med anledning av prop. 1989/90:147 Höjda studiestödsbelopp m.m. som kompensation för vissa skatteeffekter

Motion 1989/90:Sf73 av Larz Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sf73

av Larz Johansson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:147 Höjda
studiestödsbelopp m.m. som kompensation för vissa
skatteeffekter

I en särskild proposition (1989/90:147) föreslår regeringen vissa förändringar
av studiemedelssystemet till följd av skattereformen. Enligt centerns mening
måste kraftiga invändningar, inte minst av principiell karaktär, resas mot de
framlagda förslagen.

Det stod tidigt klart att studenterna inte hör till skattereformens vinnare.
Under studietiden och de första yrkesverksamma åren uppnås sällan sådana
inkomster att några nämnvärda skattesänkningar kan bli aktuella. Däremot
drabbas studenterna fullt ut av skattereformens kostnadssida - framför allt
den breddade momsen. I propositionen beräknas effekterna av denna engångsinflation
uppgå till ca sex procent.

Centern har i två partimotioner i anslutning till propositionerna
1989/90:110 om reformerad inkomst- och förmögenhetsbeskattning och
1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt presenterat sådana alternativ till
uppläggningen av skattereformen att det behov av kompensatoriska åtgärder
i studiestödssystemet som regeringen presenterar i huvudsak ej skulle
vara erforderligt. Centerförslaget innebär bia en betydligt mindre omfattande
breddning av momsen. Centern föreslår också en differentierad
moms. Därest riksdagen vid beredningen av skattereformen biträder centerförslagen
kommer behovet av den omedelbara kompensation som föreslås i
propositionen att bortfalla. Riksdagen kan i det läget avslå propositionen.

I ett läge där riksdagen biträder skattereformens huvudsakliga innehåll är
det enligt centerns mening oundgängligen nödvändigt att studenterna som
grupp kompenseras genom snabba förbättringar av studiefinansieringsmöjligheterna.
Den lösning som regeringen föreslår måste emellertid avvisas på
principiella grunder. Det kan inte vara rimligt att en grupp i samhället - studenterna
- skall kompenseras för andra gruppers inkomstskattesänkningar
genom att tvingas till högre skuldsättning som regeringsförslaget erbjuder. I
ett läge där studenterna skall kompenseras måste detta ske genom att bidragsdelen
i studiemedelssystemet förstärks i motsvarande mån. Redan vid
behandlingen av kompensationen för 1990 hävdade vi principen om förstärkning
av bidragsdelen.

Vi avvisar också regeringens förslag om skärpta återbetalningsregler såväl
för lån som upptagits enligt äldre regler som för de studielån som upptagits
enligt de regler som gäller fr.o.m. den 1 januari 1989. I ett remissyttrande
över RINK har konsumentombudsmannen visat att de föreslagna återbetal

ningsreglerna innebär att en kraftig skuldtillväxt sker också under de första Mot. 1989/90

återbetalningsåren. SFS har beräknat att skulden kommer att öka för alla Sf73

som har lägre inkomst än 2,25 gånger skuldbeloppet. Detta innebär sannolikt
att åtskilliga aldrig kommer att bli skuldfria. Mot denna bakgrund anser
vi att riksdagen bör begära att regeringen framlägger ett nytt förslag som
bygger på de ovan angivna principerna om kompensation för skatteomläggningen
via bidragsdelen.

Enligt centerns mening skall studiefinansieringssystemet vara så utformat
att det främjar rekryteringen till högre studier. Vårt land behöver en stor
andel yrkesverksamma med högskoleutbildning om vi skall kunna hävda oss
i den internationella konkurrensen. Redan i dag finns det en allvarlig social
och geografisk snedrekrytering till högre studier. Risken är överhängande
att denna obalans ytterligare förstärks. Oviljan hos de unga att binda sig för
en omfattande skuldsättning för studier kommer sannolikt att växa. Redan
nu tar exempelvis kostnadsutvecklingen på bostadsmarknaden en snabbt
växande del av skuldsättningsbenägenheten i anspråk när det egna boendet
skall förverkligas.

I riksdagsmotioner om de studiesociala frågorna har centern föreslagit att
ett system med studielön införs. Detta bör uppgå till ett basbelopp som kompletteras
med statsgaranterade lån. Vår modell skulle innebära att en kraftig
dämpning av skuldsättningen kan åstadkommas. Detta skulle främja rekryteringen
till högre studier.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen, vid bifall till motionerna 1989/90:Skll3 och Sk96,
avslår proposition 1989/90:147 i motsvarande delar,

2. att riksdagen - vid bifall till propositionerna 1989/90:110 och
lil - med avslag på proposition 1989/90:147 såvitt avser kompensation
för skatteomläggningen för studenterna hos regeringen begär förslag
till sådan kompensation i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen,

3. att riksdagen hos regeringen därutöver begär förslag till nytt studiemedelssystem
uppbyggt enligt studielönsprincipen som långsiktigt
undanröjer de negativa effekterna av skattereformen i enlighet med
vad som anges i motionen.

Stockholm den 2 maj 1990

Larz Johansson (c)

Jan Hyttring (c) Karin Israelsson (c)

Stina Gustavsson (c) Rune Backlund (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda (c)

Marianne Jönsson (c)

9

I