Helena Gellerman (L)

Tjänstgörande riksdagsledamot

Valkrets
Västra Götalands läns västra, plats 301
Titel
Civilingenjör
Född år
1960
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie

Liberalerna

Kvittningsperson

Trafikutskottet

Ledamot

Näringsutskottet

Suppleant

Skatteutskottet

Suppleant

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant

Valberedningen

Ledamot

Ledamotsrådet

Ledamot

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2018-09-24 – 2026-09-28

Liberalerna

Kvittningsperson
2019-09-24 –

Trafikutskottet

Ledamot
2022-10-04 – 2026-09-28
Ledamot
2018-10-02 – 2022-09-26

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2023-05-22 – 2026-09-28
Suppleant
2018-10-09 – 2022-09-26

Näringsutskottet

Suppleant
2022-10-04 – 2026-09-28
Suppleant
2018-10-09 – 2022-09-26

Skatteutskottet

Suppleant
2022-10-12 – 2026-09-28
Suppleant
2019-12-19 – 2022-09-26

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2022-10-12 – 2023-05-22
Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Finansutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Justitieutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

EU-nämnden

Suppleant
2018-11-15 – 2022-10-04

Ledamotsrådet

Ledamot
2022-10-12 –
Ledamot
2019-03-27 – 2022-10-10

Valberedningen

Ledamot
2022-09-26 –

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot
2025-02-27 – 2026-10-31
Suppleant
2022-10-11 – 2025-02-27

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 18–. Ledamot trafikutskottet 18–. Suppleant miljö- och jordbruksutskottet 18–22 och 23–, näringsutskottet 18–, EU-nämnden 18–22, skatteutskottet 19– och utrikesutskottet 22–23. Ledamot ledamotsrådet 19– och valberedningen 22–. Suppleant Nordiska rådets svenska delegation 22–. Kvittningsperson Liberalerna 19–.

Föräldrar

Politiske redaktören Olle Gellerman och riksdagsledamoten Kerstin Gellerman, f. Lagerkvist

Utbildning

Gymnasieskola, naturvetenskaplig linje, Alströmerskolan, Alingsås, slutår 79. Elektrotekniklinjen, Chalmers, examensår 84. Chefsutbildning, Volvo Corporate Management Program 97. IHM:s Volvo–Renaults säljutbildning 00. Ekonomisk historia, Göteborgs universitet 05

Anställningar

Nääs Kaffestuga, 75–84. Guide på Nääs slott, sommaren 77. Utvecklare/projektledare/gruppchef/stf. chef Eldivisionen, Volvo Personvagnar 84–00. Bilsäljare, Bilia Göteborg 00–04. Ansvarig Test Site Sweden, Lindholmen Science Park, Göteborg 06–07 Manager Fältdatainsamling av trafiksäkerhetsdata, SAFER at Chalmers, Lindholmen Science Park, Göteborg 07–18

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Lerum, 06–. Vice ordförande visionsnämnden för skola och utbildning, Lerum, 06–10. Ledamot beredningen för skola och utbildning, Lerum, 10–12. Ledamot beredningen för bostad och infrastruktur, Lerum 14–16.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Ordförande Bra Barnomsorg, Partille 94–97. Ledamot styrelsen Folkpartiet, Lerum 11–14. Ledamot partistyrelsen, Liberalerna, 19–. Ordförande Liberalerna, Lerum 23–.

Litteratur

Methodology for Field Operational Tests of Automated Vehicles (16), Data Sharing of Transport Research Data (16), Data Management and Data Sharing in Field Operational Tests: From Good Practices to Standards (16), Anonymization of Data from Field Operational Tests (16), Data sharing framework for naturalistic driving data (15), A Platform for sharing data from field operational tests (14)

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

    Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

    Betänkande 2021/22:SkU20

    Regeringen har föreslagit förändringar i det så kallade bonus malus-systemet för nya bilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förslaget innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) ska tas ut då en bil släpper ut 75 gram koldioxid per kilometer eller mer. Med nuvarande regler gäller att beloppet tas ut om en bil släpper ut 90 gram koldioxid eller mer. Även gränsen för när den högre nivån av det förhöjda beloppet tas ut sänks, från 130 till 125 gram per kilometer.

    Bonus malus-systemet innebär att köp av vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid ger en bonus medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får förhöjd skatt (malus) under tre år. Systemet ska vara självfinansierande på så sätt att intäkterna från malus ska väga upp utgifterna för bonus. Detta är också anledningen bakom förslaget till justeringar; eftersom andelen laddbara nya bilar ökar snabbt ökar också utgifterna för bonusdelen.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 60 minuter
    Justering
    2022-04-05
    Datum
    2022-04-07
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Stillbild från Debatt om förslag, Sjöfartsfrågor

    Sjöfartsfrågor

    Betänkande 2021/22:TU12

    Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om sjöfartsfrågor. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter samt vissa miljö- och klimatfrågor.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    53 
    Anföranden och repliker
    16, 92 minuter
    Justering
    2022-04-07
    Datum
    2022-04-08
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Stillbild från Debatt om förslag, Fjärde järnvägspaketet och andra järnvägsfrågor

    Fjärde järnvägspaketet och andra järnvägsfrågor

    Betänkande 2021/22:TU9

    Fyra nya lagar ska ersätta den nuvarande järnvägslagen i Sverige. Förändringen innebär att EU-lagstiftningen på området - det så kallade fjärde järnvägspaketet - införs i svensk rätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    De nya lagarna bedöms göra järnvägslagstiftningen mer överskådlig och lättare att tillämpa, men de innehåller endast begränsade ändringar och nyheter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

    Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om järnvägsfrågor:

    • Järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Oslo behöver utvecklas och regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla stråket Stockholm-Oslo, samt ge förslag på finansiering av åtgärderna. Detta ska ske i dialog med norska Jernbanedirektoratet.
    • Regeringen bör säkerställa att längre och tyngre tåg inom kort tillåts på ett funktionellt och sammanhållet järnvägsnät i hela Sverige. Med längre och tyngre tåg utnyttjas järnvägssystemet mer optimalt, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar och att konkurrenskraften för transportberoende näringar ökar.

    Tillkännagivandet om att utveckla förbindelserna Stockholm-Oslo grundar sig på ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet, vilket innebär att förslaget kommer från utskottet och inte från ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Tillkännagivandet om längre och tyngre tåg gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    32 
    Anföranden och repliker
    20, 104 minuter
    Justering
    2022-03-29
    Datum
    2022-04-07
    Bordläggning
    2022-04-06
    Debatt
    2022-04-07
    Beslut
    2022-04-20
  • Stillbild från Debatt om förslag, Klimatpolitik

    Klimatpolitik

    Betänkande 2021/22:MJU20

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.

    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    27
    Reservationer
    52 
    Anföranden och repliker
    28, 121 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Datum
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-30
    Debatt
    2022-03-31
    Beslut
    2022-04-06
  • Stillbild från Debatt om förslag, Luftfartsfrågor

    Luftfartsfrågor

    Betänkande 2021/22:TU8

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om luftfartsfrågor. Detta med hänvisning till att vissa åtgärder redan har utförts och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, upphandlad trafik, minskad klimatpåverkan från luftfarten och flygplatsrelaterade frågor.

    Behandlade dokument
    49
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    38 
    Anföranden och repliker
    24, 99 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Datum
    2022-03-25
    Bordläggning
    2022-03-30
    Debatt
    2022-03-31
    Beslut
    2022-03-31
  • Stillbild från Debatt om förslag, Sänkt energiskatt på bensin och diesel

    Sänkt energiskatt på bensin och diesel

    Betänkande 2021/22:SkU19

    Regeringen har föreslagit att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 71 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Datum
    2022-03-21
    Bordläggning
    2022-03-22
    Debatt
    2022-03-23
    Beslut
    2022-03-24
  • Stillbild från Debatt om förslag, Cirkulär ekonomi

    Cirkulär ekonomi

    Betänkande 2021/22:MJU15

    Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om cirkulär ekonomi. Förslagen kommer från motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om återvinning, avfall, matsvinn, plastfrågor och sanering. Att riksdagen sa nej till motionerna beror framför allt på det arbete som redan pågår för att stärka den cirkulära ekonomin.

    Cirkulär ekonomi kännetecknas av ett kretsloppstänkande, vilket innebär att produkter och material återanvänds och återvinns så länge det är möjligt för att hushålla med jordens resurser. Inom EU görs flera insatser för en cirkulär ekonomi. Kommissionen presenterade 2020 EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi där man bland annat betonar att fler företag måste ta större ansvar för att hushålla med jordens resurser och att EU måste fördubbla sin materialåtervinning under de kommande tio åren. I Sverige har regeringen under 2021 beslutat om en handlingsplan för cirkulär ekonomi.

    Behandlade dokument
    74
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    42 
    Anföranden och repliker
    24, 94 minuter
    Justering
    2022-02-17
    Datum
    2022-02-21
    Bordläggning
    2022-03-02
    Debatt
    2022-03-03
    Beslut
    2022-03-16
  • Stillbild från Debatt om förslag, Väg- och fordonsfrågor

    Väg- och fordonsfrågor

    Betänkande 2021/22:TU7

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon och cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om väg- och fordonsfrågor.

    I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

    • Regeringen bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll i fordonsbesiktningen har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU.
    • Regeringen bör se över hur Trafikverket utformar upphandlingar med entreprenörer så att de kan utföra snöröjning i rimlig tid, både åt staten och åt privata vägsamfälligheter.

    Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, som bland annat handlade om en fossilfri fordonsflotta, infrastruktur för laddning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar samt parkeringsfrågor.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

    Behandlade dokument
    91
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    70 
    Anföranden och repliker
    25, 119 minuter
    Justering
    2022-02-01
    Datum
    2022-02-04
    Bordläggning
    2022-02-15
    Debatt
    2022-02-16
    Beslut
    2022-02-17
  • Stillbild från Debatt om förslag, Digitaliserings- och postfrågor

    Digitaliserings- och postfrågor

    Betänkande 2021/22:TU6

    Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

    Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

    Anledningen är främst att efterfrågade åtgärder redan har vidtagits och pågående beredningsarbete.

     

    Behandlade dokument
    63
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    43 
    Anföranden och repliker
    16, 86 minuter
    Justering
    2022-02-01
    Datum
    2022-02-07
    Bordläggning
    2022-02-15
    Debatt
    2022-02-16
    Beslut
    2022-02-17
  • Stillbild från Debatt om förslag, Kollektivtrafikfrågor

    Kollektivtrafikfrågor

    Betänkande 2021/22:TU5

    Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om ökad och hållbar kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, kollektivtrafik på vatten, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

    Anledningen är bland annat de utredningar och översyner som redan genomförts eller som pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    30
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    8, 68 minuter
    Justering
    2022-01-27
    Datum
    2022-01-28
    Bordläggning
    2022-02-01
    Debatt
    2022-02-02
    Beslut
    2022-02-02
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Civilminister Ida Karkiainen (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.
    Datum
    2022-01-27
  • med anledning av skr. 2021/22:80 Riksrevisionens rapport om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar

    Motion 2021/22:4382 av Maria Stockhaus m.fl. (M, L)

    Motion till riksdagen 2021/22:4382 av Maria Stockhaus m.fl. (M, L) med anledning av skr. 2021/22:80 Riksrevisionens rapport om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda Trafikverkets organisation med inriktning att få
    Inlämnad
    2022-01-26
    Förslag
    2
    Datum
    2022-01-26
    Utskottsberedning
    2021/22:TU16
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 22 Kommunikationer

    Utgiftsområde 22 Kommunikationer

    Betänkande 2021/22:TU1

    Totalt cirka 77 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, drygt 31,9 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,4 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    64, 156 minuter
    Justering
    2021-12-02
    Datum
    2021-12-03
    Bordläggning
    2021-12-08
    Debatt
    2021-12-09
    Beslut
    2021-12-14
  • Stillbild från Debatt om förslag, Det nationella basutbudet av flygplatser

    Det nationella basutbudet av flygplatser

    Betänkande 2021/22:TU4

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

    Det nationella basutbudet av flygplatser fastställdes av regeringen 2009 till tio flygplatser. Regeringen har aviserat att den vill avveckla och stänga Bromma flygplats samt ta bort flygplatsen från det nationella basutbudet. I augusti 2021 presenterades ett utredningsförslag om den fortsatta processen med nedläggningen.

    Regeringen har i formell mening rätt att fatta beslut om vilka flygplatser som ska ingå i basutbudet av flygplatser. Men riksdagen anser att regeringen aktivt valt att runda riksdagens tydligt formulerade uppfattning i fråga om Bromma flygplats framtid. Sedan 2014 har riksdagen, genom flertalet tillkännagivanden, varit tydlig med att man inte håller med regeringen i frågan.

    Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    34, 120 minuter
    Justering
    2021-11-25
    Datum
    2021-11-26
    Bordläggning
    2021-11-30
    Debatt
    2021-12-01
    Beslut
    2021-12-02
  • med anledning av skr. 2021/22:32 Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon

    Motion 2021/22:4284 av Anders Åkesson m.fl. (C, M, KD, L)

    Motion till riksdagen 2021/22:4284 av Anders Åkesson m.fl. (C, M, KD, L) med anledning av skr. 2021/22:32 Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över och följa upp Transportstyrelsens
    Inlämnad
    2021-11-11
    Förslag
    4
    Datum
    2021-11-11
    Utskottsberedning
    2021/22:TU7
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 3 avslag, 1 bifall,
  • Liberal klimatpolitik – omställning i en växande ekonomi

    Motion 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) Liberal klimatpolitik omställning i en växande ekonomi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad export av varor och tjänster med liten klimatpåverkan, som ett verktyg i det globala klimatarbetet,
  • Ny start för Sverige – Liberalernas budgetmotion för 2022

    Motion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) Ny start för Sverige Liberalernas budgetmotion för 2022 Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Liberalernas finansplan 2.1 Det ekonomiska läget 2.2 Liberalernas ekonomiska politik 3 En skola för kunskap och bildning 3.1 Liberalernas
    Inlämnad
    2021-10-05
    Förslag
    14
    Datum
    2021-10-05
    Utskottsberedning
    2021/22:FiU1
    Riksdagsbeslut
    (14 yrkanden): 14 avslag
  • Liberal integrationspolitik

    Motion 2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) Liberal integrationspolitik Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Liberal integrationspolitik Mål och styrning för integrationspolitiken Mål för integrationspolitiken Inga utsatta områden 2030 ska vara vägledande för statens budget Integrationsskulden
  • Utgiftsområde 22 Kommunikationer

    Motion 2021/22:3957 av Helena Gellerman m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2021/22:3957 av Helena Gellerman m.fl. (L) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Liberalerna har i sitt budgetalternativ för 2022 lagt fram ett
    Inlämnad
    2021-10-05
    Förslag
    1
    Datum
    2021-10-05
    Utskottsberedning
    2021/22:TU1
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Ett skolsystem för kunskap och bildning

    Motion 2021/22:4002 av Johan Pehrson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2021/22:4002 av Johan Pehrson m.fl. (L) Ett skolsystem för kunskap och bildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda satsningar för att lyfta skolor i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det
    Inlämnad
    2021-10-05
    Förslag
    10
    Datum
    2021-10-05
    Utskottsberedning
    2021/22:UbU1 2021/22:UbU13 2021/22:UbU14 2021/22:UbU15 2021/22:UbU16 2021/22:UbU32
    Riksdagsbeslut
    (10 yrkanden): 10 avslag

Filter

Aktivitet
Riksmöte / årtal