Luftfartsfrågor

Herr talman! Vi debatterar nu luftfart. Detta är ett betänkande som innehåller en stor mängd motioner från den allmänna motionstiden och totalt sett 120 yrkanden från de olika partierna. Även vi i Vänsterpartiet har förstås varit med och bidragit i detta.

Flygandet i världen har ökat kraftigt och därmed också utsläppen från världens flygindustri. De senaste 20 åren har utsläppen från världens flygindustri mer än fördubblats. Även om vi nu har haft en pandemi under ett och ett halvt år då utsläppen har gått ned kan vi nog förvänta oss ett fortsatt ökat flygande och ökade utsläpp. Det är inte hållbart utifrån ett klimatperspektiv.

Vi i Vänsterpartiet anser att flyget, precis som alla andra transportslag, måste ta sitt klimatansvar och snabbt minska sina utsläpp. Och det behöver göras med teknikutveckling vad gäller bränsle, elektrifiering och så vidare men självklart också med ett minskat flygande. Vi behöver flyga mindre och transportera oss på andra sätt på längre sträckor, främst med tåg. Digitala möten har också fått ett stort uppsving nu under pandemin.

Vi i Vänsterpartiet anser att regeringen gör för lite för att minska utsläppen från flygbranschen. Jag vill nämna några av de förslag som vi har fört fram och som vi är alldeles övertygade om skulle bidra till kraftigt minskade utsläpp från flygindustrin. Ett exempel är att ta bort skattebefrielsen på flygbränsle. I dag subventionerar bara vi i Sverige flyget med drygt 8 miljarder kronor per år. Den största delen av detta består i att flyget inte betalar skatt för det bränsle som man tankar in i flygplanen.

Vi behöver också se över nedsättningen av momsen på flyg. Vi vet ju att utrikesflyget är helt och hållet momsbefriat, och inrikesflyget betalar den lägsta momsen. Det är inte riktigt hållbart. Momsen skulle kunna vara högre. Vi behöver också ta bort subventioner till flygplatser utom till de flygplatser som är motiverade av beredskapsskäl och regionalpolitiska skäl. Den största delen av de flygplatssubventioner som vi har i Sverige i dag behöver tas bort.

Vi i Vänsterpartiet välkomnade den flygskatt som den tidigare regeringen införde. Vi tror att den kan utvecklas så att vi får en progressiv flygskatt. Med detta menar vi att flygskatten ska öka med antalet flygresor. För flygresa nummer 3 blir flygskatten lite högre, och för flygresa nummer 5 och nummer 10 ökar den ännu mer. Vi vet ju att flygandet är väldigt starkt relaterat till inkomst. Rika människor flyger mycket mer än medel- och låginkomsttagare. Snittet i Sverige är en flygresa per år, men den tiondel som har de högsta inkomsterna flyger oerhört mycket mer och belastar därmed klimatet mycket mer. Med en flygskatt som är progressiv får de som belastar klimatet mest också vara med och bidra mest.

Självklart behöver vi investera i det som är alternativ till flyget, inte minst järnväg. Vi behöver bygga ut järnvägskapaciteten, och vi behöver rusta upp de järnvägar som vi har i dag.

Vi behöver satsa mer på bredband och it. Som jag nämnde tidigare kan en stor del av inrikesflyget ersättas med digitala möten. Det är någonting som vi har lärt oss, inte minst nu under pandemin.

I den mån det fungerar tycker vi också att det är bra med satsningar på hållbara biobränslen och elektrifierade flygplan. Elektrifierade flygplan ligger tyvärr långt fram i tiden och kommer aldrig någonsin, skulle jag vilja säga, att fullt ut kunna ersätta tåget när det gäller kapacitet att transportera många människor längre sträckor. Och biobränslen har ju den begränsningen att själva substratet, råvaran, finns i begränsad omfattning. Vi kan inte börja hugga ned skogar för att tillverka bränsle till flyget, så det måste vara en produktion som är helt och hållet hållbar och i linje med våra målsättningar på området biologisk mångfald.

Vi tror också att vi kan avveckla ett antal flygplatser runt om i Sverige som helt enkelt inte behövs. Vi kan börja med Bromma flygplats här i Stockholm. Där förvånas jag lite över att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna så ihärdigt fortsätter att verka för att Bromma flygplats ska hållas öppen till varje pris.

Vi har ju utredningar och underlag som pekar på att även efter pandemin kommer Bromma inte att återhämta sig till de nivåer som var tidigare. Den återhämtning som ändå sker kan Arlanda flygplats härbärgera, och en del av de tidigare Brommaflygen kan ersättas med tåg respektive digitala möten. Men ändå har de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vid flera tillfällen inskärpt att Bromma flygplats ska fortsätta att hållas öppen. Vilken gigantisk förlorad möjlighet är inte det för Stockholm! Här skulle man kunna bygga en helt ny hållbar stadsdel med 30 000-40 000 nya bostäder och tusentals nya arbetsplatser.

Och nu vänder jag mig särskilt till Moderaterna: Ska man hålla en flygplats öppen där det inte finns ett underlag behöver staten gå in med stora subventioner. Det behövs pengar från skattebetalarna bara för att hålla flygplatsen öppen. Det är precis detta som vi har gjort med Bromma. Gigantiska mängder pengar har gått till Bromma nu under pandemin och även före pandemin. Skattepengar kommer att fortsätta att rulla till Bromma bara för att hålla flygplatsen öppen - en flygplats som enkelt kan ersättas av Arlanda och alternativa resmönster.

Avslutningsvis, herr talman, har vi alltså sett ett kraftigt minskat flygande under pandemin. Vi har sett att flygbranschen har pressats hårt. Men det är inte bara flygbranschen som har pressats hårt under pandemin utan hela transportsektorn. Om vi tittar på regeringens agerande under pandemin ser vi klart och tydligt att flygbranschen är den bransch som har fått mest offentligt stöd från regeringen.

Sammanlagt 16 miljarder kronor har regeringen pumpat in till Swedavia, för att hålla flygplatser öppna och så vidare, under pandemin. Man kan titta på motsvarande siffra för järnvägsbranschen, om man räknar samman allt coronastöd. Det blir knappt 2 miljarder kronor. Flyget har alltså fått åtta gånger mer än tåget under pandemin, och det är något som jag anser vara skevt i regeringens coronahantering. Så kan det helt enkelt inte fortsätta.

Herr talman! Jag står förstås bakom alla Vänsterpartiets reservationer, men jag vill särskilt yrka bifall till reservation nummer 21, som handlar om minskad klimatpåverkan från flyget.

Herr talman! Vi samlas igen för att debattera luftfartsfrågorna, precis som vi gjorde för ett år sedan. För ett år sedan befann vi oss dock mitt i en brinnande pandemi. Världens flygplan stod mer eller mindre på plattan, och framtiden såg inte särskilt ljus ut för någon av oss men ännu mindre för flyget.

Här i Sverige befann vi oss dessutom i en situation där Socialdemokraterna precis låtit snabbutreda en nedläggning av Bromma flygplats. Och de samarbetade med ett direkt flygfientligt parti. Det var faktiskt rätt mörka framtidsutsikter, om vi ska vara helt ärliga.

Efter den här debatten förra året röstade som tur var denna kloka kammare igenom vårt förslag om att inte lägga ned Bromma flygplats förrän vi hade utrett framtiden för Arlanda.

Nu, herr talman, börjar pandemin äntligen släppa sitt grepp om världen, och flyget har fått den återstart som det så väl behöver. Vi kan dessutom se att flygets tillbakagång går bra mycket snabbare än prognoserna visade för ett år sedan. Detta säger en hel del om att vi inte ska vara så tvärsäkra när vi dömer ut människors kraft, förmåga och vilja att göra bra saker för världen. För detta behöver vi en globaliserad värld där vi kan röra på oss, och det gör vi enklast med hjälp av flyget.

Detta tar mig osökt vidare till andra bra saker som händer just nu inom miljö- och klimatområdet. Under pandemin har nämligen inte arbetet för ett bättre flyg avstannat. Utvecklingen går framåt. För bara några veckor sedan var en del av mina partikollegor från Moderaterna i Västsverige och Göteborg och flög de första elflygplanen. För ett år sedan stod vi här och pratade om elflyget som framtiden. I dag är elflyget redan här. Det är uppe i luften och flyger.

Sverige behöver en politik som inom ramen för beslutet om ett fossilfritt Sverige 2050 stöttar utvecklingen mot ett fossilfritt flyg genom ett hållbart flyglyft. Den tekniska utvecklingen går så snabbt just nu att regeringen inte hänger med eller har mött upp det som just nu sker inom forskning och innovation, framför allt när det gäller elflyget.

Moderaterna vill att Sverige ska ta på sig ledartröjan och stötta teknikutvecklingen genom att våga ta de beslut som är långsiktigt klimatsmarta och samhällsekonomiskt lönsamma. Moderaterna vill se ett hållbart flyglyft, vilket förutsätter politiska beslut som i förlängningen säkerställer att en marknad växer fram med god tillgång till el på våra flygplatser och med en inhemsk hållbar biodrivmedelsframställning. I dag saknas en genomarbetad strategi för flygets långsiktiga utveckling.

Herr talman! Vad som händer med regeringens Brommautredning vet vi inte ännu. Den frågan bereds, som många andra viktiga frågor, i Regeringskansliet. Något säger mig att regeringen inte riktigt vet vad de vill göra med denna utredning. Det kan vara en av anledningarna till att regeringen blixtinkallade en utredare så sent som i februari för att utreda Arlandas framtid. Det kom lite som en blixt från klar himmel, eftersom den här samarbetsregeringen hade glömt att samarbeta med andra partier. Vi andra fick reda på detta via ett pressmeddelande och en flash i våra telefoner. Vad det ska bli av denna utredning vet vi inte riktigt än.

Vi moderater skulle ha utrett frågan om Arlanda och Bromma först och sedan tagit ett eventuellt beslut som konsekvens av den utredningen. Men vi är ju inte socialdemokrater. Vi inom Moderaterna brukar veta vad vi gör innan vi verkställer våra beslut.

Den oreda som Socialdemokraterna och deras samarbetspartier ställt till med i Flygsverige kommer att ta år att reda ut. Det kommer även att ta år att bygga upp förtroendet för svensk flygpolitik och svensk politik generellt igen, eftersom det har varit ett sådant virrvarr när det gäller de politiska besluten de senaste åren.

Flyget är viktigt för jobb, trygghet och tillväxt i hela landet. I ett litet, glesbefolkat land som vårt, med långa avstånd och stor export, ger det en möjlighet för oss att snabbt transportera oss fram och tillbaka över vårt land men även över nationens gränser. Flyget är viktigt även för att försvara landets gränser. Om inte annat är det viktigt just nu när det faktiskt pågår ett krig i vårt närområde.

Det kostar alltid pengar att bygga infrastruktur. Det kostar fruktansvärt mycket pengar att bygga infrastruktur. Då är det inte jättesmart att riva befintlig infrastruktur innan vi vet hur vi vill ha det i framtiden och innan vi vet hur mycket vi kommer att transportera oss i framtiden. Det är ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Tyvärr har Sverige under många år haft en regering som gör tvärtemot det som är klokt, och det får vi skattebetalare betala notan för.

Om den nya Arlandautredningen kommer att hamna i samma byrålåda som Arlandaförhandlingen, den regionala flygplatsutredningen och utredningen om en snabbavveckling av Bromma vet vi faktiskt inte ännu. Men vi moderater kan lova er att vi efter höstens val kommer att ta flyget och svensk infrastruktur på största allvar. Vi kommer att värna skattebetalarnas pengar, och vi kommer att värna människors möjligheter att utveckla sig själva och att utveckla vår gemensamma välfärd och den värld vi lever i.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1 av Moderaterna om Arlanda och Bromma flygplats. Efter den här debatten ska jag ta mig till Bromma och flyga hem till Blekinge.

(Applåder)

Herr talman! Det går att resa till Blekinge på andra sätt än med flygplan. När det gäller Bromma flygplats tror jag att Moderaterna de senaste åren har varit med på fem tillkännagivanden om att Bromma ska finnas kvar. Ett tillkännagivande är alltså en uppmaning till regeringen att verkställa det beslutet. Så är det trots Swedavias underlag om att det går alldeles utmärkt att lägga ned Bromma. De till och med uppmanar oss i regering och riksdag att fatta ett sådant beslut.

Det man ska komma ihåg är att det kostar väldigt mycket pengar för staten ifall man upprätthåller en flygplats som det inte finns underlag för.

Jag har försökt att ta reda på ungefär hur mycket det kostar staten att subventionera öppethållandet av en flygplats som det inte finns grund för, alltså Bromma. Jag har inte hittat exakta siffror, men jag skulle säga att det handlar om hundratals miljoner kronor - väldigt mycket pengar från skattebetalarna som hade kunnat gå till en bättre skola, bättre miljöarbete, en förbättrad sjukvård eller vad det nu kan vara.

Jag trodde, herr talman, att Moderaterna var motståndare till onödiga statliga subventioner. Men hur är det egentligen, Åsa Coenraads? Hur mycket mer ska staten behöva subventionera Bromma flygplats för att hålla den öppen? Är det rimligt att fortsätta pengarullningen till Bromma?

Herr talman! Tack så mycket, Jens Holm! Alla vägar bär till Blekinge, men det går bra mycket snabbare att flyga från Stockholm än att ta tåget med tanke på hur infrastrukturen i det här landet under så många år har behandlats av den regering som Vänsterpartiet har stöttat.

Flyget ska stå på egna ben på sikt. Flyget ska därför ha de förutsättningar som krävs för att stå på egna ben, men då måste man också ha en politik som ger flyget möjlighet att utvecklas och stå på egna ben. Det har vi inte just nu så som politiken har drivits.

I sitt anförande pratar Jens Holm om att vi bara ska ha de flygplatser som behövs. Då undrar jag vilka flygplatser som Vänsterpartiet anser inte behövs i Sverige och vilka delar av landet som Vänsterpartiet anser inte behöver utvecklas eftersom de själva bor i Stockholm, tar tåget dit och har massor av fritid att göra detta.

Det har inte vi andra som försöker att utveckla Sverige och få hela Sverige att leva.

Herr talman! Vad gäller infrastrukturen i Sverige blir det lite märkligt när Åsa Coenraads säger att den är underutvecklad, samtidigt som Moderaterna är motståndare till att bygga nya stambanor. Med nya stambanor skulle det ju gå väsentligt mycket snabbare och smidigare att resa ned till södra Sverige, till Skåne och till Blekinge. Men detta motsätter sig Moderaterna, och det tycker jag är ett märkligt och olyckligt resonemang.

Vad gäller nedläggning av flygplatser som inte behövs handlar det om vart man kan ta sig på ett bra sätt med tåg. Som jag sa kan vi börja med att avveckla Bromma flygplats.

Herr talman! Det är bra att Åsa Coenraads säger att flygplatserna ska stå på egna ben. Med det tror jag att hon menar att flyget ska finansiera sin egen verksamhet i form av avgifter från flygbolagen när de flyger till och från olika flygplatser.

Det är dock precis det som inte sker med Bromma. Det är det som har gjort att staten måste gå in med hundratals miljoner kronor i offentliga subventioner bara för att hålla den här flygplatsen öppen, och det är därför ägaren och förvaltaren Swedavia har kommit till oss och sagt: Snälla, ge oss ett uppdrag att avveckla den här flygplatsen! Vi kan härbärgera alla dessa flyg på Arlanda!

Då säger Moderaterna nej. De har dock inget svar på frågan om hur mycket staten ska behöva gå in och fortsätta att subventionera Bromma flygplats med. Det måste Moderaterna kunna svara på, annars tycker inte jag att man är ett särskilt ansvarstagande parti.

Herr talman! Vi moderater älskar infrastruktur, men infrastruktur består av flera olika delar. Flyget är en del och järnvägen är en del. Vi tycker även om järnväg. Vi tycker om snabb järnväg, vi tycker om bra järnväg och vi tycker om järnväg där tågen kommer i tid.

I dag gör de inte det. Det är ett problem, och därför vill vi prioritera våra budgetpengar till att lappa järnvägen så att tågen kommer i tid och fungerar för hela Sverige. Vi vill inte göra ett specialspår med höghastighetståg som gynnar tre storstäder i Sverige men inte resten av landet.

Tillbaka till flyget. Flyget ska stå på egna ben - på sikt. Men vi har precis gått igenom en pandemi, och just nu rasar ett krig i Europa. Flyget kommer därför inte att kunna gå med vinst direkt, just nu. Det kommer att ta tid. Infrastruktur kostar pengar och måste få kosta pengar. Men vi måste ge förutsättningarna för att man ska kunna stå för sina egna kostnader och därmed kosta staten mindre pengar.

De förutsättningarna får vi inte genom att höja biljettpriserna för resenärerna. Priserna kan vi sänka för flyget genom att fler människor väljer att flyga miljö- och klimatsmart. Men då måste flyget också få förutsättningar att fungera över hela Sverige.

Då behöver vi våra regionala småflygplatser. Vi behöver också Bromma flygplats eftersom vi i ett land som Sverige som förhoppningsvis vill växa, även om inte Vänsterpartiet tror på marknadsekonomi, behöver både en stor utrikesflygplats och en funktionell inrikesflygplats där det går att ta sig fort fram och tillbaka till Stockholm.

Är det så att Vänsterpartiet och Stockholm inte vill ha en fungerande infrastrukturflygplats kanske vi ska flytta huvudstaden någon annanstans. Varmt välkomna till Blekinge, säger jag!

Herr talman! Vi kanske ska fundera på huvudstadens placering. Det finns ju också ett landskap som heter Skåne.

Från Sverigedemokraterna vill jag tillägga att vi står bakom samtliga våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 5 rörande utökat och förutsägbart stöd till de icke-statliga flygplatserna.

Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Bromma flygplats och resenärerna i Skåne och Västra Götaland. I måndags började nämligen två nya flyglinjer att trafikera Bromma: Skåneflyg med avgångar från Kristianstad Österlen Airport och Västflyg som trafikerar Trollhättan Vänersborgs flygplats. Båda bolagen erbjuder dessutom resenären att köpa hela eller delar av resan med biobränsle.

Sverige är ett avlångt land, och behovet av effektiva transporter är stort. Det är därför glädjande att se det kraftiga stödet bland en majoritet av riksdagens partier för att bevara Bromma flygplats, som är en viktig punkt för det svenska inrikesflyget. Bromma är helt enkelt hela Sveriges flygplats.

Men det finns smolk i glädjebägaren. Samtidigt som en majoritet i riksdagen skickar ett tillkännagivande till regeringen om Bromma flygplats bevarande väljer regeringen att dra igång ytterligare en utredning om att lägga ned Bromma, mindre än ett halvår från det att den förra utredningen presenterades. Snacka om slöseri med skattemedel!

Denna utredning, med det egentliga syftet att snabbt lägga ned Bromma, leds av utredaren Peter Norman och ska presenteras den 15 juni i år. Givet att pandemisituationen upphör är det redan konstaterat att Arlanda inte kan ta emot Brommas flygtrafik utan enorma kostnader för tillbyggnad. Det finns under överskådlig tid ingen anledning att ändra på det väl fungerande konceptet med ett samspel mellan Bromma och Arlanda, varför jag helst vill förpassa utredningen till papperskorgen innan den ens har släppts.

Herr talman! Norrland behöver Bromma. Skåne behöver Bromma. Västsverige behöver Bromma. Hela landet behöver Bromma. Bromma ska inte avvecklas i förtid!

Pandemin har haft en starkt negativ påverkan på flyget. Under 2021 var passagerarantalet endast 29 procent jämfört med 2019 års passagerarantal. Dock såg vi en stark ökning under andra halvan av 2021. Om vi jämför januari 2019 med januari 2022 var det 61 procent färre flygpassagerare 2022. Jämfört med januari 2021 ökade dock flygresandet med hela 224 procent i januari 2022. Flyget kommer att återhämta sig, men i vilken takt är oklart.

Att hela landet ska leva och utvecklas är i vart fall för oss en självklarhet, och då är det viktigt att fortsätta att stödja de regionala flygplatserna. Stödet till dessa flygplatser innebär att de kommuner och regioner som äger regionala flygplatser inte behöver tära på pengar som ska gå till vård och omsorg för att täcka upp flygplatsers underskott som härrör från coronapandemin.

Men det innebär så mycket mer. Det ger bättre tillgång till kompetensförsörjning. Det ger företagen i Norrland tillgång till Stockholm på ett par timmar. Skillnaderna att resa från Luleå med flyg eller från Skövde med tåg jämnas ut. När nu norra Norrland får investeringar på över 1 000 miljarder är det viktigt att de också står med bra förbindelser till Stockholm. Flyget ska utvecklas, inte avvecklas.

Det är också av största vikt att vi ger ett större stöd till våra beredskapsflygplatser. Trafikvolymen på dessa är bara 30 procent mot den normala. De fyller inte bara en samhällsviktig funktion genom brandflyg, ambulansflyg, polisverksamhet och sjöräddning, utan de finns också där i händelse av ofred.

Med tanke på utvecklingen med Rysslands anfallskrig mot Ukraina måste vi säkra försvarets tillgång till viktiga flygplatser. Beredskapsflygplatserna behöver stärkas, och vi behöver utöka antalet. Regeringens förslag om 100 extra miljoner är otillräckligt, och dessutom är det inte alla flygplatser som innefattas av stödet. Här behöver det göras ett omtag.

Herr talman! För att flygtrafiken ska ges kortast möjliga rutt, och därmed minska såväl bränslekostnader som utsläpp, ställer sig Sverigedemokraterna positiva till Single European Sky. Detta är ett arbete inom EU som innebär ett gemensamt flygledningssystem. När det är infört beräknas vinsterna genom kortare rutter och ökad effektivitet uppgå till ungefär 10 procent - och med detta också minskade utsläpp. Det innebär också tidsvinster. Sverige ligger långt fram i planeringen, och någonstans mellan 2030 och 2035 beräknas detta projekt stå färdigt.

Vi ser också hur tekniken inom flygledning utvecklas i Sverige där nu Kirunas, Örnsköldsviks och Sundsvalls flygplatser fjärrstyrs från Arlanda. Detta sker bland annat genom ett väldigt avancerat kameraövervakningssystem, och om testerna slår väl ut kan flera mindre flygplatser få detta system, vilket kan leda till märkbara besparingar.

Det forskas mycket inom flygsektorn, och Nasa testar just nu ett nytt överljudsplan som spränger ljudvallen så tyst att man ska kunna flyga med överljudsfart över bebyggda områden. För att få ekonomi i överljudsflygningar måste möjligheten att även flyga i överljudsfart över bebodda områden finnas, och med den nio meter långa nosen på planet tror man sig kunna uppnå väldigt diskreta knallar.

Större fokus är det dock på att utveckla nya tekniker för minskad förbrukning och renare utsläpp. Svenska Vattenfall, SAS, Shell och Lanzatech ska undersöka processen för storskalig framställning av världens första hållbara syntetiska flygbränsle med något som kallas Alcohol to Jet. Försöken sker i Sverige. I stället för att använda nyproducerat material för produktionen ska det syntetiska flygbränslet framställas av fossilfri el och återvunnen koldioxid från fjärrvärme.

Svenska Heart Aerospace arbetar oförtrutet vidare med att få klart sina elflygplan för serietillverkning och fick i fjol en amerikansk stororder på 200 eldrivna flygplan från United Airlines och Mesa Air Group. Airbus menar att vätgas är framtiden för flyget och kommer snart att inleda tester med en vätgasdriven motor på sitt A380 jetflygplan. Bolaget menar att detta är det viktigaste steget som tagits på Airbus för att inleda en ny era av vätgasdrivna flygningar.

Herr talman! Med detta sagt vill jag belysa att flygindustrin tror på flygets framtid. Sverigedemokraterna tror på flygets framtid. Flyget ska utvecklas, inte avvecklas. Folket, näringslivet och landets utveckling behöver frekventa, tillgängliga, prisvärda och smidiga flyglinjer. Arbeta för, inte emot flygets utveckling!

(Applåder)

I detta anförande instämde Jimmy Ståhl (SD).

Herr talman! Att tro på framtiden med nya innovationer och arbetssätt stärker arbetet med flyget. Flyget är viktigt för hela Sverige. Inom en rad områden finns det utmaningar, men det finns också lösningar.

I mitt anförande kommer jag att uppehålla mig mycket vid flyget som en viktig plats och institution vid kriser, men också flygets roll för att hela landet ska fungera.

Herr talman! De regionala flygplatserna är viktiga för att knyta ihop hela landet, för pendlare, gods, turism och besöksnäring. Under pandemin har de regionala flygplatsernas betydelse också blivit ännu tydligare sett till behovet av snabba transporter då de underlättar för ambulansflyget liksom andra typer av samhällsviktiga transporter. Med det spända säkerhetspolitiska läget i Europa kommer flyget att fortsätta att spela en viktig roll för beredskapen och för snabba och effektiva transporter. Här fyller de regionala flygplatserna en viktig funktion. De regionala flygplatserna ägs i regel av de kommuner och regioner där de ligger och har under många år brottats med ekonomiska problem, och på vissa håll har de riskerat nedläggning.

För Centerpartiet är det viktigt att staten skapar långsiktiga och hållbara driftsförutsättningar för de icke-statliga flygplatserna. Sveriges stora avstånd gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten för näringslivet att lätt ta sig till andra destinationer inom landet och vidare ut i världen. De regionala flygplatserna binder samman Sverige, skapar arbetstillfällen och ökar möjligheterna till turism och besöksnäring i hela landet. När EU-kommissionen tidigare har genomfört granskningar av en rad regionala flygplatser som får statsstöd har det rått osäkerhet om hur framtiden för dessa ska bli. Mot denna bakgrund anser vi i Centerpartiet att en vinstdelningsmodell mellan statliga Swedavia och de regionala flygplatserna behöver utredas i syfte att stärka driftssäkerheten för just de regionala flygplatserna.

Den flygplatsöversyn som regeringen tillsatt som bland annat ska se över statens långsiktiga roll som stödgivare för icke-statliga flygplatser är inte slutförd. Regeringen måste slutföra denna och efter utredningen också implementera de förändringar som behöver göras för att vi ska ha ett flyg i hela landet.

Herr talman! Regeringen gav hösten 2019 i uppdrag till Trafikverket att se över systemet med beredskapsflygplatser. Systemet bygger på att en utpekad flygplats ska ha beredskap att kunna ta emot samhällsnyttiga och akuta flygtransporter året runt och när som helst på dygnet. Ersättning betalas ut från staten för att säkerställa jour vid de utpekade flygplatserna.

De regionala flygplatserna härbärgerar överlag mängder av olika samhällsnyttiga flygningar, bland annat sjöräddning, brandspaning och olika myndighetstransporter. Sedan årsskiftet 2020/21 har antalet beredskapsflygplatser temporärt utökats med anledning av pandemin efter en framställan från Sveriges Kommuner och Regioner. Det är oerhört viktigt just med beredskapsflygplatser i hela landet.

Coronapandemin har fått, och kommer även i fortsättningen att få, stora konsekvenser för transport- och flygsektorn liksom för övriga samhället i stort. Många regelverk har satts under hårt tryck, och vi kan konstatera att denna kris satt fingret på en del brister som vi nu måste arbeta med för att kunna stå starkare inför framtida allvarliga störningar. Kriser kommer i olika former och skepnader, och allt vi kan göra är att lära oss av dem och rusta för nästa. Mot denna bakgrund vill vi framhålla vikten av att säkerställa de regionala flygplatsernas funktionalitet och robusthet i fråga om samhällskritiska funktioner även när ordinarie flygtrafik ligger nere i händelse av kris.

Herr talman! Principen att jaga utsläppen och inte transporterna gäller även flyget eftersom det inte är flygresan i sig som är problemet utan utsläppen. För att höja omställningstempot i flygbranschen behövs åtgärder för att öka användningen av biojetbränsle i kombination med en satsning på forskning och innovation för att göra flyget mer energieffektivt och elektrifierat. Centerpartiet anser också att Swedavia bör se över ökade möjligheter till rabatter för start och landning för de bästa planen och att statliga bolag och myndigheter ska ställa krav på och klimatkompensera sina tjänsteresor. För att underlätta omställningen krävs också att staten tar sitt ansvar och bidrar.

Herr talman! En del partier vill inte ha något i luften utan avskyr flyget, trots att utvecklingen går framåt när det gäller förnybart och att omställningen av flyget också bidrar till att binda samman landet. Det är tråkigt att inte alla partier i denna kammare inser detta.

Flyget spelar en viktig roll som transportmedel genom att det knyter ihop orter och länder och är en förutsättning för boende och företagande i hela landet. Centerpartiet vill även peka på att flyget står för en mindre del av Sveriges utsläpp av växthusgaser och att flygplanen blir alltmer energieffektiva.

Samtidigt anser vi i Centerpartiet att vi behöver finna system för att i likhet med övriga trafikslag göra flyget mer miljövänligt. Vi anser att flyget ska bära sina miljökostnader och på så sätt stimuleras till energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen.

Herr talman! Centerpartiet anser att utvecklingen av elflyget har stor bäring på frågan om tillgänglighet i hela landet. Med mindre, eldrivna flygplan kommer nya resrutter att uppstå som inte varit aktuella med den traditionella flygplansflottan. Detta ger förutsättningar att göra Sverige mer tillgängligt och utveckla landsbygden i hela landet.

Vidare måste miljö- och klimatpåverkan från flyget minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet. Centerpartiet vill därför underlätta introduktionen av elflyg i Sverige. En snabb teknikutveckling sker just nu inom luftfarten. El- och hybridflyg finns redan nu, som vi hörde här tidigare, och kommer att finnas på marknaden inom några år.

Vi anser dock att det krävs ett större statligt engagemang för att tillvarata elflygets fulla potential. I den flygstrategi som regeringen antog 2017 behandlas elflyg endast summariskt. Vidare saknar Sverige i dagsläget ett politiskt mål för elflyg. Ett sådant vore önskvärt för att accelerera omställningen till elflyg.

Centerpartiet anser att alla flygresor från svenska flygplatser ska vara fossilfria senast 2040. Det är i detta syfte också angeläget att främja innovativa projekt på området såsom Elektrisk Lufttransport i Sverige, Elise. För att Sverige inte ska tappa ytterligare mark krävs det att regeringen skyndsamt agerar. Därmed anser vi att man bör införa en nationell elflygsstrategi.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 6.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 3. För tids vinnande är det bara den jag yrkar bifall till. Den avser Arlanda och Bromma.

I dag kommer vi att debattera flyg- och luftfartsfrågor. Sverige är ett av Europas största länder. Därför behöver vi olika former av infrastruktur som gör det möjligt för våra medborgare och företag att bo och verka i hela Sverige.

Alla våra fem transportslag, som Centern brukar säga, det vill säga bredband, sjöfart, järnväg, väg och flyg, är viktiga för att vi ska lyckas med att utveckla landet. Enligt Kristdemokraterna kan man inte ställa olika transportslag mot varandra, utan alla behövs.

Samtidigt vill jag betona att flyget är en del av vår kollektivtrafik och betjänar samhället genom snabba transporter på långa avstånd.

Herr talman! Ska flyget fungera som ett nationellt nav för både person- och godstrafik måste det finnas ett nätverk av fungerande flygplatser. Vid ett normalår utan covid går de stora flygplatserna med vinst samtidigt som de kommunala och regionala flygplatserna ofta brottas med stora ekonomiska utmaningar, vilket innebär att kommuner och regioner tvingas stödja dem via ägartillskott.

Kristdemokraterna anser att finansieringen av de regionala flygplatserna måste ses över. Vi anser också att det ska vara möjligt för kommuner och regioner att upphandla flygtrafik på samma sätt som man får lov att upphandla annan kollektivtrafik. Det är viktigt att vi ser flyget som en del av kollektivtrafiken även om det verkar på längre avstånd. Därför bör flyget få förutsättningar som är likvärdiga med dem för övrig kollektivtrafik.

Herr talman! Från 2014 och fram till 2021 har riksdagen vid sex tillfällen fattat beslut om tillkännagivanden avseende Arlanda och Bromma. Alla dessa tillkännagivanden säger i princip samma sak, nämligen att Bromma och Arlanda ska utvecklas. Ändå har framför allt den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen gjort allt man kunnat för att försvåra för flyget samt påskynda en nedläggning av Bromma.

Om flyget ska kunna betjäna hela Sverige måste flygplatserna i Stockholmsregionen fungera och ha god kapacitet för att hantera både nationellt och internationellt flyg. Bromma kan inte läggas ned innan Arlanda har kapacitet som löser alla de behov som finns inom flyget.

Ofta handlar debatten om person- och godstrafik, men flyget handlar om så mycket mer. Våra flygplatser betjänar polisen, militären, sjukvården och brandflyget samt alla olika former av privatflyg. Vi måste därför se till att vi har ett fungerande nät av flygplatser i hela landet, och det är viktigt att fler regionala flygplatser klassas som beredskapsflygplatser samt att dessa får ett ekonomiskt stöd från staten.

Vidare måste vi ha en flygstrategi som gör att Arlanda får möjlighet att bli en nordisk hubb. För många av oss är det i dag Helsingfors, Köpenhamn, Amsterdam eller Frankfurt som är den viktigaste flygplatsen om vi ska ut i världen. Inte ens SAS, där staten är storägare, har i dag Arlanda som sin huvudbas. Det här missgynnar framför allt Stockholmsregionen och Mellansverige. Ska man attrahera olika huvudkontor eller stora konferenser måste man ha en flygplats som gör att det är lätt att komma till och från Sverige.

Arlanda behöver byggas ut med en femte bana. Järnväg och annan infrastruktur som betjänar Arlanda måste utvecklas samtidigt som övrig infrastruktur i syfte att göra Stockholm och Sverige attraktivt för stora företag.

Om det norrländska näringslivet utvecklas i enlighet med de investeringsplaner som man planerar för kommer det att kräva bättre infrastruktur avseende el, bredband, järnvägar, vägar, sjöfart och flyg. Denna utveckling gör att vi på sikt kommer att behöva utreda förutsättningarna för en ny storflygplats i norra Sverige.

Herr talman! Alla är medvetna om att flyget har en negativ miljöpåverkan. Därför är det glädjande att flygbolag, researrangörer och flygindustri arbetar så hårt för att minska flygets miljöpåverkan. I Sverige ser vi hur flera företag jobbar med exempelvis el, vätgas, effektivare motorer, alternativa bränslen med mera. Vi ser också att det kommer att etableras en elektrifierad inrikeslinje mellan Bromma och Visby.

Vi bör göra allt vi kan för att uppmuntra till fortsatt utveckling av miljövänlig teknik i Sverige. Samtidigt måste vi arbeta via FN, ICAO och EU för att ytterligare minska flygets klimatpåverkan på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Herr talman! Flyget kräver genomtänkta säkerhetsrutiner för att så få olyckor som möjligt ska ske. Det är därför viktigt att man fortsätter att arbeta med säkerhetskontroller av både passagerare och flygpersonal.

Tyvärr har det vid ett antal tillfällen hänt att alkoholpåverkad personal anlänt till flygplatsen för att arbeta. Denna typ av risker måste minimeras. Därför anser vi att Sverige bör arbeta inom den internationella lufttransportorganisationen IATA för att skapa ett regelverk som möjliggör nykterhetskontroller av piloter och övrig personal vid flygningar.

Vi har också noterat ett antal incidenter med drönare. Dessa kan utgöra ett hot mot flyget.

Flygplatserna Heathrow och Charles de Gaulle har installerat ett holografiskt radarsystem som snabbt identifierar drönare som utgör ett hot. Brittisk lag identifierar de oauktoriserade flygningarna som ett brott som kan ge en påföljd på upp till fem års fängelse.

Kristdemokraterna anser att även vi bör använda modern teknik för att skydda våra flygplatser samt att det finns anledning att se över påföljderna vid olovlig drönaraktivitet och skärpa dem utifrån brittisk förebild.

Herr talman! Kriget i Ukraina gör också att vi utifrån både ett militärt perspektiv och ett civilberedskapsperspektiv bör se över hur vi skyddar våra flygplatser mot sabotage eller rena militära angrepp.

Herr talman! Flyget är en viktig del av den svenska kollektivtrafiken. Därför är det viktigt att vi ger flyget goda förutsättningar att utvecklas.

Herr talman! Jag hörde inte riktigt i detalj hur Kristdemokraterna vill minska klimatbelastningen från flygbranschen, bara att det är viktigt att det sker. Men om jag ska ge Magnus Jacobsson ett tips kan det vara att inte bara titta på flyget i sig. Det kan faktiskt också handla om hur vi reser till och från våra flygplatser. Detta är också viktigt för flygplatsernas miljötillstånd.

Det var glädjande att Jacobsson tog upp att kollektivtrafiken till och från Arlanda flygplats måste förbättras. Nu har vi något som kallas för Arlandabanan. Det är ett privat konsortium, numera med säte i Kina, som äger merparten och driver Arlanda Express. Att det blev en sådan konstruktion kan vi kanske särskilt tacka Kristdemokraterna för. Det var den dåvarande ministern Mats Odell som såg till att det blev på det sättet.

Problemet med Arlandabanan - som egentligen inte byggts med privata pengar för man har fått statliga kreditgarantier, men det är en privat ägare - är att vi har sannolikt Europas och kanske världens dyraste biljetter för att resa till och från en flygplats. Vi har en järnväg som är helt och hållet icke-integrerad med resten av kollektivtrafiken. Tåg som stannar på Arlanda måste betala en avgift för det, och kliver du av tåget måste du betala en avgift till de kinesiska ägarna. Det blir också en väldigt stor klimatbelastning därför att oproportionerligt många åker med egen bil eller taxi till och från Arlanda.

Magnus Jacobsson! Vi skulle kunna lösa detta genom att ta tillbaka driften av Arlanda Express - helt enkelt ekonomiskt lösa ut de kinesiska ägarna och integrera Arlanda Express i det nationella järnvägsnätet. Är Kristdemokraterna beredda att göra det?

Herr talman! Jag uppfattar att ledamoten egentligen ställde två frågor. Den ena handlar om vad vi vill göra inom flyget för att förbättra miljön och den andra om kombinationen av järnväg och annan kollektivtrafik och flygplatser.

När det gäller den första frågan redogjorde jag för detta i mitt tal. Det kommer elektrifiering, vätgas och biobränslen. Här är branschen enligt min uppfattning faktiskt längre fram än politiken. Jag tror att vi kan vara med och stödja detta. Om vi möts igen om tio år tror jag att vi kommer att upptäcka att väldigt mycket av det som vi i dag upplever som ett problem är löst rent tekniskt. Där har vi kanske olika ingångsvärden när det gäller hur vi ser på teknisk utveckling.

Den andra frågan är riktigt spännande. Arlandabanan är enligt min uppfattning egentligen ett exempel på två saker. Den är ett exempel på en lyckad åtgärd. Den hade nämligen aldrig byggts om man inte gjort så som Mats Odell och regeringen gjorde vid det tillfället. Men den är också ett exempel på hur den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen förlängde ett avtal som jag tror att de absolut flesta i riksdagen uppfattade inte borde ha förlängts.

Jag har stor respekt för Jens fråga om huruvida vi kristdemokrater är beredda att lösa in detta i förhand. Jag måste erkänna att jag inte kommer att kunna svara på det här och nu. Jag måste i så fall backa hem och ha en diskussion i partiet om vad detta kan kosta och hur det ser ut budgetmässigt.

Men när det gäller den mer principiella frågan om man bör kombinera annan infrastruktur med flyget är vi kristdemokrater oerhört positiva exempelvis till hur järnvägen kopplar ihop med Kastrup, till idéerna om att Göteborg ska kopplas ihop med Landvetter och till hur vi förstärker Arlanda.

Din sista raka fråga som gäller om vi är beredda att följa med måste jag alltså ta med mig, men när det gäller principen är vi helt överens.

Herr talman! Jag instämmer i att det var väldigt olyckligt att S-MP-regeringen valde att förlänga driften av Arlandabanan från 2040 till 2050. Men likväl står det i avtalet mellan staten och Arlandabanans utländska ägare att detta går att omförhandla och att staten kan lösa ut de utländska ägarna. Det kommer förstås att kosta en slant, men man ska också komma ihåg att det i dag kostar en väldigt stor slant att ha en helt autonom bana som inte alls är integrerad med resten av kollektivtrafiken. Det kostar en väldigt stor slant för dem som trots allt väljer att ta tåget till Arlanda och betalar världens kanske högsta priser för att resa till och från en flygplats. Och det blir en väldigt stor belastning på miljön när oproportionerligt många reser med bil till och från Arlanda. Det är också för att bilresandet till och från Arlanda är så omfattande som det finns så många parkeringsplatser på Arlanda, och Swedavia vill bygga ännu fler.

Jag uppmanar Magnus Jacobsson att gå hem till sitt parti och diskutera inte bara den principiella frågan i detta utan också den praktiska - hur vi konkret ska kunna få en lösning på detta. Det förslår inte att ha en helt separat järnväg där man måste betala pengar för att kliva av på perrongen. Då är det något som är i grunden fel.

Herr talman! Ledamoten Jens Holm är ju väl medveten om hur partiernas budgetprocesser ser ut. När det gäller frågan om vi kan lova att lösa ut blir jag dig svaret skyldig och kommer att svara likadant nu som i den förra repliken: Detta får jag ta med mig hem och ha en diskussion om internt.

Men det jag sa i anförandet om Arlanda, som vi har skrivit i vår motion och också försöker vara tydliga med externt, är att vi från kristdemokratiskt håll vill att Arlanda ska bli en hubb. Ska det bli en flyghubb måste man också satsa på alla kringåtgärder. En av de absolut viktigaste kringåtgärderna kommer att vara att se till att både lokaltrafik och mer extern järnvägstrafik kan komma in till Arlanda på ett bra sätt. Det beslut som togs där var olyckligt; det är vi överens om. Hur vi sedan ska åtgärda det kommer jag att få gräva vidare i - jag tackar för frågan. Vi måste förstärka Arlanda.

Tittar man på den kristdemokratiska järnvägspolitiken ser man att vi har pekat på att vi ska stärka Norrland, hela spåret upp mot norra Sverige, och vi har också pekat på att vi vill förstärka från Stockholm till Göteborg, framför allt från Alingsås till Göteborg. Detta hänger faktiskt ihop med flyget. Förstärker vi våra järnvägar och utvecklar det stomnät vi har redan i dag kommer det också att göra att man kan kombinera resandet. Man kanske väljer att ta tåget i stället för inrikesflyget när man ska någonstans i världen. För oss är det alltså viktigt att vi inte ställer de olika transportslagen mot varandra utan stärker vart och ett av dem.

Vid något tillfälle när jag har pratat med Mälardalsrådet och andra har jag också frågat lite hur de ser på att man skulle kunna ha ett spår som går direkt från Västerås och Enköping in mot Arlanda. Det finns sådana skisser som man har tittat på. Jag tror att det hade varit klokt även om vi inte själva är med och finansierar det. Det är en klok framtidstanke: Stärk Arlanda som hubb!

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom alla mina reservationer, men jag yrkar bifall endast till Liberalernas reservation nummer 30 om nordiskt samarbete om elflyg.

Herr talman! Nu står vi här i mandatperiodens sista flygdebatt. Det är därför intressant att blicka bakåt och se vad som hänt under dessa fyra år, och kanske framför allt vad som inte har hänt.

Flygskatten har införts, djupt kritiserad eftersom den inte fokuserade på flygets utsläpp utan var till för att dämpa människors vilja att resa och få nya upplevelser och träffa släkt och vänner.

Elflyget började diskuteras 2018, och tankarna var fokuserade på hur ett billigt, fossilfritt elflyg kunde påverka levnadsvillkoren för människor och företag på landsbygden och vilka som var elflygets nya behov i fråga om flygplatser. Nu utvecklas ett svenskt elflygplan för 19 personer av Heart Aerospace utanför Göteborg. Allt fler flygplatser är fossilfria och har laddinfrastruktur installerad för elflyg. En internationell flygutbildning för bland annat elflyg, Green Flight Academy, är i startgroparna i Skellefteå. När det vänder tekniskt vänder det fort.

Pandemin skapade den värsta kris som flyget genomlevt. Flyget drabbades hårdast av alla branscher. Antalet resor minskade med 90 procent. Liberalerna drev på för omfattande stödpaket, så att flygplatser, flygledning och bolag skulle överleva. Prognosen före kriget i Ukraina var att det skulle dröja till 2027 innan flyget skulle vara uppe i 2019 års nivå på antalet flygresor. De regionala flygplatserna sliter nu för sin överlevnad. Vissa stöd, som de 900 miljonerna till Luftfartsverket, användes inte, utan de kostnader som på grund av det låga antalet flygresor inte täcktes rullas nu vidare i form av avgifter för framtida resenärer under många år framöver.

Det kanske mest häpnadsväckande i flygets värsta krissituation någonsin var när regeringen gick ut och sa att man ville lägga ned Bromma flygplats med hänvisning till det aktuella marknadsläget mitt i en pandemi. För Liberalerna var det helt oacceptabelt. Samma dag skickade jag in ett förslag till trafikutskottet om ett utskottsinitiativ för att stoppa nedläggningen. Regeringens förslag stod i direkt strid med det beslut riksdagen fattade 2016: att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats. Regeringens svar på det beslutet var att försöka lägga ned Bromma. När nu regeringen vägrar lyssna på riksdagen har riksdagen beslutat att regeringen måste få riksdagens godkännande för förändringar i det nationella basutbudet av flygplatser, där Bromma ingår.

Jag väntar fortfarande på att regeringen ska presentera ett förslag till en flygplatsstrategi. Utredningen om en flygplatsöversyn blev klar för fem år sedan, men har sedan fått agera hyllvärmare. Mot bakgrund av effekterna av pandemin på flygplatserna, inte minst de regionala flygplatserna, och av att elflyg är under utveckling, vilket ställer andra krav på flygplatsnätverk i Norden, är behovet av en flygplatsstrategi och en översyn av finansieringsmodellen för svenska flygplatser akut.

Herr talman! Det är tydligt att det behövs en ny liberal borgerlig regering för att ett utvecklat fossilfritt flyg och Sveriges flygplatser ska få den rättmätiga behandling de förtjänar. Utan flyget kan inte Sverige fungera.

Liberalerna vill utveckla flygets kapacitet samtidigt som flyget blir fossilfritt. Vi vill se en flygplatsstrategi som tas fram i samverkan mellan parterna och som tillgodoser de framtida behoven, där elflyg, beredskap, brandflyg och ambulansflyg är viktiga parametrar. Vi vill parallellt göra en översyn av finansieringsmodellen för flygplatserna i syfte att stärka den framtagna flygplatsstrategin. De regionala flygplatsernas strategiska betydelse för att binda ihop hela landet, för det framtida elflyget och för landets beredskap, inte minst nu i skuggan av kriget i Ukraina, ska särskilt beaktas.

Mot bakgrund av pandemin vill vi utreda hur ett statligt ansvar ska utformas under en kris för att säkerställa att flygsektorn fungerar när flygtrafiken drastiskt minskar på grund av myndighetsbeslut. Utredningen bör också se över hur en återstart kan underlättas, till exempel genom att detaljer som säkerhetskontroller vid personalrekrytering till arbeten på flygplatser, något som i dag hindrar återstarten, kan undvikas.

Vi vill att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik likt i övriga EU. Vi anser att det är marknadsbegränsande att denna möjlighet inte finns i Sverige.

På kort sikt är frågan om den ekonomiska återhämtningen det största hotet mot flygbranschen. I ett längre perspektiv är det flygets påverkan på klimatet vi behöver fokusera på och lösa för att behålla fördelarna med flyget. För Liberalerna är det utsläppen som är problemet, inte flygresan i sig.

Herr talman! Liberalerna vill driva på för ett internationellt system med en flygbränsleskatt baserad på utsläpp och ersätta dagens biljettskatt på flyget. Flygets utsläpp löser vi bäst på internationell nivå för att få effekt. För att få global påverkan måste vi använda EU som en hävstång. Ett rätt använt system för miljöbaserade start- och landningsavgifter är positivt. På sikt behöver även flygets höghöjdseffekter kompenseras.

Herr talman! Det är dock inte genom nya skatter som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför jag och Liberalerna som teknikoptimister tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan, i Sverige och globalt, genom elflyg, biobränslen, vätgas och vidare optimering av flygplanskonstruktionen för att effektivisera transporten och minska höghöjdseffekterna.

I slutändan kanske det krävs viss kompensation genom koldioxidinfångning för att nå nettonoll. Det är vi öppna för, till skillnad från vissa andra partier. Vi vill stödja forskning inom alla dessa områden för att säkra flyget i en fossilfri framtid. Här bör samverkansplattformen för fossilfritt flyg fortsatt kunna verka för målet om ett fossilfritt flyg 2045.

Elflyg har en speciell plats i mitt hjärta. Befintlig teknik, som elmotorer och batterier, anpassas till ett nytt område som kan möjliggöra flygresor utan klimatpåverkan. Batterierna utvecklas genom kapplöpningen inom personbilssektorn. Sveriges omfattande flygkompetens, parad med distansarbetande global expertis, kan möjliggöra en ny industrigren i Sverige. Elflyget har potential att åter göra kortflygningar mellan olika regioner lönsamma.

Trafikanalys rekommenderar i sin utredning att flera styrmedel övervägs för elflyget. Liberalerna vill se ökad satsning på forskning och utveckling, riskavlastning vid introduktion av planen på marknaden och initialt stöd till driften. Vi vill se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg där regelverken samordnas.

Herr talman! Efter åtta år då regeringen har motarbetat och nedmonterat flygsektorn är det tydligt att det behövs en ny liberal borgerlig regering för att flyget ska ha en framtid i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Herr talman! I dag ska vi debattera flyget, den bransch som förmodligen har drabbats hårdast av pandemin. Nu har till exempel skattebetalare räddat SAS flera gånger från uppenbar konkurs. Även om framtiden för många flygbolag ser ljus ut har många av dem gått igenom rekonstruktion. Jag hoppas förstås att vi alla snart återgår till det normala. Det är inte bara pandemin som har drabbat flyget, utan även kriget som Ryssland har startat mot ett fredligt och demokratiskt land, Ukraina.

Herr talman! I betänkandet behandlas cirka 120 motionsyrkanden. Det är en rad olika ämnen som behandlas: regionala flygplatser och deras betydelse, elflyg, luftfartens klimatpåverkan och så vidare. Inget verkar dock lika viktigt som frågan om Arlanda och Bromma. Det har vi hört från den här talarstolen under dagen.

Vi har hört om Swedavia och Magnus Perssons utredning. Även Jacob Wallenberg och Stockholms handelskammare har sagt att vi behöver lägga ned Bromma för att kunna utveckla Arlanda och för att Arlanda ska kunna konkurrera med till exempel Kastrup. Vi ser att fler och fler linjer flyttas från Arlanda till Kastrup och att Arlanda blir en matarflygplats för exempelvis Köpenhamn. Det drabbar oss på många olika sätt. Varför ska företag vilja vara i Stockholm när de från Köpenhamn kan flyga direkt över hela världen? Det enda rimliga att göra är, som alla bedömare hittills har sagt, att stärka Arlanda, lägga ned Bromma och bygga bostäder på den platsen. Det är det som behövs i Stockholm.

Herr talman! Regionala flygplatser spelar en viktig roll för Sverige, inte minst för att de kopplar ihop landet på ett snabbt och effektivt sätt. I dag finns det 33 regionala flygplatser, men i hela Sverige finns det cirka 290 flygplatser. De kommer kanske att ha en avgörande betydelse för oss när vi ska ställa om. Om dessa flygplatser kan användas för drönartrafik eller som hubbar dit godset kommer för att sedan transporteras vidare är några av de saker som jag funderar över. Vilken betydelse kan alla dessa flygplatser ha i händelse av krig eller en ny pandemi?

Jag ser framför mig en verklig utmaning, och det är hur flygplatserna ska finansieras i framtiden. Vi vet att en hel del av dem finansieras av statliga medel men även av kommunala och regionala medel. Översyner som regeringen har låtit genomföra i syfte att utöka antalet beredskapsflygplatser är nu föremål för remisshantering.

Herr talman! Det går inte att prata om flyget utan att nämna miljöfrågan eller hur flygplatser ska vara klimatneutrala. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en svensk flygstrategi där ett av de fokusområden som framhålls handlar om hur flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. I flygstrategin uttalas att flyget liksom övriga trafikslag ska bidra till målet att Sverige ska vara världens första fossilfria välfärdsland.

Sverige ska dessutom vara pådrivande i EU och ICAO för att minska flygets miljö- och klimatpåverkan. När Sverige som enda land i ICAO tog upp frågan om att beskatta fulbränsle var det inget av de övriga länderna som sa något. Nu hör man från flera länder, framför allt i Europa, att det är dags att beskatta fulbränsle till förmån för biobränsle. Detta är viktiga steg, inte bara för oss i Sverige utan också globalt. I Sverige har vi mycket att vinna på det jättestora intresse som finns för att starta fler bolag som bygger på innovationer inom flygsektorn.

Vi får dock inte glömma att även flyget är berett att ta sin del av ansvaret för vår planet. Att tro att vi kommer att sluta flyga är att vara naiv, inte minst i den globala värld vi lever i. Vad kan då göras för att flyget ska ställa om snabbare och lättare? Mer biobränsle, elflyg för kortare sträckor och bättre samordning i EU men även i världen kan ge bättre och rakare linjer för flyget, gröna flygningar och så vidare.

Regeringen har redan förlängt satsningen på forskning om hållbara bränslen för flyg, och vi får inte glömma att det nu finns satsningar på forskning om elflyg, vätgasdrift och tanknings- och laddinfrastruktur. Under 2021 startades 18 projekt med sikte på fossilfritt flyg.

Herr talman! Hur ser framtiden ut för flyg? Jag tror att flyget har sin givna plats i transportinfrastrukturen. Det har, som jag nämnde, påverkats negativt av pandemin och nu av krig, men framtiden för flyget är inte flygskam utan flygmöjligheter. När vi mer och mer trängs i städer och ändå ska ha snabba leveranser av paket, brev, mat, mediciner och allt annat kan flyget vara lösningen. Nu undrar ni om jag menar att flygplan ska landa på Storgatan, men det är inte så jag menar. Jag menar att tekniken för drönare och mindre farkoster har kommit väldigt långt. Alla dessa farkoster drivs framför allt av el men även av vätgas. Häromdagen släpptes rapporten Morgondagens flyg av Transportföretagen, och där konstateras att flygindustrin i Sverige har samma potential som bilindustrin hade en gång i tiden. Detta ska vi ta vara på.

Till slut vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga yrkanden.

Herr talman! Socialdemokraterna blandar som vanligt högt och lågt när det kommer till flygpolitiken. Det är allt från gräsplättar där segelflygplan landar till stora nationella flygplatser för våra långdistansflygningar. Detta får mig att tro att man inte riktigt har koll på läget och heller inte tar frågan på riktigt allvar när det gäller vart flyget är på väg i dag och vad nuvarande flygpolitik har gjort för svensk flygindustri och för Sveriges framtid som nation.

Det finns en anledning till att Socialdemokraternas representant nämner Kastrup och att många av våra långdistansflygningar i dag går från Kastrup och inte från Arlanda. Det är på grund av att man över tid har fört en politik som gör att flygbolagen inte längre känner säkerhet när det gäller att ha sina långflygningar från Sverige. För att vi ska kunna ändra på detta krävs en politik där man tror på framtiden, på det gröna flyglyftet och på att vi ska kunna utveckla Sverige som nation men även Arlanda som en stor nationell flygplats.

För att göra detta krävs att vi kan mata in flyg och passagerare till och från Arlanda. Kapaciteten till och från Arlanda är begränsad just nu utifrån den infrastruktur som finns runt Arlanda, och därför behöver vi mer än en flygplats. Vi behöver Bromma flygplats. Denna fråga har diskuterats både högt och lågt i denna kammare och på många olika sätt. Det finns en oklarhet i vad Socialdemokraterna egentligen vill med flyget som helhet. Vill man behålla en fungerande infrastruktur, och vill man att hela Sverige ska kunna leva?

Om man nu inte kan bygga bostäder på Bromma flygplats, som är en Stockholmsfråga, undrar jag: Vad vill Socialdemokraterna göra i praktiken för att kunna utveckla Arlanda till den stora och fullt funktionella flygplats som vi vill att den ska vara?

Herr talman! Tack, Åsa Coenraads, för frågorna! Jag tror att jag besvarade en del av dem i mitt inlägg och beklagar om ledamoten inte lyssnade till allt jag sa. Jag sa att det viktigaste för Sverige, inte bara för Stockholmsregionen, är Arlanda. Detta har jag en stark åsikt om. Under pandemin har det visat sig att människor från till exempel Skåne inte så lätt har kunnat ta sig till exempelvis Kastrup för att flyga därifrån, och då har Arlanda varit den nationella flygplatsen.

Vi socialdemokrater har hela tiden hävdat att enligt alla de utredningar som har kommit behövs inte Bromma, och jag hoppas att även ledamoten Coenraads har läst till exempel vad Stockholms Handelskammare kommit fram till. De har bland annat berättat att det inom flyget finns potential att spara 44 miljarder bara genom att lägga ned Bromma flygplats och flytta trafiken till Arlanda. Detta stärker Arlanda på alla möjliga sätt.

Det finns en klar och tydlig socialdemokratisk linje, och det är att Arlanda är hela Sveriges flygplats, inte Kastrup eller något annat som finns utanför våra gränser.

Herr talman! Jag har lyssnat väldigt noga på Socialdemokraternas tal från talarstolen om flyget och dess framtid och specifikt om Arlanda, och jag har hört att man vill utveckla Arlanda. Det som jag inte hör och heller inte förstår är hur man ska göra detta.

Hur ser Socialdemokraterna på parkeringsmöjligheterna runt Arlanda? Hur ser man på tåget fram och tillbaka mellan Arlanda och Stockholm och hur det kan göras priseffektivt för de människor som flyger inrikes? Risken med att lägga ned Bromma är att en flygresa från Norrland till Stockholm tur och retur blir dubbelt så dyr jämfört med vad den skulle kunna vara i dag därför att vi tappar konkurrensen. Det är fruktansvärt dyrt att ta tåget mellan Arlanda och Stockholm. Jag undrar också hur vi ska kunna få in fler tågoperatörer till Arlanda och hur vi ska kunna få de regionala tågen att stanna på Arlanda till vettiga priser för passagerarna men också för staten som huvudman för SJ.

Jag undrar också hur man ska göra med innovationerna runt Arlanda och Arlandastad och hur man ska få plats med de innovationer som i dag finns ute på Bromma och som i dag inte riktigt får plats på Arlanda och runt Arlanda. Jag undrar hur kommunikationen går med kommunerna runt Arlanda i fråga om miljötillstånd och liknande om man skulle utveckla flygplatsen.

Här finns det en hel del socialdemokratiska kommunalråd, både runt Stockholm och runt om i landet, som man ska lyssna på. Och jag tror att man ska lyssna specifikt på dem som kommer från Norrland och från södra Sverige som anser att Bromma behövs för att Bromma är hela Sveriges flygplats.

Jag saknar svar från Socialdemokraterna på dessa frågor. Denis Begic får därför jättegärna svara på hur vi ska utveckla Arlanda.

Herr talman! Nu kom det väldigt många frågor samtidigt till mig. Jag ska i alla fall försöka svara på några av dem.

En fråga gällde Swedavia. Jag minns inte om ledamoten Coenraads var på mötet med dem. De sa att vi inte behöver bygga ut nu. Det finns plats på Arlanda på alla möjliga sätt för att ta emot all trafik från Bromma. Det har sagts från dem. Det har också visats i olika utredningar.

Jag är inte heller nöjd med hur man kan ta sig till Arlanda. Vi socialdemokrater röstade 1994 mot att Arlandabanan skulle byggas i privat regi. Sedan förlängdes det. Första gången gjordes det av Reinfeldtregeringen, och sedan förlängde bolaget detta - om jag nu ska replikera på det som har varit tidigare. Bolaget självt hade en skrivelse enligt vilken man kunde förlänga avtalet på Arlandabanan utan att regering eller riksdag behövde lägga sig i det. Det är verkligen olyckligt.

Arlanda är en viktig hubb. Och bland annat Svenskt Näringsliv har sagt till oss att det är viktigt att Arlanda har linjer som går direkt till olika destinationer i världen, annars förlorar vi just den innovationskraft som ledamoten Coenraads just nu beskriver. Detta ansvar ligger på moderater som hela tiden ihärdigt hävdar att Bromma ska vara kvar oavsett andra saker.

Herr talman! Swedavia har tidigare sagt att Bromma är en lönsam flygplats - inte fullt så lönsam som Arlanda men likväl lönsam. Det har funnits privata intressenter som har velat ta över Bromma men som inte har fått lov att göra det. Jag vill säga det så att det står klart.

Jag förstår mig inte riktigt på Socialdemokraterna som först vill lägga ned Bromma mer eller mindre okontrollerat, i stället för att först bygga ut Arlanda - om man ska ha någon form av konsekvenstänk - och sedan i så fall fundera på att lägga ned Bromma, för att kunna svälja den trafiken.

Det är ostridigt att Arlanda, med den trafik som fanns före pandemin, inte skulle mäkta med att ta över även Brommas trafik. Det kan vi nog vara ganska överens om. Man måste då rimligen bygga ut Arlanda innan man lägger ned Bromma. Det hade gått att lägga ned i pandemitider. Men redan nu har flyget ökat så pass mycket att det börjar bli problem.

Vi får inte heller glömma att små plan och stora plan är svåra att kombinera. Den turbulens som stora plan orsakar är inte så jättelätt för små plan att hantera. Därför blir det längre start- och landningstider. Om man skulle ha denna kombination skulle Arlanda bli mer ineffektiv. Då måste man helt enkelt bygga ut Arlanda, vilket man enligt vår uppfattning skulle ha behövt göra först.

Men det fungerar bra som det är. Bromma är en attraktiv, smidig och välplacerad flygplats som folk verkligen vill nyttja när man flyger till och från Stockholm.

Sedan har jag en fråga om flygskatten. Den är trots allt direkt kontraproduktiv. Den gör det mycket svårare för flygbolagen att ha pengar för att investera i nya, effektiva och mer bränslesnåla flygplan. Därför vill jag fråga Denis Begic vad flygskatten går till. Vilken nytta gör flygskatten?

Herr talman! Jag tackar Patrik Jönsson för frågan. Jag vet inte om frågan handlade om huruvida privata intressenter vill ta över Bromma eller inte. Vi har sett bland annat när det gäller Arlandabanan att privata intressen kanske inte alltid är bäst för Sverige. En åsikt som jag tidigare har framfört till bland andra ledamoten Coenraads är att Brommas placering i Stockholms stad betyder oerhört mycket för just Stockholms stad för att man där ska kunna bygga bostäder och fortsätta utvecklas så mycket det bara går.

När det gäller skatter försöker vi på olika sätt i det här landet främja innovation och främja olika sätt att hitta smartare lösningar och ge bidrag för att hitta smartare lösningar. Och på vissa ställen behöver vi också använda en piska för att det ska vara till hjälp i den omställning som sker. Skatten har varit en del av bland annat det, där vi försöker få bolag att börja använda biobränslen och miljövänligare sätt att färdas. Man kanske inte behöver ta flyget när man ska åka till exempel mellan Stockholm och Jönköping när det finns så pass bra tågförbindelser.

Det behövs alltså både morot och piska för att vi ska kunna ställa om, om vi ska ha denna planet kvar. Jag har inte koll på om Sverigedemokraterna tycker att vår planet är värd att försvara, eller om de tycker att vi bara ska leva som vi har gjort hittills. Många bedömare säger till oss att vi inte kan fortsätta på det sättet.

Herr talman! Från Socialdemokraternas sida låter det som om Stockholms utbyggnad står och faller med om Bromma existerar eller inte. Men så är det givetvis inte. Bromma är helt enkelt navet i det svenska inrikesflyget, och utan Bromma vore Sverige många förbindelser fattigare. Därmed skulle vi också få en sämre utbyggnad av i synnerhet vår norra landsända. Men det skulle också påverka flyget till och från södra Sverige. Därför är Bromma väldigt viktig.

Att man nu försöker tvinga fram en stängning på några år verkar helt ogenomtänkt så länge man inte har valt att bygga ut Arlanda, och vi har inte sett att någonting har gjorts för att det ska ske.

Beträffande flygskatten differentieras den inte i fråga om bränslet, utan det är samma flygskatt. Och den går inte till att förbättra möjligheterna för flygbolagen att utvecklas. Min konkreta fråga är: Vad går flygskatten till? Man borde kanske ha haft differentierade skatter, men det finns inte.

Herr talman! Jag ser Arlanda som hela Sveriges flygplats. Den har tjänat oss väl, och inte bara Stockholm utan hela Sverige. Företag har valt att etablera till exempel sina huvudkontor i Stockholmsregionen men har kanske haft sin produktion någon annanstans i Sverige. Där har Arlanda betytt oerhört mycket. Det kan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och alla andra intyga.

Swedavia har redovisat för oss att Arlanda kan ta emot all trafik från Bromma utan några problem, även med 2019 års siffror och inte med de siffror som gällde under pandemin. Där finns det inga tveksamheter om vad man kan göra.

I mitt anförande sa jag några gånger att regeringen har gett bidrag bland annat till utveckling av elflyg i Sverige, till utveckling av vätgas för flyget och till utveckling av pumpstationer och av laddinfrastrukturen. När dessa pengar går in i budgeten får förmodligen även flygbranschen ta del av dem. En del av skatten går alltså in i budgeten och blir kanske en del av just de satsningar som görs för att få denna planet att överleva.

Herr talman! Först och främst är det svårt att inte inleda med att säga någonting om Ukraina och det fruktansvärda krig som nu pågår. Men det finns kopplingar till debattens tema här, för över hälften av allt importerat flygbränsle till Sverige kommer från Ryssland. Därför är det beklagligt och tråkigt att sex av åtta partier här inne röstade ned Miljöpartiets förslag om att strypa all import av rysk energi. Det är ett sätt att fortsätta göda Putins krigskassa. Allt som underblåser flyget, flygandet och annan konsumtion av energi med ursprung i Ryssland är ett sätt att göda Putins krigskassa, och det är inte acceptabelt.

Låt mig dock gå över till övriga frågor gällande flygtrafik, luftfart och så vidare! Jag ska börja på en övergripande nivå.

Svenskarna flyger för mycket. Vi har ett alldeles för stort klimatavtryck från svenskt flygande. Vi flyger fem gånger mer än det globala genomsnittet, och faktum är att svenskar är en av de nationaliteter som flyger mest i hela världen. Det är inte hållbart på något sätt. Tänk er en situation där alla i världen hade flugit som svenskar; då hade vi behövt säga ett omedelbart adjö till våra globala klimatavtal, som Parisavtalet och så vidare. Det är så det ser ut, oavsett om man vill se det eller inte. Det är där vi är.

Jag går vidare på den övergripande nivån: Flyget är djupt fossilberoende. Det är det på grund av att det inte finns tekniker som här och nu kan ersätta det fossila. Det finns de som i den här kammaren fortsätter att upprepa mantrat att det inte är resorna utan utsläppen vi ska jaga. Problemet är att det i detta fall är synonymt - att flyga innebär fossil förbränning. Det innebär att vi spär på ett galopperande klimatnödläge globalt. Det är helt enkelt så det ser ut.

Det finns de som forskar på detta och som är mycket klokare än vad vi här inne är när det gäller teknikutveckling och liknande. De återkommer gång på gång till att det sedan början av 90-talet inte finns en enda teknik för att minska utsläppen från flygresandet som har slagit igenom på bred front. Det är tråkigt, men det är helt enkelt så det är.

Jag går då över till lite mer aktuella frågor och ska prata lite om olika tekniker framåt.

Vi kan väl börja med Bromma, som väldigt många här inne har lyft fram. Bromma blöder pengar och har gjort det under lång, lång tid - framför allt under pandemin, men även innan det var Bromma en stor förlustaffär.

Finansieringen av våra flygplatser fungerar så att de behöver stöttas antingen av skattebetalarnas pengar eller genom att avgifter tas ut. Jag vill bara att alla ska förstå vad detta innebär i praktiken: Antingen tar vi pengar från skattebetalarna och använder dem till vad som oftast är businesspersoners flygresor, eller också är det flyglinjer som har det tufft som behöver betala i form av ökade avgifter. Detta betyder att flyglinjer som vi behöver kanske måste läggas ned för att Bromma blöder för mycket pengar.

Därför är det mycket klokare att samla inrikesflyget till en flygplats i Stockholm. Stockholm lider dessutom av bostadsbrist, och Bromma är ett attraktivt område där man hade kunnat bygga 30 000-50 000 bostäder på ett hållbart sätt i hyfsat kollektivtrafiknära lägen. Vi behöver av flera skäl lägga ned Bromma flygplats; så enkelt är det.

Detta blir en naturlig brygga till att prata om Arlanda. Det är så att all flygtrafik kan flyttas från Bromma till Arlanda, i dag. Flera har stått i den här talarstolen och sagt motsatsen, vilket är lögn. Det finns kapacitet att flytta hela Bromma i dag. Sverigedemokraternas representant har påstått motsatsen, men allt - allt - pekar på att det är helt fastslaget att det går att flytta all kapacitet i dag, utan problem.

Låt mig ta detta väldigt pedagogiskt, vilket jag redan har gjort det i den här talarstolen - kanske till och med två gånger. Men låt oss titta på siffrorna! Och försök nu att lyssna på de faktiska siffrorna, så att det blir rätt.

Arlanda har ett miljötillstånd som tillåter 350 000 rörelser per år. Det är tillståndet. År 2019 hade man bara 233 000 rörelser. Man har alltså tillstånd för 350 000 men 233 000 rörelser. Man har en stor överkapacitet. Nu kommer någon smart här inne att fråga: Men vad händer på peaktimmarna, alltså när det är som störst tryck på flygresandet? Vad händer då? Ja, så här är det: Arlanda har en kapacitet på 90 rörelser per timme, men man har sedan 2016 aldrig passerat 73. Man har alltså en överkapacitet på peaktimmen. Allting - allt - pekar på att det absolut inte vore några problem att flytta Bromma direkt, i dag.

Ovanpå detta kom pandemin och ställde allt på ända. Jag tror inte att folk här inne har förstått de faktiska effekterna av det. Jag pratade nyss om att det är businessmän som flyger mycket, men det gör de inte längre. Det som har förändrats strukturellt på flygmarknaden är att tjänsteresorna försvinner. Alla bedömare menar att det är strukturella förändringar, vilket betyder att färre flyger i tjänsten och fler har digitala möten.

Detta är välkommet och positivt på alla möjliga sätt, men det betyder att vi har en överkapacitet i det svenska flygplatssystemet. Det är vad det betyder. I detta läge finns det de som säger, hör och häpna, att vi ska fördubbla Arlanda. Det vore ju den största kapitalförstörelsen på år och dag - kanske sedan Nuon eller någonting ditåt.

Nåväl - vi kan se lite framåt och titta på olika tekniker. Vi har elflyg, vilket har nämnts här väldigt mycket. Jag är en varm elflygsvän, men jag måste ändå kväsa den överdrivna optimismen. All forskning pekar nämligen på att det är om först 20, 30 eller 40 år som elflyget kan ha någon som helst marknadspenetration. Den penetrationen kommer dessutom att vara väldigt liten; det pratas om att ungefär 10 procent av flyget skulle kunna gå över till el, och då först 2050 eller 2060. Detta är väldigt tydligt och går att hitta i forskningsrapporter från Chalmers, KTH och så vidare.

Det är inte heller så konstigt, för vilka linjer är det elflyget ska gå på? Stockholm-Visby, absolut - det vore utmärkt att ha elflyg på den linjen. Men elflyg går inte mycket längre än så. Varför ska man ha elflyg Stockholm-Göteborg? Vi har ju tåg, vilket är mycket mer lämpat för att transportera många människor. De flesta sträckor på 40 mil - det är på ungefär så långa sträckor som elflyget kan komma in och konkurrera - är utmärkt lämpade för tågtrafik. Tåget går ofta snabbare och kan transportera många fler människor.

Jag ser att jag har dragit över min talartid, så jag ska försöka snabba på.

Luftfartsfrågor

Nästa teknik är biobränsle. Det är en dellösning - och verkligen bara en dellösning. Biobränslet är dåligt beskaffat vad gäller att hantera höghöjdseffekter; det är ungefär lika dåligt som fossilt bränsle. Dessutom har det den bristen att man, enligt de senaste siffrorna jag har läst, skulle behöva odla upp i princip hela jordens mark för att kunna förse hela flygsektorn med biobränsle om vi nu skulle ersätta allt fossilt bränsle med biobränsle.

Den teknik som dock har potential är vätgasen. Det pratas alldeles för lite om vätgasteknik i den svenska flygdebatten, men den har potential att på lite längre sikt kunna konkurrera och på riktigt få ned utsläppen.

Några andra punkter framåt: Vad behöver vi göra? Jo, vi behöver fortsätta jobba för att flygresandet inte ska öka. Vi behöver lägga ned onödiga flygplatser. Det är helt orimligt att skattebetalarna ska subventionera rika stockholmares Málagasemestrar, vilket är fallet vad gäller till exempel Västerås flygplats. Lägg ned den!

Vi behöver också stoppa vissa linjer som inte är motiverade. Stockholm-Göteborg är den vanligaste linjen i Sverige, och det är helt orimligt. Där fungerar tåget alldeles utmärkt.

Vi behöver höja flygskatten. Jag är också öppen för att utveckla flygskatten i den mån det är möjligt.

Vi bör bygga ut alternativen, till exempel höghastighetsbanor. Vi behöver också fler nattågslinjer, så att man kan ta sig ned till kontinenten utan att behöva flyga.

Miljöpartiets förslag på det här området ligger framför allt i andra betänkanden, så jag avstår från att yrka på någonting här.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Klimatpolitik