Marta Obminska (M)

Motion till riksdagen 2018/19:1653 av Marta Obminska (M) Ökad spridning av information avseende endometrios Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att studenter på vårdutbildningar och vårdpersonal utbildas om endometrios med sikte på tidiga och korrekta diagnoser

Inlämnad

2018-11-28

Förslag

1

Datum

2018-11-28

Utskottsberedning

2018/19:SoU8

Motion till riksdagen 2018/19:1652 av Marta Obminska (M) Krav på uppföljning av frånvaro i skolan på grund av eventuellt hedersförtryck Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frånvaro i grundskolan ska följas upp när den grundar sig i eventuellt hedersförtryck och tillkännager

Inlämnad

2018-11-28

Förslag

1

Datum

2018-11-28

Utskottsberedning

2018/19:UbU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:1651 av Marta Obminska (M) Avskaffande av fribelopp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa inkomstbegränsning vid berättigandet av studiemedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Studenter

Inlämnad

2018-11-28

Förslag

1

Datum

2018-11-28

Utskottsberedning

2018/19:UbU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2018-05-31

Datum

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 17 minuter

Justering

2018-04-26

Datum

2018-05-08

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

19

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2018-04-24

Datum

2018-04-25

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Motion till riksdagen 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. (M) med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att 3 första meningen lagen om regionalt utvecklingsansvar ska lyda: Denna lag gäller för landstingen, dock inte Stockholms läns

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

1

Datum

2018-04-25

Utskottsberedning

2017/18:KU46

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. (M) med anledning av prop. 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av den nya bestämmelsen

Inlämnad

2018-04-04

Förslag

1

Datum

2018-04-04

Utskottsberedning

2017/18:KU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2017/18:1009 Utvisning av utländska studenter av Marta Obminska (M) till Statsrådet Heléne Fritzon (S) På senare tid har flera fall av så kallade kompetensutvisningar av studenter uppmärksammats runt om i Sverige och nyligen i Uppsala. Det handlar om utländska studenter som kommer hit och studerar vid svenska

Inlämnad

2018-03-12

Besvarare

Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Fråga 2017/18:833 De växande vårdköerna av Marta Obminska (M) till Socialminister Annika Strandhäll (S) Ett av de största problemen i svensk sjukvård är de växande vårdköerna. Det var ett stort misstag av den nuvarande regeringen att år 2015 avskaffa den kömiljard som den tidigare alliansregeringen införde. På bara

Inlämnad

2018-02-22

Besvarare

Socialminister Annika Strandhäll (S)

Fråga 2017/18:729 Regeringens åtgärder mot månggifte av Marta Obminska (M) till Statsrådet Heléne Fritzon (S) Månggifte, eller tvegifte, är sedan länge förbjudet i Sverige. Förbudet är ett viktigt ställningstagande för jämlikhet och jämställdhet men omfattar i dag inte de äktenskap som ingåtts i andra länder. Moderaterna

Inlämnad

2018-02-06

Besvarare

Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Det ska stå i skadeståndslagen att en person som fått sina rättigheter enligt Europakonventionen kränkta av staten eller en kommun ska få ersättning för de skador som uppkommit. Staten eller kommunen ska betala ut skadestånd i den utsträckning som är nödvändig för att gottgöra skadorna.

Sedan 1995 gäller Europakonventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag.

Rätten till ersättning i vissa fall till den som har drabbats av skada vid vissa frihetsberövanden eller andra tvångsåtgärder ska också utökas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2017-12-20

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07

Fråga 2017/18:304 Kriminaliteten i Uppsala av Marta Obminska (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Polisen i Uppsala möter allt större utmaningar. Under ett år har antalet anmälda personrån och sexuella ofredanden i centrala Uppsala ökat med över 60 procent. Samtidigt finns stora problem med gatubarn

Inlämnad

2017-11-21

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 34 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.

För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Motion till riksdagen 2017/18:3116 av Marta Obminska (M) Obligatorisk utbildning i hedersrelaterat förtryck och våld på socionomutbildningarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk utbildning i hedersrelaterat förtryck och våld på socionomutbildningarna och

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

1

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:UbU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3240 av Karin Enström m.fl. (M) EU-samarbetet nu och i framtiden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU-samarbetet ska användas för att hitta lösningar på gränsöverskridande problem och om att problem som bäst hanteras på nationell nivå

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

21

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:FiU5 2017/18:JuU13 2017/18:KU34 2017/18:KU36 2017/18:KU39 2017/18:MJU18 2017/18:MJU22 2017/18:NU11 2017/18:UU10 2017/18:UU11

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3173 av Ulrika Karlsson i Uppsala m.fl. (M) Fast förbindelse mellan Håbo kommun och Knivsta kommun Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en vägfärja (frigående eller linfärja) mellan Skokloster i Håbo kommun och Västersjö i Knivsta kommun

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

1

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3130 av Beatrice Ask m.fl. (M) Ett förstärkt fri- och rättighetsskydd och andra grundlagsfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid nästa översyn av regeringsformen överväga om fler fri- och rättigheter bör omfattas av begränsningsreglerna

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

4

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:KU34

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag