Kommissionens arbetsprogram 2025
Utlåtande 2024/25:UU5
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 mars 2025
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5)
Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Riksdagen konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid som präglas av stor geopolitisk osäkerhet där den regelstyrda världsordningen utmanas.
EU står inför flera utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Riksdagen understryker att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan arbetsprogrammet presenterades. Riksdagen välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina. Arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner, rättsligt ansvarsutkrävande och krav på ekonomisk gottgörelse.
Riksdagen delar uppfattningen att utvidgningen av EU är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig ett EU-medlemskap.
Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett europeiskt demokratiförsvar. Syftet är att stärka skyddet för demokratin och motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer. Riksdagen välkomnar förslaget samtidigt som man framhåller att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen lägger utlåtandet 2024/25:UU5 till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:UU5
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: EU-kommissionens arbetsprogram har granskats
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-03-13
Trycklov: 2025-03-14
Alla beredningar i utskottet
EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5)
Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Utskottet konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid som präglas av stor geopolitisk osäkerhet där den regelstyrda världsordningen utmanas.
EU står inför flera utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Utskottet understryker att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan arbetsprogrammet presenterades. Utskottet välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina. Arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner, rättsligt ansvarsutkrävande och krav på ekonomisk gottgörelse.
Utskottet delar uppfattningen att utvidgningen av EU är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig ett EU-medlemskap.
Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett europeiskt demokratiförsvar. Syftet är att stärka skyddet för demokratin och motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer. Utskottet välkomnar förslaget samtidigt som man framhåller att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-03-19
Debatt om förslag 2024/25:UU5
Webb-tv: Kommissionens arbetsprogram 2025
Dokument från debatten
- Onsdag den 19 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:86
- Protokoll 2024/25:86 Onsdagen den 19 marsProtokoll 2024/25:86 Kommissionens arbetsprogram 2025
- Onsdag den 19 mars 2025Talarlista 2024/25:20250319
Protokoll från debatten
Anf. 1 Alexandra Völker (S)
Fru talman! "I en tid av allvarlig instabilitet och stora förväntningar från människorna i EU kommer de val som vårt EU gör i år sannolikt att forma Europa under årtionden framöver."
Så inleds kommissionens arbetsprogram för 2025, det dokument som sammanfattar kommissionens arbete och prioriteringar inför det närmaste året. Man kan säga att det är kommissionens vägkarta, och det är detta som vi är här för att debattera.
Dokumentet täcker alla delar av kommissionens områden, men i utrikesutskottets granskning har särskilt det utrikes- och säkerhetspolitiska området varit i fokus. Det är även vad jag kommer att fokusera på.
Fru talman! EU startade som ett fredsprojekt. Efter två på varandra tätt följande världskrig skulle man genom kol- och stålgemenskapen binda ihop ländernas ekonomier och omöjliggöra krig mellan de europeiska staterna framåt. Nu är säkerhetspolitiken åter högst upp på agendan. I morgon ska EU:s statsministrar ha möte i Europeiska rådet. Dessa möten har alltmer kommit att domineras av säkerhetspolitik och säkerhetsläget i Europa.
I arbetsprogrammet konstateras att Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett existentiellt hot mot Europa och EU. Det är ett konstaterande som vi socialdemokrater självfallet instämmer i. Det är också därför vi ser med så stor oro på den nuvarande utvecklingen.
Den regelbaserade världsordningen, grundad på folkrätten och internationell lag, är förutsättningen för långsiktig global fred och respekt för mänskliga rättigheter. Den regelbaserade världsordningen, som vi sedan andra världskriget har kunnat luta oss emot, står under multipla hot, bland annat från Ryssland, genom invasionen av Ukraina, anspråken på landområden i länder som Moldavien och Georgien och försöken att infiltrera politiken i EU-länder och på Balkan.
Tyvärr måste vi nu också konstatera att den regelbaserade världsordningen undermineras också av den nya amerikanska administrationen. Vi har sett oacceptabla utspel om att USA ska överta Grönland och Panamakanalen, hot om våld mot ett Natoallierat land och krav på att få lägga under sig delar av Ukrainas naturtillgångar.
Sverige och EU-kommissionen måste i detta nya läge klart markera mot alla sådana anspråk, mobilisera EU till stöd för FN-stadgan, den regelbaserade världsordningen och internationell lag samt bygga ett brett globalt stöd för dessa principer.
Fru talman! Det är viktigt att tala klarspråk om att dessa principer måste gälla alla stater och att ingen kan sätta sig över dem. Vi kan aldrig acceptera dubbla måttstockar. Det innebär exempelvis att samma krav som ställs på att Ryssland måste lämna Ukraina också måste ställas på att Israel ska lämna ockuperad mark, avbryta bosättarpolitiken, utrymma de illegala bosättningarna i Palestina och återuppta vapenvilan.
I rådande läge måste EU-kommissionen prioritera att utveckla relationerna med andra länder som står upp för den regelbaserade världsordningen, länder som Kanada och Australien. Vi ser även att det kommer att bli viktigt att bygga ut samarbetet mellan EU och länder i det globala syd - i Afrika, Latinamerika och Asien.
Fru talman! Mycket har hänt sedan kommissionen presenterade sitt arbetsprogram i början av februari. Det europeiska samarbetet är viktigare än någonsin, men vi står inför en av våra största gemensamma utmaningar. Det syns dock inte riktigt i kommissionens arbetsprogram. Att garantera Europas säkerhet är den överordnade frågan för det europeiska samarbetet. Att vi nu ska hantera ett arbetsprogram där den nya verklighet vi har att förhålla oss till inte finns med är problematiskt. Då förlorar programmet sin funktion och blir inte den vägkarta som det är tänkt att vara.
Fru talman! Att hålla ihop EU och att med en stark gemensam röst stå upp för folkrätten och den regelbaserade världsordningen är en av EU:s viktigaste uppgifter i det här läget. Det krävs en ordentlig analys av vad den nya säkerhetspolitiska situationen innebär, av vad konsekvenserna av de kraftiga förändringarna i det amerikanska biståndet innebär, av hur EU kan stärka sina relationer till andra länder och organisationer och av hur vi kan öka vår samverkan.
En sak vet jag att vi alla här inne är överens om: Ett fredsavtal måste ske på Ukrainas villkor.
För att återgå till den första meningen i arbetsprogrammet: De val som vårt EU gör i år kommer sannolikt att forma Europa under årtionden framöver. Det förpliktar.
Anf. 2 Angelika Bengtsson (SD)
Fru talman! Dagens debatt handlar om EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Det är med andra ord ingen ny lag som vi senare kommer att besluta om här. Det kan vara bra att tydliggöra för lyssnarna.
Jag vill börja med att hänvisa till det särskilda yttrande vi har. Det handlar kortfattat om vårt ideologiska ställningstagande i EU-frågan, där vi många gånger hävdar att beslut fattas bäst här hemma i denna församling och inte i EU-parlamentet.
Vi anser även att EU-maskineriet har blivit alltför byråkratiskt och att den administrativa kostymen har växt sig alltför stor. Vi behöver reformera EU i syfte att fokusera samarbetet till de grundläggande gränsöverskridande samarbetsområdena rörande ekonomiskt samarbete, handel, miljöfrågor och ökade säkerhets- och försvarspolitiska behov.
Med andra ord behöver vi en handlingskraftig union som gör nytta där samarbete krävs, återbördar beslutanderätt till nationerna, avvecklar symbolpolitik och genom regelförenklingar vänder konkurrensnackdelar till konkurrensfördelar i en tid då medlemsstaterna behöver minska sin beroendeställning gentemot externa aktörer på världsmarknaden och stärka Europas ekonomi.
Kommissionen inleder arbetsprogrammet med att poängtera att den vill se just ett djärvare, enklare och snabbare EU. Det är här vi menar att man behöver se över storleken på samarbetet och vilka prioriteringar som görs. Med det sagt är arbetsprogrammet som kommissionen har presenterat brett, och det behandlar många sakfrågor.
Återigen är stödet till Ukraina påtagligt, med all rätt. Vi är inne på det fjärde året då Ryssland för ett otillåtet aggressionskrig och Ukraina försvarar inte bara sitt land utan Europas säkerhet. Det är av högsta prioritet att EU fortsätter tillhandahålla omfattande och långsiktigt förutsägbart stöd till Ukraina på flera områden - både militärt och civilt, politiskt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt stöd - så länge landet är under attack. Det ukrainska folkets rätt till frihet och självbestämmande kan inte nog betonas.
Sverigedemokraterna stöder Ukrainas och Moldaviens kandidatprocess för EU-medlemskap. Men vi vill fortsatt betona vikten av framsteg i reformarbetet och att det grundläggande kravet om en meritbaserad utvidgningsprocess kvarstår. Det är grundläggande för utvidgningens och därmed EU:s legitimitet och långsiktiga hållbarhet.
Europa är i en ny säkerhetspolitisk tid, och ökad samordning och enighet i utrikes- och säkerhetspolitik kommer att krävas.
Desinformation används allt oftare för att exempelvis destabilisera demokratin, skapa polarisering och hota med säkerhetspolitiskt kaos. Kommissionen avser att ta fram förslag inom ramen för en demokratisköld. Det är ett initiativ för att skydda mot desinformation, påverkansoperationer och hybridattacker. Syftet är att stärka informationsintegriteten och skapa hållbara informationssystem både inom och utanför EU.
Fru talman! Jag vill betona att utskottet, liksom i tidigare uttalanden, framfört att EU generellt borde anta en striktare tillämpning av principerna om proportionalitet och subsidiaritet för att begränsa EU:s lagstiftande verksamhet.
Jag inledde mitt anförande med att poängtera att vi som parti anser att EU har vuxit ur sin kostym. Vi anser givetvis att varje land borde ta ett större ansvar för att bekämpa desinformation, och det är positivt att majoriteten även anser att detta bäst görs i respektive medlemsland. Konceptet saknar trots allt fortfarande en tydlig definition och ramverk för hur vi motverkar hot som kan underminera våra demokratiska värden och mänskliga rättigheter.
Det är på det här viset vi säkerställer stödet till kommissionens arbete, det vill säga genom att öka trovärdigheten i de sakfrågor som EU väljer att prioritera. Och vi vill att EU prioriterar andra sakfrågor.
Anf. 3 Stefan Olsson (M)
Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande nummer 5. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.
Moderaternas allmänna omdöme om kommissionens arbetsprogram för 2025 är att det i allt väsentligt fokuserar på rätt saker, framför allt Europas bristande tillväxt, men som utskottet noterar skrevs programmet precis innan världen kastades ut i den turbulens som USA skapade kring Ukrainas framtid. I det vi talar om i dag måste vi ta detta i beaktande.
Programmet fokuserar med rätta på EU-ländernas behov av att vitalisera sina ekonomier. Tillväxten är inte god nog, och många länder har svaga statsfinanser. När vi nu måste rusta upp våra respektive försvarsmakter rejält måste vi därför få hjulen att snurra snabbare.
Glädjande är därför att kommissionen så tydligt markerar att en tid av regelförenklingar väntar. Löftet som utställs är att den administrativa bördan för företagen ska minska med 25 procent och för de mindre företagen ända upp till 35 procent.
Jag har noterat att Miljöpartiet i sitt särskilda yttrande gör sig till reglernas försvarare, i syfte att värna naturvärden. Det är fullt förståeligt, men det är också viktigt att kunna sätta sin tillit till industrierna utan att tvinga på dem regler.
Det fanns en tid då industrialiseringen var ett hot mot miljön, men mitt samlade intryck efter mina besök i olika industrier är att det är här den verkliga kreativiteten och viljan att skydda naturen finns. Det är hög tid att sluta se på företag som potentiella miljöbovar och i stället ta fasta på det fina arbete de gör för att säkerställa att deras produktion inte förstör naturen. Regelförenklingar är ett sätt att säga till företagen att vi litar på dem, att vi inte tror att de har onda syften och att vi ser dem som partner. Detta är viktigt nu när vi måste få ett högre tempo i tillväxten.
Fru talman! Måste vi då ha högre tillväxt? Ja, det måste vi, för vi går nu in i en tid då Europa kommer att behöva investera kraftigt i sitt försvar. Jag tror inte att befolkningen i vare sig vårt land eller övriga EU vill börja avveckla sin välfärd, försämra sina pensioner eller svälta ut sjukvården och skolorna för att kunna finansiera försvaret. Och en redan högt skuldsatt kontinent bör helst av allt inte skuldsätta sig mer.
Kommissionens arbetsprogram är som jag nämnde inledningsvis framtaget efter det att USA markerade att man vill dra ned sitt engagemang i Europa. Men vi följer ju dagligen hur utvecklingen går, och den allmänna uppfattningen i Sverige såväl som i övriga unionen är att Europa nu måste klara sig självt i mycket högre utsträckning.
Detta är också Moderaternas uppfattning. Att USA drar sig undan snabbt är inte vad vi hade önskat, men vi delar till fullo USA:s uppfattning att det är helt orimligt att amerikanska skattebetalare ska finansiera det försvar som vi själva borde ha byggt upp. Det har sagts förr men tål att upprepas: 500 miljoner européer ska inte behöva ha hjälp av 340 miljoner amerikaner för att försvara sig mot 144 miljoner ryssar. Vi borde kunna göra detta själva. Vi välkomnar därför det arbete för ännu mer av försvarspolitiskt samarbete inom EU som kommissionen aviserar i sitt program.
Fru talman! Av samma skäl som vi lägger stor vikt vid den kommande europeiska upprustningen lägger vi också vikt vid utvidgningspolitiken.
Tidigare har jag personligen tyckt att det är bra om denna process sker långsamt för att säkerställa att det verkligen finns en ömsesidighet. Att gå med i EU ska ett land bara göra om man verkligen ställer upp på det gemensamma projektet. Men i och med Rysslands ohederliga överfall på Ukraina har vi ett akut säkerhetspolitiskt problem att lösa. EU är ingen försvarsallians och kan därför inte ge Ukraina de militära säkerhetsgarantier som landet behöver, men det här blir ändå ett steg på vägen. EU-medlemskap för Ukraina måste därför ses som ett prioriterat mål för unionen. Detsamma gäller för Moldavien, som också kämpar för att bryta sig loss från det ryska inflytandet.
Fru talman! Låt mig också nämna något om kommissionens kommande arbete med det som kallas demokratiskölden.
Syftet med detta arbete är att EU ska kunna bistå medlemsstaterna när dessa utsätts för informationskampanjer som hotar ländernas demokratier. Att främmande makter skapar sådana kampanjer är känt. Det finns därför skäl för medlemsstaterna att hjälpas åt med att identifiera fientliga aktörer. Emellertid är det i första hand varje land självt som måste skydda sin egen demokrati. EU kommer aldrig att ha den legitimitet som krävs för att ingripa med regler i den demokratiska processen i medlemsstaterna. Detta måste sägas eftersom det relativt nyligen har varit bråk mellan kommissionen och medieplattformen X:s ägare Elon Musk. Kommissionen bör vara återhållsam på denna punkt.
Fru talman! USA:s nya utrikespolitik har onekligen skakat om de flesta, och även om jag inte tror att amerikansk isolationism leder till något gott tror jag att vi får räkna med att detta är den amerikanska politiken ett bra tag framöver.
Det kan ändå komma något positivt av detta. Det kan leda till att Europa rycker upp sig, gör sin hemläxa, börjar bygga välstånd igen, sanerar sina statsfinanser och rustar upp. Det här kan ändå sluta lyckligt.
(Applåder)
Anf. 4 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag trodde att det här skulle bli en ganska slät debatt utan så mycket diskussioner, för vi ska ju lägga ett betänkande till handlingarna. Men så blir man attackerad från talarstolen, och då är det klart att man måste ställa sig upp och försvara sig lite grann.
Självklart behövs privata företag, och de allra flesta privata företag gör väldigt mycket bra saker. Men det kommer även att krävas regleringar. Privata företag har tagit fram ämnen som ddt, PFAS, PCB och andra typer av dioxiner, bromerade flamskyddsmedel, bisfenoler och ftalater, och de sprids i naturen. Det är först efter att vi har hittat dessa i naturen, undersökt dem och tagit reda på vad detta innebär för oss, vår hälsa och miljö som vi kan börja reglera dem - trots att de här företagen i många fall har vetat om precis vad det är de gör.
Vi kan ta en parallell som gäller tobaksbolagen och de undersökningar som gjordes redan på 50, 60- och 70-talen om vilken inverkan nikotin har. De undersökningarna höll man hemliga tills man i domstol tvingades att ta fram dem. Det är klart att det behövs regleringar. De allra flesta företag är superbra och gör bra saker, men det finns företag som sätter profit före miljöintressen och hälsointressen. Hur ska vi komma åt detta om inte via regleringar?
Anf. 5 Stefan Olsson (M)
Fru talman! Ledamoten Risberg argumenterar nu mot en ståndpunkt som ingen har intagit, nämligen reglernas totala avskaffande. Något sådant förslag finns inte. Det är inte vad som står i kommissionens arbetsprogram, utan man talar om regelförenklingar.
Jag tyckte att det ändå var värt att nämna Miljöpartiets försvar av alla former av regler, eftersom det samlade budskapet i Miljöpartiets särskilda yttrande är försvaret av reglerna. Det finns dock inga planer på att avskaffa några regler, utan det gäller regelförenklingar. Det ska exempelvis bli enklare för företagen att återrapportera vad de faktiskt har gjort. De ska till exempel inte behöva fylla i pappersblanketter, utan de ska göra detta digitalt. Det här kan ju Miljöpartiet inte vara direkt emot.
Anf. 6 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Självklart är vi inte emot att saker och ting ska bli enklare att genomföra, men vi lyfter i vårt särskilda yttrande upp en hel del andra typer av saker. Vi tar till exempel upp att man kan smita undan. När det gäller kemikalielagstiftningen i Reachförordningen ser vi att de eventuella förenklingar och justeringar som görs kanske kommer att innebära att företag kommer att kunna fortsätta på den bana man tidigare haft, nämligen att släppa ut miljögifter utan att först ha undersökt vad de har för inverkan. Det vill vi inte se, och det är detta vårt särskilda yttrande går ut på. Vi är inte emot alla typer av regelförändringar, men vi är emot mindre reglering vad gäller farliga kemikalier.
Anf. 7 Stefan Olsson (M)
Fru talman! Jag tyckte att det fanns anledning att nämna Miljöpartiets försvar för regler i partiets särskilda yttrande just för att det var så uppenbart att detta var Miljöpartiets viktigaste punkt.
När det gäller det ledamoten Risberg tar upp om det som kallas Reachförordningen står det faktiskt i kommissionens arbetsprogram att detta arbete ska fortgå. Det finns alltså inte ett hot mot just denna punkt på det sätt som ledamoten vill göra gällande.
Anf. 8 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Det var uppenbart att ledamoten Olsson ville bjuda upp ledamoten Risberg till dans, men jag tänkte ändå hoppa in och delta i denna dans kring regelförenklingar.
Jag tycker att det är viktigt att diskutera detta i Sveriges riksdag, för Sveriges kommissionär i EU-kommissionen, Jessika Roswall, är ju just miljökommissionär. Därför har Sverige en extra möjlighet - och Moderaterna har som det parti hon representerar en särskild möjlighet - att påverka den här typen av frågeställningar och lagstiftning framåt.
Nu på morgonen såg jag i nyheterna på SVT Nyheter att det kom kritik från just de företag som nu ska få dessa regelförenklingar. De har sett den lagstiftning som kom fram under Europaparlamentets förra period. Stefan Olssons partigrupp samarbetade med Jacob Risbergs partigrupp för att utveckla mycket av den miljölagstiftning vi ser på EU-nivå, och där har vi också sett att EU i många delar gått före Sverige. Nu upplever företaget Blåkläder, som vi alla känner väl till, att förutsättningarna plötsligt ändras. De har redan tagit sina investeringsplaner och framtidsvisioner, och helt plötsligt tas det arbete som de och andra företag har gjort till exempel inom ramen för Hagainitiativet bort.
Det som blir problemet när man ändrar förutsättningarna på detta sätt och inte har några regler - förutom det Jacob Risberg var inne på angående profitjakten - är att det inte blir en jämbördig konkurrens mellan företag. De som inte tar ansvar för vårt framtida klimat kommer undan lättare, och de som inte tar ansvar för arbetstagarnas rättigheter får lättare att konkurrera.
Ett tydligt exempel gällande lagstiftningen kring PFAS är att lagstiftning är på gång för allt som gäller konsumenter. Det finns dock inga planer för detta när det gäller industrin, utan 80 procent av alla användningsområden för PFAS ska undantas inom ramen för dessa "regelförenklingar".
Anf. 9 Stefan Olsson (M)
Fru talman! För det första vill jag rätta ett sakfel rörande det ledamoten Svenneling påstod om att kommissionär Roswall företräder Moderaterna. Hon har visserligen partimedlemskap i Moderaterna sedan gammalt, men som kommissionär företräder man faktiskt kommissionen. Det här vet Svenneling, så han borde inte ha sagt så, men han kan ju ändra sig i sitt nästa anförande och rätta sitt misstag.
Jag vill återigen säga att det inte finns något förslag från kommissionen om att reglerna ska avskaffas. Detta handlar om att regeltillämpningen ska bli enklare. Företag ska exempelvis inte behöva fylla i pappersblanketter på samma sätt som tidigare. Någonting som omnämns som väldigt betungande är just återrapportering från företag till myndigheter om vad man har gjort för någonting. Man menar att detta är en väldigt tung arbetsbörda.
Det här betyder inte att några regler försvinner, men man gör själva tillämpningen enklare. Jag kan inte riktigt förstå varför det skulle vara ett problem att själva tillämpningen av regler skulle vara enklare och hur detta skulle vara ett hot mot miljön. Jag ser inte riktigt sambandet där.
Anf. 10 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Ledamoten Olsson har givetvis rätt i att man företräder kommissionen när man blir vald som kommissionär. Det är dock så att varje land får en egen kommissionär och att Sveriges regering - ledd av Moderaterna - har nominerat och utsett Jessika Roswall till den positionen.
Precis som ledamoten är inne på behöver varje enskilt förslag i sig inte vara dåligt. Det kommer säkert att fattas jättemånga bra beslut under den femåriga perioden med denna kommission, men det är väldigt tydligt att den här kommissionen har en idé om att flytta tyngdpunkten. Detta var ledamoten faktiskt själv inne på.
Jag tycker att man går ifrån partnerskapet med företagen lite. Jag skulle vilja se att vi i stället har en offensiv miljölagstiftning, en offensiv klimatlagstiftning och en bra arbetstagarlagstiftning för att stärka Europas konkurrens mot andra delar av världen där man inte har detta. Vi kan ligga i framkant och driva på våra företag så att vi faktiskt är ännu mer konkurrenskraftiga om 10, 15 eller 20 år. Jag tror att det är bättre än att vi går tillbaka och försöker konkurrera med låga löner, dåliga arbetsvillkor eller mindre hänsyn till miljö och klimat.
Anf. 11 Stefan Olsson (M)
Fru talman! Jag måste ändå säga något positivt till ledamoten Svenneling och tacka honom för en punkt. Det är nämligen fantastiskt att höra just en vänsterpartist prata om företagande och konkurrens och om hur viktigt det är med konkurrens och ledande företag. Detta har ju inte alltid varit Vänsterpartiets melodi genom åren, så på den punkten måste jag ge honom ett stort erkännande.
Samtidigt är det så att man inte kan se alla initiativ om just regelförenklingar som ett hot. Det finns väldigt mycket regler, och då blir varje regel i sig helig. Till slut kan man inte ändra någonting någon gång över huvud taget. Det är dags nu att verkligen göra en satsning och försöka minska regelbördan. Det handlar som sagt inte om att avskaffa några regler, utan det handlar om att göra tillämpningen av reglerna enklare. I slutändan tror jag att Vänsterpartiet också är med på detta när man får se själva förslagen mer detaljerat.
Anf. 12 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Efter EU-valet i juni 2024 fick Europarlamentet en ny sammansättning. Inte minst ökade representationen av konservativa och främlingsfientliga krafter, vilket jag tror kommer att få en negativ effekt på många politikområden. Det gäller inte minst områden som klimat, jämställdhet och migration.
Den tyska högerpolitikern Ursula von der Leyen omvaldes som kommissionens ordförande. Samtidigt blev hon av med Charles Michel och Josep Borrell, som under förra mandatperioden delvis drev en annan politisk linje än hon själv. Nu koncentreras makten sannolikt alltmer hos von der Leyen, samtidigt som högervridningen i kommissionens arbete tilltar ytterligare.
Denna gång har också de högerextrema grupperna fått en tydligare plats både i kommissionen och i Europaparlamentet, eftersom det blåste högervindar i ett antal större länder i Europa vid förra årets val till Europaparlamentet. Samtidigt hade vi i de nordiska länderna en vänstervind med framgångar för vänsterpartier i både Finland och Sverige.
Vi ser redan nu en utveckling där von der Leyens grupp EPP, där de svenska partierna Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, allt oftare hämtar politiskt stöd från extremhögern i stället för, som tidigare, från socialdemokrater, liberaler och miljöpartier. Detta påverkar givetvis vilken politik som förs i EU. Den utveckling som Vänsterpartiet varnade för redan vid folkomröstningen om EU 1994 och vid folkomröstningen om euron 2003 får nu genomslag i politiken. Fort Europa har byggts upp i en rasande fart; alla som vill migrera till Europa ska hållas borta. Med en högerrasistisk agenda som fond har migrationspolitiken lagts om. Resultatet är död på Medelhavet.
Nu tar Tysklands tidigare försvarsminister, Ursula von der Leyen, också steg för att rusta EU militärt, trots att försvar enligt Lissabonfördraget är en nationell uppgift. För första gången har EU-kommission fått en försvarskommissionär, och förslag på förslag lanseras nu för att kommissionen ska få en roll i bygget av Europas försvar. I dag lanseras den så kallade vitboken om försvarsfrågor, där kommissionen lägger fram förslag om hur man ytterligare kan stärka sin makt på området.
Till detta kan vi lägga kommissionens agenda om så kallade regelförenklingar. Det är i praktiken en högeragenda som handlar om att ta bort lagstiftning om arbetstagare, miljö och natur.
Stefan Olsson var ju på jakt efter regler att förändra. Efter vårt replikskifte vill jag nu passa på att nämna två regelförändringar jag vill se.
Den ena gäller statsstödsreglerna, som hindrar stater från att investera i företag och stödja företagande. De är i dag alldeles för omfattande. Den andra gäller lagen om offentlig upphandling, som hindrar upphandlande myndigheter från att använda upphandling på ett sätt som gynnar det egna. Vi ser faktiskt diskussioner om att köpa "Made in Europe" i stället för "Made in America". Det ska bli intressant att se vart dessa diskussioner tar vägen.
Varje enskilt förslag behöver i sig inte vara fel, men jag menar att det som helhet går i fel riktning - tydligt högerut. Därför är vi i Vänsterpartiet i flera delar kritiska till kommissionens arbetsprogram och det arbete som von der Leyen 2 bedriver. I Europaparlamentet var vi tydliga med att vi röstade nej till att denna kommission skulle tillåtas tillträda.
Är då allt nattsvart? Nej, givetvis inte. I en tid med Donald Trump som president i USA, med en Putin som vädrar morgonluft i Moskva och med Xi Jinping i Kina på jakt efter ökad kinesisk dominans behöver EU och Europa samla ihop sig och bygga ett mer demokratiskt och rättvist alternativ där stormakterna inte tillåts diktera villkoren för allt och alla.
I Donald Trump har vi fått en auktoritär president som inte verkar bry sig om internationell rätt. Han har på kort tid riktat militära och politiska hot mot flera länder, såsom Panama, Grönland och Kanada, samt allierat sig med Putin och Ryssland för att tvinga fram ett krigsslut i Ukraina. En sådan forcerad fred skulle på intet sätt vara rättvis eller på Ukrainas villkor.
Europa behöver lösgöra sig från det koppel som den så kallade transatlantiska länken har blivit och i stället stödja Ukraina för en rättvis fred. I det ingår att Ukraina, om landet så vill, på sikt ska kunna bli medlem såväl i EU som i Nato. Det är det ukrainska folkets rätt att göra sina egna politiska vägval som räknas här, oavsett vad jag som vänsterpartist tycker om dessa organisationer.
I flera delar har EU-ledarna startat denna process. För några år sedan var jag inte någon anhängare av det franska begreppet strategisk autonomi, men nu blir det allt tydligare och lättare att förstå vad detta buzzword faktiskt innebär. Det är uppenbart att EU måste hitta sin egen roll och definiera sina egna intressen i en global världsordning som utsätts för alltmer press. EU:s tydlighet i stödet till Ukraina har varit och är avgörande för den ukrainska motståndskraften mot Putins Ryssland, för försvaret av den egna demokratin och för att försvara demokratiska stater mot imperialister.
Från den svenska statsministern hör vi dock att vi ska ha is i magen när det gäller Donald Trump som USA:s president. Statsministerns ord har också blivit regeringens handlingsplan. Det händer med andra ord ingenting. Den svenska regeringen saknar helt och hållet en strategi för att hantera Donald Trump. Man trodde sannolikt att Trumps andra period som president skulle vara mer lik den första perioden och att högerpolitiker ändå skulle kunna hitta varandra. Det har visat sig vara en helt felaktig analys när Trump pumpat ut presidentdekret och förnedrat Zelenskyj.
I denna tid behöver riksdagens partier samla sig och se över Sveriges säkerhetspolitiska analys. Så gjorde vi när Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inledes. Att ha säkerhetspolitiska samtal tillsammans och utifrån det landa i en ny säkerhetspolitisk strategi är det bästa arbetssättet för att skapa enighet och samsyn i Sverige i en orolig värld.
Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram är ett så kallat granskningsbetänkande. Det innebär att vi och alla andra utskott läser och analyserar EU-kommissionens arbetsprogram och därefter har en debatt om dess innehåll. Själva debatten och det beslut som riksdagen fattar i dag kommer inte att ha någon som helst påverkan på själva innehållet i kommissionens arbetsprogram, utan det är ett sätt för riksdagen att skapa debatt om EU och EU-frågor.
Nu följer lite brevväxling mellan kommissionen och talmannen. Talmannen skickar först ett brev till kommissionären, och senare i vår får han ett trevligt brevsvar.
Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Anf. 13 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Som föregående talare sa är detta ett arbetsprogram som egentligen redan har börjat verka. Det gäller kommissionens mandatperiod 2024-2029. Vi tittar alltså djupt i det som redan har börjat processas.
Som har framkommit tidigare är detta ett arbetsprogram som har mött en helt ny värld och en helt ny verklighet. Som tidigare arbetsprogram kommer det att påverkas rejält av den nya värld som vi nu upplever. Så måste ske, helt enkelt. Det gäller både hur man prioriterar i programmet och, naturligtvis, vilken budget som går att komma överens om. Det senare är den avgörande punkten och styr till oerhört stor del vad som är möjligt att genomföra. Budgetprocessen är ju i vardande.
Centerpartiet är tydligt med att vi måste ta nya höjder. Världen frågar: Vem i hela världen kan man lita på?
När några av oss i utskottet för någon vecka sedan besökte Sydostasien var det tydligt. Vem kan man lita på i detta läge för att minska de risker som kommer med ensidigt beroende? Man söker alternativa kontakter.
Många tittar mot EU och Europa, inte minst det globala syd. Dessa länder har tidigare hamnat i antingen det kinesiska, det ryska eller det amerikanska hägnet, men när de ser hur olika ledare i dag agerar vill de försöka hitta alternativa vägar och minska risken för ensidigt beroende.
Nu har EU ett gyllene tillfälle att visa att vi står upp för och fast vid våra värden och för den multilaterala ordning som har tjänat oss så väl och som delvis skapades utifrån den erfarenhet vi i Europa har från två världskrig på vår kontinent. Vi har erfarenheterna med oss av vad som händer om man inte håller i och håller ut när det gäller de gemensamma regelverk vi har skapat.
Om man återgår till en värld där man tror att ensam är stark och bara försöker lita till sig själv missar man det budskap många av våra grannar i öst är så tydliga med: Ensam är inte stark. Vi ska aldrig mer uppleva att ensamt behöva möta Ryssland.
På denna grund måste vi arbeta under kommande kommissionsperiod för att bygga ett EU som klarar av att stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter, frihet och de gemensamma överenskommelser vi har skapat. Det handlar om att bygga en säkrare och tryggare värld för européer men också för övriga världen. Det är verkligen en tid när EU:s röst efterfrågas och då EU måste förmås att svara.
Det handlar givetvis också om ekonomi. EU är en stark ekonomi men måste bli starkare, och vi står fullt ut bakom konkurrenskraftsfrågorna. När det gäller USA handlar det om denna mandatperiod, så vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet eller riva broar. Vi ska bygga broar, men vi måste också säkra att Europas röst i världen är tydlig. När USA lämnar ifrån sig sin mjuka makt blir betydelsen av EU:s mjuka makt större och viktigare och måste på alla sätt hävdas.
Detta är också en del i arbetet för att stå upp mot Ryssland och Rysslands aggressiva ambitioner. När det gäller aggressionskriget mot Ukraina står vi enade i denna kammare. Ukraina måste bestämma över och vinna freden. Det exempel på fredslösning för Ukraina vi nu hör diskuteras skulle inte vara en fredslösning för Ukraina och Europa utan en fredslösning som skapar förutsättningar för nästa ryska angreppskrig, och det kan vi aldrig gå med på. Här måste EU och Europa tala tydligt.
Givetvis måste vi stärka vår förmåga att försvara oss själva, inte bara militärt utan även på andra arenor vi arbetar på. Låt mig här beröra en punkt i Centerpartiets särskilda yttrande. Det handlar om den så kallade demokratiskölden. Här säger en del att vi ska klara detta själva. Men när techbolagen går in och försöker styra och påverka är det bara på EU-nivå vi har tillräcklig gemensam styrka att möta denna typ av desinformation och påverkanskampanjer från både Kina och Ryssland. Här får vi alltså inte tro att ensam är stark, utan vi måste se att EU:s gemensamma röst behövs och ta vara på den rösten.
Jag vill också uppmärksamma er på Centerpartiets avvikande mening i yttrandet från näringsutskottet. Det handlar om regelförenklingar och förutsättningar för att kunna klara dessa samtidigt som vi klarar klimatuppgiften, som EU snart är en garant för att hålla i.
Först i går kväll uppmärksammade jag med skammens rodnad att arbetsmarknadsutskottets yttrande från den 27 februari saknas i betänkandet. Även här hade Centerpartiet en avvikande mening som jag hade tänkt hänvisa till.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga utlåtandet till handlingarna.
Anf. 14 Magnus Berntsson (KD)
Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram för 2025 markerar en viktig milstolpe för unionens framtid. Med ledorden en djärvare, enklare och snabbare union adresserar programmet flera centrala områden som påverkar oss alla. Men vi måste vara ärliga. Världsläget förändras snabbt, och det som var prioriterat när arbetsprogrammet skrevs kan redan nu vara obsolet. Därför både hoppas jag och förväntar mig att kommissionen klarar av att prioritera om och ompröva även redan fattade beslut om och när situationen kräver det.
Fru talman! Kommissionen betonar behovet av att stärka Europas konkurrenskraft, och det kan ses som ett bestående bidrag från det senaste svenska ordförandeskapet. Genom initiativ och strategier för att underlätta för nystartade företag syftar man till att främja innovation och hållbar tillväxt. Detta är viktigt för Sverige då små och medelstora företag utgör ryggraden i vår ekonomi. Men vi vet också att byråkratiska hinder och överdriven detaljstyrning från Bryssel ofta hämmar snarare än hjälper företagare. Här måste kommissionen visa att man inte bara kan lägga till nya initiativ utan också ta bort onödiga regler som bromsar utvecklingen.
I en tid av geopolitiska utmaningar är det glädjande att se EU:s fokus på att stärka försvarsindustrin och minska beroendet av externa aktörer. Samarbetet med Nato och satsningar på att förbättra krisberedskapen är avgörande för att säkerställa fred och stabilitet i vår region. Men EU får inte fastna i långdragna processer när vi nu ser ett Ryssland som trappar upp sitt aggressiva beteende.
Vi kristdemokrater vill se ett Europa som står starkt och enat i försvar av demokrati och frihet. EU bildades av tre kristdemokrater, Adenauer, De Gasperi och Schuman, som ett fredsprojekt - inte som ett sätt att utnyttja USA, vilket vi har kunnat höra de senaste dagarna. Betydelsen av detta fredsprojekt är faktiskt viktigare nu än någonsin tidigare under min livstid.
Fru talman! Kommissionens ambition att modernisera socialpolitiken och främja kompetensutveckling kan se lovvärd ut. Genom att investera i utbildning och anpassa arbetskraften till framtidens behov vill man säkerställa att ingen lämnas utanför i den gröna och digitala omställningen. Men den sociala pelaren får inte riskera den svenska modellen. Vi står upp för subsidiaritetsprincipen. EU ska inte lägga sig i frågor som medlemsländerna själva bäst hanterar. Beslut om vård, skola och omsorg ska fattas nära medborgarna, inte i Bryssel.
Samtidigt är initiativ som syftar till att skydda våra vattenresurser och främja hållbart jordbruk av vikt. Sveriges rika natur och våra rena vatten är skatter vi måste bevara för kommande generationer. Men i och med att vi har världen mest hållbara skogsbruk måste vi också vara tydliga: Den gröna omställningen får inte bara innebära nya bördor för familjer och företag. Vi kristdemokrater vill att klimatarbetet bygger på innovation och teknik snarare än förbud och skatter.
Fru talman! I en tid då desinformation och extremism hotar våra demokratiska fundament är förslaget om en demokratisköld ett steg i rätt riktning. Att skydda våra medborgares rättigheter och friheter är en grundläggande uppgift för unionen. Samtidigt måste vi vara vaksamma så att vi inte ger EU-institutioner verktyg som kan inskränka yttrandefriheten. Demokratin skyddas inte bäst genom censur utan genom en stark offentlig debatt där vi bemöter lögner med sanning.
EU:s engagemang för att stödja Ukraina och främja stabilitet i vår omvärld visar på vårt ansvar som global aktör. Genom strategiska partnerskap och investeringar kan vi bidra till en fredligare och mer rättvis värld. Men det kräver också att vi är villiga att prioritera. Allt kan inte göras samtidigt. Därför måste vi vara öppna för att omvärdera vissa av de initiativ som kommissionen redan har beslutat om.
Fru talman! Slutligen är kommissionens fokus på att förenkla EU:s regelverk och minska den administrativa bördan för företag och medborgare mycket välkommet. En mer effektiv union gynnar oss alla. Men effektivitet handlar också om att kunna prioritera när omvärlden förändras. Om 2024 var ett år där vi såg Europas säkerhet utmanas kan 2025 bli året då EU visar att det klarar av att ompröva, prioritera och fokusera på det som verkligen är viktigt.
Sammantaget erbjuder EU-kommissionens arbetsprogram för 2025 en ambitiös och omfattande plan för att möta de utmaningar och möjligheter vi står inför. Det är nu upp till oss, som representanter för våra medborgare, att aktivt delta i detta arbete och säkerställa att Sveriges intressen tas till vara i den fortsatta processen.
Med det föreslår jag att utskottets utlåtande läggs till handlingarna.
Anf. 15 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram är ett stort steg framåt i arbetet med miljö- och klimatfrågor, men vi ser också risker som kan hota den gröna omställningen. En av de mest kritiska punkterna i kommissionens arbetsprogram är den riktade översynen av Reachförordningen.
En förändring riskerar att försämra snarare än att stärka skyddet mot farliga kemikalier, särskilt med tanke på det pågående lobbyarbetet från industrin för att urholka det föreslagna PFAS-förbudet och andra typer av skyddsåtgärder.
EU:s lagstiftning måste omfatta hela livscykeln för farliga kemikalier, från produktion till avfallshantering, och skärpta regler ska såklart även gälla industrin och inte bara konsumentledet.
Fru talman! EU-kommissionen har uttryckt ett förslag om 90 procents nettoutsläppsminskning till 2040. Det är en förbättring, men det är fortfarande inte tillräckligt. För att leva upp till Parisavtalets 1,5-gradersmål måste EU ha ett negativt utsläpp redan 2040. Detta är något som kommissionen redan under föregående år borde ha lagt fram som ett tydligt lagförslag.
I stället ser vi nu alternativa scenarier, vilket skapar en risk för att målet inte uppnås. Att EU:s 2035-mål skjuts fram och inte hanteras genom EU:s vanliga lagstiftningsprocedur ser vi också risker med. Vi kräver att Sverige i ministerrådet driver på för en högre ambitionsnivå där negativa utsläpp 2040 är målet.
Fru talman! I en tid av extremväder och förlust av ekosystem blir vattenresiliens allt viktigare. Kommissionens strategi måste vara konkreta lagförslag för att stärka vattenskyddet och genomdriva befintlig lagstiftning, såsom exempelvis vattendirektivet.
Vi vill se att Sverige tar en ledande roll i arbetet och säkerställer att strategin innehåller skarpa åtgärder och inte bara visioner.
För att uppnå European Green Deals miljömål, klimatmål och sociala mål är hållbarhetsrapportering, CSRD, en hållbar kedja, CSDDD, och klimattullar, CBAM, helt avgörande.
Vi ser med oro på att omnibusförslaget, som syftar till att minska regelbördan och även lagstiftningar som är avgörande för den gröna omställningen, kommer att leda till mindre skarpa åtgärder. Så ska det såklart inte vara.
Vi motsätter oss förändringar som riskerar att försvaga dessa lagar och kräver att förenklingsarbetet endast fokuseras på administrativa lättnader, inte innehållsmässiga försämringar.
Det är också oroande att kommissionen riskerar att ensidigt fokusera på regelförenklingar och subventioner till fossilberoende företag. Omställningen till en fossilfri industri är inte en belastning. Kommissionen bör i stället styra investeringar mot framtidens hållbara industrier.
Vi menar att strategin måste innehålla tydliga incitament för industriell omställning men även sociala åtgärder för att stödja arbetare och regioner som påverkas av förändringarna.
Fru talman! Redan 2024 urvattnades reglerna om vatten. Nu pekas skyddet av våt- och torvmarker ut som nästa potentiella offer. Arbetet med jordbrukspolitiken, CAP, verkar innebära ytterligare försvagningar av miljökrav.
Sverige måste motsätta sig denna utveckling och i stället verka för att EU:s jordbrukspolitik styrs mot hållbarhet inom planetens gränser.
I linje med det måste även havspolitiken lyftas upp högre på EU:s agenda. Oceans Pact presenteras som en konkurrensstrategi snarare än ett verktyg för ekosystemens återhämtning. En havslag måste införas på EU-nivå, något som Sverige verkligen bör driva på för. Ett friskt hav är en förutsättning för allt liv.
Fru talman! Sverige har varit en av de starkaste förespråkarna för antidiskrimineringsdirektivet. Därför är det skandalöst att kommissionen drar tillbaka förslaget till ett horisontellt antidiskrimineringsdirektiv. Och inte bara det, arbetsprogrammet saknar även en ny jämställdhetsstrategi.
Vi kräver att regeringen arbetar aktivt inom EU för att återuppliva förslaget och återställa att alla EU-medborgare skyddas mot diskriminering. Vi vill också se att Sverige kräver att kommissionen återinför jämställdhetsstrategin och säkrar att jämställdhet fortsätter att vara en prioriterad fråga.
Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram innehåller både framsteg och en del farhågor. Miljöpartiet kommer att kämpa för att de gröna ambitionerna inte undermineras av industrilobbyism och kortsiktiga ekonomiska intressen.
Vi förväntar oss att Sveriges regering är en aktiv kraft i EU för att säkerställa att miljö, klimat och social rättvisa står i centrum för Europas framtid.
Med det föreslår jag att riksdagen lägger utrikesutskottets utlåtande om kommissionens handlingsprogram till handlingarna.
Anf. 16 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Jag lyssnade naturligtvis noga på Jacob Risbergs inlägg. Det följde mycket det särskilda yttrandet. Men jag hörde inte någonting om den mycket utmanande säkerhetssituation som hela EU och Europa befinner sig i.
Vi riskerar att få ett ohållbart vapenstillestånd eller en ohållbar fred i Ukraina och ett fortsatt ryskt aggressionståg mot EU, väst och Europa för att splittra och härska.
Här måste EU ta en tydlig position. EU behöver bygga en starkare förmåga att skydda, säkra och försvara EU:s medborgare men också medlemsstater i vardande. Jag tänker på Ukraina och inte minst Moldavien.
Här hörde jag inte någonting från Miljöpartiet, och det förvånar mig. Det är ändå en av de mest centrala frågorna för oss alla här och nu. Det är någonting som kommer att påverka kommissionens arbete oerhört mycket under kommande år.
Vi har sett vad som hände tidigare, under covidperioden, då kommissionen fick kasta om. Vi har också sett vad som hände efter Putins invasion av Ukraina, och nu står vi inför ett nytt sådant läge.
Var står egentligen Miljöpartiet?
Anf. 17 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, ledamoten Lundgren, för den fantastiska frågan!
Det här är en fråga där vi är relativt eniga i riksdagen. Jag ser våra särskilda yttranden som någonting att lyfta upp där vi inte har en enighet och där Miljöpartiet ser en problematik med arbetsprogrammet. Om vi skulle lyfta upp alla de punkter där vi är relativt eniga i riksdagen skulle det bli ett väldigt långt särskilt yttrande, och det tror jag att varken mina kollegor eller kammarkansliet skulle uppskatta speciellt mycket. Det är nog framför allt där som problematiken ligger.
Vi ser en stor farhåga med det som sker i Ukraina, och vi är ense om att vi behöver rusta upp och stärka försvaret gentemot Ryssland. Vi behöver stärka Moldavien, Ukraina och så vidare mot det ryska hotet. Men i och med att vi har en relativt stor enighet i dessa frågor både i riksdagen och i stort i EU känner jag inte att det är någonting som vi behöver lyfta upp extra i det särskilda yttrandet.
Anf. 18 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Om inte i det särskilda yttrandet hade jag ändå förväntat mig att man lyfte fram det som är enande i det inlägg som ledamoten gjorde. Men jag hörde ingenting om just detta, och det var därför jag ställde frågan.
Man kan också fundera utifrån vad som det talas om i utskottet om proportionalitet och subsidiaritet och att de ska tillämpas väldigt strikt. Bilden är att vissa tolkar det lite grann som att detta ska skötas nationellt.
Är det också Miljöpartiets hållning att detta är ett nationellt ansvar? Eller ser Miljöpartiet att EU har en roll här i att bygga demokratiskydd mot till exempel de stora techbolagen? Som enskilda länder har vi inte förmågan eller styrkan att själva möta den typ av desinformationskampanjer eller annat som enskilda stora techbolag eller enskilda stater kan utnyttja för att påverka, destabilisera och underminera vår demokrati och vårt gemensamma EU.
Anf. 19 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Då vill jag passa på att tacka Kerstin Lundgren för att hon nu gav mig tillfälle att lyfta upp hur viktigt det är med dessa frågor kring demokrati, säkerhet och trygghet gentemot framför allt Ryssland i dessa svåra tider. Jag får också tillfälle att lyfta att vi är eniga även i de här frågorna.
EU har absolut en jättestor roll att spela när det kommer till demokratiskyddet och när det kommer till hot från techjättar vad gäller framför allt desinformation. Men det gäller även andra typer av aktiviteter som vi ser i spåren av den nya administrationen i USA, där vi alltmer märker hur otroligt beroende vi har blivit av enbart amerikanska techbolag i allt det arbete vi gör dagligdags.
Det finns väldigt mycket här för både Sverige och, framför allt, EU att göra. Det är viktigt att vi gör detta tillsammans inom EU-kretsen för att det ska ha någon verkan över huvud taget.
Anf. 20 Joar Forssell (L)
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
När vi pratar om EU:s arbetsprogram och EU är det klart att det är svårt att inte börja med att säga att vi har krig på vår kontinent. Men vi har fred bland de länder som ingår i det europeiska samarbetet, och det är precis det som har varit grunden för hela EU från första början. Europa har varit en kontinent där blod har flutit på våra jordar i hundratals år så länge den mänskliga historien har funnits. Nu har vi haft en lång period där de länder som är medlemmar i EU och som har integrerats alltmer med varandra och samarbetat allt tätare också har behållit freden.
Det är detta som projektet EU i grunden handlar om. Det är också därför man behöver en framåtrörelse i projektet och ett arbetsprogram som gör att Europeiska unionen samarbetar ännu tätare.
Kanske är det också därför som till och med partier som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, som tidigare har varit väldigt tydliga i sin vilja att lämna Europeiska unionen, nu har tonat ned dessa aspekter av sin politik. I stället kritiserar de nu saker som att det kan vara lite för mycket byråkrati i vissa lägen eller att någon detalj av det som EU-samarbetet handlar om inte är något som det borde handla om. Också dessa partier tycks nu förstå att vi behöver ett fördjupat samarbete och att vi behöver samarbeta mer och djupare och på fler områden med de länder som är nära oss här i Europa.
Fru talman! Visst kan man hålla med om att EU ibland är lite väl byråkratiskt. Men det är säkert många här inne som har pluggat en och annan poäng statsvetenskap - det är kanske min fördom om riksdagsledamöter - och vet att byråkratier alltid sväller över tid. Det ligger så att säga i byråkratins natur att vara en svällande organism. Därför måste man alltid arbeta på att minska byråkratin - i Sverige, på nationell nivå, i kommuner, i regioner och såklart också i EU. När vi har en byråkrati tenderar den alltså att svälla, och vi måste därför försöka motverka den.
Under vissa tider behöver EU göra vissa saker, och andra tider behöver EU göra andra saker. Man kan säga att det som finns i arbetsprogrammet, som jag uppfattar att alla partier i Sveriges riksdag ställer sig bakom, är en form av ett lite mer ansvarsfullt och mjukt Doge, för att ta något aktuellt från debatten. Det är precis något sådant som vi behöver och bör välkomna.
Fru talman! EU innebär naturligtvis i grunden också en mycket stor ökad frihet för alla unionens medlemmar. Frihet, och för den delen fred, bygger i grunden på att vi har fortsatt stark tillväxt. Därför är det stort fokus i arbetsprogrammet på att öka tillväxten i Europa.
Det finns de, fru talman, som tycker att det där med tillväxt är lite jobbigt och att det är ett ord som man gärna vill komma bort ifrån. Det finns till och med de i Sverige som har pratat om återväxt, alltså motsatsen till tillväxt. Det är ganska märkligt. Det är inte så farligt med tillväxt som vissa partier, kanske framför allt på den gröna yttre vänsterkanten, ibland uttrycker.
Så här är det egentligen: När människor arbetar och samarbetar om saker kallar vi det för ekonomin. Det är det grundläggande. Ekonomin är att människor arbetar, samarbetar och gör saker gemensamt. Om vi gör saker bättre i år än vi gjorde förra året kallar man det för tillväxt. Det är inte så konstigt, och det är inte så farligt.
I grunden handlar tillväxt om att göra mer saker och bättre saker med färre resurser. Och det är precis det vi behöver göra om vi ska rädda klimatet, skapa ett större välstånd så att vi kan ha en välfärd som fungerar och skapa mer frihet både i Sverige och på vår kontinent. Det är mer tillväxt som behövs, alltså att vi gör mer saker med mindre resurser. Det är i grunden vad det handlar om, och det är också därför det är så viktigt med de regelförenklingar som föreslås. Det är genom dem vi kan möjliggöra tillväxt.
Fru talman! Det har sagts här i debatten att regelförenklingar kan innebära att det blir sämre. Det är snarare tvärtom; om reglerna är för komplicerade och för omfattande är det ännu svårare att följa reglerna. Det kommer att bli mer korruption och mer problem med att upprätthålla reglerna, det blir en svällande byråkrati och så vidare.
En ökad regelbörda innebär inte nödvändigtvis att reglerna följs bättre eller att resultatet blir mer av det man vill ha. Det är ganska enkelt att man låter det bästa, det vill säga bra och enkla regler, bli det godas fiende. Det är många som hellre vill ha lite fler och lite mer avancerade regler för att de tror att de kan reglera fram just sin egen utopi för hur samhället ska se ut. Men så funkar det inte, för samhället består av människor. Människor som driver företag och arbetar är de som är ekonomin och skapar tillväxt, och då behöver också reglerna vara enklare och regelbördan minska.
Det var faktiskt det hela det europeiska projektet handlade om från början: I stället för att alla medlemsländer skulle ha sin egen regel, vilket gjorde att det på totalen blev ett mycket mer komplicerat regelverk, har EU nu en gemensam regel som gör det enklare för företag och människor i hela unionen att samarbeta och arbeta med varandra.
Fru talman! Jag ser att min talartid har gått ut. Jag kommer att fortsätta ändå och är beredd på den utskällning som kommer.
En otroligt viktig sak att komma ihåg i detta är att Europeiska unionen nu är fyrbåken för frihet och demokrati i världen. Europeiska unionen är den entitet i världen som är viktigast för att upprätthålla den liberala demokratin. Därför är det viktigare än någonsin att fortsätta med arbetet att göra oss mindre beroende av och mindre nära Kina. Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea samarbetar och bedriver ett kallt krig mot oss här i Sverige. De gör det därför att de vill skada den liberala demokratin och den liberala, regelbaserade världsordningen.
Det är i lägen som dessa - när vi tycker att det är lite skakigare, när vi tycker att det är lite jobbigare att samarbeta med delar av den amerikanska administrationen, till exempel - som vi behöver fundera extra noga på vilka som är våra samarbetspartner. Det blir extra viktigt att det inte är länder som Kina - eller för den delen Ryssland och Iran, som vi har betydligt mindre samarbete med. När vi gör oss beroende av Kina försvagar vi nämligen också demokratin och vår roll som just en fyrbåk för demokrati i världen. Vi behöver ha mindre samarbete med Kina och mer samarbete med länder som delar våra grundläggande värderingar. Fördjupa handeln i världen, men fördjupa den inte med länder som Kina!
Till sist: Det är klart att den viktigaste frågan för Europa just nu är att Ukraina ska vinna kriget och Ryssland förlora det. I detta ligger inte bara att Ryssland ska förlora och Ukraina vinna militärt utan också att de ska göra det politiskt. Det är därför EU behöver vara öppet för Ukraina. Det är därför Nato behöver vara öppet för Ukraina. Det handlar om att Ryssland ska förlora och Ukraina vinna också politiskt.
Det är därför den demokratisköld som finns med i arbetsprogrammet blir en viktig del. Att skydda vår demokrati är vad detta kokar ned till.
Jag instämmer i Centerpartiets kommentarer kring att det finns saker som behöver göras på EU-nivå. Det säger vi också i utlåtandet. Vi välkomnar arbetet med demokratiskölden. Allt det som Centerpartiet för fram finns egentligen med, även om Centerpartiet har lyft fram delar av det på ett föredömligt sätt.
Men det finns också saker som vi är duktiga på på nationell nivå. Det är inte så konstigt. Europeiska unionen består ju av länder, och saker som vi är duktiga på på nationell nivå ska vi kunna göra på nationell nivå. Det finns ingen motsättning i det och att göra saker på europeisk nivå. Tvärtom är det när vi bygger resiliens nationellt och på europeisk nivå som vi tillsammans blir starkare och får ett skydd av demokratin.
(ANDRE VICE TALMANNEN: Som förväntat behöver jag då säga att talartiden överskreds med 50 procent.)
Anf. 21 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! För protokollets skull vill jag göra det tydligt att det finns ett yttrande från arbetsmarknadsutskottet, AU4y. Det går att läsa på riksdagens hemsida om man vill ta del av det. Yttrandet innehåller en avvikande mening från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt särskilda yttranden från dessa partier plus Sverigedemokraterna och Centerpartiet.
Det är som sagt beklagligt att yttrandet inte finns med i utlåtandet, men nu är det klargjort för alla. Det går att läsa. Yttrandet finns tillgängligt för den som vill ta del av det.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:UU5
Webb-tv: Beslut: Kommissionens arbetsprogram 2025
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:86 Onsdagen den 19 marsProtokoll 2024/25:86 Kommissionens arbetsprogram 2025
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Kommissionens arbetsprogram 2025
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtande 2024/25:UU5 till handlingarna.