Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Motion 1998/99:Sf269 av Ulf Kristersson m.fl. (m)

Tabell 1: (Förslag i
sammandrag (tusentals
kronor) )

Inledning

Inom detta utgiftsområde ryms sjukförsäkring,
förtidspensioner och arbetsskadeförsäkringen. Dessutom
ryms anslag till Riksförsäkringsverkets verksamhet inom
utgiftsområdet. De förslag till besparingar vi föreslår inom
området har som mål att ytterligare betona arbetslinjen i
socialförsäkringen. Våra förslag skall också ses mot
bakgrund av de förslag till skattesänkningar som vi beskriver
i motion 1998/99:Sk310 av Carl Bildt m.fl. (m) och som
riktar in sig på låg- och medelinkomsttagare.

A 1 Sjukpenning och
rehabilitering, m.m.

Riksdagen har beslutat att kompensationsnivån i
försäkringen skall vara 80 procent från den 1 januari 1998.
Moderata samlingspartiet avvisade detta.

Vad gäller kompensationsnivån har det tidigare funnits i stort sett politisk
enighet i riksdagen om att 75 procent är en lämplig och välbalanserad nivå.
Den kombinerar både en god trygghet för den som vidkänns ett tillfälligt
inkomstbortfall med betydelsen av arbetslinjen, dvs. att det alltid skall löna
sig bättre att arbeta än att inte göra det. Landets allvarliga ekonomiska läge
har dessutom inneburit att kostnaderna för försäkringen måste minskas.
Därför är det en allvarlig signal när den socialdemokratiska regeringen i
samarbete med Centern nu höjt ersättningen. Konsekvenserna av detta har
inte väntat på sig. Nu höjs alltfler röster för att även andra bidrag och
ersättningar skall höjas till tidigare nivåer.

Vi vidhåller att kompensationsnivån skall vara 75 procent. Den bör således
ändras den 1 januari 1999.

I syfte att ytterligare betona arbetslinjen och dessutom skapa en reell
självrisk i sjukpenningen upprepar vi också vårt tidigare förslag att införa
ytterligare en karensdag för långtidssjuka. Vårt förslag om två karensdagar
skall, precis som gäller med en karensdag, kombineras med ett tak på tio
karensdagar under en ettårsperiod och med den begränsning som finns i dag
om sjukfall som inträffar inom en 14-dagarsperiod.

Utöver detta vill vi poängtera att de som är skiftarbetare eller har mer än
en arbetsgivare, och därför kan drabbas av fler karensdagar vid varje
sjuktillfälle än vad som faktiskt gäller, måste kompenseras. Det är också
viktigt att systemet för återförsäkring hos försäkringskassan för små företag
får en konstruktion som inte gör det olönsamt för dessa att teckna en sådan.
Det har visat sig att den försäkring som i dag erbjuds har inneburit att
småföretagen väljer att inte återförsäkra sig. Denna utveckling måste brytas.

Införandet av ytterligare en karensdag innebär lägre kostnader för
arbetsgivarna vilket neutraliseras via arbetsgivaravgiften.

Under den förra mandatperioden presenterade regeringen också ett antal
förslag på förändringar av beräkningen av den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI). Vi har biträtt dessa förändringar, först och främst eftersom
de renodlar inkomstbegreppet och gör det såväl enklare som tydligare. Vi
anser dock att SGI bör beräknas på ett genomsnitt av de senast föregående
24 månadernas inkomst i stället för att som i dag beräknas på en antagen
kommande inkomst. Detta förenklar SGI ytterligare samtidigt som det
minskar kostnaderna i försäkringen. Vidare anser vi att det förslag som
presenterades i utredningen Förmån efter inkomst (SOU 1997:85) om att den
sjukpenninggrundande inkomsten skall räknas upp med basbeloppsutveck-
lingen som grund bör införas.

I motion 1998/99:Sf207 föreslår vi att arbetsskadeförsäkringen helt lyfts ur
den offentliga försäkringen och att sjukskrivningar som beror på
trafikolyckor blir en del av trafikskadeförsäkringen. Vi hänvisar till denna
motion för en närmare beskrivning av våra förslag. Förslagen innebär sänkta
kostnader vad gäller detta anslag.

I motion 1998/99:Sf207 föreslår vi också en ökad finansiell samordning
mellan socialförsäkringen, kommunen, hälso- och sjukvården och länsarbets-
nämnden. Till skillnad från regeringen anser vi att skyldigheten till
finansiella samordningen tydligare skall markeras i lagstiftningen, ej enbart
omfatta projekt som regeringen föreslagit. Dessutom anser vi att det finns
stora ekonomiska fördelar med detta sätt att arbeta, vilket avspeglas i vårt
ramanslag. Vårt förslag innebär vidare att antalet nytillkommande förtids-
pensioner kan minskas.

Genom ökad kontroll vad gäller såväl sjukpenningen som förtidspensionen
menar vi, och finner i detta stöd hos bland annat Riksrevisionsverket, att det
är möjligt att minska kostnaderna för fusk och överutnyttjande.

B 1 Riksförsäkringsverket

Mot bakgrund av de förslag som vi presenterat ovan bland
annat vad gäller ökade insatser för rehabilitering och
samordning och den arbetsbörda som de allmänna
försäkringskassorna har anslår vi ytterligare 200 miljoner
kronor per år 1999-2000 utöver det regeringen anslår.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att kompensationsnivån i
sjukpenningförsäkringen skall utgöra 75 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar införa ytterligare en karensdag i
sjukpenningförsäkringen i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återförsäkring för småföretag för utgifter
för sjuklöneperioden,

4. att riksdagen beslutar om förändringar av beräkningen av den
sjukpenninggrundande inkomsten i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kontroll av sjukpenningförsäkringen och
förtidspensioner,

6. att riksdagen beslutar anslå 12.205.000.000 kr för utgiftsområde
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp anslag A 1
Sjukpenning och rehabilitering, m.m. för 1999 i enlighet med
vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar anslå 34.897.000.000 kr för utgiftsområde
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp anslag A 2
Förtidspensioner för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,

8. att riksdagen beslutar anslå 8.583.800.000 kr för utgiftsområde
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp anslag A 3
Förtidspensioner: statlig ålderspensionsavgift i enlighet med vad
som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar anslå 5.738.035.000 kr för utgiftsområde
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp anslag A 5
Arbetsskadeersättningar för 1999 i enlighet med vad som anförts
i motionen,

10. att riksdagen beslutar anslå 1.131.165.000 kr för utgiftsområde
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp anslag A 6
Arbetsskadeersättningar m.m.: statlig ålderspensionsavgift,

11. att riksdagen beslutar anslå 910.181.000 kr för utgiftsområde
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp anslag B 1
Riksförsäkringsverket för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 28 oktober 1998

Ulf Kristersson (m)

Chris Heister (m)

Berit Adolfsson (m)

Gunnar Axén (m)

Leif Carlson (m)

Maud Ekendahl (m)

Lars Elinderson (m)

Gustaf von Essen (m)

Margit Gennser (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Göte Jonsson (m)

Björn Leivik (m)

Göran Lindblad (m)

Cecilia Magnusson (m)

Carl G Nilsson (m)

Bertil Persson (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Henrik Westman (m)

Liselotte Wågö (m)