Charlotte Quensel (SD)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.

Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. 

Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

44, 132 minuter

Justering

2023-02-21

Datum

2023-02-21

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Motion till riksdagen 2022/23:2152 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Förbud mot koldioxidbedövning vid slakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett slutdatum för när det inte längre är tillåtet med koldioxidbedövning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

2

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:MJU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2151 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Förbud av försäljning av foie gras Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta internationellt för att förbjuda mat som framställts genom tvångsmatning av djur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

3

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:MJU9

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2149 av Markus Wiechel och Charlotte Quensel (båda SD) Obedövad slakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett generellt förbud mot obedövad slakt inom EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

3

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:MJU9

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2031 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD) Sveriges ambassad till Jerusalem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta Sveriges ambassad till Jerusalem och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under 2018 hölls invigningen av USA:s

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2065 av Jörgen Grubb m.fl. (SD) Barsebäcks kärnkraftverk 2.0 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck av modernaste slag, med tillräcklig effekt för att täcka elbehovet i Skåne de närmsta 50 åren,

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:NU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:798 av Björn Söder m.fl. (SD) Bevarandet av ålfiske Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en generationsväxlingsplan bör utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

4

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:MJU14

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:956 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) Förstärkta rättigheter för sparande och investeringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en ny punkt 9 under 13 i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och tillkännager detta för

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

10

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:FiU22 2022/23:SkU12

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 9 avslag, 1 bifall,

Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-11-16

Datum

2022-11-16

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Regeringen bör få rätt att ta beslut om att omvandla svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar till nya aktier i flygbolaget SAS. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser. Dessutom föreslår regeringen medel för att skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att stärka sina kunskaper i svenska och kunna delta i samhället.

Regeringens förslag lämnas i två extra ändringsbudgetar för 2022. Riksdagen sa ja till förslagen, förutom den delen som handlar om att den som äger en personbil ska kompenseras för höga drivmedelskostnader. Enligt riksdagen skulle en ersättning för höga drivmedelspriser innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblemet med för höga skatter.

Riksdagen sa också ja till finansutskottets eget förslag om ändringar av statens budget för 2022. Utskottets förslag innebär bland annat ökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

Den här delen av finansutskottets förslag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga. 

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2022-06-17

Datum

2022-06-17

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Motion till riksdagen 2021/22:4763 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:252 Extra ändringsbudget för 2022 Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om kompensation för höga drivmedelskostnader.

Inlämnad

2022-06-07

Förslag

3

Datum

2022-06-07

Utskottsberedning

2021/22:FiU48

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Finansminister Mikael Damberg (S) Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) Civilminister Ida Karkiainen (S) Justitie- och inrikesminister Morgan

Datum

2022-06-02

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Finansmarknadsminister Max Elger (S)​Integrations- och migrationsminister Anders

Datum

2022-05-05

Motion till riksdagen 2021/22:4713 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:99 Vårändringsbudget för 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen. Riksdagen

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

2

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:FiU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022:

• Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022.
• Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt.
• Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 95 minuter

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Regeringen har föreslagit åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar. Regeringen har också lämnat förslag om att kompensera hushållen för höga elpriser under mars 2022. Förslagen lämnades i en extra ändringsbudget och är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och ökade energipriser, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa ja till förslagen.

Åtgärderna för att stärka det militära försvaret innebär ökade anslag till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Inom utgiftsområdet går mer pengar till förbandsverksamhet och beredskap, anskaffning av materiel och anläggningar samt till Försvarets radioanstalt, FRA. Anvisade medel i statens budget för 2022 ökar med knappt 2 miljarder kronor. Riksdagen gav dessutom regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag för ytterligare 21,9 miljarder kronor. Det innebär att utrymmet för att göra nya beställningar inom exempelvis materiel och anläggningar ökar. Investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2022-2033 som riksdagen har godkänt revideras också.

Kompensationen för höga elpriser bör enligt regeringen gälla hushåll med hög elförbrukning i södra och mellersta Sverige (elprisområdena 3 och 4). Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Anvisade medel till utgiftsområdet Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Uppmaningarna handlar bland annat om åtgärder för att tillfälligt sänka priserna på bensin och diesel.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 116 minuter

Justering

2022-04-05

Datum

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändrade regler för att lämna ut uppgifter via SCB till det internationella data- och forskningscentret i Luxembourg Income Study, LIS. Det handlar om uppgifter på individnivå om inkomstförhållanden, skulder och förmögenhet som ska kunna lämnas ut för statistik- och forskningsändamål.

Syftet är bland annat att kunna göra jämförande analyser med länder inom och utanför EU.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Motion till riksdagen 2021/22:4477 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:135 Idéburen välfärd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Motivering Fri konkurrens är en förutsättning för ett välfungerande näringsliv där samtliga aktörer på en marknad, både köpare och säljare,

Inlämnad

2022-03-29

Förslag

1

Datum

2022-03-29

Utskottsberedning

2021/22:FiU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas tre nya typer av egna medel, det vill säga tre nya intäktskällor till EU:s budget. Dessa egna medel föreslås baseras på

• EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 25 procent istället föreslås gå till EU:s budget
• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• beskattningen av vissa stora multinationella företags så kallade residualvinster, det vill säga den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal. Detta tredje egna medel bygger på att en överenskommelse inom OECD om internationella skatteregler genomförs i EU.

Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Speciellt kritiskt ställer sig riksdagen till den del av förslaget som gäller att en del av skatten på vissa stora företags residualvinster (den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal) skulle gå till EU-budgeten.

Riksdagen anser också att det går att nå de uppsatta målen med förslagen på andra sätt. I första hand genom att omfördela pengar inom EU-budgeten och i andra hand inom ramen för det nuvarande systemet för egna medel.

Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02