med anledning av prop. 1990/91:38 Statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg

Motion 1990/91:So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

SammanfattningDe ramar regeringen i
propositionen sätter upp för personalkooperativen
är alldeles för snäva. Skall den potential till
barnomsorgsutbyggnad som finns hos personal som
vill starta eget kunna tas till vara fullt ut krävs ett
neutralt statsbidrag utan alla de förbehåll som
propositionen innehåller.Skall vi klara full
behovstäckning inom barnomsorgen måste alla
goda krafter tas till vara. Då krävs en nyordning där
statsbidrag utgår till all barnomsorg som uppfyller
grundläggande kvalitetskrav.Undanröj hindren
så att också barnomsorg som drivs av svenska
kyrkan får statsbidrag.

Inledning

Mot bakgrund av krisen i svensk barnomsorg tar
regeringen i propositionen upp frågan om
statsbidrag till alternativ barnomsorg i form av
personalkooperativa daghem och fritidshem.

De skäl som anges för förslaget är viljan att
underlätta utbyggnaden till full behovstäckning, att
skapa fler alternativ i barnomsorgen och att
erbjuda utbildad personal ytterligare en alternativ
verksamhetsform.

Dessa skäl borde enligt folkpartiets mening
ligga till grund för mer långtgående åtgärder än
dem regeringen har föreslagit.

Det mål som riksdagen 1985 ställde upp om full
behovstäckning i barnomsorgen senast 1991
kommer inte att uppnås. Det är ett misslyckande
som hårt drabbar familjer som står i
barnomsorgskö. Riksdagen måste nu genom ett
kraftfullt agerande visa att målet full
behovstäckning ligger fast och skall uppnås snarast
möjligt.

Skall vi klara barnomsorgsmålet måste alla goda
krafter tas till vara. Då krävs en nyordning där
statsbidrag utgår till all barnomsorg som uppfyller
grundläggande kvalitetskrav.

1. Släpp fram alla alternativ

I arbetet för en fullt utbyggd barnomsorg av god
kvalitet skulle en sådan förändring av
statsbidragsreglerna betyda mycket:

1.1 Ökad valfrihet

Ökade möjligheter för föräldrar att välja mellan
olika barnomsorgsformer.

1.2 Kvalitetsutveckling

I alternativens friare arbetsformer kan ofta
verksamheten utvecklas på ett sätt som kan komma
all barnomsorg till godo. Föräldramedverkan i de
föräldrakooperativa daghemmen och det
omfattande pedagogiska stöd som ges till
personalen i de s.k. Pysslingendaghemmen är bara
ett par exempel.

1.3 Bättre resursutnyttjande

Den enskilt drivna barnomsorgen är ofta
billigare än den kommunalt drivna. Det kan ha
olika orsaker. I de föräldrakooperativa är det
föräldrarnas arbetsinsatser, i de personaldrivna
personalens extra arbetsinsatser som kan jämföras
med andra småföretagares.

Dessutom finns i den enskilda verksamheten det
uttalade ekonomiska ansvar och de korta
beslutsvägar som många kommuner nu genom
resultatenheter och decentralisering försöker
överföra till de kommunala barnstugorna.

Den större kostnadseffektiviteten i de enskilda
daghemmen kan ge två positiva effekter. Dels
innebär förekomsten av billigare alternativ i sig att
vi kan få fler barnomsorgsplatser för en viss summa
pengar. Dels kan erfarenheterna överföras till den
kommunala barnomsorgen och därmed bidra till att
kostnaden per plats sjunker i hela barnomsorgen.

1.4 En starkare position för personalen

Med alternativa producenter av barnomsorg får
förskollärare och barnskötare fler arbetsgivare att
välja mellan. Det ger dem en starkare position när
det gäller att skapa goda arbetsvillkor och en större
frihet att välja under vilka former de vill arbeta.
Detta skulle genom spridningseffekter komma all
personal till godo, också dem som arbetar i
kommunal barnomsorg.

1.5 Möjligheter för barnomsorgspersonal att
utvecklas i yrket

Efter några år i yrket känner många inom
barnomsorgen att de vill pröva egna idéer om hur
verksamheten skall bedrivas. Släpper vi alla
alternativ fria kan de som vill starta eget i de former
som ger bäst utlopp för deras fantasi och
engagemang.

1.6 Minskad personalflykt

Personalen skulle genom alternativen få en
starkare ställning och större
utvecklingsmöjligheter. Det skulle bidra till att höja
barnomsorgsarbetets status och till att minska
personalflykten.

1.7 Utnyttjande av nya krafter

Det finns många underutnyttjade eller
outnyttjade krafter att ta till vara för att klara
barnomsorgsutbyggnaden. Personal som vill starta
eget är en av de viktigaste men det finns många fler.
Svenska kyrkan är en, bostadsföretag och rena
daghemsföretag är andra.

2. Personalkooperativ

Det är den första av dessa kategorier som
propositionen tar sikte på. Personal i
barnomsorgen skall nu inom vissa snäva ramar ges
möjlighet att driva daghem och fritidshem i egen
regi. Enligt vår mening är dock de villkor
regeringen sätter upp orimliga.

För det första skall ett personalkooperativ
drivas som ekonomisk förening eller, i de fall
delägarna är färre än fem personer, som
handelsbolag. Uttryckligen sägs att
aktiebolagsformen inte är acceptabel. Skälen för
detta är outgrundliga. Självklart måste
medlemmarna i kooperativet fritt kunna välja
associationsform.

För det andra måste propositionstexten läsas så
att varje enskild anställd måste ingå i kooperativet
för att statsbidrag skall utgå. Detta är orimligt. De
som vill driva ett personalkooperativ måste ha
möjlighet att anställa ytterligare personal.

För det tredje sätter regeringen upp diverse
regler som ytterligare försvårar tillkomsten av
personalkooperativ. En är att barnen måste tas ur
den kommunala kön. Detta kommer att
omöjliggöra personalkooperativ med
föräldrainsatser. En annan är att avgiften måste
sammanfalla med den kommunala. Detta
förutsätter bl.a. en lokalkostnad som sammanfaller
med kommunens genomsnitt och att
personalkooperativet skall bära kostnaden för t.ex.
syskonrabatter.

Skall den potential till barnomsorgsutbyggnad
som finns hos personal som vill starta eget kunna
tas till vara fullt ut krävs ett neutralt statsbidrag
utan alla de förbehåll som propositionen innehåller.

3. Svenska kyrkan

När det gäller svenska kyrkans möjligheter att få
statsbidrag för barnomsorg finns enligt folkpartiet
inga principiella hinder mot statligt stöd till
barnomsorg på kristen eller annan religiös grund.
Tvärtom är det ett rättvisekrav att de föräldrar som
vill välja ett sådant alternativ skall ha rätt att göra
det och få samma bidrag som andra föräldrar.

Det formella hinder som bottnar i svenska
kyrkans ställning som kommun är inte oöverstigligt
och bör snarast undanröjas.

4. Bostadsföretag

När det gäller bostadsföretag kan nämnas att
Malmö stad är på väg att sluta avtal med
Riksbyggen för att de skall både bygga och driva
barnstugor. Det är mycket sannolikt att Riksbyggen
med dess kompetens inom byggande och
fastighetsförvaltning kommer att kunna öka
kostnadseffektiviteten vid byggande och drift av
barnstugor.

För att med gällande statsbidragsregler kunna få
bidrag för denna verksamhet måste daghemmen
drivas som föräldrakooperativ. Föräldrakooperativ
är ett utmärkt alternativ för vissa föräldrar men
långt ifrån för alla. Det bästa skulle naturligtvis
vara om Riksbyggen och andra bostadsföretag som
så önskar hade möjlighet att också driva
barnstugorna helt i egen regi.

5. Barnomsorgsföretag m.m.

Pysslingen Förskolor AB är hittills det enda
barnomsorgsföretag som finns i Sverige. Dess
affärsidé är att driva barnomsorg på entreprenad åt
kommuner. Till dess affärsidé hör att arbeta enbart
med förskollärare, att starkt betona
föreståndarrollen och att ha en väl utvecklad och
omfattande pedagogisk rådgivning till personalen.

Som en anpassning till gällande
statsbidragsregler arbetar Pysslingen för
närvarande med arbetsledarentreprenader åt
Nacka och Stockholms kommuner. Man erbjuder
barnomsorg av god kvalitet till lägre kostnad än
motsvarande kommunala barnomsorg. Det finns all
anledning tro att ökad frihet för Pysslingen skulle
ha mer positivt att erbjuda och att Pysslingen skulle
få efterföljare och konkurrenter den dag
statsmakterna vågar släppa fram alternativ
barnomsorg.

Andra intressenter som skulle kunna väntas
bidra till barnomsorgsutbyggnaden är företag och
andra arbetsgivare som vill ordna barnomsorg för
sina anställda.

6. Lex Pysslingen

Många alternativ kommer alltså fortfarande att
stå utan statsbidrag om de av regeringen föreslagna
reglerna för personalkooperativ genomförs. Flera
av dem kan inte få statsbidrag på grund av de regler
som säger att barnomsorg som bedrivs i ''uppenbart
vinstsyfte'' inte skall få statsbidrag.

Mot denna regel finns flera starka invändningar.

För det första är själva ordvalet inkonsekvent
och tankegången suddig. All barnomsorgspersonal
arbetar, självklart, mot betalning och vill dessutom,
som andra löntagare, ha så hög lön som möjligt. I
denna mening drivs nästan all barnomsorg i
''uppenbart vinstsyfte''.

Det absurda understryks av att regeringen vill
att personalkooperativ i de fall det är möjligt skall
vara ekonomiska föreningar. Sådana skall enligt
lagen om ekonomiska föreningar drivas i
''vinstsyfte''.

För det andra ger reglerna uttryck för en felaktig
syn på vad vinst egentligen är. På en marknad där
det finns alternativ, och där intäkterna dessutom är
mer eller mindre givna, är vinst ett uttryck för
kostnadseffektivitet. För att förbättra
effektiviteten används numera även inom offentlig
sektor olika former av vinstmått och vinst- eller
överskottsdelning. Det är ett uttryck för en mer
realistisk syn på vad vinst är än den som kommer
till uttryck i gällande statsbidragsregler.

Det är dags att skrota den s.k. lex Pysslingen och
snarast införa ett statsbidrag som utgår till all
barnomsorg som uppfyller grundläggande
kvalitetskrav. Detta är ett förslag som folkpartiet,
moderaterna och centern rest i riksdagen vid ett
flertal tillfällen, senast i januari i år.

7. Slå vakt om den kooperativa idén

En konsekvens när vissa driftsformer blockeras
är att övriga alternativ som ändå vill pröva sina
vingar hänvisas till att anpassa sig till de
statsbidragsregler som finns, dvs. till möjligheten
att starta föräldra- eller personalkooperativ.
Genom formella kooperativ kan svenska kyrkan,
bostadsföretag, arbetsgivare m.fl. driva
barnomsorg.

Enligt folkpartiets mening är det mycket
olyckligt om den kooperativa idén förfuskas genom
att verksamheter som inte bygger på denna idé av
statsbidragsskäl tvingas använda sig av den.

Om riksdagen öppnar för alla driftsformer
skulle den kooperativa organisationsformen kunna
förbehållas de riktiga kooperativen och andra
alternativ få existera vid sidan av dessa på sina egna
meriter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
statsbidrag bör utbetalas till all barnomsorg som
uppfyller grundläggande kvalitetskrav,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om
svenska kyrkans möjligheter att få statsbidrag för
barnomsorg.

Stockholm den 25 oktober 1990

Bengt Westerberg (fp)

Kerstin Ekman (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Charlotte Branting (fp)

Birgit Friggebo (fp)

Sigge Godin (fp)

Elver Jonsson (fp)

Ingela Mårtensson (fp)

Daniel Tarschys (fp)

Anne Wibble (fp)

Jan-Erik Wikström (fp)