Kerstin Lundgren (C)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utbildningsminister Johan Pehrson (L) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Datum

2025-02-13

Den 12 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Maria Malmer Stenegard (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då

Datum

2025-02-12

Interpellation 2024/25:256 Reformutrymmet av Samuel Gonzalez Westling (V) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Inför varje budgetproposition följer en ritual där finansministern på en presskonferens på Harpsund delger regeringens bedömning av det så kallade reformutrymmet. Reformutrymmet kan definieras som det

Inlämnad

2024-12-03

Svarsdatum

2025-01-28

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Civilminister Erik Slottner (KD) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren

Datum

2025-01-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om

• ett övergripande mål för totalförsvaret
• nya mål för det militära och det civila försvaret
• inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation.

Regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av totalförsvaret, som består av både militär och civil verksamhet.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

38

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

53, 199 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-16

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Bland annat går pengarna går till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, med undantaget att tidsperioden för bemyndigandet om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ska vara 2026–2032.

Vidare sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

107, 297 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-04

Bordläggning

2024-12-13

Debatt

2024-12-16

Beslut

2024-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna i statens budget för år 2025 inom utgiftsområdet Integration och jämställdhet ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 6,2 miljarder kronor. Mest pengar, knappt 5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. 571 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder och 168 miljoner går till åtgärder mot utanförskap.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

90, 277 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-10

Bordläggning

2024-12-13

Debatt

2024-12-16

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 6,6 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,6 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard går till biogasstöd och drygt 900 miljoner går till laddinfrastruktur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 152 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-09

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Försvarsminister Pål Jonson (M) Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Energi-

Datum

2024-12-12

Riksdagen godkände att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025. Syftet är att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Den väpnade styrkan ska bestå av markförband, specialförband och amfibieförband med högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal.

Det svenska bidraget gäller bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

43, 137 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-12

Totalt cirka 94 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 41 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, bland annat vägar och järnvägar. Cirka 40 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen och drygt 2,6 miljarder kronor går till Transportstyrelsen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

57, 172 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-04

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Totalt cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 1,4 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling. Knappt 300 miljoner går till bostadspolitisk utveckling och cirka 900 miljoner går till Lantmäteriet. Boverket får cirka 300 miljoner och Konsumentverket cirka 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

69, 210 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-09

Debatt

2024-12-10

Beslut

2024-12-11

Riksdagen har behandlat säkerhetspolitikens förutsättningar och inriktning för de närmaste sex åren. Inriktningen är en del av regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030. Riksdagen ställer sig bakom regeringens redovisade inriktning för den aktuella perioden.

Bland annat framhåller såväl regeringen som riksdagen att

• Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt
• Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig medlem i Nato och föra en solidarisk allianspolitik för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och hela det euroatlantiska området
• politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen
• klimatförändringar utgör ett hot i sig och öka internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till de förslag om säkerhetspolitik som inkommit i motioner, varav ett fyrtiotal är från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till regeringens bedömningar och ställningstaganden i propositionen.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

66, 196 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-06

Debatt

2024-12-09

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,4 miljarder kronor. Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser får cirka 344 miljoner kronor och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 185 miljoner kronor.

Riksdagen sa därmed nej till alternativa budgetförslag som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

25, 114 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-22

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-28

Fråga 2024/25:478 Talibanernas jakt på kvinnor av Kerstin Lundgren (C) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Fyra länder Tyskland, Australien, Kanada och Nederländerna riktade i slutet av september i år klagomål till Internationella domstolen (ICJ) mot talibanstyrets brutala jakt på kvinnors mänskliga rättigheter.

Inlämnad

2024-11-21

Svarsdatum

2024-12-04

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-15

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Motion till riksdagen 2024/25:3252 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) med anledning av prop. 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av säkerhetspolitisk tydlighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2024-10-30

Förslag

2

Datum

2024-10-30

Utskottsberedning

2024/25:FöU2 2024/25:UFöU1

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år.

Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.

Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka.

De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 79 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-18

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utbildningsminister Johan Pehrson (L) Skolminister Lotta Edholm (L) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Utbildningsminister Johan Pehrson

Datum

2024-10-17