Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anf. 1 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag gällande utgiftsområde 10 och därmed också bifall till regeringens budgetproposition samt avslag på alla motioner.

De frågor som utgiftsområde 10 behandlar är bland annat sjukförsäkring, förtidspensioner, till viss del handikappersättningar och arbetsskadeförsäkring. Ibland framställs området som att det bara handlar om procentsatser och nivåer. Ingenting kunde vara mer fel än så. Bakom siffrorna finns människor av kött och blod, män och kvinnor som har drabbats av sjukdom. Det kan vara cancer, det kan vara benbrott, men det kan också vara utmattningssyndrom. Kort sagt handlar detta område om något större än just procentsatser. Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Det handlar i mångt och mycket om den svenska modellen.

Den svenska modellen är ett begrepp som man använder i lite olika sammanhang. När jag talar om den svenska modellen tänker jag framför allt på tre saker. För det första sunda finanser och ett väl tilltaget men klokt utformat skatteuttag. För det andra en arbetsmarknad som präglas av samförstånd mellan arbetsgivare och arbetstagare där kollektivavtal är norm och där det finns en väl tilltagen arbetsmarknadspolitik som gör att man kan gå från ett arbete till ett annat. För det tredje en väl utbyggd välfärd. Det kan handla om kraftigt skattesubventionerade förskolor och skolor. Men det handlar också om våra gemensamma försäkringar. Det är gemensamma försäkringar som skyddar vid sjukdom och arbetslöshet. När en betänker detta skulle jag vilja säga att utgiftsområde 10 handlar ganska mycket om hjärtat i den svenska modellen.

Herr talman! Det är allmänt känt att alla människor kan drabbas av sjukdom. Det kan drabba mig, det kan drabba dig, det kan drabba, Gud förbjude, herr talmannen eller varför inte statsrådet Strandhäll. Med den vetskapen att alla kan drabbas av sjukdom har vi kommit fram till att vi ska ha ett system som bygger på idén att det är smartare med gemensamma lösningar än att var och en försöker hitta en privat försäkring. Kort sagt är det smartare att vi gemensamt löser problem.

Vi vet också att länder med robusta offentliga försäkringar och rejäla välfärdssystem har högre sysselsättning, lägre arbetslöshet och också färre sociala problem. Det kan vara alltifrån oönskade tonårsgraviditeter med allt vad det kan innebära till, låt oss säga, kriminalitet. Dessutom har välfärdsstater större social mobilitet, vilket är extremt viktigt för oss som tycker att politik ska bidra till varje individs frihet.

Med den vetskapen är det naturligt att tycka om budgeten som ligger på bordet här i dag. Den satsar på att stärka ersättningar för dem som har blivit sjuka. Jag tänker till exempel på höjningen av garantipensionen för förtidspensionärer. Men budgeten satsar också på pengar till Försäkringskassan. Det är inte för att vi vill lägga mer pengar på myndigheter, utan det är för att Försäkringskassan ska kunna arbeta med att de människor som är sjuka också ska komma tillbaka i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Ibland argumenterar borgerligheten för att ersättningarna för sjuka och arbetslösa måste komma ned för att människor ska arbeta. Vad jag inte förstår är, och det ingen har förklarat för mig, att om det nu är så, hur kommer det sig att länder med stora generella försäkringar också är länder där man har låg arbetslöshet och hög sysselsättning?

Här står en strid i svensk politik. Jag ser en av utmaningarna i att den före detta regeringen ibland lät som en socialdemokratisk regering i retoriken, men som en tjuv om natten försämrade den våra gemensamma försäkringar. Det innebär att vi i dag står inför ett läge där vi måste förbättra våra gemensamma försäkringar. Det är inte bara bra för dem som är sjuka, utan det är också bra för arbetsmarknaden som sådan.

Därför, herr talman, är det inte heller någon slump att vi ser att arbetslösheten sjunker i dag. Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år, och vi har den högsta sysselsättningsnivån som någonsin har uppmätts av Eurostat i ett EU-land. Jag upprepar: Vi har den högsta sysselsättningsnivån som någonsin har uppmätts av Eurostat i ett EU-land.

Om man kontemplerar det jag precis har sagt, herr talman, handlar utgiftsområde 10 inte bara om procentsatser och siffror utan om vilket samhälle vi i framtiden vill leva i. För mig handlar det om ett tryggt, fritt och rättvist samhälle.

Herr talman! I år höjdes taket i a-kassan och därmed också taket för de sjuka som också är arbetslösa. Trots det senaste årets förbättringar behövs fortfarande förstärkningar av både a-kassa och sjukförsäkringar när det gäller både belopp och tak.

För generella trygghetsförsäkringar finns flera starka argument. Jag har nämnt några av dem, men jag tänker nämna tre till.

Generella försäkringar är effektivare, smartare och mer kostnadseffektiva än privata.

Trygga människor vågar mer. Det är ett system som har tjänat oss väl. Det har inneburit att människor i vårt avlånga land vågar flytta och byta arbete.

Det är bättre för jobbens skull. Som jag nämnde tidigare, om man tittar runt om i världen ser man att det är just i länder med starka generella välfärdssystem som man har den högsta sysselsättningsgraden och den lägsta arbetslösheten.

Därför, herr talman, hävdar jag att det är riktigt, viktigt och nödvändigt att stärka våra gemensamma försäkringar, och det är vad denna budget gör. Det beror på, som jag sa, att det är effektivare, ger tryggare människor och är bättre för jobbens skull.

Jag yrkar därför bifall till budgetpropositionen för 2017. Det är ett steg mot att förbättra våra sociala försäkringar för att möta de utmaningar vi står inför i framtiden.

(Applåder)

Anf. 2 Solveig Zander (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Jag tyckte att det var intressant att lyssna på Mathias Tegnér. Jag blev glad när du började med att ta upp sjuktalen och rehabiliteringen. Vi hade en väldigt diger diskussion och förslag i Socialförsäkringsutredningen. Där sa vi att vi hade kunnat ta bort den bortre gränsen om vi hade gjort mycket mer för att förstärka rehabilitering och uppföljning i ett tidigare läge.

Vad är det Socialdemokraterna och regeringen har gjort för att förstärka rehabiliteringen och uppföljningen i ett tidigare läge? Vi ser att sjukskrivningarna ökar igen. Det gäller både de korta och de långa.

Anf. 3 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack för frågan, Solveig Zander! Ingen kan tvivla på att det här är en fråga som du brinner mycket för.

Låt mig börja med att säga att ökade kostnader i sjukförsäkringen är ett problem, framför allt för att det bakom siffrorna finns sjuka människor. Ingen ska behöva tvivla på att regeringen har tagit krafttag mot både ohälsa och ökade kostnader. Jag är säker på att statsrådet Strandhäll kan utveckla det jag säger nu.

Ett exempel är regeringens åtgärdsprogram. I sju punkter pekas olika områden på arbetsmarknaden ut som behöver förbättras för att få ned sjuktalen. Jag tänker också på avsiktsförklaringen, som handlar om att arbetsmarknadens partner har kommit överens om hur man kan arbeta för att skapa en bättre arbetsmiljö för Sveriges löntagare.

Jag tänker även på de satsningar som har gjorts på den offentliga sektorn, nämligen de 10 välfärdsmiljarderna. När vi ser var sjukskrivningarna ökar som mest, hos kvinnor i offentlig sektor, kan en av orsakerna vara att den före detta regeringen ägnade sig åt att sänka skatterna, vilket gjorde att pengarna minskade i den offentliga sektorn. Den politiken har vi vänt på, och vi satsar bland annat 10 miljarder på välfärden.

Ingen ska behöva vara orolig för att regeringen inte arbetar hårt för att få ned sjuktalen. Man arbetar även lika hårt för att göra Sveriges arbetsmarknad bättre för människorna som finns där.

Anf. 4 Solveig Zander (C)

Herr talman! Det var ett intressant svar. Alliansregeringen genomförde en rehabreform i form av en rehabkedja som bidrog till att sjuktalen sjönk oerhört mycket.

Nu när sjuktalen stiger igen säger Mathias Tegnér att regeringen har föreslagit olika åtgärder, men uppenbarligen har de inte givit resultat. Alla punkter som ni har föreslagit har inte genomförts. Dessutom har ni brutit överenskommelsen om att inte ta bort den bortre gränsen förrän alla tidiga rehabiliteringsåtgärder har givit resultat. Ni har inte väntat på att de förslag ni har haft skulle ge resultat. Det går ut över de människor som i dag är sjukskrivna. De får inte sin sjukpenning. Sjuka människor nekas sjukpenning. Era förslag har inte medverkat till att människor inte kommer i kläm.

Varför har ni brutit överenskommelsen om att den bortre gränsen inte skulle tas bort förrän rehabiliteringsåtgärder, som ni påstår att ni har föreslagit, har givit resultat?

Anf. 5 Mathias Tegnér (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Låt oss börja med historien. Från 2003 har sjuktalen minskat. Det är inte så att de som av ett trollslag började minska 2008 när borgerligheten införde den bortre parentesen. Det är viktigt att ha som utgångspunkt för diskussionen. Sjukskrivningarna minskade redan 2003 och har gjort så ända fram till 2010.

Det är ett problem att sjukskrivningarna från 2010 har ökat mycket. Det är därför som regeringen har vidtagit ett antal åtgärder. Vi ser nu att det ger resultat. I prognoserna skrivs de förväntade kostnaderna för sjukförsäkringen ned. De åtgärder som nu genomförs leder till resultat. Sedan kan mycket väl mer behöva göras, men ingen ska tvivla på att det har gjorts ett antal saker. Där ser vi effekt.

Det jag inte förstår, Solveig Zander, är varför du och andra politiker tror att det är just den bortre parentesen som gör att människor blir friska. Vi vet att över 100 000 människor blev utförsäkrade på grund av den bortre parentesen. Antingen kastades de ut ur systemen och fick söka socialbidrag eller leva på maken, eller så kastades de mellan systemen, vilket ledde till oro.

Där vi skiljer oss åt är att jag inte tror att sjuka människor blir friskare bara för att de blir fattiga. Där vi också skiljer oss åt är att jag inte tycker att vi ska finansiera ytterligare skattesänkningar genom att skära ned för dem som faktiskt är sjuka. Det är ogenomtänkt, oklokt och orättfärdigt.

(Applåder)

Anf. 6 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till vår reservation nr 14.

Sverige ska vara ett starkt samhälle som håller ihop. Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete.

När sjukfrånvaron kraftigt ökar behöver samhällets insatser stärkas för att på ett bättre sätt motverka riskerna för utanförskap. Samtidigt som antalet sjukfrånvarande ökar finns det också en förändring i vad sjukfallen utgörs av. Antalet startade sjukfall med psykiatriska diagnoser ökar dramatiskt och är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. 95 procent av de startade sjukfallen med psykiatriska diagnoser år 2015 utgörs av olika typer av depressioner och ångestsyndrom.

Ur individens perspektiv leder sjukfrånvaron till sämre privatekonomi, och en lång frånvaro från arbetsliv leder ofta till färre sociala kontakter i vardagen. Utanförskapet är både ekonomiskt och socialt. Effekterna kan också vara stora i nästa generation. Barn till föräldrar som är långtidssjukskrivna tenderar att själva bli sjukskrivna i högre grad än andra.

Samhällets utgifter för sjukfrånvaron har ökat under flera år. Anslaget för sjukpenning och rehabilitering uppgick till 32 miljarder kronor år 2014. I år beräknas de ligga runt 42 miljarder kronor. Dessa summor kan jämföras med 2010, då motsvarande kostnader var 20 ½ miljard kronor.

För Moderaterna är det därför självklart att samhällets insatser i möjligaste mån ska inriktas på att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. Vi har i vårt budgetförslag presenterat en rad förslag som syftar till detta. Vi vill se en särskild rehabiliteringskedja för lätta psykiska diagnoser med tidigare insatser kombinerat med specialiserade handläggare hos Försäkringskassan och ett särskilt omställningsspår hos Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vi lyfter upp vikten av arbetsmiljön, och vi föreslår en riktad tillsyn av den psykosociala arbetsmiljön i grupper med hög risk för sjukfrånvaro. Dessutom föreslår vi utvecklade och förbättrade möjligheter till förebyggande insatser, till exempel en förebyggandegaranti där en rimlig målsättning är att den som har ett jobb och är i behov av förebyggande insatser ska kunna påbörja dessa inom en månad.

Vi menar att det inte är vare sig rimligt eller hållbart att svenskarna, som är ett av de friskaste folken i världen, har så jämförelsevis hög sjukfrånvaro. Därför måste alla delar av sjukförsäkringen bättre stödja återgången till arbete. Samtidigt måste sjukförsäkringen kompletteras med bättre förebyggande insatser och rehabilitering.

Våra reformförslag innebär viktiga steg för att bättre än i dag hjälpa människor tillbaka till arbete och egen försörjning. Det lägger grunden till ett starkare Sverige där alla ges möjlighet att komma till sin rätt.

(Applåder)

Linus Bylund (SD)

Anf. 7 Linus Bylund (SD)

Herr talman! Vi debatterar socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Det här är ett stort utgiftsområde, precis som alla utgiftsområden i socialförsäkringsutskottet. Jag vill börja med att hänvisa till vår budget och vårt särskilda yttrande för en komplett bild av vad vi har för politik på området. Jag tänkte tala om några specifika saker.

Den stora grupp svenskar som står utanför arbetsmarknaden är ett ämne för daglig debatt. Så är det väl i alla tider - arbetslösheten är alltid en het potatis. Den är alltid viktig, men den blir viktigare i takt med att vi blir färre som ska försörja fler.

Inte sällan skapas nya arbetstillfällen i små och medelstora företag. För ett mindre företag kan en olycklig rekrytering i dag innebära stora konsekvenser, och man är därför extra försiktig vid nyanställning. Man kan tycka vad man vill om det, men så är det och så kommer det att förbli. Så länge en sjuk medarbetare innebär en stor kostnad för företaget är man extra försiktig med att anställa en sådan.

För den som är arbetslös och har en sjukdomshistorik som sticker ut eller har sviktande hälsa blir följden av detta i värsta fall att avståndet till arbetsmarknaden ökar. Ju längre tiden går, desto större blir avståndet.

För att stimulera svensk sysselsättning och tillväxt och samtidigt skapa möjligheter för just dessa arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden vill Sverigedemokraterna införa en ordning som i praktiken innebär slopat sjuklöneansvar för upp till nio anställda, detta så att företagen vågar rekrytera även människor som kan komma att vara sjukskrivna mer än genomsnittet. Den som kan grundläggande statistik förstår att det är ganska många.

Det här verkar regeringen inte alls tro på. Man verkar tro att det fungerar precis tvärtom - att denna svaga grupp i stället hjälps av högre trösklar in på arbetsmarknaden eller att anställningarna ökar om man gör det dyrare för företagen att anställa.

I våras lanserade man ett förslag från regeringens sida om att låta företagen vara med och betala kostnaden även för långtidssjukskrivna. Efter tung kritik ändrade man gudskelov förslaget, ska väl i ärlighetens namn sägas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Slopat sjuklöneansvar för små och medelstora företag skulle få positiva konsekvenser för den grupp arbetslösa jag nämnt, för många mindre företag och såklart för samhället i stort.

Herr talman! Under senare år har vi uppmärksammats på fall där medborgare i andra EU-länder har tagit del av såväl socialförsäkringen som det kommunala försörjningsstödet. Ibland har det till och med handlat om människor som saknar uppehållsrätt i Sverige.

Detta är inte tanken med den fria rörligheten inom unionen. Den fria rörligheten är till för att medborgare i unionen ska kunna resa fritt för arbete eller nöje.

EU:s medlemsstater har alla åtagit sig ett socialt ansvar för sina medborgare. Det är en av förutsättningarna för att få vara med i EU.

Man kan ha väldigt kritiska synpunkter på de länder som behandlar sina egna medborgare på ett sådant sätt att dessa finner det attraktivt att ta sig till andra EU-länder för att tigga eller söka hjälp hos sociala myndigheter. De kritiska synpunkterna har naturligtvis även jag.

Men om man tror att det underlättar en utveckling i rätt riktning att överta det sociala ansvaret för andra länders medborgare tror man nog väldigt fel. Snarare är det tvärtom. Om Sverige och andra länder inte sätter press på de länder som inte tar socialt ansvar för sina medborgare utan tar deras ansvar gör de sig till en del av problemet snarare än en del av lösningen.

Därför behöver lagstiftningen rörande dessa utbetalningar skärpas. Möjligheten att betala ut försörjningsstöd till medborgare i andra EU-länder bör helt tas bort, och krav på laglig vistelse bör införas för övriga sociala förmåner.

Herr talman! Den som arbetar inom skol- och fritidsverksamhet är oftare sjuk. Det här känner vi säkert igen från vår vardag, alla vi som känner någon som arbetar inom skol- och fritidsverksamhet. Den personen är oftare sjuk.

För att minska smittspridningen inom skol- och fritidsverksamheten - något som naturligtvis gynnar även barnen i verksamheten - föreslår vi att karensdagen för personal i skol- och fritidsverksamhet slopas. För detta anslår vi 400 miljoner kronor för 2017.

Sammanlagt innebär våra förslag på detta utgiftsområde att vi anvisar 4,4 miljarder mer än regeringen till utgiftsområde 10 för 2017.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 1.

Anf. 8 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack, Linus Bylund, för anförandet!

Jag har en fråga kopplad till den bortre parentesen. Du nämnde inte den i ditt anförande, men Sverigedemokraterna har om jag förstått det rätt under hela förra mandatperioden men även under den här mandatperioden tyckt att det är rätt och riktigt att ha en bortre parentes.

Som jag anförde i det förra replikskiftet vet vi att över 100 000 människor utförsäkrades. Människor kastades mellan olika system. Människor tvingades att lämna sjukförsäkringen för att söka andra typer av bidrag. I många fall tvingades kvinnor att leva på sin mans lön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ibland argumenterar Sverigedemokraterna för att de står på den vanliga människans sida. Då undrar jag hur er syn på den bortre parentesen stämmer överens med det eftersom den bortre parentesen faktiskt går ut över vanliga löntagare - inte bara om de blir sjuka utan också för att den typen av system där man gör sjuka människor fattigare skapar ett tryck nedåt på lönerna generellt.

Min fråga till Linus Bylund är helt enkelt: Hur rimmar er syn på den bortre parentesen med er argumentation att ni står på löntagarnas sida?

Linus Bylund (SD)

Anf. 9 Linus Bylund (SD)

Herr talman! Ja, det är alldeles riktigt som Mathias säger. Vi har en syn på löntagare och medborgare som kanske stämmer mer överens med Mathias egen syn än med den hos hans halmgubbar till motståndare.

Som Mathias säkert har märkt har vi inte anslutit oss till Alliansens linje i utskottet rörande att återinföra den bortre parentesen. Vi har en icke svartvit syn på den här frågan. Jag tycker inte att den tidigare lösningen var bra. Jag tycker inte att den nuvarande lösningen är optimal.

Det finns många saker att arbeta med, men självklart tycker vi att man får väga kostnaden mot att människor ska komma i arbete på ett rimligt sätt, både för deras eget bästa och för samhällets bästa.

Jag tror själv på en mer individanpassad lösning än en fast bortre parentes. Men, som sagt, här håller jag med båda om jag får uttrycka mig luddigt.

Anf. 10 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Jag blev inte riktigt klok på det ledamot Bylund sa. När jag läser i er budget uppfattar jag att ni tycker att idén om en bortre parentes är bra. Det är klart att det gör mig lite orolig. Jag vet nämligen att den bortre parentesen innebar att sjuka människor kastades mellan system och blev utförsäkrade. Vi socialdemokrater tror inte att sjuka människor blir friskare bara för att de blir fattiga.

Det är klart att jag blir lite betänksam. Jag kan inte låta bli att fundera på om det här hänger ihop med den anpassning som Sverigedemokraterna har gjort till Moderaternas politik. Vid flera tillfällen har man fört en rent löntagarfientlig politik. Jag tycker att det stämmer bra överens med diskussionen om den bortre parentesen, men jag kan också nämna Sverigedemokraternas omsvängning i frågan om offentliga upphandlingar eller varför inte frågan om vinster i välfärden.

Jag skulle ändå vilja ha ett tydligt besked från Linus Bylund. Hur kommer ni att agera framdeles? Hur kommer ni att agera efter ett val vad gäller den bortre parentesen? Jag tror att det är många som vill veta det, eftersom den bortre parentesen är skadlig för många människor.

Linus Bylund (SD)

Anf. 11 Linus Bylund (SD)

Herr talman! Nu blev det väldigt många frågor på en och samma gång. Mathias första konstaterande var att han inte blev riktigt klok. Där kan vi kanske vara överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Skämt åsido! När det gäller den offentliga upphandlingen handlar det om att vi inte tycker att löntagare på den svenska arbetsmarknaden ska ha olika villkor. Det är mycket märkligt att regeringen verkar tycka det och vill införa de här reglerna. De reglerna satte vi stopp för, och det är jag stolt över.

När det gäller den bortre parentesen och hur vi kommer att agera efter valet är det som jag säger. Jag tycker inte att det ska vara en hård bortre parentes på det sätt som tidigare varit fallet, men den lösning vi har nu är också problematisk, eftersom sjukdomarna ökar.

Det kommer att bli en förhandlingssituation. Jag är inne på linjen att det blir mer individanpassat, men att försäkringen inte kan fortsätta i all evighet.

Rickard Persson (MP)

Anf. 12 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Med årets budget fortsätter den grönröda regeringen arbetet med att utjämna klassklyftor, förstärka det sociala skyddsnätet och skapa välfärd som kommer alla till del.

Jag noterar att Alliansens partier - i år liksom förra året och flera år dessförinnan - vill skära ned i välfärden, framför allt för dem som redan har det sämst. Man vill bland annat ta bort de ökade ersättningarna i välfärdssystemet, både dem vi har och dem vi nu inför. Det gäller till exempel inom sjuk- och aktivitetsersättningen.

Dessutom vill allianspartierna, som vi har hört här i debatten, återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Man tror alltså, liksom förra året, på mirakel: att en människa blir frisk från den ena dagen till den andra bara för att man fixerar ett visst datum i en rehabiliteringskedja. Och om nu allianspartierna inte tror på mirakel måste de i stället tycka att bara för att den enskilde har oförskämdheten att vara sjuk länge ska minsann denne ha det väldigt snålt ekonomiskt, med allt vad det innebär av oro och därmed minskad mottaglighet för rehabilitering och i sämsta fall ett försenat tillfrisknande.

Vi regeringspartier satsar i stället på progressiva åtgärder för att dels undvika ohälsa, dels understödja individen så att denne kan återkomma i arbete. Vi har lagt fram ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro som bland annat har lett till en ökad medvetenhet om allvaret i sjukskrivningsfrågan och därigenom till en ökad mobilisering bland olika aktörer för att bryta uppgången i sjukfrånvaron.

En överenskommelse har gjorts mellan Sveriges kommuner och landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Inom ramen för denna överenskommelse vill jag särskilt peka på att regeringen ger stimulansmedel till landstingen för så kallade koordinatorsfunktioner som samordnar insatserna både internt i hälso- och sjukvården och externt med arbetsgivare och Försäkringskassan. Man avser att se över förutsättningarna för att införa permanenta funktioner för rehabiliteringskoordinering, vilket bland annat den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har föreslagit. Jag tror på dessa koordinatorer, för jag har sett att detta fungerar i praktiken i den begränsade omfattning det hittills har funnits.

Jag vill också belysa det faktum att regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att utvärdera och överväga hur det nuvarande arbetsplatsnära stödet till arbetsgivarna kan utvecklas. En utvärdering av detta, inklusive eventuella förslag till förbättringar, kommer att redovisas till regeringen i början av nästa år. Miljöpartiet vill här särskilt lyfta fram företagshälsovården som en viktig aktör för det förebyggande ohälsoarbetet, men vi ser gärna att företagshälsovården utökas till att omfatta mer rehabiliterande åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Miljöpartiet har särskilt drivit frågan om de studerandes villkor i socialförsäkringarna, inte minst i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det är därför glädjande att konstatera att frågan nu bereds inom Regeringskansliet och att regeringen ser det som ett prioriterat arbete att stärka studerandes skydd vid sjukdom.

Det är oroande att antalet unga personer med aktivitetsersättning ökar. Därför tar regeringen ett helhetsgrepp kring frågan om aktivitetsersättning. Det är inte minst påkallat efter Riksrevisionens kritik, där deras övergripande slutsats är att syftet med aktivitetsersättningen inte uppnås och att ersättningen inte lever upp till riksdagens och regeringens mål om ett aktivt förhållningssätt för unga med nedsatt arbetsförmåga.

Därför är ett av de sju prioriterade områdena i regeringens åtgärdsprogram att skapa bättre möjligheter för unga med funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete. Riksrevisionen bedömer att de insatser som görs av Finsam, de finansiella samordningsförbunden, fyller en viktig funktion när det gäller att aktivera unga med aktivitetsersättning. Därför finns också ett uppdrag till förbunden att prioritera dem som har aktivitetsersättning.

När det gäller Försäkringskassan som myndighet och arbetsgivare får jag väl konstatera att det finns ett antal utmaningar att hantera på det personalpolitiska området. Även regeringen bedömer att Försäkringskassan inte fullt ut har uppfyllt sitt arbetsgivarpolitiska ansvar. Sjukfrånvaron hos medarbetarna vid myndigheten fortsätter att stiga, och fler upplever en ansträngd arbetssituation och hög arbetsbelastning. Personalomsättningen inom myndigheten totalt ökade förra året från 7 till 9 procent. Detta är naturligtvis ett stort bekymmer, nu när vi talar om att vi måste sköta rehabiliteringskedjan och att Försäkringskassan ska vara på fötterna när det gäller att få människor tillbaka till arbete.

Jag utgår från att regeringen uppdrar åt Försäkringskassan att ta itu med dessa utmaningar och att regeringen återigen betonar vikten av detta. Jag vet att Försäkringskassan redan i dag arbetar för att bromsa ökningen i sjukfrånvaron genom tidiga insatser, rehabiliteringsarbete och större fokus på hållbarhet och hälsa. Det har tagits ett strategiskt initiativ för att minska den interna sjukfrånvaron, och det är ett av de arbeten som myndigheten kommer att bedriva fram till 2020. Det är naturligtvis helt rimligt att en myndighet som Försäkringskassan föregår med gott exempel i arbetet mot ohälsa i arbetet.

Herr talman! Med detta inlägg ber jag att få yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Anf. 13 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Jag tackar Rickard Persson.

I veckan kom det en rapport från Riksrevisionen som ni säkert har tagit del av. Den visar tydligt att indragen sjukpenning i genomsnitt inte påverkar personers hälsa negativt och att chansen att den sjukskrivna blir kvar på arbetsmarknaden ökar. Det slås också fast att ju längre en person är sjukskriven, desto större är risken att förlora jobbet. Att inte ha en arbetsgivare försvårar återkomsten till arbetslivet. När någon får sjukpenningen indragen minskar sannolikheten att individen inom tre år har lämnat arbetsmarknaden och fått sjuk- och aktivitetsersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Dessutom såg man i samma rapport att arbetsinkomsten bland dem som nekades var högre ett år efter beslutet än bland dem som hade fått fortsatt sjukskrivning. Detta ska då ställas mot regeringens politik.

När man tog bort den bortre tidsgränsen konstaterade man i sitt eget förslag: "Följaktligen beräknas avskaffandet av den bortre tidsgränsen leda till att antalet långa sjukfall successivt ökar. Samtidigt förväntas inflödet av nya sjukfall dämpas. Sammantaget beräknas reformen leda till ca 7 000 fler pågående sjukfall i slutet av 2016."

I remissvar till regeringen varnades för att dessa beräkningar sannolikt skulle vara optimistiska. Både Inspektionen för socialförsäkringen och Riksrevisionen varnade för detta. Trots detta valde regeringen att gå vidare med sitt förslag.

Jag tycker att det nu är dags för Miljöpartiet att börja lyssna på vad expertorganen säger i stället för att hela tiden fastna bakom ideologiska skygglappar.

Rickard Persson (MP)

Anf. 14 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Jag har inte uppfattat någon fråga direkt. Jag kan dock konstatera att det har skett en inbromsning av de ökade sjukskrivningarna och de ökade sjukfallen. Den inbromsningen har skett under den tid vi inte har haft den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Detta motsäger det du sa i ditt långa anförande här, Tina Ghasemi. Jag ser alltså inga problem med detta.

När vi hade den bortre tidsgränsen bollades människor runt bland myndigheterna. De kom från Försäkringskassan. Den bortre tidsgränsen gör ju inte att människor blir friskare; de blir bara utförsäkrade och får sämre ekonomi. Så kom de till en annan myndighet. De bollades över till Arbetsförmedlingen, som inte vet vad de ska göra med en sjuk människa som inte är mottaglig för rehabilitering. I värsta fall ledde det, vilket också konstaterades av tillsynsmyndigheterna, till försämringstillstånd när en annan myndighet skulle börja med rehabiliteringsinsatser som individen inte var mottaglig för. Detta kringbollande av individer i myndigheter är inte värdigt en välfärdsstat.

Anf. 15 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Låt oss komma ihåg att statens direkta utgifter för sjukpenning och rehabilitering var 32 miljarder kronor år 2014, vilket jag också nämnde i mitt huvudanförande. I årets budgetproposition har regeringen avsatt 42 miljarder. Det är alltså en kostnadsökning på över 10 miljarder kronor. Det talar inte för att utvecklingen går åt rätt håll.

När man tittar på regeringens egna förslag kan man se att regeringens eget mål om nio sjukskrivningsdagar till år 2020 troligtvis inte kommer att uppnås. Regeringens eget mål kommer alltså inte att uppnås. Därför efterlyser jag mer konkreta åtgärder här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Här har vi moderater föreslagit en rad olika reformer. Det handlar bland annat om en stärkt rehabiliteringskedja, en specifik rehabiliteringskedja för den psykiska ohälsan och om att återinföra den bortre tidsgränsen.

Jag vill också poängtera att Sverige är helt unikt. Vi är det enda land i hela världen som inte har en bortre tidsgräns. Alla expertorgan säger att en bortre tidsgräns minskar sjukskrivningstalen.

Utöver den bortre tidsgränsen vill vi såklart att arbetsförmågan regelbundet ska undersökas. Här efterlyser jag fortsatt vad regeringen har för konkreta åtgärder för att minska sjukskrivningstalen.

Rickard Persson (MP)

Anf. 16 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Jag skulle gärna kommentera det Tina Ghasemi sa nästan sist, att erfarenheten visar att en bortre tidsgräns minskar sjukskrivningstalen. Ja, men det är kanske för att människor blir utförsäkrade som sjukskrivningstalen minskar. Det är inte för att de blir friska. Detta är den stora skillnaden, när vi nu bollar med statistik.

Tina vet mycket väl att Försäkringskassan har varit inne i en process. Det var den här regeringen som såg till att Försäkringskassan fick mycket mer resurser för att sköta sitt rehabiliteringsuppdrag, som man tidigare inte hade lyckats med under en följd av år då ni satt i regeringsställning. Vi tillförde resurser. På Försäkringskassan är man fortfarande inne i en fas där man rekryterar folk och ska hinna i kapp och minska antalet ärenden per handläggare, så att man klarar av sitt rehabiliteringsuppdrag. Det tar lite tid.

Nu har Försäkringskassan börjat komma i kapp med ett antal saker. Jag tror att detta ger effekt när vi nu tillskjuter resurser, så att Försäkringskassan klarar av det man ska. Ni gjorde aldrig det. Som jag sa i mitt anförande var Försäkringskassans handläggare överbelastade med ärenden. Då hinner de inte med allt. Jag tror att det kommer att förbättras betydligt nu.

Vi ska vara optimistiska. Regeringen kommer att återkomma med fler åtgärder om sjuktalen inte minskar ännu mer och vi uppnår målet om nio dagar.

Anf. 17 Solveig Zander (C)

Herr talman! Sjuktalen ökar. Att sjukskrivningarna blir fler och längre har vi hört i debatten här redan. Det är inget som vi i oppositionen har hittat på, utan det står att läsa i regeringens egen utvärdering av det år som har gått. Det är tydligt och klart.

Jag förstår att detta är en black om foten för regeringen, för man vill verkligen sänka sjuktalen, men, som sagt, det gör man inte.

Man lyssnar inte, tar inte till sig och ser inte tillbaka på de överenskommelser man har haft i Socialförsäkringsutredningen, där man faktiskt var överens om att möjliggöra rehabiliteringsåtgärder och snabba insatser och utvärdera detta innan man tog bort den bortre gränsen. Jag beklagar att trovärdigheten och pålitligheten hos regeringen får sig en törn när man upptäcker sådana saker. Det är väl detta regeringen nu får sota för.

Man vill ha breda överenskommelser, står det svart på vitt i Socialförsäkringsutredningen. Detta har man lämnat därhän.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Detta gäller också fler saker som utredningen tog fram, som var ganska långt gångna och som man mycket väl hade kunnat genomföra under de snart två år som har gått sedan utredningen presenterades. Det har man inte heller brytt sig om.

En av de sakerna är den flexibla sjukskrivningen, det vill säga att man möjliggör för personer att vara sjukskrivna på andra tider än 25, 50, 75 och 100 procent, till exempel för att de ska kunna behålla ett arbete. Man behöver kanske ha en rehabilitering några timmar varje vecka, och då kan det räcka med att man är sjukskriven kanske 20 procent för att klara av det. Men det är alltså inte möjligt i dag. Det hade man kunnat genomföra, men det har man avslagit. Man håller på att bereda det i regeringen, som det heter.

Herr talman! Detta handlar också om studenter och företagare. Även de områdena har vi fått höra att man bereder, framför allt när det gäller studenters möjligheter att vara sjukskrivna. Vi hörde från Miljöpartiet att det var en viktig fråga för dem. Men Miljöpartiet har tydligen misslyckats med att se till att det har hänt något praktiskt. Man bereder det, som sagt.

Vi har sett att det är viktigt att möjliggöra tryggheten för företagare men också för företagarnas anställda. Därför jobbade vi ganska intensivt i Socialförsäkringsutredningen med det man kallade MUPP, det vill säga månadsredovisningar. Det tog man bort, och man gjorde någonting mycket bättre. Det är det som vi nu kallar e-inkomst. Regeringen vill nu införa einkomsten, det vill säga att företagen ska rapportera till skattemyndigheten vilka som har varit sjukskrivna och vad de sjukskrivna har för löner - detta för att möjliggöra en bra redovisning.

Men det man inte har tagit med, herr talman, är att företagen samtidigt skulle få en lättnad. Man har bara sett till att de ska rapportera in. Man har inte samtidigt sett till att det ska vara något som också företagen tjänar på. Därför säger vi självklart från Centerpartiet: Man kan inte göra detta ensidigt för en part, det vill säga staten, och därmed lämna företagen därhän.

Genus och genustänkandet i arbetsskadeförsäkringen är ytterligare en angelägen fråga som är viktig att lösa. Man har under årens lopp gjort många utredningar som visar varför det är så här och vad man skulle kunna göra för att komma till rätta med det. Även det var någonting som Socialförsäkringsutredningen tog upp, och man hade förslag på hur man skulle göra. Här har regeringen - hör och häpna - tillsatt en ny utredning. Utredningen, herr talman, ska presenteras den 31 mars 2017. Vem i denna församling tror då att man ska komma med ett förslag under den här mandatperioden? Då har det gått fyra år till när man inte har gjort någonting åt genustänkandet i arbetsskadeförsäkringen. Hur många kvinnor är det som får sota för det?

Felaktiga utbetalningar är någonting som vi i Alliansen har tagit upp. Man behöver få myndigheter att ytterligare rapportera när de misstänker något. Det är oerhört viktigt att man gör någonting åt detta. Men det tyckte inte regeringen. De tyckte att man skulle tillsätta en utredning som skulle vara klar den 31 augusti 2017. Man ville alltså även lämna det därhän. Men det är en oerhört viktig fråga.

Med all önskvärd tydlighet framgår det att regeringen har lagt åt sidan de förslag som har funnits på bordet. Man bryr sig alltså inte om att sjuka personer ska få möjligheter att komma tillbaka till arbete och få rehabilitering. Nej, man bereder, bereder och bereder i Regeringskansliet. Och där händer det sannerligen ingenting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservationerna 4, 5 och 8. Jag hänvisar i övrigt till Centerpartiets särskilda yttrande.

Anf. 18 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Solveig Zander tar upp ett antal viktiga frågor. Ingen kan förneka att Solveig är en mycket duktig retoriker. Men jag skulle vilja börja i en annan ända. Det är den ändan som handlar om de breda överenskommelserna.

Det har aldrig slutits så många breda överenskommelser som under den här mandatperioden. Det innebär inte bara att en eloge ska ges till statsminister Stefan Löfven. En eloge ska också ges till andra partier som har deltagit i de breda överenskommelserna. Jag tror att det är bra för Sverige att man i viktiga frågor lyckas hitta breda överenskommelser. Jag hoppas att vi i framtiden kan hitta överenskommelser även på det här området.

När det gäller sjuktalen tycker jag att Solveig Zander lyfter upp delar av sanningen. Just att Solveig Zander lyfter upp delar av sanningen gör att jag tycker att hela bilden faktiskt inte kommer fram. Det är inte så att sjuktalen började minska 2008, när man införde den bortre parentesen, utan sjuktalen minskade redan 2003. Sedan minskade sjukskrivningarna hela vägen fram till 2010.

Det som vi nu kan se är att prognoserna för sjukskrivningarna justeras ned. Bara från 2015 till 2016 har prognoserna justerats ned med 10 miljarder. Det som skiljer oss åt är att ni vill införa en ny karensdag. Då är min fråga till dig: Varför tror ni att sjuka människor blir friskare av att bli fattiga?

Anf. 19 Solveig Zander (C)

Herr talman! Man blir glad när man får beröm. Det var väl inte det som var meningen, antar jag. Men det är klart att man uppskattar det i detta sammanhang.

Det som Mathias tar upp är oerhört viktigt. Breda överenskommelser i viktiga frågor är någonting som ger trygghet för medborgarna. Sjukförsäkringen och trygghetssystemen hör till de absolut viktigaste områdena vi har. När man blir sjuk eller arbetslös hamnar man nämligen i en situation som man inte vill vara med om. Därför är det viktigt att man i det sammanhanget har breda överenskommelser.

Nu har Socialdemokraterna gått ifrån det som vi gemensamt kom överens om. Vi gjorde detta för att det är så himla viktigt. Jag beklagar att ni har tagit egna beslut. Det är en minoritet som har beslutat, och det är tvärtemot breda överenskommelser.

Blir man friskare om man får en karensdag? Nej, men det är viktigt att man uppmärksammas på att någonting måste hända. Då har vi valt att göra detta när det gäller den 15:e dagen, när man övergår från att få ersättning från arbetsgivaren till att få ersättning från Försäkringskassan. Det handlar om att man faktiskt får upp ögonen för att man kanske måste göra något för att det ska bli bättre.

Visst sjönk sjuktalen. Det var 230 000 färre personer sjukskrivna 2014 än 2006, och det var i genomsnitt 13 färre sjukskrivningsdagar.

Anf. 20 Mathias Tegnér (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Det är lite synd att vi står och pratar om så mycket historia, för det vi egentligen borde göra är att blicka framåt och se hur vi kan förbättra våra gemensamma system. Men jag tror inte att vi kan komma ifrån detta.

När det gäller den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen tror jag inte att det gick en timme - eller var det en halv dag - innan ledamöter i socialförsäkringsutskottet på den sida där Solveig Zander sitter var ute och sågade viktiga delar av förslaget. Man hävdar att det är Socialdemokraterna som ensidigt inte vill acceptera förslag och breda lösningar. Det är faktiskt inte sant. Det gick en timme eller två innan ni sågade delar av utredningen.

Jag tror att vi alla får fundera på hur vi uppnår breda lösningar. Och jag måste säga att din extremt svartvita historiebeskrivning när det gäller detta inte stämmer särskilt bra överens med sanningen. Det var inte du som gjorde detta, men jag tänker på Alliansen som en helhet. Det var andra representanter för Alliansen som förkastade delar av utredningen efter en timme eller två eller en halv dag - jag kommer inte riktigt ihåg, men det gick väldigt fort.

Jag tycker, återigen, att vi måste fundera på om sjuka människor blir friskare av att bli fattiga. Jag tror inte det. Därför tror jag inte att en ytterligare karensdag är en bra idé, och därför tror jag heller inte att den bortre parentesen är en bra idé.

Jag noterade att Solveig Zander sa någonting i stil med att det är viktigt att de sjuka får en hint om att man själv måste göra någonting. Det är klart att människor måste agera, men det är ju i samspel med samhället och med arbetsgivaren som man ser till att man kommer tillbaka till arbetsmarknaden. Det är inte genom att bli av med pengar.

Anf. 21 Solveig Zander (C)

Herr talman! Det sista som Mathias sa är det viktiga i sammanhanget: Det är ett samspel mellan myndigheter och den enskilda personen. Vi har alla ett ansvar själva, men när det gäller just sjukskrivningar är detta samspel väldigt viktigt. Där har vi redan nu beslut på att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska samverka. Vi har även förslag på att Försäkringskassan också ska medverka till att titta på hur man kan hjälpa den sjukskrivna att ta kontakt med arbetsgivaren.

Om det nu är så att man har varit sjukskriven i 14 dagar och ingenting har hänt, fastän man själv har påvisat detta, är det väl angeläget att man får möjlighet att be om ytterligare hjälp från Försäkringskassan i detta sammanhang. Det här syftar till att man ska få stöd och hjälp att återgå till arbetet.

Den fjortonde dagens karensdag kan bidra till detta. Denna enda dag stjälper inte ekonomin, men den möjliggör för personer att få hjälp att återgå till jobbet tidigare, vilket är oerhört viktigt.

Herr talman! Jag skulle vilja ha vetat vilka viktiga överenskommelser som man gick ut och sågade några timmar eller några dagar efter att Socialförsäkringsutredningens betänkande redovisades. Jag kan ju inte bemöta detta nu, men jag är övertygad om att det handlade om sådant som vi tidigare i utredningen hade förvarnat om att vi såg tveksamheter med.

Överenskommelser är överenskommelser, och har man en gemensam sådan ska man hålla sig till den. Men det har ni inte gjort med den bortre gränsen.

Rossana Dinamarca (V)

Anf. 22 Rossana Dinamarca (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Alla kan bli sjuka, och alla har därför intresse av en bra sjukförsäkring. Även den som aldrig själv blir långvarigt sjuk tjänar på att de som har oturen att drabbas har en rimlig ekonomisk situation och, när det är möjligt, får bra stöd för att komma tillbaka till arbetet. Att tvinga ut sjuka i fattigdom sliter isär samhället och är ett ovärdigt sätt att hantera människor.

Vänsterpartiet vill att sjukförsäkringen ska ge bra ersättning för förlorad arbetsinkomst och därmed skapa en trygghet i att vi klarar oss ekonomiskt om vi blir sjuka. En sådan trygghet för alla skapar vi genom generell välfärd.

Kraven för att få sjukersättning är i dag orimligt hårda. Efter de skärpningar som har genomförts har Sverige numera de hårdaste kraven av alla OECD-länder för att bevilja sjukersättning, enligt Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande.

Den ekonomiska standarden är betydligt lägre för gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning än för befolkningen i stort. Många människor tvingas ut i fattigdom och har svårt att klara sin ekonomi. Därför vill vi se en utredning av ett nytt regelverk för sjukpenning.

Regeringen och Vänsterpartiet har tillsammans sett till att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, den så kallade stupstocken, äntligen avskaffades i december 2015. Den förra regeringen införde denna reform 2008. Den innebar att man efter att ha varit sjukskriven i 914 dagar inte längre fick någon ersättning från Försäkringskassan. I stället skulle man bli inskriven i en arbetsmarknadsåtgärd. Efter 87 dagar kunde man eventuellt bli beviljad en ny sjukskrivningsperiod om max 915 dagar. Den som fick avslag blev lämnad åt sitt öde.

För många människor innebar det här total katastrof. I värsta fall blev den enda utvägen att söka försörjningsstöd från socialtjänsten. På bara några år sattes själva grunden för vår välfärd i gungning.

Anledningen till att man införde dessa regler var att den dåvarande regeringen ville minska sjukskrivningstalen. Men i grunden måste det ha funnits en idé om att om man piskar människor tillräckligt hårt kommer de snart att bli friska. Det måste ha funnits föreställningar om att när en människa blir tillräckligt fattig kommer den att bli frisk.

Med facit i hand kan vi nog konstatera att receptet som den förra högerregeringen skrev ut inte botade några sjuka. Inte heller sänkte det några sjuktal.

Nej, i stället bidrog den bortre tidsgränsen till att tusentals människor blev utförsäkrade. I stället bidrog reformen till att människor fick betala priset för sin sjukdom genom att hamna i ekonomisk utsatthet. I själva verket var det här ett politiskt beslut som förstärkte ojämlikheten i samhället.

Att ta bort stupstocken var en viktig del i att återupprätta en anständig sjukförsäkring. Mycket återstår dock att göra innan vi har en trygg försäkring som garanterar att sjukdom inte också betyder fattigdom.

Sjukförsäkringen bör därför vara rymlig så att medicinska insatser, rehabilitering och arbetsprövning kan pågå på ett individuellt anpassat sätt utan att ersättningen påverkas. I stället för dagens fasta tidsgränser vill Vänsterpartiet införa rättigheter för den sjuke att få stöd på vägen tillbaka till arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Ansvaret i sjukförsäkringen måste fördelas mellan samhälle, arbetsgivare och den enskilde. Trots att arbetsgivare redan i dag är skyldiga att delta i rehabiliteringen av en arbetstagare sker detta alltför sällan. Därför bör det vara möjligt att ta ut sanktionsavgifter av de arbetsgivare som inte följer reglerna. Vi vill att detta ska utredas.

Sjukförsäkringens utformning påverkar pensionerna. Många människor - särskilt kvinnor och LO-medlemmar - orkar inte arbeta till 65 års ålder, men dagens hårda regler i sjukersättningen gör att de, trots sin begränsade arbetsförmåga, inte beviljas sjukersättning. För att ha något att leva på känner sig många som har hunnit fylla 61 år, och som därmed har rätt att ta ut sin ålderspension, tvungna att göra just detta. Ju tidigare en person plockar ut pensionen desto lägre blir den.

Följden blir att de här personerna livet ut får en lägre pension än om de hade tagit ut sin pension först vid 65 års ålder. Dessutom blir deras skatt högre än för andra pensionärer, eftersom den pension som tas ut före det år man fyller 66 beskattas högre. Sammantaget ökar det här risken för fattigdom.

Vänsterpartiet har i budgetsamarbetet med regeringen genomfört höjningar av ersättningsnivåerna för de personer som har inkomstrelaterad ersättning. Ca 58 procent av dem som omfattas av höjningen är kvinnor. Reformen ger upp till 200 kronor mer i plånboken per månad och omfattar ungefär 218 000 personer.

Garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjs med 187 kronor per individ och månad. Även ersättningsgraden i bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs från 93 till 95 procent.

Men det finns, som sagt, mycket kvar att göra.

I förra veckan rapporterade Ekot om att Försäkringskassans ändrade arbetssätt, med högre krav på sjukintygen, har gjort att allt fler personer får sin sjukpenning indragen. Statistik visar att antalet fall av indragen sjukpenning mer än fördubblats. 14 000 personer har fått sjukpenningen indragen under årets första nio månader, i jämförelse med 6 750 personer under samma period förra året.

Vi får nästan dagligen ta del av alarmerande vittnesmål och siffror som visar att människor som är sjuka inte beviljas den ersättning som de borde ha rätt till. Dessutom betalas ersättning inte längre ut i väntan på komplettering.

Detta betyder att många sjuka människor försätts i en påfrestande situation av ovisshet och ekonomisk utsatthet.

Det är viktigt att säkerställa att ett förbyggande arbete görs, att arbetsgivare uppfyller sina skyldigheter för rehabilitering och anpassning och, självklart, att man inte försvårar ytterligare för sjuka människor.

Vänsterpartiet vill se fler förebyggande åtgärder för att minska ohälsan och en väl fungerande sjukförsäkring som går att lita på.

Efter allt arbete Vänsterpartiet och regeringen har gjort för att ta bort stupstocken i sjukförsäkringen är detta en tillbakagång. Vi förutsätter att regeringen snarast återkommer med förslag som återupprättar en anständig och hållbar sjukförsäkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Människor är inga utgiftsposter i sjukförsäkringen, utan sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring som är till för oss människor om vi har oturen att bli sjuka. Den ska ge oss ekonomisk trygghet i en svår situation.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 23 Solveig Zander (C)

Herr talman! Det var intressant att lyssna på Rossana Dinamarca, speciellt på slutet när det handlade om att Försäkringskassan har börjat dra in sjukpenning.

I mitt hemlän är det hundratals som har fått indragen sjukpenning efter att dessutom ha fått vänta i flera månader på besked om sjukpenning beviljas eller inte. Till exempel innebar detta för en ensamstående mamma som var sjukskriven för psykiska besvär att hon blev så orolig att hon hamnade inom psykiatrin och fick läggas in.

Som centerpartist tror jag att Försäkringskassans snäva förhållningssätt beror på att regeringen varit så hård med att sjuktalen ska sänkas, och då tar man till det man har, det vill säga att avslå ansökningar om sjukpenning.

Detta är ett bekymmer. Tidigare har man sagt att varje person som nekas sjukskrivning är en för mycket, och då är detta något att i allra högsta grad ta till sig.

Vänsterpartiet är stödparti till regeringen. Har ni inte drivit det tillsammans med dem? Eller stöder ni dem bara när ni måste, inte när det är viktiga saker att ta ställning till?

Rossana Dinamarca (V)

Anf. 24 Rossana Dinamarca (V)

Herr talman! Vänsterpartiet är inte ett stödparti. Vi har ett budgetsamarbete som omfattar en hel del frågor men inte allt.

Som Solveig Zander ser i betänkandet har vi flera reservationer, och som jag sa i mitt anförande är frågan om personer som har fått sin sjukpenning indragen något som Vänsterpartiet förväntar sig att regeringen tar tag i.

Vi har gjort saker tillsammans med regeringen, till exempel att ta bort stupstocken, vilket var extremt viktigt. Men det återstår saker att göra, och här kommer vi att driva på.

Budgeten är en del och det politiska en annan, och där är vi ett oppositionsparti.

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Anf. 25 Solveig Zander (C)

Herr talman! Det är intressant att vara både ett oppositionsparti och ett parti som håller med regeringen. Det är svårt att hålla reda på vad Vänsterpartiet är i detta sammanhang.

Vad vill Vänsterpartiet partiet göra åt detta? Vad har ni för förslag? Ni kan inte bara förvänta er att regeringen ska komma med förslag. Ni måste ju komma med något själva. Men det har ni inte gjort.

För min del är det viktigt med snabba beslut. Ett av de förslag som Försäkringskassan har jobbat med men dragit tillbaka är förenklade sjukintyg. Under alliansregeringens tid drev vi på för att få enkla, tydliga läkarintyg som kunde möjliggöra för Försäkringskassan att fatta snabba beslut. Detta förslag har Försäkringskassan nu lagt undan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Jag hör inget enda förslag från Vänsterpartiet om hur vi kan komma till rätta med att människor åter hamnar i ett läge där de inte får några pengar.

Man blir inte friskare av att vara utan pengar. Tvärtom, har jag ju förstått av diskussionerna här. Så vad vill ni göra?

Herr talman! Innan min talartid tar slut ska jag yrka bifall till reservationerna 6 och 8, så att det blir rätt.

Återigen: Vad vill Vänsterpartiet göra konkret? Vad har ni för förslag till regeringen?

Rossana Dinamarca (V)

Anf. 26 Rossana Dinamarca (V)

Herr talman! Solveig Zander vet att Vänsterpartiet inte sitter i regering. Därmed är vi ett oppositionsparti. Regeringen vänder sig till oss för att förhandla om budgeten. Det finns delar där vi är överens och delar där vi inte är det. Det är inte särskilt svårt. Jag förstår Solveig Zander, men för oss är det ganska enkelt. Det finns flera frågor där vi är oense med regeringen och driver vår egen politik.

I mitt anförande sa jag bland annat att vi vill ha en utredning som ser över regelverket för sjukpenning. Jag nämnde fler saker i mitt anförande, och ännu fler finns i betänkandet.

Solveig Zander behöver kanske titta lite i betänkandet och läsa igenom protokollet efter debatten, för det är lite svårt att dra hela anförandet igen. Jag hade flera punkter där jag lyfte fram vad som är problemen och vad som behöver göras.

Det känns obehagligt att Solveig Zander raljerar över att man inte blir friskare av att pengarna dras in. Det är ju sant. Vi blir inte friskare av en försämring av sjukförsäkringen.

Vi behöver titta på annat, som rehabilitering. Vi behöver också titta på en individualisering av föräldraförsäkringen. Vi vet att kvinnor blir sjukare efter att de har fått sitt första barn, och det blir en större skillnad mellan män och kvinnor i det fallet. Vi vet att sex timmars arbetsdag innebär att sjuktalen sjunker. Det finns alltså en mängd saker att göra.

Anf. 27 Emma Carlsson Löfdahl (L)

Herr talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Läser man detta ordagrant kan man tro att alla som har någon form av sjukdom och funktionsnedsättning har rätt till ekonomisk ersättning. Men så är det inte.

Om man däremot har en sjukdom eller ett funktionshinder som gör att man inte kan utföra ett lönearbete ska man känna sig trygg med att samhället går in och ger en ekonomisk ersättning i form av vår gemensamma försäkring.

Det finns många människor i vårt land som går till jobbet varje dag, trots att de har en sjukdom eller ett funktionshinder. Med rätt behandling och andra insatser klarar de av att utföra lönearbete, en del på heltid och andra på deltid.

Jag är helt säker på att alla människor mår bra av att känna sig behövda, finnas i ett sammanhang och att någon frågar efter dem om de inte dyker upp på en avtalad tid. Men vi kan inte blunda för att det tyvärr finns människor som är så pass sjuka eller funktionshindrade att de inte klarar av att ha ett lönearbete. Dessa personer måste kunna känna sig trygga i att de får en rimlig tillvaro och att staten går in och ger ekonomiskt stöd i form av olika ersättningar. Där har vi bland annat sjukpenning, aktivitetsersättning och sjukersättning, eller sjukpension som det tidigare benämndes och som många fortfarande säger i dagligt tal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Flera av mina kollegor har tidigare i talarstolen lyft upp att de är bekymrade över att ohälsan ökar och att fler personer blir sjukskrivna. Vi i Liberalerna tycker också att det var ett stort misstag att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Jag tror inte att man blir frisk av det.

Jag tror däremot att det är bra att ha avstämningar där någon frågar: Hur kan vi hjälpa dig för att du ska komma tillbaka på bästa sätt i arbete? Men detta har många av mina kollegor lyft upp tidigare, och därför vill jag i stället tala lite om aktivitetsersättningen.

Om man är mellan 19 och 30 år och har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning i mer än ett år finns möjligheten att få denna ersättning. Aktivitetsersättningen infördes 2003 och ersatte då sjukpension för personer mellan 19 och 30 år.

Lyssna på namnet - aktivitetsersättning! Tanken var att dessa personer skulle få möjlighet att ha någon form av aktivitet och få hjälp och stöd att närma sig arbetsmarknaden. Den försäkrade ska få en egen handläggare på Försäkringskassan, och de ska i samråd komma fram till lämpliga aktiviteter för individen.

Riksrevisionen har granskat detta och kommit fram till att det finns stora brister i förfarandet och att handläggarna på Försäkringskassan inte har den tid de behöver för att se till att rätt insatser görs och heller inte tid att följa upp desamma.

Många av dessa unga har en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden om de får rätt insatser i rätt tid. Jag anser att det är ekonomiskt slöseri, både för den enskilda individen och för samhället, om vi inte ger rätt insatser i rätt tid.

Sedan ska vi inte bortse från att det finns individer som är så pass sjuka och funktionshindrade att de tyvärr aldrig har möjlighet att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Vi anser dock att det är inhumant att slå undan benen på dem i så tidig ålder. Det finns olika former av aktiviteter som skulle kunna underlätta deras vardag och ge dem ett bättre liv - om aktiviteterna sätts in som tanken var från början.

Unga människor ska inte behöva stämplas i tidig ålder. Då vet vi att de får stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Därför säger vi liberaler nej till den förändring som regeringen nu tänker göra och som sätter ungdomar i utanförskap redan vid 19 års ålder.

Eftersom Liberalerna inte deltar i beslutet hänvisar jag till vårt särskilda yttrande. Jag yrkar också bifall till reservation 14.

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Anf. 28 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack, Emma Carlsson Löfdahl!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Många av replikskiftena här i dag, där jag är en av de skyldiga, har handlat om den bortre tidsgränsen. Samtidigt är det lite synd, för även om det är en viktig fråga för många människor är detta ett stort område med många viktiga frågor.

Jag kunde dock inte låta bli att begära replik efter Emma Carlsson Löfdahls inlägg. Jag vill börja med att säga att det som är viktigt i försäkringen, enligt mitt sätt att se det, är att sjuka ska ha möjlighet att få ersättning och att människor som har arbetsförmåga ska arbeta. Det är viktigt att upprätthålla båda dessa saker utan att människor kommer i kläm.

Det är klart att det finns ett behov av en ordentlig rehabiliteringskedja, och det är klart att det finns ett behov av att människor som är sjuka får hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Jag tror att Emma Carlsson Löfdahl uttryckte det som att det är bra att någon frågar hur det går.

Men det var ju inte detta som den bortre parentesen handlade om - att någon ringde och frågade hur personen mådde. Det som hände i praktiken var att man utförsäkrades från en försäkring som man faktiskt hade rätt till och ställdes till arbetsmarknadens förfogande, trots att många av dessa människor inte var friska nog att kunna arbeta.

Man blandade ihop de två viktiga principerna - att sjuka människor ska få ersättning och att människor som kan arbeta ska göra det. Man började mixtra, och det gjorde att människor kom i kläm. Därför måste jag fråga: Tror ni verkligen att sjuka människor blir friskare av att bli fattigare? Det var inte ett samtal som infördes när den bortre parentesen togs bort.

Anf. 29 Emma Carlsson Löfdahl (L)

Herr talman! Jag tror att du bara lyssnade på delar av mitt inlägg, Mathias Tegnér, för jag sa att människor inte blir friska av den bortre parentesen. Det tycker jag att vi ska vara tydliga med, för vi får ofta höra från den andra sidan att vi har sagt det som du sa. Det har vi aldrig gjort, och det vill jag vara tydlig med.

Jag är tacksam för att det inte bara var ett telefonsamtal när man kom till den bortre parentesen, för då har vi missat hela poängen. När människor har behov av hjälp, stöd och rehabilitering ska de få det.

Det handlade om att man kom över till Arbetsförmedlingen - absolut. Det har funnits skräckpropaganda som sagt att vi tvingade ut personer att arbeta åtta timmar om dagen för att se om de klarade av det. Någon annan har uppfattat det som att vi har tvingat dem att omskola sig och sitta i skolbänken åtta timmar om dagen. Vissa individer kanske klarade detta, men de var ytterst få.

Vi talar om människor som är sjuka och som varit sjukskrivna på grund av sjukdom eller funktionshinder. Precis som Mathias Tegnér sa ska de har rätt till ersättning, men de ska också ha rätt att få den rehabilitering, den utredning och det stöd de behöver för att ha möjlighet att komma tillbaka och inte leva i utanförskap i resten av sina liv.

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Anf. 30 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack för svaret, Emma Carlsson Löfdahl!

En sak är vi uppenbarligen eniga om, och det är att det är viktigt att ha en bra rehabiliteringskedja så att människor som är sjuka har en möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Däremot tror jag att vi har olika idéer om hur man ska göra detta på bästa sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Jag tror som sagt inte - jag har sagt det ett par gånger - att sjuka människor blir friskare av att bli fattiga. Jag hörde att du sa det, men ibland kan jag tycka att när det skiljer sig mellan vad man säger och vad man gör är det rimligt att diskutera hur verkligheten ser ut. En klok man sa för länge sedan att man ska kalla saker vid deras rätta namn.

Det som hände efter att den bortre parentesen hade införts var att över 100 000 människor blev utförsäkrade, och många flyttades mellan olika system. Men andra blev av med sin SGI och var tvungna att söka socialbidrag, eller försörjningsstöd. Och en del, ofta kvinnor, tvingades att leva på sin respektives lön just på grund av den bortre parentesen. Detta tycker jag är viktigt, kopplat till Liberalerna som ändå är ett parti som talar om jämställdhet.

Då tänker jag så här: Om vi nu är eniga om att det är bra att ha en ordentlig rehabkedja, är det då inte där som vi ska börja i stället för att börja med att göra sjuka människor fattiga?

Anf. 31 Emma Carlsson Löfdahl (L)

Herr talman! Det är skönt att höra att vi är överens om vissa saker.

Vi ska kalla saker vid deras rätta namn, säger Mathias Tegnér, och talar om utförsäkrade. Jag skulle vilja tala om omförsäkrade. Det är faktiskt så att de hade möjlighet, när de hade gått igenom denna period på Arbetsförmedlingen, att få en ny period i sjukförsäkringen. Så skedde med många av dessa individer när man upptäckte att de ännu inte var redo för att återgå till arbetsmarknaden. De fick förlängd sjukskrivning. Sedan skulle de komma tillbaka, och nya kontroller skulle göras.

Jag tror inte, och har aldrig trott, att människor blir friska av att utförsäkras, som du benämner det, Mathias Tegnér. Omförsäkras benämner jag det. Men jag är helt säker på att vi måste hjälpa och stödja dessa individer.

Eftersom jag själv är en av dem som har varit där vet jag exakt hur det är att leva i detta utanförskap. Jag vet också hur fort det går att komma in i ett passivt liv då man tror att man inte klarar något och att man inte är värd något. Självkänslan är lika med noll. Då behöver man det stöd, den hjälp och den puff som man kan få från Arbetsförmedlingen för att fundera på om man har möjlighet att göra någonting. Om man kan göra något, även om det är så lite, mår man som individ betydligt bättre.

(Applåder)

Aron Modig (KD)

Anf. 32 Aron Modig (KD)

Herr talman! När Försäkringskassan kom med sin senaste prognos i slutet av oktober innebar den åtminstone försiktigt positiva uppgifter vad gäller kostnadsutvecklingen för både sjukpenningen och aktivitets- och sjukersättningen, som utgör grunden i statsbudgetens utgiftsområde 10 som är fokus för denna debatt. Man skriver att kostnadsutvecklingen på sikt dämpas jämfört med tidigare prognoser.

Jag tycker att det är viktigt att säga detta, eftersom utvecklingen under flera år har gått åt helt fel håll. Det ska dock inte tolkas som att vi inte står inför stora utmaningar framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

I denna debatt tänkte jag börja med att säga något om det förebyggande arbetet, där vi från KD:s sida vill betona att det måste ses i både ett långsiktigt och ett brett perspektiv. Det räcker helt enkelt inte att bara fokusera på arbetsplatsen och de problem som uppstår, och kan uppstå, där. Vi behöver föra en politik som bidrar till att minska stressen men också till att skapa goda förutsättningar för en förbättrad folkhälsa.

Möjligheterna för var och en att få ihop sitt eget livspussel påverkas förstås av den förda politiken inom flera olika områden. För många skulle det underlätta att ha ett ökat ekonomiskt handlingsutrymme. För detta krävs sänkta skatter, inte minst för låg- och medelinkomsttagare. För exempelvis småbarnsföräldrar skulle det underlätta med mer valfrihet i barnomsorgen, så att dagens stressade föräldrar och barn skulle kunna få mer tid med varandra och inte minst så att kombinationen av arbete och föräldraskap skulle kunna underlättas. Tyvärr ser vi här att regeringen går åt motsatt håll och i stället genomför förslag som minskar enskildas och familjers handlingsutrymme.

Herr talman! Det finns tydliga risker med lång sjukfrånvaro. Det gäller en ökad risk för följdsjukdomar men även social isolering och psykisk ohälsa. Sjukförsäkringen måste därför ha inbyggda drivkrafter för att den enskildas arbetsförmåga ska tas till vara. Det behöver erbjudas fler vägar tillbaka till arbete.

Den så kallade rehabiliteringskedjan säkerställer att sjukskrivna får en kontinuerlig kontakt med Försäkringskassan och ett tidigt individuellt stöd. De regelbundna avstämningstidpunkterna finns för att underlätta planeringen av rehabiliteringsåtgärder och för att säkerställa att en individuell bedömning av arbetsförmågan görs regelbundet. Allt detta är mycket viktigt för den enskilda och dennas möjligheter att så snabbt som möjligt kunna återgå till arbete. Tidsgränserna i sjukförsäkringsreformen har helt enkelt bidragit till en sjukskrivningsprocess som präglas av mer aktivitet, tidigare insatser och tydligare regler.

Effekten av 90- och 180-dagarsgränserna har utvärderats, och slutsatsen har varit att de har haft signifikant effekt på sannolikheten att sjukfall avslutas i anslutning till tidsgränserna.

Försäkringskassan och andra aktörer bedöms i dag i större utsträckning bidra till den ökade aktiviteten i sjukskrivningsprocessen.

Utifrån detta är det naturligtvis mycket positivt att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter har ökat den senaste tiden.

Samtidigt är det olyckligt att regeringen vid årsskiftet slopade den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och den arbetslivsinriktade introduktionen, ALI. När vi stod här i debatten för ett år sedan upprepade vi från allianspartiernas sida det faktum att flera tunga remissinstanser var kritiska till just den förändringen. Bland andra Försäkringskassan, IFAU, Arbetsförmedlingen och Saco påpekade att förändringarna riskerar att leda till ännu fler långa sjukfall. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi skrev kort därpå en rapport där man kallade en bortre tidsgräns för en central komponent om man vill uppnå en långsiktigt stabil sjukfrånvaro. Genom den, skrev man, skickas en signal om att en sjukskrivning inte kan pågå för evigt, vilket skapar drivkrafter för alla inblandade aktörer att agera för att hitta en lösning innan den bortre tidsgränsen nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Även om kostnadsutvecklingen inom sjukförsäkringen verkar mattas av något framöver var avskaffandet av den bortre tidsgränsen ett misstag som fortsatt riskerar att hålla sjukskrivningarna och kostnaderna i sjukförsäkringen på en högre nivå än nödvändigt.

Kristdemokraterna anser därför att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bör återinföras.

Herr talman! Många arbetsgivare, framför allt mindre företag, har svårt att leva upp till de skyldigheter och förväntningar som de har enligt nuvarande regler. Inte sällan saknas tillgång till adekvat professionell rådgivning i rehabiliteringsfrågor, eller också är tillgången ojämn och bristfällig. Denna brist försvårar för förebyggande insatser på arbetsplatserna, tidig upptäckt och en effektiv planering av rehabiliteringsinsatserna.

I vår budget har vi därför avsatt pengar för ett treårigt geografiskt avgränsat pilotprojekt med arbetsplatsrådgivare. Syftet är att kunna utvärdera effekten av att arbetsgivare erbjuds en personlig arbetsplatsrådgivare som ett stöd i såväl arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet generellt som i enskilda rehabiliteringsfall. Genom detta stöd skulle arbetsgivarnas kunskap om arbetsmiljölagens krav på arbetsanpassning och rehabilitering förhoppningsvis öka, liksom deras kunskaper om hur rehabilitering går till i praktiken.

Vi tror också att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen då skulle kunna integreras med det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.

Resultatet av ett sådant pilotprojekt ska förstås följas upp och utvärderas. Men om slutsatserna i en sådan utvärdering är positiva bör initiativen på sikt utvidgas till hela landet.

Herr talman! Jag ska avslutningsvis säga någonting om sjukvården och den tidigare kömiljarden, som var en prestationsrelaterad ersättning till de landsting som kortade vårdköerna ännu mer än vårdgarantin krävde och som bidrog till ökat fokus på tillgänglighet ute i landstingen. Regeringen har avvecklat den, men Kristdemokraterna vill att den återinförs. Vi ser helt enkelt att den är central för att korta köerna, som i dag i många fall utvecklas i motsatt riktning. Det är viktigt för att minska lidandet för den enskilda, för att förhindra att tillståndet förvärras och för att undvika långa sjukskrivningstider. Det är med andra ord en anständighetsfråga och en viktig samhällsekonomisk fråga.

Herr talman! Vi har skrivit en motion gällande utgiftsområde 10 som vi från Kristdemokraterna naturligtvis står bakom. Vi står också bakom vårt särskilda yttrande i betänkandet. Därutöver yrkar jag bifall till reservation 14 från allianspartierna.

Annika Strandhäll (S)

Anf. 33 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Du ska inte bli sjuk av ditt arbete, men om du blir det ska det finnas en bra och human sjukförsäkring som ger ekonomisk trygghet och hjälp tillbaka till hälsa och arbete. Därför har regeringen sjösatt en mycket bred palett av åtgärder för friskare arbetsplatser och bättre samverkan mellan alla inblandade aktörer.

Sverige ska ha en hållbar arbetsmarknad och en trygg, effektiv och rättssäker sjukförsäkring. Det vinner vi alla på. Regeringen har gjort flera insatser för att få till stånd en tryggare försäkring som leder åter till hälsa och arbete. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen är avskaffad. Det kanske inte var en stor reform som kommer att hamna i historieböckerna, men för många i vårt land blev det ett tydligt brott mot synen att fattigdom och sjukdom hänger ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Sedan 2010 har sjukfrånvaron ökat med 80 procent, och faktum är att ungefär 100 000 personer utförsäkrades mellan 2010 och 2014. Samtidigt steg sjuktalen med 55 procent, och prövningarna vid dag 90 och dag 180 i rehabiliteringskedjan sjönk med 50 procent. I dag är 189 000 människor sjukskrivna i Sverige. 135 000 är långtidssjukskrivna. Det är människor som riskerar att försvinna från arbetsmarknaden för gott. Det är lärare, undersköterskor och socialsekreterare, och det är oftast kvinnor - kvinnor som behövs för att bygga välfärden stark.

Denna utveckling är dålig för alla. Den är dålig för företagen, den är dålig för samhällsekonomin och den är självklart dålig inte minst för den enskilda individ som drabbas och blir sjuk. Detta är inte acceptabelt i Sverige. Därför presenterade vi för över ett år sedan ett brett åtgärdsprogram med 25 åtgärder som riktar sig till alla inblandade aktörer i sjukskrivningsprocessen - Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, arbetsgivare och individ. Vi är också glada att parterna på arbetsmarknaden - samtliga arbetsgivarorganisationer och fack - har klivit fram och slutit överenskommelser för friskare arbetsplatser.

I budgeten för 2017 aviserar vi också att vi kommer att följa upp med ytterligare åtgärder som riktar sig till hälso- och sjukvården. Glädjande nog ser vi sedan ungefär tolv månader tillbaka att kostnadsutvecklingen dämpas. Ökningstakten har halverats under det senaste året.

En tidig kontakt, för att i tid komma fram till rätt stöd för att förhindra eller förkorta en sjukskrivning, är oerhört viktig. Självfallet är det bäst för alla inblandade om det går att förhindra ett sjukfall redan innan det har börjat, men om man blir sjuk är det arbetsgivaren som har störst möjlighet att hjälpa till för att man ska kunna komma tillbaka igen. 80 procent av de sjukskrivna i dag har en arbetsgivare.

Att stimulera det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den tidiga rehabiliteringen och få arbetsgivare att inse att de har allt att vinna på att arbeta hälsofrämjande är oerhört viktigt för att Sverige långsiktigt ska kunna nå en låg och stabil sjukfrånvaro över tid. Därför är det som sagt oerhört glädjande att såväl den privata sektorn som den statliga och kommunala sektorn tillsammans med regeringen har kommit överens om ett gemensamt arbete för friskare arbetsplatser. Det är ett styrkebesked som visar att den svenska modellen faktiskt fungerar när det gäller, och det är ett mycket viktigt steg mot en mer hållbar och modern arbetsmarknad.

Jag har lyft fram aktörer som är viktiga för att vi ska nå en låg och stabil sjukfrånvaro över tid. En nödvändig del i detta är hälso- och sjukvården, och en särskilt viktig del är den satsning som där görs på de så kallade rehabiliteringskoordinatorerna. Det är en yrkesgrupp som är till för att underlätta kontakten mellan vård och arbetsplats, och den ska också avlasta läkaren. Funktionen ska ge tydligt stöd till människor och skapa en god samverkan runt omkring dem. Det är en funktion som finns i den överenskommelse regeringen har med SKL och som vi ser behöver permanentas. Det arbetet inleder vi nu från regeringens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

På samma sätt behöver vi se hur sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården bättre kan hänga ihop. Därför kommer vi också att i ett pilotprojekt pröva en finansiell samverkan mellan försäkringen och hälso- och sjukvården.

Jag går över till ett område jag gärna sätter lite extra fokus på. Vi genomför nu ett antal förbättringar för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi höjer garantinivån i sjukersättningen, och vi justerar bostadstillägget. Det innebär ungefär 2 000 kronor mer i plånboken per år. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning är den grupp i samhället som har bland de absolut lägsta inkomsterna och de sämsta förutsättningarna för att själva förbättra sin situation. Därför känns det extra bra att kunna satsa på just den gruppen.

Samtidigt som vi ska erbjuda trygghet ska vi erbjuda alternativ - en väg att komma vidare. Därför gör regeringen i budgeten viktiga satsningar som möjliggör för fler att få stöd in på arbetsmarknaden och en egen försörjning. Det handlar om en möjlighet för den som till exempel har aktivitetsersättning att pröva att studera, men det handlar också om möjligheten att få en större trygghet för att pröva arbete när sjukersättningen är vilande.

Vi måste också se det faktum i vitögat att det finns unga som har så grava funktionsnedsättningar att de inte någonsin kommer att kunna komma in på arbetsmarknaden igen. De ska också kunna känna trygghet, även om de är 19 år, och därför föreslår regeringen en sådan förändring.

Du ska inte bli sjuk av ditt arbete. Blir du det ska försäkringen vara trygg, förutsägbar och stödja dig i att komma åter i hälsa och arbete. Det är målet. Tillsammans med Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivare strävar vi mot detta - friskare arbetsplatser, helt enkelt.

(Applåder)

Anf. 34 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka statsrådet för att hon deltar i debatten i dag och dessutom var med i debatterna under gårdagen.

Jag lyssnade på statsrådets anförande, och jag blev lite beklämd. Jag blev också lite oroad. Jag tyckte mig nämligen höra att det är en påtagligt nöjd socialförsäkringsminister som står här i kammaren i dag.

Jag tänkte ta upp en av de kanske allvarligaste och största utmaningarna vi har inom sjukförsäkringen, och det är den psykiska ohälsan. Bakgrunden är att antalet startade sjukfall på grund av psykiska diagnoser ökat med över 70 procent under de senaste åren. Alla vi som jobbar med dessa frågor vet att situationen är komplicerad för dem med psykiska diagnoser. Vi vet ungefär hur lång tid det tar för ett brutet ben att läka, och vi vet ungefär hur arbetsförmågan påverkas av det brutna benet. Det ser dock väldigt annorlunda ut när det kommer till en psykisk sjukdom.

Det är därför vi från Moderaternas sida har föreslagit ett nytt spår i rehabiliteringskedjan för psykiska diagnoser. Vi tror också att en person som drabbas av psykisk ohälsa kanske inte alls ska sjukskrivas i hemmet under en längre period om arbetsplatsen i sig är en del i den bakomliggande orsaken till sjukdomen. Det är inte rimligt att vänta i 90 dagar innan en prövning görs om det finns andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren som personen kan utföra. Det är inte heller rimligt att vänta ett halvår innan man ställer frågan om personen över huvud taget ska arbeta kvar på sin nuvarande arbetsplats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Därför föreslår vi det särskilda spåret i rehabiliteringskedjan - för att vi ska få bukt med just den psykiska ohälsan. Min fråga till statsrådet är: Hur ser regeringen på Moderaternas förslag?

Annika Strandhäll (S)

Anf. 35 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Herr talman! Tack för det inspelet, Tina Ghasemi! Jag kan försäkra dig om att du inte kommer att ha en nöjd socialförsäkringsminister förrän vi har friskare arbetsplatser så att färre behöver bli sjukskrivna. Det gäller inte minst precis den grupp som du tar upp, nämligen de många kvinnor i dag, inte minst kvinnor som arbetar inom välfärden, som drabbas av psykisk ohälsa - stress, ångest och depression. I många fall beror det på att det på arbetsplatserna ställs höga krav och på att man inte får livssituationen, med privatliv och arbete, att gå ihop.

Det här har varit en av de viktigaste prioriteringarna i hela regeringens åtgärdsprogram. Vi har skjutit till 100 miljoner per år till arbetsmiljöområdet, framför allt med fokus på just kvinnors arbetsmiljö och psykiska ohälsa. Vi har kommit med en ny föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö. Den håller nu på att implementeras på arbetsplatserna runt om i Sverige. Fokus i den ligger just på att få kontroll över de växande psykosociala arbetsmiljöproblemen på våra arbetsplatser. Jag är stolt över den.

Vi har också parternas avsiktsförklaringar som regeringen har tecknat med fack och arbetsgivare. Där ligger fokus just på friskare arbetsplatser.

Jag är förhoppningsfull när det gäller att det här tillsammans med ett fortsatt aktivt arbete kommer att leda i rätt riktning.

Den ingång som Moderaterna har i sin nya rehabiliteringskedja för psykisk ohälsa är spännande. Jag håller med om problemformuleringen i grunden; man kan definitivt inte vänta 90 dagar in i ett sjukfall innan det finns en plan för anpassning och rehabilitering, återgång till arbete eller andra möjligheter. När det gäller detta återkommer regeringen också efter årsskiftet.