Linda W Snecker (V)

Motion till riksdagen 2019/20:3527 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:102 Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU:s nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2019/20:102 Sekretess

Inlämnad

2020-03-27

Förslag

1

Datum

2020-03-27

Utskottsberedning

2019/20:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3516 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:118 Ungdomsövervakning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att den nya påföljden ungdomsövervakning ska genomföras som en tidsbegränsad lag som ska gälla i tre år från ikraftträdandet. Riksdagen ställer

Inlämnad

2020-03-25

Förslag

2

Datum

2020-03-25

Utskottsberedning

2019/20:JuU34

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3510 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:109 Kamerabevakning i kollektivtrafik och apotek ett enklare förfarande 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2019/20:109 Kamerabevakning i kollektivtrafik och apotek ett enklare

Inlämnad

2020-03-19

Förslag

3

Datum

2020-03-19

Utskottsberedning

2019/20:JuU36

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om arbetet mot terrorism:

• Regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen. Översynen ska göras för att säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig utsträckning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem och för att öka myndigheters möjligheter att utbyta information för att förebygga och förhindra brott.
• Regeringen bör ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade återvändare samt säkerställa att återvändare kan kallas till förhör.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om arbetet mot terrorism. Förslagen handlar bland annat om skärpta straff för terroristbrott, offentlig uppmaning till och utbildning för terrorism, finansiering av terrorism och resa i terrorismsyfte samt frågor om återvändare och om samverkan mot terrorism.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-02-18

Datum

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen riktade fem tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om frågor som rör unga lagöverträdare:

• Det bör införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år.

Riksdagen anser att brottsoffer bör få samma stöd oavsett gärningspersonens ålder.

• Det bör inrättas särskilda ungdomsdomstolar.

Riksdagen anser att det är viktigt att reaktionen på ett brott som begås av en ung person är tydlig och snabb. För att säkerställa detta bör man enligt utskottet överväga att införa särskilda ungdomsdomstolar som ska döma i LVU-mål och i mål där barn och unga under 18 år är åtalade för brott.

• Straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år bör avskaffas vid återfall i brott.

Enligt riksdagen bör det inte tas någon särskild hänsyn till gärningspersonens ungdom om det rör sig om återfall i brott. I dessa fall blir en straffreduktion kontraproduktiv och riskerar att skicka en signal om att den unges kriminella livsstil inte tas på tillräckligt allvar.

• En särskild enhet inom Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga som begår grova brott.

Hos Kriminalvården kan grovt kriminella unga i högre grad bemötas med de rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella generellt. Syftet, enligt riksdagen, är inte främst att straffa, utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas än traditionell socialtjänst.

• Regeringen bör snarast återkomma med ett lagförslag om nya ungdomspåföljder.

Riksdagen menar att nya former av påföljder för unga, till exempel elektronisk övervakning, skapar möjlighet att leva ett skötsamt liv samtidigt som frihetsberövande kan undvikas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 50 motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2020-02-18

Datum

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2020-02-06

Datum

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-22

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Motion till riksdagen 2019/20:3455 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av skr. 2019/20:62 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge ett tilläggsdirektiv till

Inlämnad

2020-01-16

Förslag

1

Datum

2020-01-16

Utskottsberedning

2019/20:JuU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2019/20:754 Ljudlarm/knarkskrämmor av Linda Westerlund Snecker (V) till Statsrådet Mikael Damberg (S) På ett flertal platser i Stockholmsförorter har så kallade ljudlarm/knarkskrämmor satts upp. Ljudlarmen är en teknik som sänder ut en signal, ett högfrekvent ljud, som bara unga under 25 år ska kunna uppfatta

Inlämnad

2020-01-15

Besvarare

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Motion till riksdagen 2019/20:3451 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:64 Hemlig dataavläsning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2019/20:64. 2  Inledning Vänsterpartiet värnar demokratiska grundvärden som rättssäkerhet och skyddet för den personliga integriteten.

Inlämnad

2020-01-15

Förslag

1

Datum

2020-01-15

Utskottsberedning

2019/20:JuU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

35

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

48, 142 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Inrikesminister Mikael

Datum

2019-12-05

Särskild debatt

Datum

2019-11-29

Motion till riksdagen 2019/20:3436 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av framst. 2019/20:RS5 Riksrevisionens ledningsstruktur 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår riksdagsstyrelsens förslag. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag

Inlämnad

2019-11-26

Förslag

2

Datum

2019-11-26

Utskottsberedning

2019/20:KU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3435 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:38 Samarbete mellan svenska och norska särskilda insatsgrupper i krissituationer 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen

Inlämnad

2019-11-26

Förslag

2

Datum

2019-11-26

Utskottsberedning

2019/20:JuU18

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Fråga 2019/20:470 Hemlig dataavläsning av Linda Westerlund Snecker (V) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Polisen och Säpo har under lång tid efterfrågat en lagstiftning kring hemlig dataavläsning, något som regeringen aviserat att den kommer att leverera till riksdagen i närtid. Att komma åt

Inlämnad

2019-11-21

Besvarare

Statsrådet Mikael Damberg (S)

Motion till riksdagen 2019/20:3427 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2019/20:36 Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2019/20:36. 2  Inledning Vänsterpartiet värnar demokratiska grundvärden som rättssäkerhet

Inlämnad

2019-11-18

Förslag

1

Datum

2019-11-18

Utskottsberedning

2019/20:JuU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade dessutom en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Riksdagen anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 44 minuter

Justering

2019-11-07

Datum

2019-11-08

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-14

Kustbevakningen, Polisen, Säkerhetspolisen och Tullverket ska få bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla integritetsskyddet ska myndigheterna även fortsättningsvis bara få kamerabevaka om intresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.

Myndigheterna ska själva göra avvägningen, och även dokumentera detta. Datainspektionen ska ansvara för tillsyn och även kunna ta ut en avgift av den myndighet som inte dokumenterar sitt beslut.

Syftet med förändringarna är att förbättra möjligheten att bekämpa och lagföra brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2019-11-07

Datum

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13