Studiestöd

Betänkande 2018/19:UbU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 mars 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om studiestöd (UbU15)

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om studiestöd. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet, avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-02-07
Justering: 2019-02-26
Trycklov: 2019-03-01
Reservationer: 11
Betänkande 2018/19:UbU15

Alla beredningar i utskottet

2019-02-05, 2019-02-07

Nej till motioner om studiestöd (UbU15)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 motioner om studiestöd. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet, avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-03-12
Debatt i kammaren: 2019-03-13
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:UbU15, Studiestöd

Debatt om förslag 2018/19:UbU15

Webb-tv: Studiestöd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 102 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att Sverige är ett fantastiskt land när det gäller möjligheten att studera på i stort sett alla nivåer. Det finns bra former av studiemedel. Dock måste studiemedlen anpassas efter verkligheten, och det är det som det handlar om här.

Själv har jag ett 30-årigt förhållande med Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Jag har väldigt nöjd med förhållandet tidigare. Nu är det lite tuffare, nu kommer återkrav. Men det har gjort att jag kunnat läsa en lång utbildning på universitet, så det är samtidigt något som är väldigt bra.

Frågan om studiemedel berör många människor. Därför är det många motioner, vilket är väldigt roligt. Betänkandet innehåller över 30 yrkanden och 11 reservationer, så det är ett stort intresse för frågan. Jag står förstås bakom alla reservationer från Moderaterna, men jag yrkar bifall bara till reservation nr 5, som vi har tillsammans med KD.

I takt med att samhället har förändrats har även arbets- och studielivet förändrats. Förr läste man ofta en utbildning direkt efter gymnasiet. Man arbetade ofta på samma arbetsplats och hade kanske samma yrke hela livet. Man kanske också skaffade barn efter att man hade studerat.

Så ser det inte alltid ut längre. Det är ganska mycket som har förändrats. Vi måste anpassa oss till förändringarna i samhället, till hur arbetsmarknaden ser ut, till olika innovationer och också till hur livet förändras. Då måste också studiemedlen följa dagens förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Vi behöver stärka möjligheterna till vidareutbildning och omställning genom att se över studiemedelssystemet. Det måste ändras så att det passar även för äldre. Om man har en högskoleexamen ska man ha möjlighet att läsa in ytterligare en examen, och det ska också kunna ske senare i livet. Man kanske vill ha en ny utbildning eller en vidareutbildning. Det kan också vara så att ens första utbildning startar ganska sent. Men då måste man förstås ha en möjlighet till finansiering.

Majoriteten avstyrker våra motioner, som jag tycker är väldigt bra och angelägna, med hänvisning till att det kanske kommer att vidtas olika åtgärder. Men vi känner oss väldigt otåliga. Vi tycker inte att det kan vänta längre, utan vi vill påskynda dessa viktiga förändringar. Därför har vi väckt de här, tycker jag, bra motionerna.

Vi talar om ett omställningspaket. Där ingår till exempel en höjning av fribeloppet, en ökning av antalet extra studieveckor för den som fyllt 40 år från 40 till 60 veckor och en höjning av åldersgränsen för studiemedel till 60 år från dagens åldersgräns 56 år som infördes 2013. Vi vill också ge möjlighet till tilläggslån för studerande över 25 år som har barn och även ge möjlighet för den som sedan tidigare har en högskoleutbildning att få studiemedel.

Jag yrkar alltså bifall till reservation nr 5.

(Applåder)


Anf. 103 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas två reservationer på området, reservationerna 2 och 8.

När man läser de inkomna motionerna är det ganska lätt att se en röd tråd. Flera partier talar om att möjligheten till studier senare i livet behöver förbättras. Men förslagen skiljer sig åt så pass mycket att ingen majoritet för något förslag uppstår, vilket resulterar i att det i princip inte blir någon förändring alls.

Jag skulle vilja hänvisa till en historia som jag då och då får återberättad för mig om Finland 1985. Där låste man mer eller mindre in ett antal styrande politiker i ett rum och lät dem inte komma ut förrän de hade kommit överens. Jag skulle gärna se att vi gör samma sak.

Vi är olika partier med olika ingångvärden, men vi är samtidigt alla överens om att Sverige ska behålla och stärka sin roll som kunskapsnation och att ett av många mål vi alla siktar på är möjligheten till studier senare i livet och längre upp i åldrarna, för att bara ta ett exempel.

Låt oss då ta fasta på det faktum att vi har samma mål och sätta oss ned för att diskutera vilken väg som är bäst för att komma dit. Jag är övertygad om att vi ska kunna komma överens för lärares, för elevers och för Sveriges framtid. Min och mina partikamraters dörr står alltid öppen för diskussioner.

Sverige ska vara ett land där människor kan bo, verka och ha barnen i skola även utanför de större orterna. Därför föreslår vi att examinerade lärare som tar anställning i områden som av EU definieras som glesbygd ska få 15 procent av sin studieskuld avskriven varje år som de arbetar i glesbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Här är återigen en sådan fråga där andra partier från både vänster och höger är inne på en liknande linje, även om det talas om exempelvis olika procentsatser. Det här är en satsning som behöver göras för att åtgärda exempelvis lärarbristen i våra glesbygder och för att kunna bevara eller återskapa en levande landsbygd.

På landsbygden är det ofta svårt att rekrytera läkare och sjuksköterskor, vilket hotar såväl vårdens kvalitet som patientsäkerheten. Att locka läkare till landsbygden är en utmaning inte bara i Sverige utan även i andra delar av världen. I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare kan förbinda sig att arbeta ett visst antal år och som bonus få sin studieskuld reducerad.

Vi anser att systemet är intressant och vill därför att det ska kostnadskalkyleras och utredas för motsvarande svenska förhållanden. Ett motsvarande system kan även appliceras på sjuksköterskor för att de ska vilja söka sig till mindre attraktiva orter och till glesbygden.

Den internationella samarbetsorganisationen OECD granskar varje år utbildningssektorn i sina medlemsländer. En faktor som organisationen tittar på är den så kallade utbildningspremien, det vill säga hur mycket du tjänar på att plugga vidare jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet. Sverige brukar hamna i botten, och den senaste undersökningen var tyvärr inget undantag. Sverige har den klart lägsta utbildningspremien av samtliga OECD-länder och är därmed det land där det lönar sig minst att skaffa sig en högre utbildning.

I mitt anförande i debatten om studiestöd i december förra året ställde jag den retoriska frågan om vi har ett problem med så kallad felutbildning i Sverige. Med det begreppet menas att en person har utbildningskvalifikationer som överstiger de kompetenskrav som finns för en tjänst, samtidigt som personen saknar kompetens för att ta anställning inom de yrken där det behövs arbetskraft. I dag vill jag svara på den frågan. Och svaret är, tyvärr, ja. Åtta av tio studenter uppger att de studerar för att få jobb, så motivationen och viljan är således inte problemet. Men studier visar på en betydande felutbildning hos den svenska arbetskraften. Statistiken visar att fyra av tio högskoleutbildningar är rena förlustaffärer. Man studerar helt enkelt fel inriktning om målet är att få ett jobb.

En kvantitativ utbyggnad av det svenska utbildningssystemet ser Sverigedemokraterna därför inte som en garanti för att matchningsproblemen på arbetsmarknaden blir lösta. Den lägre utbildade riskerar snarare att bli utan jobb, samtidigt som andra utbildar sig inom områden där det inte finns jobb eller något behov och i stället får arbeten som inte ställer krav på kompetens som motsvarar utbildningsnivån.

Felutbildning innebär också med stor sannolikhet att lönepremien påverkas negativt. Om många på arbetsmarknaden har formellt högre kvalifikationer än vad som krävs för aktuella jobb kommer lönerna att vara förhållandevis låga för dessa personer. Med andra ord blir utbildningspremien låg, vilket ytterligare bidrar till arbetsmarknadens matchningsproblem. Ni känner säkert igen detta från mitt anförande i december förra året.

Sverigedemokraterna föreslår därför, som en del av lösningen, att man ska uppmuntra studenter att gå de utbildningar där det finns ett stort behov på arbetsmarknaden och som är viktiga för Sveriges ekonomi och framtida utveckling genom att ge studenterna på sådana utbildningar mer i studiebidrag. Vi föreslår därför ett påslag på studiebidraget med 1 000 kronor i månaden för dessa utbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det kommer att belasta statskassan en del, ja, men om vi lyckas med att få fler studenter att välja dessa utbildningar är vi övertygade om att vinsterna på sikt kommer att vida överstiga kostnaderna och felutbildningarna att minska. Vilka utbildningar som avses är ju såklart ett levande dokument baserat på arbetsmarknadens rådande behov och prognoser. Men det kan enligt vår uppfattning röra sig om exempelvis vissa ingenjörs- och it-relaterade utbildningar, sjuksköterskor eller lärare.

Individens incitament för att välja utbildning utifrån arbetsgivarnas behov behöver stärkas. Ett sätt är förslaget om förhöjt studiestöd för bristyrken, ett annat är avskrivningar av studielån för lärare som tar anställning i glesbygd. Efterfrågade yrken och utbildningar blir mer attraktiva genom att utbildningspremien stiger. Först då kan utbildningen komma i takt med omvärlden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Grubb, Patrick Reslow och Robert Stenkvist (alla SD).


Anf. 104 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 9. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi endast bifall till den.

Oavsett vem man är, varifrån man kommer eller vilka föräldrar man har ska man ha goda möjligheter att studera i Sverige och även kunna lyckas på arbetsmarknaden, för jobb är något av det allra viktigaste, om inte det absolut viktigaste, för att bryta utanförskap och få fler människor in i samhället.

För att få människor i arbete krävs en rad reformer. Det handlar bland annat om utbildning och att ge bättre förutsättningar att studera såväl på gymnasial nivå som i vuxenutbildning, högre utbildning och även vidare i det svenska utbildningssystemet.

Att tillhandahålla ett högkvalitativt utbildningssystem är en av politikens viktigaste roller. Det är viktigt för individens möjligheter att få ett arbete men också för förutsättningarna att personligen bilda sig. För samhället är det helt avgörande att människor får möjlighet till en utbildning av hög kvalitet för att kunna möta de behov som finns på arbetsmarknaden och för att lyckas med de stora utmaningar som vi i dag har på arbetsmarknaden på grund av missmatchning; till exempel misslyckas var fjärde rekrytering.

Att stärka utbildningarnas kvalitet är helt avgörande, men det behövs också ett studiemedelssystem som gör att människor vill, vågar och kan ta steget vidare till studier.

Centerpartiet har några viktiga punkter vad gäller studiemedel. En är med i det januariavtal som Centerpartiet har tecknat med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att kunna studera högre upp i åldrarna och att kunna omskola och vidareutbilda sig.

Med dagens utveckling med automatisering och digitalisering samt en pensionsöverenskommelse som visar att vi kommer att behöva jobba högre upp i åldrarna för att finansiera vår gemensamma välfärd, med allt vad det innebär, behöver det vara möjligt för människor att ställa om eller vidareutbilda sig. Det är en helt avgörande fråga för svensk konkurrenskraft och för den svenska arbetsmarknaden. Därför är jag glad över att det finns med i den överenskommelse vi har tecknat med regeringen och Liberalerna. Senast i budgeten 2021 ska reformer införas för att möta detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Centerpartiet har mer politik för studiemedel än bara möjligheten att studera högre upp i åldrarna och möjligheten till om- och vidareutbildning. Vi vill se ett flexibelt studiemedelssystem som ger möjlighet att stimulera människor att studera i snabbare takt än normalt. Det handlar också om att personer som har gått gymnasiesärskola eller av andra skäl behöver kunna studera i långsammare takt ges förutsättningar till detta i det svenska studiemedelssystemet.

En viktig fråga som är aktuell och som den tidigare regeringen under förra mandatperioden tog tag i efter den parlamentariska socialförsäkringsutredningen handlar om möjligheten för studenter att vara deltidssjukskrivna under studietiden. Det är en helt avgörande fråga där Centerpartiet under en längre tid har drivit på. Nu finns det en statlig utredning på remiss, men det är en bit kvar innan detta kan genomföras på riktigt och göra skillnad för studenterna.

Jag hoppas att denna fråga hålls vid liv och att detta genomförs. Frågan om att skapa förutsättningar för deltidssjukskrivning har diskuterats alltför länge i kammaren, och nu måste det bli lite politisk verkstad för studenterna.

Vad gäller deltidssjukskrivning under studier måste dessutom lärosätenas möjlighet att möta upp dessa studenters behov av att studera på deltid förbättras.

Fru talman! Centerpartiet vill även att det ska ges förutsättningar att kunna bo och leva i hela landet. Dagens svenska studiemedelssystem är ett av de mest urbaniserande system vi har i samhället. Studenter får förmånliga lån och bidrag och i de allra flesta fall en högkvalitativ utbildning om de flyttar från gles- och landsbygd till stora städer för att vidareutbilda sig. För många, dock alltför få, innebär det också att man får en högre lön och därmed bättre privatekonomi genom att ta steget att flytta från gles- och landsbygd till stora städer för högre utbildning.

Centerpartiet har ett förslag kopplat till detta, och det var även med i landsbygdskommitténs betänkande. Det handlar om en avskrivning av studieskulderna för de personer som läser en högre utbildning och sedan flyttar tillbaka hem eller flyttar till glesbygden.

Härmed skapas en förutsättning för att det ska löna sig att studera och sedan flytta till de områden som kanske har svårast att lyckas med rekryteringar av samhällsviktiga funktioner. Det kan handla om läkare, sjuksköterskor och lärare i offentlig sektor. Det kan också handla om företag som behöver få tag i en civilingenjör eller annan tekniskt utbildad person för att kunna ta nästa steg och utveckla sin verksamhet och därmed bidra till lokalsamhället.

Att ta ytterligare steg för att skapa incitament för människor att bo och leva i hela landet är helt avgörande för att vi ska få ett utbildningssystem som möter de behov som finns i hela landet. I och med att studiemedelssystemet är ett av de mest urbaniserande finns det skäl att överväga reformer just för detta system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Studiemedelssystemet spelar en viktig roll i Sverige. Det skapar förutsättningar för människor att kunna utbilda sig. Det är bra att det kommer reformer i januariavtalet som ger möjlighet att studera högre upp i åldrarna och att om- och vidareutbilda sig. Men det behöver göras mer, och jag har lyft upp några områden i detta anförande.

(Applåder)


Anf. 105 Jimmy Loord (KD)

Fru talman! Utbildning och bildning har en avgörande betydelse för ett gott samhälle och för människors personliga utveckling. Utbildning ska också möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad och välutbildad arbetskraft.

I Sverige är givetvis målet att alla ska kunna förverkliga sina drömmar så långt det bara är möjligt. Vi vill att alla ska ha tillgång till en utbildning, och i Sverige har vi ett unikt system där det är avgiftsfritt att studera. Det ska vi vara stolta över.

Studietiden är förstås förenad med levnadsomkostnader. Sverige har även här ett unikt system att värna om och vara stolt över. Genom att minska ekonomiska hinder ska alla invånare ha möjlighet till utbildning oavsett vem man är, var man kommer från och vilka familjeförhållanden man har.

Fru talman! Möjligheterna till fortsatta studier ska inte vara begränsade till ett visst åldersintervall i yngre år. I stället måste det finnas möjlighet att påbörja helt nya studier eller att komplettera tidigare utbildning under hela livet. Det innebär att vi behöver en vuxenutbildning som är väl utbyggd. Därigenom ökar vi dessutom förutsättningarna att tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft.

Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel, ska bidra till att utjämna ekonomiska skillnader och skapa goda förutsättningar såväl för enskilda som mellan grupper i samhället.

Det finns ett egenvärde i att studenter etablerar sig tidigt på arbetsmarknaden, och därför är det positivt att studenter får möjlighet att arbeta under studietiden, så länge studierna inte blir lidande.

Fru talman! I dag begränsar fribeloppet studenternas egna beslut om hur mycket tid och möjlighet de har att arbeta vid sidan av studierna. Därför menar vi att fribeloppet bör slopas.

Fru talman! Vi vill också stärka möjligheterna till vidareutbildning och omställning för att underlätta för en omstart senare i livet. Jag förväntas arbeta lite längre än mina föräldrar, och det innebär att vi också måste ge möjlighet till omstarter.

Vi behöver bli bättre på matchning och kompetensförsörjning, och den enskildes egna jobbchanser måste förbättras genom möjlighet till vidareutbildning och omställning. Bland annat bör man se över hur studiemedelssystemet kan ändras så att den som är äldre eller har högskoleexamen får ökad möjlighet att studera även senare i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I dag kan studenter få studiemedel i högst sex år för studier på heltid på högskoleutbildningar och andra eftergymnasiala utbildningar oavsett om studierna leder till en examen eller inte.

Tidsgränserna för studiemedel på eftergymnasial nivå bör anpassas bättre till utbildningarnas längd. Det antal månader med studiemedel som det ska finnas en generell rätt till bör bli färre än i dag. Samtidigt ska studerande på längre utbildningar och studerande som önskar bygga på en examen på grundnivå ges möjlighet att få ytterligare studiemedel. Vissa studerande bör alltså kunna få studiemedel under en längre period än i dag. På så sätt ökar drivkraften för välplanerade och effektiva studier.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till KD:s reservation nr 6. Samtidigt står jag såklart bakom alla våra reservationer.


Anf. 106 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! För oss socialdemokrater är kampen för allas rätt till god utbildning en viktig del av jämlikhetspolitiken.

Jag är övertygad om att det inom var och en av oss ryms en kraft som kan frigöras och att politikens uppgift måste vara att underlätta, så att vi alla ges möjlighet att förverkliga våra livsdrömmar. En framgångsrik politik river murar och bygger inte återvändsgränder.

I kväll debatterar vi studiestöd - en grundläggande del av vårt utbildningssystem - som ger tusentals människor runt om i hela landet en möjlighet till studier och kunskap. I betänkandet lyfts flera olika förslag fram som på olika sätt vill förändra studiestödssystemet.

Jag vill inledningsvis passa på att yrka bifall till utskottets förslag.

För att bättre förstå vilka politiska ingångar vi från de olika partierna har i denna debatt tror jag att det är viktigt att ge en bakgrund till hur vi ser på studiestödet.

Fru talman! Vi lever i oroliga tider, och sådant som vi tar för givet i dag kan vara ifrågasatt i morgon. Därför är just denna debatt viktig.

Jag tänker nu ta chansen att ge er här i kammaren och alla som tittar hemma mina bästa argument i denna debatt. Här följer topp tio av mina argument för ett rättvist studiestöd:

För att pengar inte ska avgöra.

För att studierna ska få stå i fokus under studietiden.

För att kunna ställa om när det krävs.

För att ungdomar enklare ska kunna ta steget ut i vuxenlivet på ett tryggt sätt.

För att din lycka är vår gemensamma vinst.

För att alla oavsett bakgrund ska ha rätt att plugga.

För att det är en gemensam investering.

För att hoppet mellan jobb inte ska kännas oöverstigligt.

För att alla ska ha samma möjlighet till bildning och kunskapssökande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

För att det handlar om jämlikhet. Studiestödet förverkligar det livslånga lärandet, frigör människor och möjliggör för oss alla att delta på lika villkor.

Fru talman! Socialdemokraternas uppfattning är att ett generöst och väl fungerade studiemedelssystem ska bidra till att utjämna skillnader. På en allt tuffare arbetsmarknad måste ökad konkurrens mötas med högre utbildningsambitioner.

Vi vet följande: För att få ett jobb i dag krävs gymnasieexamen i nästan varje fall. När gamla jobb försvinner ersätts de med nya som ofta kräver mer kunskap och kanske helt andra erfarenheter än tidigare. Kunskap måste vinnas igen. Kompetensutveckling i arbetslivet och livslångt lärande, där alla ges reella möjligheter att delta utifrån sina egna villkor, är en förutsättning om vi vill minska skillnader och skapa framtidstro.

Jag menar att den politiska skillnaden här i kammaren kokar ned till synen på vår gemensamma roll och vårt ansvar för dem som står längst ifrån inflytande, utbildning och en plats på arbetsmarknaden.

Vi socialdemokrater är stolta över att vi under den förra mandatperioden gav alla rätt till komvux, byggde ut Kunskapslyftet, som gav tusentals unga och vuxna en chans till utbildning och omställning, och höjde studiebidraget så att studenterna fick en bättre ekonomi.

Men vi är inte nöjda, utan vi vill mer. Inom ramen för januariavtalet, som lyftes fram här i talarstolen tidigare och som Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna står bakom, är vi överens om att Kunskapslyftet ska byggas ut, att möjligheten att vidareutbilda eller omskola sig högre upp i åldrarna ska utökas och att vi vill se mer generösa villkor inom studiemedelssystemet för att detta ska bli sant.

Fru talman! Med Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som stöds av Sverigedemokraterna, monteras nu en viktig del av det rekryterande studiemedelssystemet, studiestartsstödet, ned. När utskottet debatterade budgeten här i kammaren i december var utvärderingen från CSN ännu inte presenterad. Ändå var det viktigt för dessa partier att ta bort satsningen.

Stödet infördes för att nå kortutbildade grupper som står allra längst ifrån möjligheten till utbildning och sedan arbete. I CSN:s rapport kan man läsa att förra året studerade 4 919 personer med studiestartsstöd, att användningen av de medel som avsatts ökade från 5 till 28 procent jämfört med 2017 och att 66 procent av samtliga studerande hade högst grundskoleutbildning.

Den samlade bedömningen är att studiestartsstödet har rekryterat mellan 40 och 55 procent av de studerande och att hälften av de deltagande i dag läser yrkesutbildningar inom bristyrken.

För det första kan vi alltså konstatera att satsningen inte har nått full potential ännu men att den verkar träffa rätt målgrupper. Kortutbildade och arbetslösa personer får genom detta ett bidrag som gör det möjligt att läsa vidare eller komma in på arbetsmarknaden.

För det andra kan vi konstatera att det för Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna, var viktigare att sänka skatten allra mest för dem som redan hade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Vi lever i ett klassamhälle. Under den förra mandatperioden lade vi därför om den förda politiken, från skattesänkningar till dem som redan hade mycket till satsningar på fler lärare och mindre barngrupper i skolan och på likvärdighet mellan skolor. Vi byggde ut Kunskapslyftet och höjde studiemedlen. För det råkar vara på det sättet att om politiken inte har rättvisa för ögonen ökar skillnaderna, och då växer klassamhället.

Utbildningspolitiken ska fungera för dem som av olika skäl inte har gjort rätt val från början eller som saknar rätt kunskaper, men den måste också funka för dem som har god studieerfarenhet eller höga betyg.

Vi socialdemokrater står upp för och försvarar rätten till ett generöst studiemedelssystem. Vårt mål är människans frihet och allas möjlighet att delta fullt ut i det livslånga lärandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Hult (MP).


Anf. 107 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Socialdemokraterna pratar om att vi vill ta bort studiestartsstödet. Vi anser att vi givetvis ska ha många olika medel för att man ska komma igång med studier, men samtidigt måste vi hushålla med de medel vi har. Det visade sig vara ett krångligt och snårigt system som kommunerna inte vill använda, och vi vill därför ta bort det och satsa på andra, mer fungerande utbildningar.


Anf. 108 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Tack för redovisningen av skälen till att ni vill ta bort stödet, Marie-Louise Hänel Sandström! Återigen: Det går till dem som står allra längst från arbetsmarknaden och som saknar rätt utbildning för att få de jobb där vi i dag har ett stort behov på arbetsmarknaden.

Moderaterna säger att de vill göra prioriteringar i statens finanser. Det är viktigt också för oss i socialdemokratin att ha ordning och reda på plus och minus så att vi gör satsningar som stärker samhället.

Då undrar jag varför det var så viktigt att sänka skatten för dem som har allra mest pengar och bekosta det på ett sätt som gör att de som står allra längst från utbildning och arbete faktiskt får betala för dessa skattesänkningar.

Jag råkar ha sammanfattningen av er budgetmotion framför mig där ni tar upp bland annat utökat jobbskatteavdrag, höjd brytpunkt - som handlar om den skatt som de som har allra mest pengar betalar - sänkt skatt för pensionärer, återinfört gåvoskatteavdrag, underlättande av generationsskiften i företag, höjt RUT och avskaffande av flygskatten. På punkt efter punkt handlar alltså er politik om att sänka skatten för dem som har det allra bäst ställt och bekosta det genom att dra ned på denna satsning på studiestartsstödet som enligt CSN:s rapport faktiskt når rätt målgrupper. Landets kommuner och anordnare säger att om de hade fått behålla detta hade de troligtvis använt det i lika stor utsträckning som under 2018. Men de säger också att de skulle vilja växla upp användningen av det. Det beror också på att vi har ändrat regelsystemet, så att det blir enklare att använda dessa pengar.

Jag undrar på vilket sätt det blir bättre att sänka skatten för dem som har det allra bäst ställt och låta dem som behöver insatser mest stå utan sådana.


Anf. 109 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Vi vill ha något som fungerar och satsar 100 miljoner extra för 2019 på olika former av studiestöd. När vi såg att systemet inte fungerade - det var mycket kritik mot det både från Arbetsförmedlingen och från kommuner som sa att folk inte sökte detta - ansåg vi att vi måste finansiera detta på ett annat sätt och ge andra möjligheter, till exempel lärlingsutbildningar, lära på jobbet och så vidare. Det handlar inte om att vi inte vill att folk ska komma i utbildning. Självklart vill vi det. Och självklart vill vi att de som står långt från arbetsmarknaden ska komma in. Därför satsar vi också mycket på andra former av stöd.

Men vi såg att detta var oekonomiskt. Då tycker vi inte att det är en bra finansiering. Vi ska satsa på positiva saker som hjälper de människor som står långt från arbetsmarknaden och ska in till exempel på sina första studier.


Anf. 110 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Men jag måste säga att jag saknar svar på just den fråga som jag ställde: På vilket sätt ska vi hjälpa de kortutbildade, de nyanlända och de arbetslösa att faktiskt få denna möjlighet att komma in?

Som jag sa i mitt anförande håller jag med om att denna satsning inte är fullt utnyttjad. Men vi ser i utvärderingar från CSN att det går åt rätt håll. Allt fler kommuner finns i detta system, och allt fler individer finns i detta system. När man tittar på vad de själva säger är de mycket nöjda. De säger: Tack så mycket, jag fick en chans att faktiskt gå från arbetslöshet till utbildning.

Vi ser att väldigt många av dem hamnar i bristyrken, till exempel som undersköterskor. Eller också kan de kanske komma ut i skolan. En viktig fråga för oss att diskutera i utbildningsutskottet är att fler vuxna kommer ut till skolan.

Jag saknar som sagt svar på de frågor som är stora i dag, om hur vi ska ge de grupper som behöver det allra mest en chans att komma in i studiemedelssystemet och på arbetsmarknaden.

(Applåder)


Anf. 111 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Studiemedelssystemet syftar till att alla ska ha en reell möjlighet att studera på högskolor, på universitet eller på yrkeshögskolor men också på Komvux och på våra folkhögskolor.

Även om studenttiden kan vara en rätt tuff tid ekonomiskt - här kan inte minst bostadssituationen och läget på bostadsmarknaden med höga boendekostnader ställa till det för många studenter - är studiemedelssystemet en grund för tanken att ingen ska behöva avstå från studier för att de inte har råd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi har ett starkt system i Sverige. Det är i grunden ett generöst system som vi har och som står sig bra i ett internationellt perspektiv. Det är viktigt att vi har ett inkluderande system, ett demokratiskt system och ett generöst och begripligt system. Ett brett och inkluderande utbildningssystem stärker individen, samhället, arbetsmarknaden men självklart också demokratin.

Vi lever i ett kunskapsbaserat samhälle, där arbetsmarknaden efterfrågar en stor andel utbildad personal. Det gemensamma, samhället, har en uppgift att utbilda utifrån arbetsmarknadens behov. Men vi behöver också en bredd. Ämnen som i för stor utsträckning faktiskt väljs bort i dag, till exempel inom humaniora, behövs inte bara i sin inriktande roll inom den egna arbetsmarknaden utan också för att vi ska kunna tolka vår omvärld.

Det finns alltså ett syfte med att alla studenter inte enbart läser strömlinjeformade och riktade utbildningar utan att vi har ett utbildnings- och studiemedelssystem som är tillåtande, så att studenter vågar läsa kanske en eller ett par terminer eller några kurser utanför ramen för den tänkta examen.

Det är också därför som jag med stolthet konstaterar att regeringen har genomfört en höjning av studiemedlen. Vi har höjt bidragsdelen med ungefär 300 kronor i månaden och därmed gett en något större ram för studenterna att leva på sina studiemedel.

Fru talman! Det finns många fördelar med att studenter har möjlighet att arbeta vid sidan om sina studier. De får en tydligare koppling till arbetsmarknaden och kommer sannolikt också att ha betydligt större möjligheter att etablera sig och få ett arbete efter examen. Men vi vet också - det ser jag i min roll som universitetslärare - att arbetet stressar studenterna, hindrar dem från att koncentrera sig på sina heltidsstudier och i alltför många fall håller dem borta från obligatoriska seminarier och föreläsningar. När studenter missar viktiga lektioner finns det en risk att examen skjuts fram i tiden eller, i värsta fall, kanske aldrig blir av.

Jag tror därför att förslaget om ett åldersdifferentierat fribelopp, som syftar till att snabba på studietakten för yngre studenter och möjliggöra fortbildning och omställning för äldre, skulle kunna vara ett mycket bra sätt om det utformas på rätt sätt.

Miljöpartiet har också under lång tid drivit frågan om det livslånga lärandet och just möjligheten till omställning längre in i arbetslivet och högre upp i åldrarna. Jag är därför glad över att vi i överenskommelsen med Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna har med en punkt som handlar om just detta, alltså att studiemedelssystemet ska möjliggöras för fler äldre genom höjda åldersgränser. Det kommer vi att genomföra senast inför 2021.

Fru talman! Med detta relativt korta inlägg yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga motioner och reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Hult (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-03-27
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 2, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Villkoren för studiemedel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:281 av Markus Wiechel (SD),

      2018/19:379 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7,

      2018/19:1437 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 8,

      2018/19:1481 av Per Lodenius (C),

      2018/19:2807 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 15,

      2018/19:2825 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 3,

      2018/19:2841 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 29,

      2018/19:2886 av Jimmy Loord m.fl. (KD) yrkande 4,

      2018/19:2933 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 6 och

      2018/19:2996 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 5.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S93007
      M00637
      SD05804
      C00292
      V28000
      KD00220
      L18001
      MP14002
      -0001
      Totalt1535811424
      Ledamöternas röster
    2. Vidareutbildning och omställning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2819 av Tobias Billström m.fl. (M, C, KD, L) yrkande 4.
      • Reservation 5 (M, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S93007
      M06307
      SD58004
      C29002
      V28000
      KD02200
      L18001
      MP14002
      -0001
      Totalt24085024
      Ledamöternas röster
    3. Fribeloppet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1132 av Edward Riedl (M),

      2018/19:1449 av Magdalena Schröder (M) yrkandena 1 och 2,

      2018/19:1651 av Marta Obminska (M) och

      2018/19:2886 av Jimmy Loord m.fl. (KD) yrkande 2.
      • Reservation 6 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S93007
      M63007
      SD58004
      C29002
      V28000
      KD02200
      L18001
      MP14002
      -0001
      Totalt30322024
      Ledamöternas röster
    4. Avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:378 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 47,

      2018/19:855 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 49,

      2018/19:1035 av Isak From och Anna-Caren Sätherberg (båda S) yrkande 2,

      2018/19:2057 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 4,

      2018/19:2193 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S),

      2018/19:2256 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 9,

      2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 24,

      2018/19:2573 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 9,

      2018/19:2574 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9 och

      2018/19:2868 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 6.
      • Reservation 7 (M)
      • Reservation 8 (SD)
      • Reservation 9 (C)
      • Reservation 10 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S93007
      M00637
      SD05705
      C10282
      V28000
      KD22000
      L00172
      MP14002
      -0001
      Totalt1585710826
      Ledamöternas röster
    5. Studiehjälp

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:2683 av Emilia Töyrä (S) och

      2018/19:2886 av Jimmy Loord m.fl. (KD) yrkande 5.
      • Reservation 11 (KD)
    6. Övriga frågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:729 av Michael Rubbestad (SD),

      2018/19:1870 av Jan Ericson (M),

      2018/19:2328 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) och

      2018/19:2353 av Kerstin Lundgren (C).