Kultur

Motion 1996/97:Kr219 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

Det finns en rad exempel på att kulturen är en positiv
drivkraft i samhället. På orter med ett levande kulturliv och
där männinskor samlas kring kulturprojekt uppnås en mängd
positiva kringeffekter. Identiteten och självkänslan stärks;
idéer som leder till arbetstillfällen uppstår. Som ett tydligt
exempel brukar Glasgow som var kulturhuvudstad 1990
omnämnas. I dessa dagar när vi söker efter metoder och
modeller och insatser för att få ned arbetslösheten måste
kulturen bättre uppmärksammas som en del i lösningen. Vi
anser att kulturens del i denna lösning är klart underskattad.

Kulturen bygger till stor del på traditioner och kulturarv. Det är viktigt
både för gamla och nya svenskar att känna sina rötter och sin historia, sina
traditioner och seder och bruk. Vi måste alla veta var vi kommer ifrån för att
veta var och vilka vi är idag och för att förstå likheter och skillnader. Med
den kunskapen som grund kan vi med större tolerans och förståelse för
varandra gå vidare in i framtiden. Vi kan utnyttja och dra ömsesidig nytta av
varandras likheter och olikheter. Kulturarvet har med rätta fått en
framskjuten plats i kulturdebatten.

Det mesta som skildras när det gäller kulturarvet, i historien och konsten,
är männens historia trots att det till mycket stor del är kvinnorna som är de
verkliga kulturbärarna, åtminstone när det gäller vardagskulturen. Detta är en
brist som bör rättas till. Inför kulturhuvudstadsåret tillförs medel under 1997
som ska användas både i Stockholm och i hela landet. Enligt vår uppfattning
bör en betydande del av dessa medel riktas till projekt, utställningar och
aktiviteter som belyser kvinnors del i vårt gemensamma kulturarv.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturen som drivkraft,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda medel för att under kulturhuvudstadsåret belysa
kvinnors del av kulturarvet.

Stockholm den 3 oktober 1996

Ingbritt Irhammar (c)

Rigmor Ahlstedt (c)

Marianne Andersson (c)

Margareta Andersson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Karin Israelsson (c)

Ingrid Skeppstedt (c)

Karin Starrin (c)

Görel Thurdin (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Marie Wilén (c)