Fredrik Malm (L)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om godkännande av Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överens­kommelsen om förvaltningskommittén vid den särskilda tribunalen, för att åtala och döma ryska politiska och militära ledare för aggressionsbrottet mot Ukraina.

Tribunalen inrättades i juni 2024 genom ett ömsesidigt avtal mellan Ukraina och Europarådet. För att tribunalen ska bli verksam krävs det att stater som vill bli medlemmar ansluter sig till en utvidgad partiell överenskommelse om förvaltningskommittén för tribunalen inom ramen för Europarådets institutionella ramverk. Överenskommelsen reglerar tribunalens drift och medför en skyldighet för de stater som anslutit sig att betala en årlig avgift genom Europarådet. Genom att ansluta sig till överenskommelsen blir Sverige medlem av tribunalen.

Ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten är enligt riksdagen angeläget för upprättelse och rättvisa för Ukraina som stat och för de människor som faller offer för ryska krigsförbrytelser. Ansvarsutkrävande är också viktigt för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna Sveriges tillträde till konventionen om internationell skadeståndskommission för Ukraina. Förslaget innebär också att en lag om immunitet och privilegier ändras.

Regeringen undertecknade den 16 december 2025 en överenskommelse om att inrätta kommissionen. Den ska arbeta med att ge ersättning för skador som har orsakats av ryska handlingar som bryter mot folkrätten. Enligt överenskommelsen ska kommissionen och vissa personer som arbetar där ha särskilda rättigheter, till exempel immunitet. Därför genomförs också ändringar i lagen om immunitet och privilegier.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-11

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om Sidas arbete med det humanitära biståndet. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i vissa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser riksdagen positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 119 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2025. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

I skrivelsen redogör regeringen för hur den europeiska säkerheten utmanats av ett instabilt närområde, hybrida hot och en global kontext, i vilken den regelbaserade världsordningen ifrågasätts. Riksdagen anser, precis som tidigare, att det är centralt för Sveriges säkerhet och stabiliteten i världen att den regelbaserade världsordningen upprätthålls.

Under året har Sverige varit en drivande kraft bakom att EU har infört ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland.

Utvidgningsprocessen i unionen har också gjort framsteg under 2025. Riksdagen anser en utvidgning är viktig för fred, stabilitet och välstånd i Europa. Men en utvidgning är enbart möjlig om processen uppfattas som legitim och har brett stöd i medlemsstaterna.

Vidare anser riksdagen att respekten för EU:s gemensamma grundläggande värden – demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

25, 115 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Riksdagen beslutar att regeringen fram till den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor om högst 1 200 personer för att bidra till Natos närvaro i Finland.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 48 minuter

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-26

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-04

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina. I skrivelsen ger regeringen en fördjupad redovisning av det svenska biståndets verksamhet och resultat i Ukraina under perioden 2022–2025.

Sveriges stöd till Ukrainas statsbudget har medverkat till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och ekonomisk stabilitet. Detta har bidragit till att stärka landets motståndskraft, rädda liv och minska mänskligt lidande. Samtidigt har krigsdrabbade människor, inklusive många på flykt, fått humanitärt bistånd i form av bland annat livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Sverige bidrar även till att stärka Ukrainas förmåga att stå emot fortsatt rysk aggression samt bygga upp ett stabilt och demokratiskt samhälle. Insatserna har även haft som mål att fördjupa de bilaterala relationerna mellan Sverige och Ukraina.

Riksdagen delar regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt och långsiktigt svenskt samt europeiskt stöd till Ukraina. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

30, 101 minuter

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-20

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-05-27

Riksdagen sa nej till cirka 125 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och 2025 som rör internationella relationer, bland annat mot bakgrund av. regeringens pågående arbete i frågorna.

Förslagen handlar bland annat om utrikespolitikens inriktning, utrikesförvaltningens organisation och uppdrag, relationer med afrikanska länder, Västsahara, Taiwan och Sydkinesiska havet.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2026-03-12

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-25

Debatt

2026-03-26

Beslut

2026-04-01

Datum

2026-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och från allmänna motionstiden 2025 som rör folkrätt, inklusive humanitär rätt, mänskliga rättigheter samt demokrati och rättsstatens principer.

Förslagen handlar bland annat om hur Sverige ska stödja de internationella domstolarna som tillämpar folkrätt, om ekocid ska införas som ett nytt brott i den internationella rätten, vilket stöd Sverige ska ge till demokratirörelsen i Hongkong och om hur kvinnor, barns och hbtqi-personers mänskliga rättigheter ska värnas.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

9

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

44, 158 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-18

Debatt

2026-03-19

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

60, 168 minuter

Justering

2026-03-10

Datum

2026-03-11

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa nej till arton förslag i motioner om FN i svensk utrikespolitik. Sjutton förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och ett förslag har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om svenska initiativ i FN inom områdena FN i svensk utrikespolitik samt kvinnor, fred och säkerhet.

Riksdagen anser att Sverige redan arbetar aktivt med de frågor som tas upp av motionärerna.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-11

Debatt

2026-03-12

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa nej till 191 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om Mellanöstern och Nordafrika med fokus på situationen i Israel och Palestina.

Förslagen handlar bland annat om EU:s associeringsavtal med Israel, den israelisk-palestinska konflikten, åtgärder mot bosättare på Västbanken samt bistånd till Palestina och UNRWA.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

42, 144 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-24

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Datum

2026-03-05

Datum

2026-02-18

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

27, 89 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-26

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-17

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

11, 58 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-02-04

Totalt cirka 107 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Bland annat går pengar till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

83, 248 minuter

Justering

2025-12-04

Datum

2025-12-08

Bordläggning

2025-12-12

Debatt

2025-12-15

Beslut

2025-12-16

Totalt cirka 2,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas med de villkor som riksdagen anger. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 1,7 miljarder kronor, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 330 miljoner kronor går till utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser och drygt 188 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Pengar går också till två myndigheter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och ekonomiska åtaganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 132 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:NU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag