Högre utbildning och forskning

Motion 1988/89:Ub728 av Larz Johansson (c) m.fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Ub728

av Larz Johansson (c) m.fl.
Högre utbildning och forskning

Mot.

1988/89

Ub728

I centerns partimotion 1988/89:Ub801 om utbildningsfrågor framhålls att
utveckling och utbildning är begrepp som hör intimt samman.Utbildningens
utformning och inriktning har avgörande betydelse för individen och därmed
också för samhällsutvecklingen. Detta är utgångspunkter också för de förslag
beträffande högre utbildning och forskning som framläggs i denna motion.

Den urholkning av högskolans resurser för grundutbildning som skett
under senare år måste tas igen för att kvalitetsmålet skall kunna upprätthållas.

Den resursindragning som regeringen gör i budgetpropositionen för
utbildningen för tekniska yrken,vårdyrken och undervisningsyrken avvisar
centern med bestämdhet. Den tekniska sektorn är inte betjänt av neddragningar
utan tvärtom behövs en långsiktig uppbyggnad.

Regeringen gör i årets budgetproposition flera allvarliga felbedömningar
enligt centerns mening. Våren 1988 beslöt riksdagen att, dels öka dimensioneringen
av grundskollärarutbildningen, dels förlägga ett antal av dessa
utbildningsplatser till högskolorna i Kalmar och Gävle/Sandviken samt
universitetet i Uppsala. Avsikten var att den första intagningen skulle ske
höstterminen 1989. Nu fullföljer inte regeringen detta riksdagsbeslut med
motiveringen att antalet behöriga sökanden till utbildningsorter som redan i
år inlett den nya lärarutbildningen är lågt. Vi vet att ökade födelsetal och
stora pensionsavgångar kommer att leda till allvarlig lärarbrist om inte aktiva
åtgärder vidtas för att öka rekryteringen till läraryrket. Riksdagens beslut
bör därför stå fast.

Såväl UHÄ, socialstyrelsen som de nordiska läkarförbunden har genom
prognoser visat att det kommer att uppstå läkarbrist genom att efterfrågan på
läkartjänster ökar fortare än tillgången. Därför föreslår vi en ökad intagning
till läkarlinjen.

Socialstyrelsen och UHÄ har olika bedömningar av behovet av förskollärare.
Den gemensamma bedömningen är dock att efterfrågan kommer att
öka kraftigt. Centerpariet föreslår därför en successiv utbyggnad av utbildningen.

Pedagogisk utveckling

De pedagogiska frågorna väger inte tillräckligt tungt i högskolans arbete.
Utvecklingen inom högskolorna gör dock att allt större pedagogiska krav
måste ställas på lärarna. En god pedagogisk kvalitet i undervisningen innebär

1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Ub 728

givetvis att studenterna tillgodogör sig undervisningen snabbare och lättare
och att risken för studieavbrott och studieförseningar minskas. Det är
därmed ett bra sätt att förbättra resursanvändningen inom högskolan.

UHÄ bör därför få i uppdrag att utarbeta ett program för den pedagogiska
utvecklingen inom högskolans grundutbildning. Ett viktigt inslag i detta
program bör vara att alla lärare i högskolan får pedagogisk utbildning och att
sådan utbildning blir ett behörighetskrav för lärartjänst på högskolan. Det
finns också anledning att förstärka de pedagogiska utvecklingsenheternas
roll på högskolorna och att förbättra deras resurser. Professorerna bör ges en
viktigare roll också i grundutbildningen. Det skulle kunna innebära en viktig
kvalitetsförstärkning, om studenterna åtminstone på B- och C-nivå genom
sina professorer orienterades om det senaste på forskningsfronten inom
respektive ämne. En sådan kontakt bör också vara av värde för professorerna
i deras egenskap av ledande ämnesföreträdare och institutionschefer. Någon
form av undervisningsplikt inom grundutbildningen bör därför införas för
professorer.

Riksdagen bör hemställa att regeringen tar initiativ för att höja den
pedagogiska kvaliteten inom högskolan i enlighet med vad som har anförts
här.

Jämställdhetsfrågor

Den bristande jämställdhet mellan män och kvinnor som fortfarande präglar
de flesta samhällsområden är ett påtagligt faktum också på högskolan. Inom
grundutbildningen är könsfördelningen jämn som helhet sett men ojämnheterna
är stora om man ser till olika utbildningslinjer. Inom forskarutbildningen
är skillnaderna stora. Endast en mindre del av dem som genomgår
forskarutbildning är kvinnor. Detta är givetvis en bidragande orsak till att
kvinnorna också är i klar minoritet bland högskolans lärare, i synnerhet
lärare med doktorsexamen. Bland professorerna slutligen återfinns endast
ett fåtal kvinnor.

Förhållandet att kvinnorna blir alltmer sällsynta ju högre upp i den
akademiska karriären man når är givetvis helt oacceptabelt ur jämställdhetssynpunkt.
Det tyder på karriärhinder för kvinnorna som måste betraktas som
orättvisa. Det innebär också att den akademiska världen är starkt mansdominerad
vilket kan ha betydelse både för utbildningens och forskningens
inriktning. Slutligen innebär den könsmässiga snedfördelningen att för vårt
land viktiga begåvningsresurser inte tas till vara på rätt sätt.

Att åstadkomma bättre jämställdhet inom högskolan måste därför vara en
viktig uppgift för statsmakterna. Regeringen bör ge UHÄ i uppdrag att
genomföra en brett upplagd undersökning av karriärhindren för kvinnor
inom högskolan och föreslå de åtgärder som resultatet av undersökningen
motiverar. Redan nu bör regeringen vidta åtgärder för att få en jämnare
könsfördelning inom högskolans beslutande organ och inom förslagsnämnder
för tillsättning av professurer. Likaså är det viktigt att regeringen bevakar
att forskningsprojekt inom områden med starkt kvinnointresse får en bättre
ställning vid anslagstilldelning. Institutioner med sned könsfördelning bör
åläggas att upprätta jämställdhetsprogram.

Mot. 1988/89

Ub728

2

Resurserna för jämställdhetsforskning är förhållandevis blygsamma, och Mot. 1
den uppräkning som föreslås räcker knappt till att täcka kostnadsökningen. Ub728
Vi föreslår att anslaget ökas med ytterligare 1 miljon.

Decentralisering av den högre utbildningen

I inledningen till denna motion har vi redovisat att tillgång till god utbildning
är en nyckelfaktor då det gäller att ge människor tillgång till arbete, service,
kultur och en god miljö, dvs att skapa välfärd i vid mening men också för att
fördela denna välfärd på ett rättvist sätt. Inte minst gäller detta tillgång till
utbildning på högskolenivå. Det innebär att såväl de mindre som de
medelstora högskolorna behöver stärkas i fråga om resurser för utbildning
och forskning och att högre utbildning måste säkerställas också på orter
utanför de egentliga högskoleorterna. Centern föreslår ett särskilt anslag på
50 miljoner kronor att användas för regionalpolitisk! motiverade satsningar
framförallt vid de mindre och medelstora högskolorna.

Även om antalet ungdomar under en period minskar finns det goda skäl att
öka andelen högskolestuderande ungdomar. Mot denna bakgrund är det god
politik att öka antalet årsstudieplatser på högskolan.

Den sociala snedrekryteringen är fortfarande stor vilket innebär att många
fler ungdomar som kommer från hem utan studietraditioner måste ges bättre
förutsättningar till högskolestudier. Likaså finns det mycket stora regionala
skillnader när det gäller benägenheten att studera vid högskola.

Allt talar för att vi både kan bredda underlaget för de befintliga regionala
högskolorna och etablera nya högskoleorter.

Internationalisering

Vetenskapen är till sin karaktär internationell. En intensiv samverkan mellan
de svenska högskolorna och annan svensk vetenskaplig verksamhet och
liknande institutioner i vår omvärld är därför av allra största betydelse. Detta
behov av omfattande internationella kontakter gäller såväl forskare som
studenter inom grundutbildningen.

Det finns anledning att med särskilt stort intresse se på utvecklingen inom
EG. Inom det s.k. Erasmusprojektet bygger man för närvarande upp
möjligheter för studenter att med stor frihet välja studieort inom EGområdet.
Detta kommer givetvis att skapa kontaktmöjligheter och erfarenhetsutbyte
av stort värde för den fortsatta utvecklingen. Det är viktigt att
Sverige blir delaktigt i detta projekt. Regeringen bör i all kraft verka för att
Sverige inte ställs utanför. Skulle ett svenskt fullvärdigt deltagande i
Erasmusprojektet inte visa sig vara möjligt måste vi genom bilaterala avtal
tillförsäkra oss ett studentutbyte som någorlunda kan ersätta deltagandet i
Erasmusprojektet. Likaså bör Sverige eftersträva att bygga upp ett system
med bilaterala avtal som underlättar studentutbyte med ex.vis USA, Japan,
Östeuropa och länder i tredje världen.

Det nordiska utbytet är av särskilt stor betydelse för oss. Här måste strävan
vara att skapa en situation där det råder full frihet för nordiska studerande att
bedriva studier vid vilken nordisk läroanstalt som helst. Det bör vara en
parallell till den fria nordiska arbetsmarknaden. Givetvis skall samtliga

studiesociala förmåner gälla oavsett i vilket nordiskt land man studerar.
Sverige bör i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet verka för en
överenskommelse av detta slag.

Det internationella utbytet inom forskningen är betydligt mer etablerat än
vad det är för studenternas del. Samtidigt växer behovet av internationella
kontakter ständigt. Det är viktigt att högskolor och andra forskningsinstitutioner
har tillräckliga resurser för att aktivt delta i det internationella
forskningsutbytet.

Teknisk sektor

Regeringen föreslår en indragning med 2% av anslagen för utbildning till
tekniska yrken. Med hänvisning till vad vi tidigare anfört i denna motion
avstyrker centern regeringens förslag. Vi föreslår vidare att riksdagen
beslutar uppdra åt regeringen att framlägga förslag om start av arkitektutbildning
i Luleå med förslagsvis 30 årsstudieplatser.

Försöket med tekniskt basår har visat sig lyckosamt. Framför allt har det
medverkat till att fler kvinnor söker sig till teknisk utbildning. Den av UHÄ
äskade ökningen av anslaget på 1 362 000 kronor bör därför bifallas av
riksdagen.

Utbildning för vårdyrken

Regeringen föreslår att läkarutbildningen i Umeå utökas med 20 årsstudieplatser.
Centern tillstyrker detta förslag. Däremot kan vi inte biträda att
utökningen sker genom minskat antal platser i Lund, eftersom vi redan i
inledningen till denna motion pekat på nuvarande läkarvakanser och de
prognoser som entydigt pekar mot ett ökat underskott av läkare. Riksdagen
bör också besluta att uppdra åt regeringen att återkomma med förslag till
ytterligare utökad läkarutbildning på de utbildningsorter som finns i eller i
närhet till områden som uppvisar vakanser och som har haft bestående
svårigheter att rekrytera läkare. För den utökade läkarutbildningen i Umeå
föreslår centern en anslagsökning med 18 milj kr vari ingår engångskostnader
för investeringar i utrustning och lokaler.

Rehabiliteringslinjen med inriktning mot sjukgymnastik har för närvarande
540 nybörjarplatser per år. Vi anser mot bakgrund av den ständiga brist på
sjukgymnaster som råder att en successiv utökning av antalet årsstudieplatser
måste ske. Som ett första steg föreslår vi att utbildningen i Östergötland och
Norrbotten utökas med vardera 10 platser. För denna utökningav antalet
intagningsplatser föreslår centern en anslagsökning med 300 000 kr.

Sverige har Nordens kortaste sjukgymnastutbildning. Med tanke på den
gemensamma nordiska arbetsmarknaden och behovet av att svensk högskoleutbildning
håller internationella mått anser vi att riksdagen bör ge
regeringen i uppdrag att lämna förslag till en treårig utbildning. Den
nuvarande utbildningen på 2,5 år är mycket komprimerad med en stor del
schemabunden undervisning. Möjligheterna att i önskvärd omfattning tillföra
utbildningen kunskap om de nya behandlingsmetoder som utvecklats är
mycket begränsade med nuvarande utbildningslängd.

Ett hinder för en utbyggd utbildning är möjligheterna att skaffa praktik

Mot. 1988/89

Ub728

4

platser. Inom regionsjukvården är landet uppdelat i ett antal regioner för
samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen. Denna skulle på ett bättre sätt
kunna användas för att skaffa fram tillräckligt med praktikplatser. Regeringen
bör därför få i uppdrag att hos sjukvårdshuvudmännen hemställa om
samverkan i regionerna för att öka möjligheterna till fler praktikplatser.

Det delade huvudmannaskapet mellan landstingen och staten har under
många år kritiserats av studerandeorganisationerna med utgångspunkt från
bristande samordning för praktiktjänstgöring och mindre möjligheter till
forskningsanknytning.

All grundläggande högskoleutbildning måste enligt centerns mening göras
forskningsanknuten på ett bättre sätt än idag. Regeringen bör därför få i
uppdrag att till riksdagen lämna förslag till förbättringar av den kommunala
högskoleutbildningens forskningsanknytning. UHÄ har föreslagit ett extra
anslag på 1,5 milj. för att ytterligare stimulera forskningsanknytningen vid
de medellånga vårdutbildningarna. Regeringen är inte beredd att bifalla ett
sådant förslag nu, vilket vi finner olyckligt. Vi föreslår därför att anslaget
Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete räknas upp med 1,5 milj. i förhållande till
regeringens förslag.

Centern motsatte sig nedläggningen av tandläkarutbildningen i Malmö.
Numera bedöms en utökning av tandläkarutbildningen bli nödvändig i
framtiden. Det understryker ytterligare behovet av att den kompetens som
finns vid tandläkarhögskolan i Malmö bibehålls för framtiden. Vi föreslår
därför att tandläkarlinjen återinrättas i Malmö genom att sammanlagt 40
intagningsplatser överförs från Göteborg och Stockholm.

Ett återupptagande av tandläkarutbildningen i Malmö skulle bland annat
bidra till att minska den geografiska snedrekryteringen som redan i dag är
uppenbar. Det finns få sökande från södra Sverige till övriga utbildningsorter.

Utbildning för undervisningsyrken

Centern motsatte sig nedläggningen av lärarutbildningarna i Gävle/Sandviken
och i Kalmar i samband med övergången till den nya grundskollärarlinjen.
Enligt vår uppfattning var redan då behovet av utbildade lärare större än
vad regeringen räknat med. Detta har också bekräftats av den hittillsvarande
utvecklingen. Det är samtidigt mycket viktigt att lärarutbildningen bedrivs i
decentraliserade former för att underlätta för dem som söker sig till
lärarutbildning, för att främja rekryteringen av lärare över hela landet och
som underlag för den fortbildningsverksamhet som måste finnas. Lärarutbildningen
spelar också en viktig roll för bredden i de mindre högskolornas
utbildningsutbud. Vi föreslår därför att riksdagen står fast vid sitt tidigare
beslut att utöka planeringsramarna för grundskollärarlinjen för utbildning av
lärare för årskurs 1-7.

I enlighet med riksdagens beslut och med anledning av utbildningsutskottets
uttalande (UbU 1987/88:25, rskr. 333) bör antagning ske till grundskollärarutbildning
i Uppsala, högskolan i Gävle/Sandviken och högskolan i
Kalmar. Regeringen bör i kompletteringsproposition återkomma med

Mot. 1988/89

Ub728

erforderlig medelstilldelning utöver nu föreslaget anslag för fortsatt planering.

Centern upprepar åter sitt krav att samtliga tidigare lärare skall ges
utbildning i engelska språket för att klara engelskundervisningen fr o m
lågstadiet.

Riksdagen bör därför besluta att som sin mening ge regeringen detta till
känna.

I en partimotion (1988/89:Ub801) har centern krävt aktiva rekryteringsinsatser
till lärarutbildningen. Däri kan bl a ingå insatser för att ge kompletterande
utbildning för sökande med otillräckliga förkunskaper. Bl a bör
erfarenheterna från det tekniska basåret kunna komma till nytta även för
lärarutbildningen.

Centerpartiet motsatte sig också nedläggningen av förskollärarlinjen i
Borås och Uppsala. Här har utvecklingen på ett mycket påtagligt sätt visat
det okloka i riksdagsmajoritetens beslut. Den nedskärning av förskollärarutbildningen
som motiverade nedläggningarna i Borås och Uppsala visade sig
vara förhastad och det har blivit nödvändigt att åter öka utbildningskapaciteten
för att möta efterfrågan.

Regeringens förslag innebär att antalet årsstudieplatser minskas i förhållande
till UHÄ:s förslag. Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är för
innevarande år 3 216 och socialstyrelsen bedömer att antalet nybörjarplatser
kan ökas till 4 000 utan risk för att man utbildar för många. Enligt centerns
mening bör regeringen snarast återkomma med förslag om hur personalförsörjningen
skall klaras för den utbyggda barnomsorgen. Den av regeringen
föreslagna ökningen i Göteborg avstyrks av centern och i stället bör 60 nya
platser lokaliseras till högskolan i Borås med start höstterminen 1989.

För förskollärarutbildningen vid högskolan i Borås föreslår centern en
anslagsökning med 840 000 kronor. Utöver denna anslagsökning skall de
enligt budgetpropositionen avsatta medlen för ökat antal platser vid universitetet
i Göteborg tillföras högskolan i Borås.

Riksdagens beslut att avskaffa den särskilda utbildningslinjen för hemspråkslärare
har visat sig vara mycket olyckligt. Den variant av grundskollärarutbildningen
med inslag av hemspråk som ersätter den särskilda utbildningslinjen
uppvisar nu ett stort antal tomma platser. Kravet för tillträde på
utbildningen är mycket höga genom de två särskilda språkprov som skall
avläggas. Många av de sökande klarar inte provet i svenska språket.Endast
20 sökanden har t ex kvalificerat sig till 106 platser i Stockholm. Det totala
antalet sökande var 220. Med anledning av dessa erfarenheter och det stora
behov av hemspråkslärare som finns föreslår centern att en särskild
utbildningslinje åter införes.

Idrottshögskola i Falun

I betänkande 1986/87:26 begärde utbildningsutskottet att frågan om en
självständig högskoleenhet för fysisk fostran och idrott skyndsamt skulle
prövas av regeringen. Riksdagen ställde sig bakom detta. Regeringen
förverkligade önskemålet så till vida att en särskild utredare tillkallades för
att studera frågan om utbildning och forskning inom fysisk fostran och idrott.

Mot. 1988/89

Ub728

6

I direktiven skrevs dock in att förslag från utredaren skulle kunna genomföras
med oförändrade eller minskade resurser. Eftersom det är praktiskt taget
omöjligt att tänka sig en ny högskoleenhet för fysisk fostran och idrott utan
att det alls kostar mera pengar innebar detta direktiv att regeringen gick emot
riksdagens ställningstagande. Utredaren kom också mycket riktigt fram till
att en särskild högskoleenhet inte borde komma till stånd.

Enligt vår uppfattning kan regeringen således inte anses ha genomfört
riksdagens uppdrag. Det är därför nödvändigt att riksdagen nu tar ställning i
principfrågan. Regeringsförslaget som innebär en fortsatt uppsplittring av
utbildnings- och foskningsresurserna på området bör avvisas. I stället bör
riksdagen besluta om att en högskola för fysisk forskning och 120 poängsutbildning
i ämnet Idrott skall etableras i Falun knuten till den befintliga
högskolan i Falun/Borlänge.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att i samband med tilläggsbudget
presentera organisationsförslag och anslagsbehov med inriktning på att
verksamheten i sin helhet skall kunna påbörjas 1 juli 1990 med ett
uppbyggnadsskede från 1 januari samma år.

Utbildning för kultur- och informationsyrken

Centern tillstyrker regeringens förslag till ny journalistutbildning. Vi föreslår
att 30 årsstudieplatser på varianten 120 p lokaliseras till högskolan i
Sundsvall/Härnösand.

I budgetpropositionen föreslår regeringen på inrådan av UHÄ att
planeringsramen för vårdlärarutbildningen minskas med 30 platser fördelat
med lika antal för de universitet och den högskola som anordnar utbildningen.
Underlaget för den föreslagna minskningen är sannolikt en bedömning
gjord av SÖ åren 1986/87. Denna bedömning är inte längre aktuell genom att
många förändringar har skett under de senaste åren som kommer att öka
behovet av vårdlärare.

Av budgetpropositionen går inte att utläsa om någon nedskärning av
anslaget för vårdlärarutbildningen gjorts med hänsyn till förslaget om
minskad antagning. Centern föreslår att antalet utbildningsplatser bibehålls
oförändrat i förhållande till innevarande år och att regeringen får återkomma
till riksdagen i en kompletteringsproposition om ökade anslag behövs för
denna utbildning.

Vetenskaplig grundkurs

Det är mycket betydelsefullt att studenten tidigt bibringas kunskaper och
färdigheter i att praktisera vetenskapliga metoder och arbetssätt.Dagens
utbildningslinjer är ofta snäva och strikt yrkesinriktade. Därmed riskerar en
stor del av det vetenskapliga perspektivet på högre utbildning att gå förlorat.
Riksdagen bör uppdra åt regeringen att framlägga förslag till vetenskaplig
grundkurs.

Mot. 1988/89

Ub728

7

Friare studieval

Det nuvarande linjesystemet inom AES- och Kultur- och Informationssektorn
samt delar av T-sektorn bör ersättas av ett system med friare studieval.
För studenter som så önskar kan linjerna ersättas med rekommenderade
studievägar. Ett system med friare studieval kan göras mycket enkelt. Olika
ämnen kan kombineras på olika sätt i en fil kandexamen eller i examina som
innehåller specificerade krav på vilka ämnen och i vilken mängd man skall ha
läst. Riksdagen bör med anledning av vad vi ovan anfört ge regeringen till
känna behovet av ett friare studieval.

Forskning

Budgetpropositionens förslag på forskningsområdet är helt naturligt väsentligen
en uppföljning av 1987 års forskningspolitiska beslut. Även om vi inte i
alla delar fann detta beslut tillfredsställande nöjer vi oss här i likhet med
föregående år med ett begränsat antal förslag. Vi återkommer med mera
omfattande synpunkter på den svenska forskningspolitiken i samband med
den väntade forskningspolitiska propositionenl990.

Anslagsstrukturen

Centern har vid upprepade tillfällen påtalat det olyckliga i att de statliga
forskningsresurserna är så splittrade. De innebär att forskare och forskningsinstitutioner,
framför allt inom högskolevärlden, måste finansiera sin
forskning genom en mängd olika anslag och att byråkratin blir onödigt
omfattande. Eftersom fackmyndigheterna tenderar att rikta forskningsanslagen
mot projekt som kan lösa aktuella problem inom fackmyndigheternas
ansvarsområde riskerar forskningen att förlora i djup och långsiktighet. Vi
anser det angeläget att en klarare skillnad görs mellan anslag för forskning
och anslag för kvalificerad utredningsverksamhet. Forskningsanslagen bör
samlas till högskolan och forskningsråden, medan fackmyndigheterna bör ha
resurser för kvalificerad utredningsverksamhet. Regeringen bör i nästa
forskningsproposition komma med förslag av denna innebörd.

Miljöforskningsråd

Miljöforskningen har en tvärvetenskaplig karaktär. För att stimulera detta
ytterligt angelägna forskningsområde föreslog vi i samband med föregående
forskningsproposition inrättandet av ett särskilt miljöforskningsråd. Detta
blir särskilt viktigt med den förändring av anslagsstrukturen som vi förordat
ovan. Behovet av ett sådant forskningsråd har sedan dess bara blivit alltmer
uppenbart. Också här bör regeringen återkomma med förslag i nästa
forskningsproposition.

Forskarutbildning

Det är nödvändigt att stimulera till en ökad forskarutbildning. Ett sätt att
göra det är att förbättra de materiella villkoren. Riksdagen har tidigare
klargjort att studiefinansieringen i framtiden helt bör ske genom doktorand

Mot. 1988/89

Ub728

8

tjänster. En fortgående omvandling från utbildningsbidrag till doktorandtjänster
har också skett. Utvecklingen är dock alltför långsam och borde
kunna stimuleras genom en fast plan för hur en total omvandling skall kunna
genomföras inom några år. Riksdagen bör därför hemställa hos regeringen
om en sådan plan för övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster
i nästa forskningspolitiska proposition.

Samtidigt finns det anledning att förbättra de sociala förmånerna för dem
som uppbär utbildningsbidrag. SFS har i en framställning till regeringen
begärt att utbildningsbidrag skall förenas med bl.a. arbetsskadeförsäkring
och arbetslöshetsförsäkring. Föredraganden avvisar detta med hänvisning
till att dessa typer av förmåner är direkt knutna till ett anställningsförhållande,
och avvisar därmed framställan. Vi anser däremot att det bör vara
möjligt att här göra undantag från denna regel på samma sätt som man har
skapat möjligheter att tillgodoräkna ATP-poäng för utbildningsbidrag.
Riksdagen bör därför hos regeringen omgående begära initiativ för att
utbildningsbidrag skall kunna förenas med yrkesskadeersättning och arbetslöshetsersättning
efter fullgjord doktorsexamen.

Det är också viktigt att stärka doktorsexamens meritvärde på arbetsmarknaden.
Bl.a. bör doktorsgrad införas för en rad lärda ämbeten inom den
statliga sektorn. Också här bör regeringen ta erforderliga initiativ.

Forskning vid mindre och medelstora högskolor

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna måste förstärkas.
Dels är detta viktigt för att upprätthålla kvaliteten i grundutbildningen där,
dels har det en stor regionalpolitisk betydelse. I samband med nedläggningen
av regionstyrelserna överfördes det tidigare särskilda anslaget för
högskolelektorers m fl forskning till fakultetsanslagen. Men risk finns för att
detta var ogynnsamt för forskningen vid de mindre högskolorna. Inför nästa
forskningspolitiska proposition bör därför en utvärdering ske av huruvida
lärare vid de mindre högskolorna har fått en skälig andel av fakulteternas
forskningsanslag. Om brister därvidlag visar sig föreligga bör regeringen
föreslå särskilda åtgärder för att tillförsäkra de mindre högskolorna tillräckliga
forskningsmedel.

Sedan länge tillämpas en princip i Sverige att fasta forskningsresurser bara
får finnas vid universiteten och några specialhögskolor. Detta är en olycklig
gränsdragning som vi länge kritiserat. Det bör enligt vår uppfattning vara
möjligt och lämpligt att bygga upp fasta forskningsresurser också vid andra
högskolor som skaffat sig erforderlig forskningskompetens inom sina specialområden.
Om flera högskolor på detta sätt skulle kunna engageras i
forskningsarbetet bör det enligt vår uppfattning ha många kvalitativa
fördelar, bl a genom de mindre högskolornas mer obyråkratiska arbetsformer
och bättre möjligheter att hålla kontakt med det omgivande närsamhället.
Centern föreslår att en fakultetsorganisation byggs upp vid några av de
medelstora högskolorna. De högskolor som redan idag har en sådan
omfattning på sin FoU-verksamhet att steget till fakultetsorganisation inte är
allt för stort är högskolorna i Karlstad, Örebro och Växjö. Även högskolan i
Sundsvall/Härnösand har en relativt omfattande verksamhet inom den

Mot. 1988/89

Ub728

9

tekniska sektorn och bör också räknas in i gruppen. Av regionalpolitiska skäl
bör ytterligare en högskola komma ifråga nämligen Östersund. Vi föreslår att
riksdagen anvisar ett särskilt anslag på 50 milj kr till UHÄ:s förfogande för
att påbörja uppbyggnaden av fasta forskningsresurser vid vissa av de
högskolor där detta för närvarande saknas.

Internationellt samarbete

Centern har sedan länge intresserat sig för Sveriges deltagande i EG:s
forskningsprojekt på fusionsområdet. Vi anser det utomordentligt tveksamt
om fusionskraften, om den över huvud taget visar sig realiserbar, kan bli en
ekologiskt godtagbar energikälla. Vi finner det därför omotiverat att satsa så
stora resurser på detta forskningsområde som nu sker. Sverige bör därför
avveckla sitt deltagande i detta forskningssamarbete. Vi föreslår därför att
anslaget för europeisk forskningssamverkan räknas ner med de 53 400 000
kr. som avsätts för fusionssamarbete med EG. För att klara avvecklingskostnader
och för att stärka uppbyggnaden av grundforskning inom fusion och
plasmafysik i Sverige föreslår vi att 20 milj. kr. ställs till naturvetenskapliga
forskningsrådets förfogande.

Internationella kontakter är viktiga för en kvalitativt god forskning. Det
kräver dock ekonomiska resurser. Den uppräkning av medlen för internationalisering
inom anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
som regeringen föreslår är klart otillräcklig med hänsyn till kostnadsutvecklingen
när det gäller resor och uppehälle och till de ökande behoven. Vi
föreslår därför att detta anslag räknas upp med ytterligare 1 milj. kr.

Utrustning

En god utrustningsstandard är nödvändig för en kvalitativt högtstående
forskning. Trots de punktinsatser som har gjorts genom donationer från
bankväsendet är problemen fortsatt stora. Trots vad som framförts av
utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) har inte regeringen
varit beredd att räkna upp resurserna för UHÄ- och FRN-ramarna ens i
takt med inflationen.

Föredraganden framhåller i sin motivering vikten av att man bereder
utrymme för tillräcklig utrustning i de forskningsanslag som disponeras
lokalt. De centrala ramarna bör endast användas för riktade insatser. Detta
är en i och för sig riktig princip men förutsätter att de lokalt disponibla
forskningsanslagen i så fall ökas i motsvarande mån. Så har inte skett med
regeringens förslag. Det finns anledning för regeringen att återkomma till en
decentralisering av kostnadsansvaret för vetenskaplig utrustning i samband
med forskningspropositionen. En sådan decentralisering måste också följas
av att tillräckliga resurser anslås lokalt.

Vi föreslår därför nu att UHÄ-ramen räknas upp med 50 milj kr per år och
FRN-ramen med 30 milj kr per år. Därför bör anslaget till inredning och
utrustning av lokaler för högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1989/90
räknas upp med 80 milj kr.

Mot. 1988/89

Ub728

10

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om insatser för att höja den pedagogiska kvaliteten
inom högskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motionen om åtgärder för att främja jämställdheten,

3. att riksdagen beslutar att till D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000
kronor förhöjt anslag om 327 853 000 varvid förhöjningen tillförs
delanslaget Jämställdhetsforskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande breddat underlag för befintliga regionala
högskolor och etablering av nya högskoleorter,

5. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag Regionalpolitiska
satsningar inom högskolan anvisa 50 000 000 kronor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om åtgärder för att främja internationalisering i
högskolan,

7. att riksdagen avvisar regeringens förslag om neddragning av
anslagen till utbildningarna för tekniska yrken, vårdyrken och undervisningsyrken
med 2 %,

8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om
inrättande av arkitektutbildning i Luleå med 30 platser,

9. att riksdagen beslutar att till D 7. Utbildning för tekniska yrken
anvisa 1 012 286 000 kronor varvid förhöjningen används dels för att
förstärka resurserna för tekniskt basår med 1 362 000 kronor, dels för
att återställa den 2 %-iga nedskärningen med 18 402 000 kronor,

10. att riksdagen beslutar att antagningen till läkarutbildningen i
Umeå utökas med 20 platser,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utökad läkarutbildning
på de utbildningorter som finns i eller i närheten av områden
som uppvisar bestående svårigheter att rekrytera läkare,

12. att riksdagen beslutar att utöka antalet nybörjarplatser på
rehabiliteringslinjen med inriktning mot sjukgymnastik med tio
platser vardera i Östergötland och Norrbotten,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förlängning av
rehabiliteringslinjen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen i
syftet att åstadkomma fler praktikplatser,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättringar av
den kommunala högskoleutbildningens forskningsanknytning,

16. att riksdagen till D15, Forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 500 000 kr förhöjt anslag om
28 496 000 kr varvid förhöjningen avsätts för forskningsanknytning av
kommunal högskoleutbildning,

Mot. 1988/89

Ub728

11

17. att riksdagen beslutar att tandläkarutbildningen i Malmö skall
återupptas med 40 nybörjarplaser som omfördelas från Göteborg och
Stockholm,

18. att riksdagen till D 9. Utbildning för vårdyrken anvisar
458 507 000 kronor varvid förhöjningen används dels för utbyggd
läkarutbildning med 18 000 000 kronor, dels till utökad sjukgymnastutbildning
med 300 000 kronor, dels för att återställa den 2 %-iga
besparingen med 8 532 000 kronor,

19. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om utbildning i engelska för lärare med inriktning mot tidigare
årskurser,

20. att riksdagen beslutar att antagning till grundskollärarutbildningen
vid universitetet i Uppsala, högskolan i Gävle/Sandviken och
högskolan i Kalmar skall ske höstterminen 1989 i enlighet med
riksdagens tidigare beslut,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utbyggd utbildning
för att klara barnomsorgens behov i enlighet med vad som anges i
motionen,

22. att riksdagen beslutar att förskollärarutbildning i Borås med 60
nybörjarplatser startas hösten 1989 i enlighet med vad som anges i
motionen,

23. att riksdagen beslutar att en särskild hemspråkslärarlinje återin

föres,

24. att riksdagen till D 10. Utbildning för undervisningsyrken anvisar
871 480 000 kronor varvid förhöjningen används dels för utökad
förskollärarutbildning med 840 000 kronor, dels för att återställa den
2 %-iga besparingen med 16 522 000 kronor,

25. att riksdagen beslutar att inrätta en högskola för fysisk forskning
och 120-poängsutbildning i ämnet idrott vid högskolan i Falun/
Borlänge,

26. att riksdagen beslutar att journalistutbildning på 120 poäng
startas med 30 nybörjarplatser vid högskolan i Sundsvall/Härnösand,

27. att riksdagen beslutar att antalet nybörjarplatser på vårdlärarlinjen
skall vara oförändrat,

28. att riksdagen hos regeringen begär förslag till vetenskaplig
grundkurs i enlighet med vad som anges i motionen,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs rörande friare studie val,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om en ny struktur för forskningsanslagen,

31. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till inrättande
av ett miljöforskningsråd,

32. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för omvandling
av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

33. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag om
regeländringar så att utbildningsbidrag berättigar till arbetsskadeförsäkring
och arbetslöshetsförsäkring,

Mot. 1988/89

Ub728

12

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motionen om doktorsexamen som kompetenskrav för vissa
statliga befattningar,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motionen om fasta forskningsresurser,

36. att riksdagen beslutar att under anslaget D 28, Vissa särskilda
utgifter anslå 81 700 000 varav 50 miljoner kronor är avsedda för
uppbyggnaden av fasta forskningsresurser vid högskolor där sådana
nu ej finns, och 6 775 000 är avsedda för internationalisering,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motionen om fusionsforskningen,

38. att riksdagen beslutar att under anslaget D 35, Europeiskt
forskningssamarbete anslå ett med 53 500 000 kr reducerat belopp om
206 407 000 kronor,

39. att riksdagen till anslaget D 32, Naturvetenskapliga forskningsrådet
anslår ett med 20 miljoner kronor förhöjt belopp om 362 655 000,
varav 20 miljoner kronor skall avse särskilda insatser för forskning
inom termonukleär fusion och plasmafysik,

40. att riksdagen beslutar att UHÄ-ramen fär vetenskaplig utrustning
räknas upp med 50 miljoner kr per år och att motsvarande
FRN-ram räknas upp med 30 miljoner kr per år samt

41. att riksdagen beslutar att under anslaget I 2, Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheter m.m. anslå ett i förhållande
till regeringens förslag med 80 milj kronor förhöjt belopp om 457
miljoner kr.

Stockholm den 25 januari 1989
Larz Johansson (c)
Marianne Andersson (c)
Marianne Jönsson (c)

Görel Thurdin (c)

Pär Granstedt (c)

Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c)
Stina Eliasson (c)
Bengt Kindbom (c)

Mot. 1988/89

Ub728

13

16641, Stockholm 1!