i höstas? Om Rebecka Le Moine är med legitimerar hon därmed även den formen av extremism. Står Rebecka Le Moine och Miljöpartiet bakom den?

Fru talman! Vad är en aktivist? Är det någon som tycker någonting, som debatterar någonting, som står för någonting, medan en person som bedriver jakt inte är en aktivist? Vilka får vara med i våra myndigheter, och vilka får jobba i en länsstyrelse? Det verkar vara mycket mer av en aktivist, så länge man inte har ett vapen i hand, eftersom det då är legitimt.

Vad gäller den rovdjursmarsch jag deltog i fanns människor som jag inte känner. Det är naturligt. Jag har varit med i många demonstrationer. Jag har varit med i klimatmarscher i olika skalor, och jag var själv med och arrangerade klimatmarscher innan jag blev politiker.

När man deltar i en demonstration, en marsch eller en manifestation, i ett sammanhang med många människor, är det omöjligt att utkräva att alla ska veta vilka alla andra är. Det är helt orimligt. Jag kände inte alla som var där. Om det skulle finnas någon som har blivit dömd eller varit kriminell på plats kan jag inte skuldbeläggas eller ta ansvar för den personen, som jag inte känner eller någonsin har träffat förut.

Det här är ett långsökt sätt att försöka smutskasta en fråga som verkligen är viktig att vi tar tag i, nämligen den utbredda illegala jakten i Sverige. Vi i Miljöpartiet är ensamma i kammaren om att nämna att det finns en utbredd illegal jakt - det motiverar en licensjakt på fridlysta och rödlistade djur - som faktiskt bryter mot EU:s art- och habitatdirektiv.

Det här är viktiga frågor, och jag hoppas att vi kan diskutera dem utan att slänga på varandra ord som terrorist med mera.

Fru talman! Illegal jakt har vi diskuterat många gånger, men inte när vi debatterar utgiftsområde 20 eftersom det inte avhandlar just jakt.

Sedan var det frågan om myndighetsaktivister. Myndighetsanställda ska inte driva egna agendor. De ska driva demokratiskt fattade beslut. Tyvärr ser vi på flera fronter i Sverige att så inte sker. Bland annat finns en del myndighetsaktivism runt området jakt och viltvård. Det är anledningen till att vi vill ha en egen myndighet där det finns människor som kan området och vet vad de pratar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

När det gäller rovdjursmarschen kunde Rebecka Le Moine ha gjort en enkel googling. Då hade hon sett vilka som var inbjudna och som hade deltagit i tidigare rovdjursmarscher. Jag fick inte något svar huruvida Rebecka Le Moine står bakom dessa extremister eller om hon tar avstånd från dem.

Fru talman! Jag har tagit upp frågan eftersom vi också har behandlat en att-sats i en motion som jag har väckt som rör just en viltmyndighet. Därefter har vi kommit in på denna debatt, just för att Kjell-Arne Ottosson har begärt replik och ställt dessa frågor. Därför står vi här och pratar om rovdjursmarschen.

Jag har tagit avstånd från allt som inte är demokratiskt och fredligt. Det borde jag inte behöva säga eftersom jag jobbar i demokratins tjänst som politiker. Återigen säger jag att det inte går att ta ansvar, eller att man inte ens ska behöva ta ansvar, för alla människor som befinner sig på Sergels torg samtidigt som man själv är där. Det är orimligt att kräva det.

När det kommer till viltvårdsmyndighet hoppas jag ändå att Kjell-Arne Ottosson kan tycka att den modell som finns i Norge är en bra lösning. Man pekar där ut olika ansvarsområden och ger dem till en specifik myndighet.

Fru talman! Jag tänkte tala om moral. Det är inte så ofta som moral diskuteras när man pratar om de olika anslagen hit och dit. Det är svårt att förstå att bakom pengarna finns faktiskt moraliska avvägningar.

Jag tänkte tala om just skillnaderna mellan regeringens budget och Moderaternas budget, därför att jag tycker att det är där de moraliska skillnaderna syns som tydligast.

Den stora skillnaden är att Moderaterna gör kraftiga nedskärningar på miljö- och klimatarbetet i budgeten. Men det stannar inte där, fru talman, utan vad som händer är att man försöker fixa till detta genom att flytta pengar från biståndsdelen till miljö- och klimatdelen.

Detta är ett cyniskt sätt att jobba på. Om man tittar på detta i siffror sänks biståndsbudgeten med 7 miljarder kronor. Som av en händelse är det här exakt samma summa som man sedan väljer att dra ned på kostnaden för utsläpp. Den moraliska kontentan betyder att man tar pengar från fattiga människor och använder dem för att göra det billigare för svenskar att släppa ut. Man vill göra det billigare för stadsbor att köra bil i staden, på bekostnad av människor på andra sidan jorden som dessutom drabbas av klimatförändringarna.

Jag tar det igen: Man tar pengar från fattiga människor som drabbas av klimatförändringarna och lägger dem på att göra det billigare att släppa ut koldioxid i Sverige. Samtidigt gör man ett siffertrixande genom att flytta pengar till miljöbudgeten och göra drastiska och drakoniska nedskärningar där. Det är utgångspunkten.

Jag tycker att det här är en i grund och botten moraliskt förkastlig budget. Det handlar om moral, och det är moraliskt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag tänkte gå vidare till en annan fråga som har debatterats mycket i dag och i klimatpolitiken generellt. Det gäller frågan om effektivitet. Moderaterna och andra partier i kammaren har lyft upp som ett av de viktigaste rättesnörena att klimatpolitiken måste vara effektiv. Det intressanta är att Moderaterna gör en dubbelstöt. Man lyckas åstadkomma något helt otroligt genom att införa en ny typ av satsning som är den minst effektiva satsningen som kan hittas i hela kammaren, nämligen satsningar på klimatkompensation med hjälp av CDM-krediter. Utöver detta gör man, som bekant, också en kraftig minskning på skatten på att släppa ut, vilket är den mest effektiva åtgärden för att minska utsläppen.

Det är helt otroligt! Man säger att effektivitet är viktigt för klimatpolitiken. Sedan gör man två saker som är det mest ineffektiva man kan göra i en budget. Det är nästan helt otroligt att man kommer undan med den retoriken. Nu kan jag bara glädjas åt att Dagens Nyheter har haft en lång granskning av hur ineffektiv klimatkompensation är. Bland annat konstaterar granskningen att så lite som 2 procent av klimatåtgärderna i Moderaternas budget faktiskt leder till minskade utsläpp. Satsningen på klimatkompensationen är enormt beklagligt dålig.

Utöver detta finns en utsläppsbroms inom EU-systemet, och även det är verkligen ineffektivt med tanke på att det finns en automatisk annullering av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem. Det innebär alltså att Moderaterna eldar för kråkorna.

Sammanfattningsvis kan jag säga om effektivitet att Moderaternas lösning är att hellre skopa ut vattnet ur båten än att faktiskt laga hålet i båten. Det är en sammanfattning av Moderaternas klimatpolitik.

Det är stora skillnader i politiken. Ofta uppfattar jag det som att gemene man tänker att alla partier vill väl för miljön. Men så är det inte. Moderaterna har bestämt sig för att kirurgiskt minska på satsningarna på miljön. Det står i skarp kontrast till regeringen, som år efter år ökar anslagen och satsar mer på miljö och klimat.

(Applåder)

Fru talman! Jag håller med om att det finns moraliska skillnader, och jag ska utveckla vad den främsta moraliska skillnaden består i.

Fru talman! Mitt under brinnande klimatkris gör Miljöpartiet avvecklingen av fossilfri el till sin paradfråga. Det verkar inte finnas något viktigare än att Sverige ska avveckla kärnkraften, när vi vet att kärnkraften är det som försörjer 40 procent av Sverige med fossilfri el.

Det finns inget land som har avvecklat kärnkraften och samtidigt minskat sina utsläpp. Det är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Min fråga till Lorentz Tovatt är därför: Hur kommer det sig att Miljöpartiet driver en politik som stänger ned kärnkraften i Sverige när det behövs en politik som gör det precis motsatta?

Fru talman! Jag tackar för frågan från Louise Meijer.

En sak ska göras tydlig från första början: Det är inte jag som avvecklar kärnkraften. Det är inte mitt parti. Det är inte Lorentz Tovatt eller någon annan i mitt parti som fattar beslut om att avveckla kärnkraften. Vi har tvärtom skrivit under en överenskommelse där vi säger att man inte ska avveckla kärnkraften med politiska beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det som avvecklar kärnkraften nu är marknaden. Kärnkraften blir helt enkelt mindre och mindre lönsam för varje dag som går. Det är bara att titta på kostnaden för ny förnybar el och jämföra den med kostnaden för ny kärnkraft. Även om man jämför med befintlig kärnkraft kan man konstatera en sak: Kärnkraften blir dyrare för varje dag som går. Vind och sol blir billigare för varje dag som går.

Detta borde glädja en moderat. Moderaterna har väl någon idé om att man ska utgå från marknadstänkande när man utformar styrmedel och när man ser sitt favoritsamhälle framför sig. Det ska väl vara någon form av marknadslogik som styr investeringar och liknande. Men den logiken har man vänt sig bort från nu. Nu vill man ha kraftsocialism. Man vill på olika sätt understödja kärnkraft trots att det är en olönsam energikälla.

Det är jätteviktigt att vi fortsätter ha en fossilfri och naturligtvis också förnybar elproduktion i Sverige. Jag kan bara konstatera att vi är på väg dit. Det investeras nu nästan lika mycket i vind som det investerades i kärnkraft under åren det gjordes som mest. De reaktorer som nu stängs ersätts med råge av ny vindproduktion. 80 miljarder kronor har investerats sedan den energiöverenskommelse som alla partier - eller inte alla men de flesta av partierna här inne - skrev under. Det är en succé. Det är en succé som bygger på investeringar i förnybar elproduktion, och den ersätter kärnkraften med råge.

Fru talman! Miljöpartiet och Lorentz Tovatt får gärna berätta för mig om regeringens elcykelsubventioner och regeringens klimatångestterapi. Men Miljöpartiet behöver inte berätta för mig som moderat om marknadsekonomi.

Det är inte en fri marknad när ens konkurrenter får subventioner. Det är inte en fri marknad när ens produkt straffbeskattas. Det är helt enkelt inte rättvis konkurrens då. Så kom inte och hävda att beslutet om nedläggning av svensk kärnkraft fattats på marknadsmässiga grunder! Det har snarare fattats på grund av avsaknad av marknad.

Jag måste återigen ställa frågan: Varför bidrar Miljöpartiet till att avveckla fossilfri el när vi vet att elbehovet kommer att öka kraftigt, så mycket som 60 procent, till år 2045?

Fru talman! Med all respekt måste jag be Louise Meijer att titta på energipolitiken igen och se vad som faktiskt händer på marknaden.

Allmän miljö- och naturvård

Det vi gör nu är att avveckla subventionerna till det förnybara därför att det kan stå på egna ben. Investeringar som i dag görs i vind och sol görs på marknadsmässiga grunder. Investeringar i kärnkraft sker knappt i dag på grund av att det helt enkelt inte finns någon marknadsekonomi i de investeringarna.

Det vi dessutom gjorde med energiöverenskommelsen var att vi faktiskt var snälla mot kärnkraften såtillvida att vi tog bort den straffbeskattning som Louise Meijer talar om. Det vill säga att trots de otroliga stödåtgärder som det banades väg för i energiöverenskommelsen klarar inte kärnkraften att stå på egna ben. Det är det som nu händer på marknaden - i land efter land går det inte att bygga ny kärnkraft därför att det helt enkelt är för dyrt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)

Näringsliv