Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Anf. 107 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Riksdagen ska nu debattera och senare besluta om förslag som rör regional utveckling. Denna och andra budgetdebatter det här året sker naturligtvis i ljuset av den coronapandemi som har drabbat hela vår värld. Något som började på en marknad i en stad i Kina har kommit att påverka oss alla på olika sätt. En del har blivit sjuka. Andra har till och med dött. Vissa har blivit permitterade. Andra har blivit uppsagda. De allra flesta reser mindre, rör sig mindre och jobbar väsentligt mer hemifrån i den situation vi befinner oss i.

Runt om i Sverige, i stad och på landsbygd, har många företagare drabbats. En del har till och med drabbats väldigt hårt av pandemin. Inte minst den viktiga besöksnäringen, till exempel på en sommarö som Gotland, i Sälenfjällen i Dalarna och på andra håll, har drabbats väldigt hårt.

Denna debatt handlar om den regionala utvecklingen. För oss i Moderaterna är det naturligt och självklart att man ska kunna bo, leva och verka i landets alla delar. Och det ska vara bra villkor i hela Sverige för att starta och driva företag.

Fru talman! Moderaterna har lagt fram ett samlat budgetförslag. Det ska ses som en helhet. Vårt budgetförslag har tidigare fallit som ett samlat alternativ. Men om vi hade gått på det hade det inneburit mer pengar till viktiga verksamheter som sjukvård, skola och försvar. Det hade inneburit rejäla krafttag mot den allvarliga brottslighet vi har i Sverige. Det hade inte minst inneburit ganska stora satsningar på jobb och företagande och förbättrade villkor för landets företagare i olika delar.

Givet att vårt förslag har fallit kommer vi inte att delta i budgetbeslutet i riksdagen i den här delen. Men det hindrar inte att vi har en ambitiös reformagenda för just den regionala utvecklingen och en lång lista med förslag på vad vi menar ändock borde göras.

Sverige är ett på många sätt välfungerande land. Vi har vidsträckt natur, ofta stor tillit mellan människor och många framstående företag. Det är några av många exempel. Men vi har också som land både problem och utmaningar. Sverige hade före coronapandemin ett antal tydliga problem med skatter, skattekrångel och oflexibel arbetsmarknad. Vi hade problem med bostadsmarknaden som har försvårat och minskat rörlighet och stora regionala skillnader. Så var det före pandemin. Så är det nu. Det är något som vi senare behöver ta tag i för att hela landet verkligen ska kunna leva och utvecklas.

Vi är mitt uppe i coronapandemin. Det är kanske tidigt att dra alltför långtgående och tydliga slutsatser. Det kommer efter hand. Men det är ändå rimligt att tänka att vi kommer att leva och arbeta på andra sätt. Vi arbetar nu på andra sätt än före krisen. Vi kommer sannolikt att leva på andra sätt än före krisen med mer av hemarbete och ändrat resande. En hel del av detta kommer naturligtvis att vara utmanande längre fram när man ställer om på olika sätt. Men allt annat lika skulle jag säga att det här har inneburit ett rejält tryck framåt när det gäller digitalisering och inte minst förbättrade möjligheter att bo, leva och verka utanför landets större städer.

Fru talman! Många företagare i Sverige har drabbats hårt av pandemin. En hel del av företagen har på kort tid, i våras och även nu när vi är inne i en andra smittvåg, tappat en stor del av sin omsättning. Det kan handla om att turister uteblev på västkusten eller på Gotland i somras, att det har blivit färre hotellgäster och restauranggäster i fjällvärlden eller att många handlare har haft färre kunder i sina butiker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Överlag tror jag att det finns en stor respekt för att regeringen och Folkhälsomyndigheten måste fatta beslut om restriktiva åtgärder, som påverkar alla och som bör respekteras. Men jag tror också att det finns en stor förväntan att när man gör det ska de företag som drabbas få någon form av kompensation. Den ska inte komma längre fram, utan företagen ska kunna få det tydligt och tidigt så att de överlever. Så har det inte alltid varit.

Vi vet att permitteringarna, korttidsstödet, har varit en av de mest effektiva åtgärderna och gjort att många företag - stora företag och små företag, både i storstad och på lands- och glesbygd - har kunnat överleva. Emellanåt har det dock varit problem med att det och andra stöd har tagit ofantligt lång tid att få. Det gäller till exempel många med enskild firma; man kanske är musiker eller jobbar med hantverk av något slag på den svenska landsbygden.

Riksdagen fattade så tidigt som i juni månad beslut om att rikta ett krav till regeringen om att stöd också ska ges till den typen av företagare. Det tog regeringen hela åtta månader in i krisen innan den kom tillbaka med ett förslag. Under tiden har många företagare runt om i landet drabbats hårt. I värsta fall har en del till och med tvingats ge upp.

Fru talman! Många företagare har som sagt dessutom tappat en stor del av sin omsättning. Det har funnits ett omställningsstöd. Det är i grunden en bra reform och ett bra initiativ. Men jag kan konstatera att det har slagit hårt i olika delar av landet att regeringen och stödpartierna C och L först har tagit ofantligt lång tid på sig att över huvud taget komma överens om företag ska hjälpas och på vilket sätt man ska hjälpa dem.

Sedan har det återkommande tagit lång tid för regeringen att, efter att man har kommunicerat ut det på en pressträff, återkomma till riksdagen med ett konkret förslag. Då har vi inte ens inlett processen för företagaren att komma till exempelvis Skatteverket eller Tillväxtverket och ansöka om stöd och hjälp för att slutligen kunna få pengar. Den hanteringen duger inte. Det innebär att tusentals företagare runt om i Sverige inom viktiga områden, som handel och inte minst besöksnäring, har drabbats jättehårt av en valhänt och dålig hantering.

Det innebär också att till exempel någon inom besöksnäringen som i somras drabbades i Bohuslän eller på ostkusten och önskar stöd för tappad omsättning i augusti inte kan ansöka om det förrän under 2021, det vill säga ett halvår efter aktuell månad. Allt beror på att regeringen inte har skött detta tillräckligt bra.

Vad som i stället krävs, fru talman, är en tydlighet och tidiga och tydliga insatser. Vi behöver andra reformer såsom gårdsförsäljning, reformerat strandskydd, rimliga jaktregler i landet, en stärkt äganderätt inom skogspolitiken och ett nytt markförsäljningsprogram. Vi behöver en trygg elförsörjning utan elkriser i hela landet. Det behövs bättre villkor för företagsamheten liksom minskad byråkrati och klåfingrighet från länsstyrelser. Vi behöver se till att människor får likvärdiga förutsättningar inom vården i alla delar av landet. Exempelvis ska cancervård inte avgöras av bostadsort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

För detta behövs en annan inriktning på politiken i stort och i synnerhet på politiken för den regionala utvecklingen. Det skulle kräva en ny regering.

Eric Palmqvist (SD)

Anf. 108 Eric Palmqvist (SD)

Fru talman! Det vi i dag ska debattera ligger mig varmt och hjärtat. Jag ber därför om ursäkt för att jag kommer att dra över den föranmälda talartiden med någon minut och hoppas att talmanspresidiet och de närvarande ledamöterna har överseende med detta.

Om vi lyfter våra blickar bortom Stockholms horisont finns där ett annat Sverige oavsett åt vilket håll man blickar: från Stockholms skärgård med sina tiotusentals öar i öster till av Skagerrak saltstänkta klippor i väst och från böljande guldgula rapsfält i söder till vindpinade fjälltoppar i norr. I hela vårt land finns de områden som inte har storstädernas, universitetsstädernas och de stora metropolernas prägel, men inte desto mindre är de många människors och företags hemvist.

Det är, i alla fall i mitt tycke, inte sällan som dessa områden glöms bort eller hamnar i kläm när de politiska besluten ska fattas, även om det just i debatter som denna, om regional tillväxt, brukar vara annat ljud i skällan. Då talar alla om att hela Sverige ska leva.

Det är ju bra, fru talman, att det i alla fall i tanke och mening är något vi alla strävar efter. Men hur är det egentligen? Är det något majoriteten av politiker bara säger, eller är det något landets styrande faktiskt verkar för i sin politiska gärning?

Jag tycker mig nämligen se utifrån mitt perspektiv som boende i Norrlands inland att frustrationen växer sig allt större bland fler och fler eftersom de upplever sig direkt missgynnade enkom för att de valt att bo någon annanstans än i storstan. Många kan acceptera att servicen är lite sämre och restiderna lite längre, men när detta kombineras med uteblivna satsningar eller straffskatter är måttet rågat för många.

För att regional tillväxt ska vara möjlig måste det finnas folk bakom tillväxten, folk som kan förvalta och göra något av de beslutade anslagen. Det måste finnas folk som vill bo och leva utanför storstäderna och som, om de ges rimliga förutsättningar att göra så, kan utgöra en del i det samspel mellan stad och land som behövs för att Sverige ska fortsätta att vara den exportnation och välfärdsstat som vi strävar efter att vara.

Utan dessa människor brukas nämligen inte skogen, skördas inte vetet, bryts inte malmen, fiskas inte sillen och sköts inte skidanläggningarna. Det finns många kategorier människor - alltför många för att nämnas i denna debatt - som alla på sitt sätt bidrar till att skapa välstånd i Sveriges alla regioner bara de ges rätt förutsättningar.

Det som regeringen gör, det vill säga att beskatta allt som har med avstånd att göra, är inte rätt väg att gå, i alla fall inte om man vill skapa tillväxt utanför stadskärnorna. Regeringen aviserar att man vill satsa hundratals miljarder på höghastighetståg mellan storstäderna samtidigt som man sänker hastigheterna på 121 mil väg på Sveriges landsbygd. Det är inte heller rätt väg att gå. Blotta tanken på vad som skulle hända om Reseavdragskommitténs förslag till nytt reseavdrag skulle förverkligas är tillräcklig för att ge folk som behöver bilen för att få livspusslet att gå ihop kalla kårar längs ryggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Varje sådant litet steg i fel riktning, där nya bördor kombineras med utglesad service och samhällsnärvaro, skulle kunna vara den droppe som till slut får bägaren att rinna över och föser folk framför sig i en fortsatt oönskad urbanisering.

Att de flesta av oss som deltar i denna debatt vurmar för och gärna argumenterar för vikten av regional tillväxt är bra. Vi sverigedemokrater föreslog förvisso ett högre anslag för utgiftsområde 19 i vårt budgetförslag än vad regeringen gjorde, vilket också framgår av vårt särskilda yttrande i betänkandet. Men oavsett nivåerna på anslagen finns det ett par saker som bekymrar mig. Lika viktigt som det är med satsningar på regional tillväxt är det att satsningarna sker på rätt sätt. Skattemedlen måste hamna där de bör och gör så stor nytta som möjligt.

Fru talman! Om man exempelvis tittar på det som omnämns som särskilt stöd till kommersiell service, alltså lite förenklat det som kallas för lanthandlare, hamnar Västerbotten i topp. Det är naturligtvis rimligt. Men därefter erhåller Västra Götaland och Stockholm mest stöd. Först därpå kommer mitt eget län Norrbotten och sedan Jämtland. Är detta rimligt? Inget illa om Stockholm och Västra Götaland - där finns det också landsbygd - men vän av ordning kan nog tycka att det är på sin plats att noga utreda om satsningarna hamnar rätt.

En annan sak som utkristalliserar sig är att de fyra nordligaste länen tillsammans får drygt 5 miljoner kronor mindre i regionalt stöd jämfört med tidigare, trots att summan för anslagen som helhet har ökat. Det förklaras med att de regioner som redan går som tåget har råd med de delfinansieringar om 50-60 procent som krävs för att få ta del av anslagen. Svagare regioner, där det visserligen finns innovationskraft och företagsamhet men kanske inte samma ekonomiska muskler, får däremot klara sig utan. Frågan är om detta är en vettig fördelning som på allvar stimulerar till den regionala tillväxten. Det tror inte jag.

Fru talman! Regional tillväxt är en angelägen fråga för stora delar av vårt vackra land, inte bara de nordligaste länen. Det är ett Sverige där det går att driva företag, bo och leva oavsett om det är i Karesuando, Grums eller Kåseberga. Det gynnar oss alla. Det skapar förutsättningar för en levande landsbygd och ett diversifierat näringsliv. Det gäller inte minst inom en av de branscher som tagit mest stryk under pågående pandemi, det vill säga besöksnäringen.

Min uppfattning är att om man på allvar ska lyckas med att tillskapa en regional tillväxt som ger skjuts åt hela landet ska man inte bara anslå medel utan även nogsamt se till att varje satsad skattekrona gör så stor nytta som möjligt. Och man måste samtidigt se till helheten och inte gång efter annan fatta beslut som slår direkt mot människor och företag på landsbygden. Detta kan inte nog understrykas.

Med det sagt, fru talman, vill jag ta detta tillfälle i akt och önska utskottets ledamöter och talmanspresidiet en god jul och ett gott nytt år.

Lorena Delgado Varas (V)

Anf. 109 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet Regional utveckling ligger över den nivå som regeringens budget ligger på kan jag inte reservera mig till förmån för vårt förslag. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och redogör i stället kortfattat för vår syn på regional utveckling - eller det blir kanske inte så kortfattat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

För att kunna stärka välfärden, öka friheten för de allra flesta, skapa rättvisa och jämlikhet och lyckas med den nödvändiga gröna omställningen måste vi agera tillsammans. I det läget håller det inte att som regeringen lägga miljardbelopp på att skattesubventionera hushållsnära tjänster, köksrenoveringar och sänkt inkomstskatt för höginkomsttagare i stället för att satsa på att säkra välfärdens långsiktiga finansiering eller stärka den svenska ekonomin och driva på utvecklingen för den gröna omställningen. När regeringen prioriterar de rika framför att ta tag i de växande klyftorna väljer Vänsterpartiet en annan väg, vilket framgår av vår budgetmotion. Det förslag till budget som Vänsterpartiet presenterar innefattar satsningar på att minska klyftorna och stärka den generella välfärden.

Fru talman! När det gäller den politiska inriktningen för utgiftsområdet vill jag inledningsvis framhålla det faktum att Sverige har stora och växande regionala skillnader. Som framgår av budgetpropositionen har dessa skillnader dessutom tilltagit som en konsekvens av den pågående pandemin. De ekonomiska konsekvenserna av pandemin är stora, och mest oroande är utvecklingen på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet vill bygga ett starkare samhälle som klarar av att ta hand om sina invånare oavsett om krisen är global och drabbar alla eller är personlig. Jag menar att det behövs en övergripande strategi för den regionala utvecklingspolitiken. Den ska bygga på långsiktighet, utvecklad samverkan, ett större regionalt inflytande och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet.

Tillgången till offentlig service är avgörande för att människor ska kunna bo och leva sina liv. Även statlig service måste finnas tillgänglig också på landsbygden. Det finns därför behov av satsningar för att tillgängliggöra viktiga samhällsfunktioner. I områden där det offentliga har monterats ned ser man en tydlig trend: Därefter stängs butikerna, och jobb försvinner. De senaste årtiondena har det offentliga varit först med att lämna landsbygden - och förorterna också, för den delen.

Jag vill se satsningar som berör samhällets alla delar. Staten måste ta ett övergripande ansvar och säkra att företag kan startas, växa och drivas vidare. Jag menar att det finns behov av en annan politik, en politik som innebär att alla i Sverige får samma chanser och att man kan lita på att välfärdssamhället fungerar och att man får bostäder och god offentlig service oavsett var man bor, vad man har för förutsättningar och vad man har för jobb.

Vi har förslag som jag tänkte nämna här på olika områden som påverkar den regionala utvecklingen. Till exempel presenterar vi inom näringslivspolitiken politik för att stötta personalägda företag. Vi föreslår att det statliga företaget Almi får ett tillskott för att utfärda lån med syftet att de anställda ska kunna få förutsättningar att ta över annars nedläggningshotade företag. Efter genomgång av affärsplanerna för de kooperativa företagen skulle Almi kunna bidra till att fler anställda själva skulle kunna rädda sina jobb.

Varför är då det här viktigt för den regionala utvecklingen? Jo, för att många av de företag som drabbas av generationsväxling utan tillgång till någon som kan ta över ligger i glesbygden eller på landsbygden. Till exempel nämns i rapporten Personalägda företag och den amerikanska ESOP-modellen av Witkowsky att tusentals norrlänningar riskerar att bli av med sina jobb eftersom det inte finns någon som kan ta över företaget när dess ägare går i pension. Problemet är särskilt stort i Norrlands inland. Bara i Skellefteå finns det 843 företag med en ägare som är över 60 år. De företagen har tillsammans över 3 500 anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Ett annat problem som bidrar till utarmningen av landsbygden är vissa partiers privatiseringsiver. Som exempel kan vi ta vården. Det är oftast långt till närmaste sjukhus när man bor på landsbygden. Det gör att det är extra viktigt med tillgängliga fungerande vårdcentraler med brett utbud. Samtidigt har vi sett hur de privata vårdcentralerna helt dissar landsbygden, eftersom de vill ge service där det är hög befolkningstäthet och man kan tjäna pengar.

Eftersom privatiseringsivern är så hög hos vissa partier avsätter de budgetmedel för att försöka locka de privata aktörerna. Men de misslyckas även då, för inte ens det stödet är i närheten av den vinst som de privata aktörerna vill ha. Varför inte använda de resurserna till att stärka de vårdcentraler som finns på landsbygden, så att de omfattar mer vård och blir mer tillgängliga som ett riktigt komplement till den långväga sjukvården? Eftersom vården är så ojämlik ur klassperspektiv men också geografiskt föreslår vi i vår budget att 1 miljard kronor ska gå till att stärka sjukvården i glest befolkade regioner.

Politiken kan inte vara annat än en sammanhållen politik, där man satsar tvärfunktionellt för att få rätt förutsättningar vare sig människor bor i glesbygd eller i förort. En utbyggd kollektivtrafik på landsbygd och i glesbygd skapar förutsättningar för minskade klimatutsläpp och stärkta förutsättningar att bo och leva även i glesbygd. Därför föreslår vi ett generellt statligt stöd om 2 000 miljoner kronor årligen för att möjliggöra billigare och utbyggd kollektivtrafik. Vänsterpartiet föreslår också ett statligt stöd om 500 miljoner kronor för drift av kollektivtrafik i glesbygds- och landsbygdsområden i form av till exempel anropsstyrd kollektivtrafik, byabussar och kanske även linjetrafik. Det är så man skapar förutsättningar för att folk ska kunna leva där de vill.

Inom utgiftsområdet Regional utveckling har vi ett konkret exempel som berör kommuner som har tagit ett landsomfattande ansvar för att skydda värdefulla skogsområden till förmån för den biologiska mångfalden. Dessa åtgärder är till för hela Sverige. Alla kan nyttja de områdena. Men de drabbar de kommuner där dessa skogar råkar finnas. Många av dessa finns i norra Sveriges inland. Dit vill vi öronmärka de 30 miljoner med vilka vårt anslag är större än regeringens. Det är pengar som dessa kommuner skulle kunna söka för att utveckla något annat och som skulle kunna kompensera för arbetstillfällen som går förlorade när man skyddar dessa arealer.

Camilla Brodin (KD)

Anf. 110 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Det är en metafor som passar in när vi pratar om regional utveckling. Sverige är till ytan ett stort land med genomgående låg befolkningstäthet vid sidan av några mer tätbefolkade regioner.

Vi kristdemokrater vill möjliggöra att alla delar av landet, med deras olika förutsättningar, ska kunna utvecklas och vara attraktiva på olika sätt. Allt ska kunna vara möjligt: att leva ett urbant liv med storstadens utbud och pulserande livsstil, att hitta sin egen takt i ett landskap som präglas av djupa skogar och den stora tystnaden - och allt däremellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Men då måste det finnas en grundläggande infrastruktur som säkerställer en trygghet och förutsägbarhet för medborgare och företag. Vi inser att olika delar av Sverige behöver varandra, och vi måste kraftfullt stoppa alla försök att skapa ett vi och de-tänkande. Det är inte land mot stad eller syd mot nord. Sverige är ett land med ett behov av att se styrkan i att samarbeta.

I dagsläget finns det dock utmaningar. Utmaningarna i dag mellan nord och syd har att göra med våra elprisområden. Nedläggning av kärnkraftsreaktorer i syd och nät som inte har kapacitet eller inte är färdigbyggda eller ens påbörjade gör att prisskillnaderna har blivit oerhört skilda beroende på var i landet man bor. Vi hör akutlarmen från industrin om att akut elbrist kan vara det som tvingar bolag att flytta utomlands, vilket skulle vara förödande för Sverige.

Fru talman! Den svenska hälso- och sjukvården har fortfarande ett gott rykte och står sig väl i internationella jämförelser. Framför allt de medicinska resultaten är många gånger i toppklass. I andra avseenden är dock intrycket att vårt hälso- och sjukvårdssystem tappat i jämförelse med tidigare. Regionernas ansvar för sjukvården anser vi behöver ses över. De oacceptabla väntetiderna och köerna till hälso- och sjukvården är det tydligaste exemplet, där vårdskulden bara ökar och ökar.

Vi kristdemokrater jobbar för en jämlik vård i hela landet. Men för att förbättra jämlikheten och kvaliteten i vården krävs det åtgärder på både lång och kort sikt. Kristdemokraterna anser att det långsiktigt är helt nödvändigt att hälso- och sjukvården ska övergå i ett statligt ansvar som ger bättre möjligheter och skapar utvecklingskraft. På kort sikt behöver sammanhållna vårdprocesser för patienterna skapas så att patienter dels blir mer delaktiga i sin egen vård, dels får ett bättre omhändertagande genom hela vårdkedjan.

Många av hälso- och sjukvårdens problem med väntetider, vårdköer och bristande patientsäkerhet har sitt ursprung i denna svårighet att skapa sammanhållna processer. Därför är det angeläget att vi även börjar prata hälso- och sjukvårdsfrågor när det gäller den regionala utvecklingen.

I spåren av coronapandemin ser vi nu ytterligare bevis på vilka olika förutsättningar de olika regionerna har när det gäller lika vård och förberedelse runt om i landet. Det behövs en nationell vårdplan för en jämlik vård i hela Sverige.

Fru talman! Som ni alla vet befinner sig Sverige i ett bekymmersamt och osäkert läge. Den stora och breda påverkan som coronapandemin har haft på samhället måste hanteras samtidigt som de samhällsproblem som fanns före pandemin och som i flera fall förvärrats. Det inkluderar inte minst de tilltagande skillnader som har uppstått mellan olika regioner som en konsekvens av den pågående pandemin.

När det gäller anslagen inom utgiftsområdet hade jag velat se en ökning av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder med 20 miljoner kronor under nästkommande år för att höja driftsstödet för våra butiker i sårbara och utsatta områden så att det kan komma fler dagligvarubutiker till del.

Den lokala dagligvarubutiken fungerar ofta som ortens nav. Förutom att invånarna har någonstans att handla det mest nödvändiga är butiken också en träffpunkt som bidrar till social sammanhållning. Om det finns en butik finns det ofta tillgång till ombudsservice från post, apotek och systembolag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Ett fungerande serviceutbud är många gånger grundläggande för att fler företag ska kunna finnas och utvecklas i bygden. Den tilltagande urbaniseringen är sannolikt en av de drivande faktorerna bakom att många butiker på landsbygden har fått svårare att investera i sin verksamhet eller tvingats lägga ned.

I dagsläget är det ungefär 270 butiker som tar del av det särskilda driftsstödet. Med tanke på butikernas nyckelroll i samhället och för att hela Sverige ska leva anser vi att det stödet borde höjas.

Fru talman! Vård, skola och omsorg är kommunala kärnuppgifter. Att bygga äventyrsbad och diverse landmärken är inte en kommunal uppgift. Statens motsvarande kärnområde är rättsväsendet, som är den kanske allra viktigaste funktionen staten har när det gäller samhällsservice.

Kristdemokraterna vill se en förstärkning av hela rättsväsendet i hela Sverige. Det är inte bara vissa utsatta områden i storstadsområdena som har fått eskalerande problem med trygghet och en brottslighet som äter sig in i vanliga människors vardag. Det har blivit verklighet i landets alla delar, och nu måste motkrafter mobiliseras för att vända utvecklingen.

Ett av många förslag som återfinns i vår budget gäller inrättande av fler domstolar runt om i landet. Centraliseringen av domstolsväsendet har gått alldeles för långt, och det är nu hög tid för en satsning på att återuppbygga rättsstatens närvaro på fler platser i landet.

Anf. 111 Monica Haider (S)

Fru talman! Det är riktigt roligt att få stå i riksdagens talarstol igen. Det var väldigt länge sedan. Det är kul att få vara här.

I dag debatterar vi NU2 Utgiftsområde 19 Regional utveckling. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

Vi behöver ha en politik som är bättre anpassad till de olika förutsättningar som finns både lokalt och regionalt. Sveriges landsbygder är olika. I södra Sverige, där jag bor, har vi väldigt mycket landsbygd men ganska korta avstånd. I norra Sverige däremot, där Birger Lahti bor, finns det också väldigt mycket landsbygd men med långa avstånd. Sedan har vi givetvis allt däremellan. Vi har helt enkelt olika landsbygder.

Det mest grundläggande är att vi har en välfärd som fungerar - skola, vård och omsorg. Det är fokus för oss socialdemokrater. Om inte välfärden fungerar är det svårt att få resten av livet att gå ihop, både för kvinnor och män och för jobb och tillväxt. Ett samhälle som håller ihop, där man hjälps åt, är ett starkare samhälle. Det är vad vi socialdemokrater ser. Det har vi inte minst sett nu i pandemins spår. Därför är satsningar på välfärden som vi gör i budgetpropositionen för 2021 väldigt viktiga. Det har vi sett. Vi har sett att vi hjälps åt och håller ihop. Vi klarar av att hålla ihop och hålla avstånd.

Det ska finnas service på rimligt avstånd där man bor. Därför är lanthandlarstödet viktigt och en förutsättning för de mindre butikerna på landsbygden. Det stödet fortsätter vi med i budgeten för 2021, och det är väldigt bra.

Här kan vi se att avståndet till en butik har minskat från 22 kilometer till 18 kilometer sedan vi införde stödet. Och det är också fler butiker i dag som får del av stödet än det var tidigare. Stödet har gjort att lanthandeln i Häradsbäck i Älmhults kommun, där jag bor, finns kvar, och tack vare det har den utvecklats väldigt fint.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Här kan handlarna få stöd till investeringar. Men också kommuner kan givetvis hjälpa till att hålla lanthandlarna vid liv genom till exempel kommunal service som bibliotek där kommunen betalar för den tjänsten. Ett annat bra exempel på det är i Lidhult, också i Kronobergs län, där det finns både ett fik och bibliotek.

För butiker på landsbygden är inte bara en butik utan också en mötesplats. Ofta finns det, som jag beskrev tidigare, möjlighet att ta en fika. Här kan vi se att pandemin har fått konsekvenser när vi ska hålla avstånd och inte vara för många på samma ställe. Min lokala handlare i Liatorp har som han inte gjorde tidigare börjat köra ut livsmedel till sina kunder två gånger i veckan. Han har också utökat öppettiderna så att de i riskgrupperna kan handla tidigt på morgonen. Vi ställer om, som sagt.

Fru talman! Regeringens mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft med en stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet.

För att uppnå det målet har regeringen fastställt fyra prioriterade områden:

Innovation och företagande

Attraktiva miljöer och tillgänglighet

Kompetensförsörjning

Internationellt samarbete

Det vi ser runt omkring i vårt avlånga land är att våra olika landsbygder inte utvecklas på ett sätt som är önskvärt överallt. Det vi däremot kan se just nu, åtminstone där jag bor och också på andra ställen, är att det är fler som flyttar till landsbygden i dag. Jag hoppas verkligen att det är ett trendbrott som fortsätter.

Något vi också kan se nu när vi har pandemin är att människor sitter hemma och arbetar i sitt sommarhus eller i sitt hem och upptäcker att det faktiskt kan fungera. Det ska bli väldigt intressant att följa den utvecklingen efter pandemin och se hur det kommer att fortsätta.

Där jag bor i Älmhults kommun säljs husen på landsbygden med detsamma, och priserna höjs ganska kraftigt. Det är unga människor som köper hus på landsbygden. De vill bo på landsbygden, vilket är väldigt hoppingivande för framtiden.

Fru talman! Därför måste infrastrukturen fungera. Därför lägger vi mer pengar till vägar, järnväg och bredband. Bredbandsfrågan är oerhört viktig, både för att kunna arbeta och utbilda sig på distans och för våra gröna näringar, oavsett om man är mjölkbonde eller växtodlare, där man behöver vara uppkopplad.

Att vi kan arbeta hemma har inte minst vi i riksdagen sett är väldigt viktigt nu under pandemin, och tillgång till bra uppkoppling är då givetvis en förutsättning. Därför skjuter vi till över 200 miljoner ytterligare till bredband i budgeten för 2021.

De gröna näringarna är en förutsättning för en levande landsbygd, för att hålla våra landskap öppna och för biologisk mångfald men också för vår livsmedelsförsörjning. Vi har mycket kvar att göra för att öka vår livsmedelsproduktion och vår försörjningsförmåga. Det är också bra för klimat och miljö att vi producerar maten i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Skogen är en annan del av de gröna näringarna som har stor betydelse för Sveriges välstånd, och skogen finns per definition på Sveriges landsbygd. Den är viktig för jobb, tillväxt, klimat och miljö.

Satsningen på gröna jobb i budgeten är viktig. För att klara klimatomställningen behöver vi ställa om till fossilfritt. Fonden för en rättvis omställning, JTF, blir viktig i detta arbete, där regeringen nu har utökat budgeten, men den kommer också att omfatta fler branscher och områden.

Besöksnäringen, som nämnts tidigare här i dag, var en av våra snabbast växande branscher. Mycket av den finns också på landsbygden. Man kommer hit för vår fina natur, där vi är unika med vår allemansrätt. Men besöksnäringen är också viktig för våra storstadsregioner.

Regeringen håller på att ta fram en strategi för besöksnäringen som kommer att bli ett viktigt verktyg för att utveckla näringen. Corona har slagit stenhårt mot besöksnäringen, som drabbades väldigt tidigt. Därför satsar regeringen över 100 miljoner på insatser inom kompetens- och affärsutveckling, ekoturism, stärkt förändringsförmåga och omställning. Det är viktigt för framtidens jobb. Här är också stödpaketen till företag viktiga.

Fru talman! Regionalpolitiken är lika viktig i staden som på landsbygden. Vi behöver satsa på jobb och tillväxt i hela Sverige. Stad och land är beroende av varandra. Det vi ser är att det är likartade problem i våra socioekonomiskt utsatta områden och på landsbygden med frånvaron av statliga myndigheter, kommunal och kommersiell service.

Sveriges övergripande utveckling har länge drivits på av oss som bor i dess lands- och glesbygd, som vaknar tidigare än alla andra för att se till såväl gård som mark och som bryter malmen som utvecklar Sveriges ekonomi. I en ny tid som ställer krav på digitalisering och hållbar utveckling behöver vi ha en politik som håller ihop landet och som bidrar till hållbar utveckling i såväl städer och tätorter som gles- och landsbygd. Därför behöver vi en regionalpolitik som utvecklar hela Sverige, stad som land.

Anf. 112 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Runt om i Sverige finns det, även under pandemin vi nu befinner oss i, ofta sprudlande företagsamhet och entreprenörskap. Det finns en vilja i våra större städer, på mindre orter, i glesbygd och på landsbygd. Men det finns också utmaningar.

En återkommande sådan handlar om miljötillstånd och långa handläggningstider. Det kan handla om företagare inom besöksnäringen som behöver något där strandskyddet kan ställa till det och hindrar viktig regional utveckling. Det kan också handla om större företag - nu senast var det LKAB i Norrbotten. Långa tillståndsprocesser kan göra att stora investeringar äventyras.

Fru talman! Jag kan inte se att regeringen lägger fram några stora förslag på det här området. Hur skulle man kunna kraftigt minska den tid det tar och de pengar man lägger ned som företagare för att få miljötillstånd och andra tillstånd på plats?

Personligen kan jag se att det här är en risk som gör att vi kan gå miste om viktig företagsamhet och ekonomisk utveckling i olika delar av landet. Om vi talar om grön omställning kan det också innebära att viktiga projekt försenas eller i stort äventyras.

Därför, fru talman, vill jag fråga Monica Haider vad hennes och Socialdemokraternas plan är för detta. Har man några idéer att komma med om konkreta regelförenklingar som underlättar för stora och mindre bolag när de vill göra viktiga investeringar?

Anf. 113 Monica Haider (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Som ledamoten vet är regelförenklingar något som vi alltid arbetar med, så även inom detta område. Vi jobbar med den frågan hela tiden.

Det jag kan konstatera när jag går igenom Moderaternas budgetmotion är att man kan läsa om alla utgiftsområden, men mellan 18 och 20 finns det ingenting. I budgetmotionen finns inga förslag på utgiftsområde 19, så jag kan bolla tillbaka frågan till Lars Hjälmered.

Tillståndsprocessen är ett sorgebarn lite överallt, ska jag villigt erkänna, men regelförenklingar är som sagt något vi jobbar med hela tiden. Vi lägger också ganska mycket pengar på det.

Anf. 114 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Svaret på varför vi inte har en motion på just det här området är att vi i vårt budgetförslag väljer att lägga lika mycket pengar som regeringen. Vi har ingen avvikande uppfattning i den delen.

Däremot kan jag konstatera att vårt parti har lagt fram ett antal konkreta förslag som rör miljötillståndsprocesser - inte att sänka kravnivån men att titta på hur man skulle kunna kapa tiderna ordentligt om till exempel en industri i någon del av Småland vill utveckla sin verksamhet. För det och för kommunala reningsverk, nya bostäder och annat brukar tillståndsprocessen ofta ta jättelång tid, och man vet inte riktigt vad utfallet blir.

Vi hoppas att man kan ta steg framåt, för det behövs om vi ska ha företagsamhet i olika delar av landet och inte bara i de stora städerna. LKAB och andra visar att det i stora delar av vårt land är avgörande att sådana här viktiga företagsamhetsprojekt går igenom. Men då måste vi ändra miljötillstånden.

Anf. 115 Monica Haider (S)

Fru talman! Något som vi gör är att koncentrera uppgifterna till vissa länsstyrelser så att inte alla länsstyrelser gör alla uppdrag. Hemma hanteras till exempel miljötillstånden av Länsstyrelsen Kalmar, inte av Länsstyrelsen Kronoberg. Det förbättringsarbetet pågår hela tiden.

Jag håller med ledamoten om att tillståndsprocesserna tar för lång tid. Det är något som vi jobbar med hela tiden.

Camilla Brodin (KD)

Anf. 116 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Under en längre tid har vi kristdemokrater varit ganska tydliga med att ansvaret för hälso- och sjukvården, som i dag ligger hos regionerna, bör överföras till staten.

Ledamoten Monica Haider lyfter fram vikten av tillgänglig och god vård och omsorg i hela landet. Samtidigt noterar vi att vårdskulden ökar. Den är i dagsläget inte acceptabel för ett välfärdsland.

Är det inte dags att Socialdemokraterna tar steget mot att pröva vårt förslag om att låta staten ta över ansvaret för sjukvården?

Anf. 117 Monica Haider (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Nej.

Camilla Brodin (KD)

Anf. 118 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Det var ju ett ganska tydligt svar från ledamoten.

Jag noterar att Socialdemokraterna i alla fall har gått mot att dela in Sverige i 6 regioner i stället för dagens 21. Det är ju ett steg på vägen.

Jag tror att vi måste fortsätta den här dialogen. För att vi ska få jämlik och god vård behövs det något annat än det vi har i dag. Vi har ju sett, inte minst nu i spåren av corona, hur olika det ser ut i landet. Likadant med cancervården.

Jag uppmanar er att titta på vårt förslag ytterligare en gång i stället för att avspisa det så direkt.

Anf. 119 Monica Haider (S)

Fru talman! Vi är helt överens om att vi måste ha en jämlik och rättvis vård i hela Sverige. Vi kan se att det skiljer sig åt beroende på var man bor. Men statlig styrning är inte alltid lösningen på alla problem här i världen.

Det vi gör i denna budget är att vi satsar väldigt mycket pengar på både sjukvården och äldreomsorgen för att vi ska få bättre tillgång och tillgänglighet i vården. Detta tror jag är framtiden - att vi satsar mer pengar på vården så att det blir mer likvärdigt i hela Sverige.

Peter Helander (C)

Anf. 120 Peter Helander (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det nya målet för den regionala tillväxtpolitiken är "utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet". Det som har tillkommit här är hållbarheten, och jag har väl inga större problem med det.

Det finns en annan textrad i förra årets betänkande: "en sammanhållen styrkedja av politiska mål från EU-nivå till regional nivå kan åstadkommas, vilket innebär att befintliga EU-medel och statliga tillväxtmedel kan styras till projekt som i högre grad kan bidra till hållbar utveckling".

Detta tycker jag är jättebra. Det som har fått mig att lite höja ett varningens finger - och kanske inte bara det, utan blåsa i alla trumpeter som finns - är det förslag som kom en fredag för ett par veckor sedan om taxonomi. Det handlar om den delegerade akten från EU där man pekar ut hållbara verksamheter för finansiellt stöd eller finansiella investeringar. Där pekar man ut den svenska skogen, vattenkraften och de svenska gruvorna, som ska leverera de produkter som vi ska ställa om samhället med, som icke hållbara.

Nu är denna fråga uppe - vi lyfter den i många utskott och kommer att lyfta den i EU-nämnden, och regeringen arbetar med frågan. Men jag är jätterädd att denna lista, där man pekar ut många av de svenska industrierna och verksamheterna, som är bland de bättre i världen när det gäller hållbarhet, som icke hållbara kommer att sprida sig till andra beslut inom EU, när den stora potten med miljarder kronor ska delas ut efter pandemin för att kickstarta ekonomin i Europa. Då kan en sådan här lista ligga farligt nära besluten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vi diskuterar utgiftsområde 19; det handlar om regionalpolitik. När vi ledamöter är uppe här och pratar om detta utgiftsområde - jag har själv gjort det genom åren - pratar vi om allt som handlar om landsbygd, om våra egna budgetar och så vidare. Men för den som lyssnar och kanske inte är så initierad handlar detta budgetområde om de regionala företagsstöden, transportbidraget, stöd till kommersiell service och regionalfondsprogrammen. Det är avgränsningen i denna budgetfråga. Jag kommer själv att göra lite utvikningar; det är inget märkligt med det.

Men vad är då regional tillväxt? Det är förstås mycket mer än det jag nyss räknade upp. När vi ledamöter är ute och träffar människor och företag ute i landet lyfter man förstås infrastruktur. Det är ett statligt ansvar som många klagar på. Det handlar om vägar, regionala flygplatser, bredband, järnväg och sjöfart. Det är alltså ett statligt ansvar att se till att detta fungerar i hela landet. Kompetensfrågan lyfter alla. Tillgången till riskkapital är också en svår fråga, framför allt utanför storstäderna, liksom tillgången till energi, som vi också har debatterat alldeles nyligen.

Fru talman! Hela landet ska leva - vad menar vi med det? Är det bara ett sätt att uttrycka sig? I Norge talar man om att ta hela landet i bruk. Det finns en stor skillnad, tycker jag, mellan att hela landet ska leva och att ta hela landet i bruk.

På landsbygden har vi mycket av våra tunga industrier. Vi har skog och gruvor, och vi producerar varor och energi där. Har man ingången att man ska ta hela landet i bruk innebär det en annan attityd än att hela landet ska leva. Att ta hela landet i bruk handlar om att även landsbygden och regionerna ska vara med och producera, och det är man. Landsbygden och det som finns utanför storstäderna kan inte få bli något slags Skansen, som man besöker när man vill ha semester.

De senaste dryga 40 åren har det skett en systematisk styrning mot centralisering, och därmed urbanisering, på ett sätt som ingen kanske egentligen velat se, men det har skett ändå. Landsbygdskommittén kom med ett förslag om att flytta ut, omlokalisera, 10 000 statliga jobb från Stockholm. Vi vet att det har skapats 10 000 jobb i Stockholm de senaste decennierna. Nu har man flyttat ut några tusen, och åtminstone 8 000 återstår att omlokalisera.

Sedan tycker jag att denna omlokalisering sker på ett felaktigt sätt - till någon förort till Stockholm och till universitetsstäder som redan har högre tillväxt än Stockholm har. Man puttar in mer. Det är egentligen stad nummer två och tre i regionerna som borde få dessa arbetsplatser.

Detta är också ett problem: Var sker tillväxten? Stockholm är en tillväxtmotor; det kanske man ska erkänna. Tillväxtmotorer och andra tillväxtorter suger åt sig investeringar. Man får högre utbildning och universitet - det blir ett självspelande piano.

Mellansvenska Handelskammaren kom med en rapport för ett par veckor sedan; jag har fått ta del av den även tidigare. De säger att 50 procent av exportvärdet i Dalarna registreras i Stockholm. Dalarna är Sveriges fjärde största län när det gäller export.

Då undrar man om detta har någon påverkan. Jag har tagit upp det med Näringsdepartementet. Korrigerar man för detta på något sätt? Nja, man vet om att problemet finns, så man tittar på det. Detta är ett sätt att säga att det inte görs. Det innebär att alltför mycket tillväxt ute i regionerna och på landsbygden registreras i storstaden, som i sin tur kan visa att man är en jättestor tillväxtmotor och därför behöver ännu fler investeringar i form av infrastruktur och så vidare. Detta måste vi alltså se över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag träffade nyligen några nationalekonomer på ett möte, och vi pratade om hur pandemin slår i Sverige. Den slår otroligt regionalt. Pandemin slår hårdast mot storstäder och mot tjänstesektorn. Besöksnäringen i storstäderna har drabbats otroligt hårt. När jag träffade besöksnäringen i Dalarna var de på väg att gå i konkurs, sa de, i april-maj. Efter sommaren visade det sig sedan att till exempel Idre Fjäll haft den bästa sommaren någonsin. Pandemin slår alltså otroligt olika i olika delar av landet och mot olika sektorer, förstås.

Jag känner en lanthandlare, Joel, som driver en Tempobutik i en by hemma i min kommun som har tappat halva sin befolkning. Vad gör han när han märker att marknaden sviktar? Han öppnar fyra digitala butiker i Mora, i de byar där bybutikerna har lagts ned. Man behöver inte träffa någon människa. Det är fantastiskt - man går in, öppnar och betalar med telefonen, skannar varorna med en kamera och går ut, och så får man kvitto i telefonen. Fantastiskt bra utveckling! Det är lite kul att en lanthandlare ger sig in och konkurrerar med centralorten.

Jag skulle vilja ta upp några andra saker. Jag var ju med i utredningen om kostnadsutjämning, Lite mer lika. Precis innan denna debatt diskuterade vi att det behövs ett nytt skatteutjämningssystem. Det är glädjande att alla partier är överens om att se över skatteutjämningssystemet. Det var tolv år sedan sist.

Jag tror att problemet ligger i att vi har helt olika ingångar när det gäller vad som ska komma ut av detta. Ibland är det inte heller partibundet, utan kommunalrådet läser längst bak i listan om det blir plus eller minus i skatteutjämningen och är därmed för eller emot förslaget.

Landsbygdskommittén har jättemånga förslag som jag tycker att man fortfarande missar. Kommunutredningen har en del förslag som jag inte ser bli verklighet. Skogsutredningen är på gång nu. Vi har tagit emot den, och nu ska vi se till att den blir bra - att vi värnar äganderätten och att skogsägare får betalt om äganderätten begränsas. Strandskyddsutredningen kommer nästa vecka. Då kommer även förslaget om fler servicekontor i landet. Det är många saker på gång som jag tror ska bli bra.

Fru talman! Jag vill avsluta med den uppmaning som jag har framfört tidigare när vi har diskuterat regionalpolitik och som jag tog upp nyss: Ta hela landet i bruk! Jag vill också önska mina kollegor och även presidiet en god jul.

Anf. 121 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Vi är mitt uppe i en coronapandemi som påverkar hela vårt land - både stad och landsbygd, företagare och offentliganställda. Men om vi håller oss till just företagsamheten kan vi se att det runt om i landet finns mängder av människor som driver enskilda firmor eller aktiebolag som har drabbats. Inte minst vet vi att områden som handel och besöksnäring liksom frisörer och andra inom tjänstesektorn är väldigt hårt drabbade.

Centerpartiet och Liberalerna är ju med och styr Sverige tillsammans med regeringspartierna och har varit med och förhandlat fram krispaketen. Det har varit ett antal extra ändringsbudgetar. Jag tycker att flera av stöden har varit principiellt riktiga, till exempel att kompensera drabbade företag som tappat i omsättning, men det har varit rätt oskickligt hanterat från regeringens och stödpartiernas sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Till exempel har det tagit åtta månader att komma fram med ett förslag om stöd till enskilda firmor, till exempel frisörer, och det kan ta uppemot ett halvår för ett företag att söka och få pengar för tappad omsättning i augusti eller september månad. Det blir en ryckighet mellan perioderna i omsättningsstödet - 50 procents tapp, 40 procents tapp och 30 procents tapp - och en jättelång handläggningstid hos relevanta myndigheter.

Jag vill fråga: Varför, Peter Helander, har ni gjort på detta sätt, och vad tänker ni göra för att styra upp detta, så att företag inte går i konkurs i onödan och i väntan på besked?

Peter Helander (C)

Anf. 122 Peter Helander (C)

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för att du tar upp dessa viktiga frågor!

Jag ska kanske inte berätta hur budgetförhandlingarna har gått till, men det är nog tack vare att Centerpartiet har varit med och förhandlat som stöden har kommit till över huvud taget. Och tack vare att andra partier, som Moderaterna, har tryckt på om att enskilda företag ska få stöd har det till slut blivit en ganska stor majoritet i riksdagen, och den utnyttjar vi för att påverka regeringen.

Det tar för lång tid, men inte alltid. Jag äger själv en del fastigheter genom mitt familjeföretag, och jag har själv varit med om att ge hyresrabatter till flera företag. Det var faktiskt i går som jag fick det sista beskedet, och jag hade ansökt i augusti. Tyvärr var det ett nekande besked. Det företag som jag försöker hjälpa att överleva är så illa ute att de har förbrukat en stor del av sitt aktiekapital. Då får man inget stöd. Då får jag alltså ta den kostnaden själv.

Lars Hjälmered har helt rätt i att det tar för lång tid. Jag var på ett möte med besöksnäringen i Dalarna för två veckor sedan, och där kom frågan: Hur länge överlever ni? Det var kanske bara 10 procent som sa att de kunde överleva tre månader till, medan de flesta sa att kunde överleva lite längre. Men det är väldigt olika mellan branscherna.

Restaurangbranschen och delar av handeln är värst ute. Jag har dock en i min släkt som är färghandlare, och där är det all-time-high. Det är alltså inte alla som har det dåligt. Men jag håller med dig, Lars Hjälmered, om att det tar för lång tid med handläggningen. Det är för mycket kontroll av företagen, tycker jag. Jag tycker att man borde kunna betala ut pengar snabbare och sedan göra en efterkontroll. Stödet behöver betalas ut snabbt.

Anf. 123 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag tycker att detta är ett rätt stort problem. Pandemin kom bildligt talat som en flodvåg, och jag tror att folk förstår att vi får ta de lagar vi har och de möjligheter som finns. Då var till exempel detta med skatt och anstånd en väldigt effektiv åtgärd för att hjälpa många företag runt om i landet. Jag tycker att det är bra att den möjligheten har förlängts.

Korttidspermitteringarna har ofta fungerat rätt väl, inte minst i industrin. Sedan kan man nog dra lärdomar när det gäller en del andra stöd, inte minst omställningsstöd och när det gäller omsättningsförluster. Det har ofta varit för högt ställda krav. Det har varit en osäkerhet med de villkor som har varit, till exempel när det gäller utdelning, och det har varit ryckighet. Likadant har det funnits andra problem för enskilda firmor och huruvida handelsbolag ska rycka in och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag är rädd för att bolag kommer att gå i konkurs om man inte styr upp detta omgående. Vi har ju problem framför oss också.

Peter Helander (C)

Anf. 124 Peter Helander (C)

Fru talman! Tack, Lars, för frågorna! Det har tagit för lång tid i vissa fall. Det tar för lång tid att få stöd utbetalt, och det blir likviditetsproblem.

Sedan tycker jag att man kan addera korttidspermittering, omställningsstöd, uppskjuten skatt och detta med att slippa sjukförsäkringskostnaderna. Vi har ju en bunt saker som man kan lägga ihop.

Jag skulle också önska att vi kunde rädda alla företag. Det vore fantastiskt. Detta är ju ett tillfälligt problem som blivit långvarigare än vad vi trodde från början. Friska, sunda företag måste vi hjälpa att komma över krisen, för de behövs när vi kommer ut igen. Det hoppas jag att vi gör snart. Jag ska inte säga några tider, för det är ingen som vågar göra det, men under våren och före sommaren hoppas jag att vi har företagen kvar. Därför behöver vi lägga mycket pengar på dem också.

Anf. 125 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack till föregående talare i denna viktiga debatt! I dag börjar ju chanukka, så jag kan väl börja med att önska en glad "christmukkah", som moderna människor i Sverige börjar fira i dag.

Jag skulle vilja försöka mig på ett alternativt svar på den eviga frågan om hönan och ägget. Faktiskt handlar den här berättelsen om hönan, ägget och räven. Det gör det ju lite tuffare för hönan, kan vi konstatera.

Om man har en höna eller kanske två hönor och kanske en tupp och vill ha fler hönor - man vill få ägg att sälja någonstans, man vill kanske äta fler ägg eller kunna sälja sina hönor - behöver man lite olika saker. Man behöver såklart foder till hönorna. Man behöver kanske värmelampor, så att äggen mår bra och så småningom kan kläckas. Man behöver ha isolering, så att det inte blir för kallt på hönsgården. Man behöver kanske någon form av stängsel runt den plats där hönsen bor.

Allt detta är alltså grundförutsättningar för att man ska få fler höns. Översatt till det politikområde vi talar om i dag handlar det om att man behöver utbyggt bredband, vägar som fungerar, utbildning som fungerar, energi och el, alltså den grundläggande infrastruktur som behövs i botten. Det är statens grundläggande åtagande för att vi ska kunna få tillväxt, för att hönorna ska bli fler och för att äggen ska värpas och kläckas så småningom.

Men utanför hönsgården finns det en massa rävar. Det spelar inte så stor roll hur många värmelampor, hur mycket isolering eller hur mycket foder man öser på hönorna om det hela tiden kommer in rävar och tar dem. Det kommer rovdjur och förstör för vår tillväxt, alltså för hönsen som vi ska föda fram.

Exempel på rävar kan vara höga skatter, tuff byråkrati, långa tillståndsprocesser och myndigheter som är svåra att ha att göra med. Även om man har infrastrukturen på plats kommer de att hindra tillväxt. Oavsett hur mycket stöd och bidrag man ger och hur mycket man än bygger ut infrastrukturen blir det ingen bra output om det kommer rävar och äter upp våra hönor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! I de här debatterna är det lätt för politiker att säga att man gör saker. Det är lätt att peka på 1 miljon här eller där i budgeten - sådant som ibland lite hånfullt brukar kallas för pressmeddelandepengar. Det är små satsningar här och där - en liten värmelampa som man sätter upp i hönshuset.

Men det är viktigt att komma ihåg att även om vi bygger isolering och värmelampor, även om vi öser på med foder och även om vi ser till att infrastrukturen fungerar går det inte att få tillväxt i hela landet om man inte också har ihjäl rävarna, alltså minskar byråkratin, ser till att förkorta tillståndsprocesserna och ser till att näringslivet mår bra med konkurrenskraftigt låga skatter.

Fru talman! I diskussionen om den regionala politiken tenderar vi politiker att gilla konflikter. Nu rör jag mig lite bort från rävberättelsen, för jag tror att ni har förstått poängen. En konflikt som många politiker gillar att måla upp, förstora och elda på är den konflikt som finns mellan stad och land. Men, fru talman, jag vill vända mig mot politiker som försöker göra svensk politik till en konflikt mellan stad och land, för det är faktiskt inte någon intressekonflikt mellan stad och land på riktigt.

Staden behöver hela Sverige, och de som bor utanför städerna behöver städer. Varför? Jo, vi behöver platser där tillväxt skapas och där jobb skapas, oavsett i vilken del av landet de finns. Vi behöver centrum för kunskapsutveckling och forskning, som ofta hamnar i städer. Men vi behöver också spetskompetens när det kommer till produktion. Vi behöver vår gruvindustri, vår skogsindustri och vårt lantbruk för att hela landet ska fungera och gå runt. Det finns ingen inneboende konflikt mellan stad och land. Vi är en och samma.

För att det ska fungera ordentligt tror jag att vi politiker behöver sluta att elda på denna konflikt och i stället se de likheter och möjligheter som finns.

Fru talman! Jag talade med en kollega som är politiker i en av våra nordliga kommuner och som poängterade likheterna mellan fjällkommunerna och skärgårdskommunerna i landet. Det finns likheter i fråga om antalet minuter som det tar att ta sig till arbetsplatsen. Det finns likheter i fråga om att service försvinner. Det finns likheter i fråga om att det inte alltid finns ett ordentligt utbyggt bredband. Det finns ofta likheter i fråga om socioekonomi. Det finns likheter i fråga om att det ofta är lokala ekonomier som är säsongsbaserade.

Jag talade med en annan kollega från en gammal bruksort, där bruket tyvärr har lagts ned och där strukturomvandlingar har gjort att människor har flyttat. Kollegan pekade på de socioekonomiska likheterna mellan våra bruksorter och våra förorter i Sverige. Det är också en sak som vi måste ha med oss. Man har liknande utmaningar oavsett var i landet man bor.

Det handlar i grunden om att se till att få bort rävar, få bort onödig byråkrati och få bort onödigt höga skatter som gör att människors drivkraft, människors frihet, människors entreprenörskap och människors förmåga att lyfta sig och platsen där de bor hålls tillbaka. Men det handlar också om att se till att den grundläggande infrastrukturen finns. Om man ska etablera ett företag ska man alltid veta att det finns energi, att det finns el och att det finns utbildningar som fungerar. Det handlar om att vi nu i coronans spår tar vara på de möjligheter som finns när till exempel många universitet har blivit bättre på distansundervisning och distansutbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i detta betänkande. Jag är glad över skattesänkningarna. Jag är glad över de skatteåtgärder som Liberalerna har fått med i budgeten som helhet och som vi kommer att få med. Jag är glad över de förslag som rör infrastrukturutbyggnaden och som finns med i just denna del av budgeten. Och jag uppmanar mina riksdagskollegor att fundera på det där med rävarna lite mer och att inte bara fokusera på värmelamporna.

Anf. 126 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! I medierna häromdagen var det en butikshandlare som vädjade till näringsministern och de övriga samarbetspartierna om ett tydligare och tidigare stöd för dem som drabbats hårt av coronapandemin.

I ett av etermedierna häromdagen vädjade en frisör som drev sin verksamhet som enskild firma på samma sätt om stöd för sin privatekonomi och för företagets överlevnad.

När det gäller enskilda firmor vet vi att riksdagen fattade ett beslut i juni månad, där man ställde kravet på regeringen att återkomma. Det blev åtta månader in i krisen som näringsministern och övriga regeringen kom med ett sådant förslag till riksdagen.

Vi vet också att det för tusentals företag är en ohyggligt lång handläggningstid för en del av de stöd som finns. För många företag handlar det bokstavligen om deras överlevnad. De har kanske brottats med konsekvenserna av pandemin under våren. De har kanske använt en hel del av det egna kapitalet. De kanske till och med har skjutit till egna pengar. De har vidtagit de åtgärder som de kan vidta - de har till exempel sagt upp personalen eller korttidspermitterat. Och så kommer det en andra våg. Och det är en ryckighet och osäkerhet i det som Joar Forssell, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har förhandlat fram.

Jag tänkte bara fråga Joar Forssell om hans och Liberalernas ansvar i detta. Hur tänker ni bidra till att ta Sverige ur de problem som nu drabbar företagare?

Anf. 127 Joar Forssell (L)

Fru talman! Då kan jag meddela ledamoten Hjälmered att det som vi har gjort i detta samarbete är att vi har lyft in saker som permitteringar. Vi har lyft in både omsättningsstöd och omställningsstöd. Vi har lyft in de åtgärder som ligger på skattesidan. Vi har drivit dessa saker. Hade det inte varit för Liberalernas medverkan i denna konstellation hade vi inte sett de företagsstöd som faktiskt har gjort att många företagare har klarat sig och klarar sig.

Men jag vill säga att jag håller med Lars Hjälmered om att det har varit för hattigt. I grunden är det problematiskt - och det har Liberalerna lyft fram - att man kan presentera åtgärder som handlar om smittskydd och som innebär att vissa i praktiken får näringsförbud utan att samtidigt presentera de kompensatoriska åtgärderna.

Regeringen väljer att presentera restriktioner. Det har tyvärr inte gjorts tillsammans med januariavtalspartnerna. Det är någonting som regeringen gör. Därefter träder förhandlingar in, och i de förhandlingarna har vi drivit frågan om de ekonomiska hjälpmedel som jag tror att både jag och ledamoten Hjälmered egentligen tycker om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vi har kritiserat detta. Jag hoppas att vi kommer att få Moderaternas stöd när processen går vidare, när vi diskuterar pandemilagstiftning och så vidare längre fram, i fråga om att kompensatoriska åtgärder bör presenteras samtidigt som restriktioner.

Fru talman! Det handlar i grunden om att regeringen, när man fattar beslut om restriktioner, också ska få ett underlag vad gäller ekonomin. Man ska veta vad det är man fattar beslut om, och där ingår vilka kompensationer som kommer att krävas.

Anf. 128 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Det var väl så sent som i går som regeringens företrädare presenterade ett utkast till en så kallad pandemilag. Jag tror att initiativet är rätt, för dagens lagstiftning har varit kantig och konstig. Vissa verksamheter har fått hålla stängt, till exempel nöjesparker. Andra verksamheter, som djurparker, har kunnat hålla öppet. Det går inte att försvara och förklara för en omgivning. Det är alltså rätt att göra detta.

Men det är för mig obegripligt att regeringen kan komma med detta utan att koppla det till att företag ska få kompensation. Det är över huvud taget inte acceptabelt för Moderaterna. Detta måste tydligt gå hand i hand.

Sedan har vi det som har varit nu. Jag tycker att en lärdom så här långt har varit att det har tagit för lång tid för Liberalerna och de andra januaripartierna att komma överens om att stöd faktiskt behövs. Det har tagit för lång tid för er att komma med konkreta lagförslag om omställningsstöd och annat i riksdagen. Sedan har det tagit alltför lång tid för myndigheten att fatta beslut. Ett antal tusen företag som riskerar att gå i konkurs har hamnat i kläm.

Jag hoppas att ni bidrar till att försöka styra upp detta inpå nyåret.

Anf. 129 Joar Forssell (L)

Fru talman! Det låter nästan som att Lars Hjälmered har läst någon av Liberalernas debattartiklar i detta ämne. Precis de saker som Hjälmered lyfter fram är saker som Liberalerna gång på gång har lyft fram.

Ekonomiska stöd krävs, och de krävs i tid. Det krävs att de når fram. Personer och företag, oavsett bolagsform, ska kunna få stöd som kompenserar för coronarestriktionerna.

Jag ser fram emot att tillsammans med Lars Hjälmered och hans parti och andra partier i riksdagen jobba för att vi i framtiden ska få en lagstiftning som innebär att regeringar behöver presentera kompensatoriska åtgärder samtidigt som de presenterar restriktioner.

Det handlar i grund och botten dels om att det skapar en rättssäkerhet för våra företagare och ser till att vi kan ha företag också i framtiden, dels om att man ska kunna ha ett beslutsunderlag.

Lorena Delgado Varas (V)

Anf. 130 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag reagerade lite på Joar Forssells paralleller mellan skatt och hönesmaskande rävar.

Men nu pratar vi om regional utveckling. Vi har sett att samhällsservicen har lämnat lands- och glesbygden. Man har gjort en rad förändringar som har försvagat landsbygden, och många känner att de inte kan bo kvar där de faktiskt har sina jobb, sina hem och så vidare eftersom det är så pass stor skillnad mellan att bo i lands- och glesbygd och att bo i storstäderna. Man har sett hur vårdcentralerna och sjukvården har lämnat orten, kollektivtrafiken är icke existerande och så vidare. Man skulle kunna säga att stängslet inte är underhållet på grund av att det saknas skattefinansiering och att fodret inte längre är näringsrikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Som ledamoten tog upp frågan känner jag lite att man glömmer vilken skillnad skatter faktiskt gör i sådana här områden. Man glömmer också hur viktigt det är för företagen. Man ska inte glömma att drivkraft och innovation många gånger skapas tack vare skattebetalarnas stöd. Företagare behöver väldigt många saker runt omkring sig för att få företagen att funka. Man behöver vägar, sjukvård, bostäder och så vidare. Annars kan man inte ha företag ute i gles- och landsbygden.

Anf. 131 Joar Forssell (L)

Fru talman! Det är helt rätt att man behöver vägar, skolor, sjukvård, polis, rättsväsen och en massa saker oavsett var i landet man bor. Detta är saker som det finns satsningar på i budgeten. I min berättelse om räven och hönan är detta värmelamporna och det som man föder upp hönorna med.

Poängen här är ju att vi också måste låta människor, oavsett var i landet de bor, få använda sina drivkrafter, få använda sin frihet och få sin plats att blomstra. Man måste kunna starta ett företag, en verksamhet som ser till att det ekonomiska välståndet växer, som ser till att det blir en bättre plats att leva och bo på också för andra och som ser till att vi får en mer levande landsbygd överallt i hela landet. Det är där rävarna, alltså de höga skatterna, de långa tillståndsprocesserna och den tuffa byråkratin, sätter käppar i hjulet.

Fru talman! Ledamoten frågar mig om jag inte vet vilken skillnad skatter gör. Jo, jag vet att en hög skatt innebär att en person som växer upp med små ekonomiska marginaler inte får någon möjlighet att spara ihop till ett startkapital eller en insats till en lägenhet eller ett hus. Jag vet att höga skatter på landsbygden, till exempel, gör att människor väljer att flytta därifrån. Jag förstår att höga skatter gör att det blir svårare för företagare också utanför städer att anställa kompetent arbetskraft.

Fru talman! Jag kan meddela ledamoten att jag känner till vilken skillnad den höga skatten i vissa av våra landsbygdskommuner gör. Den gör så att tillväxten inte kan ta fart, och den gör så att vi i framtiden inte får råd att bygga den infrastruktur, de värmelampor, som efterfrågas.

Lorena Delgado Varas (V)

Anf. 132 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Ibland får man känslan av att det är svårt att starta företag i Sverige. Det är det faktiskt inte jämfört med i andra länder.

Det man behöver är till exempel bättre lånegrunder. I dag finns det knappt banker ute i landsbygden som har koll på vilka svårigheter som finns för att starta ett företag under de premisserna. Även företagare behöver känna social trygghet, och där tror jag att vi kan göra mycket mer än i dag.

Det är sådana åtgärder som företagarna behöver. Att förenkla regler och så vidare har regeringen jobbat med, men det finns andra saker. Man behöver kanske se till att man använder våra medel på rätt sätt. I dag gör man inte det. I dag försöker man till exempel få företag att öppna privata vårdcentraler ute i landsbygden trots att de inte vill, eftersom de inte tjänar tillräckligt med pengar. Sådant går våra skattepengar till.

Anf. 133 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! I fråga om den grundläggande sociala infrastruktur som staten ska ta ansvar för finns det ingen skiljelinje i svensk politik: Alla partier i den här kammaren vill ha skola, sjukvård, omsorg och infrastruktur som funkar runt om i hela landet. Vi har lite olika idéer om hur det ska gå till, men alla är med på det.

Det är lite märkligt - eller kanske egentligen inte - att Vänsterpartiet säger sig veta vad företagare behöver och vill ha. Det råkar vara samma saker som Vänsterpartiet alltid tycker att man ska ha, oavsett vilken grupp man pratar om.

När jag pratar med företagarföreningar och enskilda företagare säger de till mig att de behöver regelförenklingar, minskad byråkrati och sänkta skatter. Det måste bli enklare och billigare att anställa var än i Sverige man bor. De ber helt enkelt om sin frihet, och det är någonting som Vänsterpartiet ofta har svårt att ge näringsidkare, så också i den här debatten.

Anf. 134 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Politiken för regional utveckling ska ge alla delar av Sverige möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. Det gäller städer, tätorter, landsbygder och glesbygder. Möjligheterna att bo, leva och verka i hela landet måste förbättras.

Vi behöver en grön återhämtning - en grön omställning som hejdar klimatförändringarna, en grön omställning som gör Sverige till ett fossilfritt välfärdsland med jobb, trygghet, service och ekonomisk utveckling. Vi behöver en grön återstart för att möta den kris som utlösts av coronapandemin och starkt påverkat situationen på arbetsmarknaden och för många av våra företagare runt om i landet.

Den gröna given är EU:s instrument för att starta om ekonomin i en hållbar väg med massiva offentliga investeringar. Det handlar om satsningar på att styra privat kapital till klimat- och miljöåtgärder med ett samordnat finansiellt system som ska främja hållbarhet, som stöder omställningar i alla sektorer.

Sverige utsågs häromdagen för fjärde året i rad till det land som ligger längst fram i klimatarbetet. Det är jag och Miljöpartiet mycket stolta över.

Med anledning av den pågående pandemin har EU beslutat om ett mer flexibelt regelverk för EU:s sammanhållningspolitik för programperioden. Inom ramen för React-EU har EU även föreslagit mer medel. Medlemsstaterna kan själva utifrån regelverket bestämma hur de här pengarna ska fördelas och vilket fokus som insatserna ska ha.

I Sverige kommer insatserna att bidra starkt till den gröna och digitala omställningen, och med strukturfondspartnerskapen har vi en politisk och ekonomisk kraft som kan bidra i det arbete som kommuner, regioner och företag runt om i hela landet är med och tar initiativ till. Från och med nästa år får satsningarna en starkare koppling till klimat, miljö- och energiomställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

En bekant kontaktade mig för någon vecka sedan. Hon hade lyssnat på en klimatprofessor. Så viktigt och intressant, sa hon. Men hon saknade den positiva klimatvisionen. Vi behöver bli mer klimatpositiva. Vi ska inte bara nå negativa utsläpp, utan vi måste också se till att kunskapen om klimatomställningen som politikens prioritering nummer ett måste bli mer känd.

Vi måste bli bättre på att beskriva det positiva med att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland, att Sverige ska vara ett land med friskare luft, renare vatten, friskare människor, bättre mat och med en stark framtidstro. Vi måste berätta att åtgärder för klimat och skydd av natur hänger ihop, att det skapas fler jobb, att den ekonomiska utvecklingen kan stärkas när pengar investeras och när investerarna söker hållbara projekt att investera i.

Att Sverige ställs om är inget hot. Det är klimatförändringarna som är hotet.

Klimatlagen och klimathandlingsprogrammet lägger grunden för vår positiva berättelse om hur vi ska klara av klimatomställningen. Arbetet pågår för fullt. Redan för 20 år sedan startade vi kraftfullt med att fasa ut villaoljan. Det var tack vare Miljöpartiet. Nu måste vi öka på takten för att ersätta alla fossila bränslen och utveckla smartare lösningar som drar mindre energi, som utvecklar smarta elnät och leder till ett smartare Sverige, ett grönare Sverige och ett mer sammanlänkat Europa. Vi behöver satsa på bredband, utbildning, företagande och social inkludering.

Effekterna av megatrenderna globalisering, digitalisering, klimatförändringar och demografiska förändringar formar det ekonomiska landskapet i landsbygderna starkt. Jag har sett flera samhällsdebattörer reflektera över att urbaniseringen kanske kan hejdas om våra digitala arbetsformer som vi utvecklar nu under pandemin kan finnas kvar efter corona.

Digitalisering kan verkligen stärka arbetet för landsbygdernas utveckling. När jag besökte Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman visade de att utvecklingen av de digitala vårdformerna inte bara ger bättre vård till människor i glesbygd utan också större miljövinster. Att digitaliseringen ska ha sin kraftkälla och utvecklingspunkt i glesbygden är en stor och viktig poäng för Sverige. I glesbygden är den demografiska utvecklingen som den ser ut nu den demografiska utveckling vi kan se i städerna om 20 år. Därför ska vi utveckla ny teknik och nya lösningar också på landsbygden i dag.

Vi borde nog kalla Region Västerbottens satsning inte bara Glesbygdsmedicinskt centrum utan även för framtidsmedicinskt centrum.

Fru talman! Vi behöver prata mycket mer om omlokaliseringen av jobb i våra myndigheter. En av de satsningar som regeringen gör på området naturnära jobb ger möjligheter att få fler jobb i bland annat SGU i Malå. Det är viktiga jobb för en liten ort i Västerbotten.

Jag har själv besökt SGU och pratat med dem som jobbar där. De naturnära jobben behövs för att säkerställa att gamla borrkärnor täcks över så att de inte skadar djur och natur eller människor som rör sig i skogarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Teknikutvecklingen behövs, men det behövs också människor och företag som kan vara med och förändra. Landsbygdens företag har en mycket viktig roll i omställningen till ett grönare och koldioxidsnålare samhälle. Landsbygdens företag är med och skapar en livskraftig landsbygd med arbeten, välfärd och bostäder. Ett hållbart utnyttjande av naturresurser är grunden för en starkare ekonomi. Satsningar på biologisk mångfald i skogen är grunden för Sveriges exportframgångar i skogssektorn. Klimatanpassning, riskförebyggande motståndskraft och minskad sårbarhet måste vara grunden för övergången till en cirkulär biobaserad ekonomi.

Klimatomställningen ska vara rättvis. Den ska göras så att människor och regioner kan hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna som omställningen till ett klimatpositivt Sverige innebär. Fonden för en rättvis omställning kommer att bidra till att stål-, mineral- och metallindustrin i övre Norrland kan ställa om.

Den tunga industrins omställning kräver absolut mycket el. SSAB:s och LKAB:s omställning bygger på produktion av vätgas att använda i sina processer. För den typen av produktion passar det bra med stora mängder förnybar el och de vindkraftssatsningar vi ser i Norrland. Det kan vara bra att känna till att åtminstone KD nämnde att kärnkraften inte passar bra till just detta.

Fru talman! Sverige står inför stora utmaningar. Landsbygden är viktig. Vi ledamöter i Sveriges riksdag representerar hela landet, och vi måste jobba mer för hela landet.

Anf. 135 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Skogen är ett område som jag tycker förenar svensk ekonomi, grön omställning och en levande landsbygd. Vi vet att det har funnits, och finns, ett antal frågor som är utomordentligt viktiga för skogen, skogspolitiken och inte minst de ett par hundra tusen skogsägarna.

För några år sedan stoppades den stora diskussionen om den så kallade biotopinventeringen. Det finns nu en pågående diskussion om det som kallas taxonomi, det vill säga om svenskt skogsbruk ska klassas som hållbart eller inte hållbart. Häromdagen kom ett förslag om att tillsätta en skogsutredning.

Fru talman! Jag vill ta upp den sista punkten med Maria Gardfjell. Är det hennes, Miljöpartiets och de andra samarbetspartiernas inriktning att öka de skogliga avsättningarna? Eller handlar inriktningen på politiken, givet den utredningen, om att minska avsättningarna och därmed stärka äganderätten i den svenska skogspolitiken?

Anf. 136 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Lite senare i kväll ska vi diskutera det område som handlar om skogspolitiken. Då kan vi gå in mer noggrant på området.

Det är helt riktigt att Skogsutredningen lade fram sitt förslag i förra veckan. Det är en omfattande utredning som innehåller många olika delar.

Jag tror inte att det finns något enda politiskt parti eller en aktör inom skogsområdet som är nöjda med hela utredningen, utan det finns åsikter om många delar i detta. Det visar lite grann att Skogsutredningen ändå har tagit sitt ansvar på allvar och försökt att lägga fram ett väl balanserat förslag. Med tanke på att vi är många som är lite sura på Skogsutredningen hoppas jag att vi kan få en bättre dialog om skogsfrågorna i framtiden. Det förtjänar näringen, skogen och naturvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

För Miljöpartiet är det viktigt att det finns två stora ambitioner. En är att vi måste klara klimatutmaningen. En annan är att vi också måste klara den biologiska mångfalden. Det är en självklarhet för oss att det ska gå att ta fram en politik som förenar de delarna. Varför är det så viktigt? Jo, för att de internationella forskarna på området biologisk mångfald och klimatforskarna samstämmigt säger att det är helt nödvändigt att klara målen för den biologiska mångfalden om vi också ska klara klimatmålen.

Anf. 137 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Politik är att vilja, brukar det heta. Jag noterar att bland de fyra samarbetspartierna tolkar man just skogspolitiken helt olika, om inriktningen är att öka avsättningar och minska äganderätt eller om det handlar om att hålla igen på det senare för att öka äganderätten. Miljöpartiet och de andra behöver vara tydliga; vad är inriktningen framåt, så att de 300 000 privata skogsägarna vet vad inriktningen på politiken är?

Vidare diskuteras nu den så kallade taxonomin. Det finns ett konkret förslag som Skogsindustrierna och andra hävdar är utomordentligt dåligt för skogspolitiken och kan äventyra den hållbara svenska skogsbruksmodellen. Delar Miljöpartiet uppfattningen att det är ett dåligt förslag från EU-kommissionen som borde stoppas eller dras tillbaka?

Anf. 138 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag är väldigt glad över att Sverige är ett land som har många enskilda skogsägare. Det är viktigt för vårt skogsbruk att vi har det.

Jag är själv delägare i en skogsfastighet i norra Västerbotten, och jag tycker att det är viktigt att vi just har ett fokus på de små skogsägarna och inte lämnar dem i sticket. När de ska sälja sin skog till de stora skogsbolagen, som vill exportera till marknader i andra länder och ställer krav på att den biologiska mångfalden i skogen ska skyddas, får vi inte lämna den lilla skogsägaren i sticket och säga: "Du får betala dina inventeringar själv. Du får ha kunskap att klara detta själv." Det fungerar inte,

Taxonomin är jätteviktig. Den kommer att ge Sveriges företag mycket pengar att investera för.

Eric Palmqvist (SD)

Anf. 139 Eric Palmqvist (SD)

Fru talman! Ledamoten Gardfjell nämnde perioden när vi fasade ut villaoljan. Jag är gammal nog att minnas när morfar bytte sin gamla oljepanna mot en kombipanna. I den kunde man såväl elda med ved och använda elpatron som stödelda med olja. Vad jag kan minnas från den tiden skulle han inte ha drabbats av något slags malusskatt om han hade behållit den gamla pannan. Det får mig osökt att tänka på bonus-malus-systemet, vilket är någonting som inte minst Miljöpartiet älskar att driva.

Nu vill man höja malusdelen för landets bilägare. Då tänker jag på en familjebil som exempelvis Volkswagen Tiguan, som har haft en fordonsskatt på ungefär 2 500 kronor om året, nu kommer att ha en fordonsskatt på ungefär 14 500 kronor. Det är en bil som är fyrhjulsdriven, säker och populär, inte minst på landsbygden. Kan man från Miljöpartiets sida se att det kan gå ut över familjeekonomin för folk som bor på landsbygden när man propagerar för en utfasning av den här typen av bilar innan det finns ett vettigt alternativ som löser det transportbehov människor har även i glesbygd?

Anf. 140 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Tack för frågan, Eric Palmqvist! Jag älskar att prata om bilar eftersom jag en gång i tiden var väldigt engagerad i föreningen Gröna Bilister.

Det som är viktigt när det gäller bonus-malus är att det gäller nybilsförsäljningen. Det är oerhört viktigt att så snabbt som möjligt få de nya, fossilfria bilarna att rulla ut på marknaden så att det i ett senare skede ska finnas gott om andrahandsbilar att köpa för oss som inte nödvändigtvis behöver köpa en ny bil. Jag vet att det är många som bor på landsbygden som resonerar som så att de inte vill betala de extra pengar det kostar bara att köra hem bilen från bilhandeln, så att säga. I stället köper man gärna en begagnad bil.

Nu behövs det mycket nya bilar på marknaden, så att vi kan gå över till mer eldrift och till biogas. Vi behöver naturligtvis också fortsätta med de investeringar som finns inom ramarna för Klimatklivet, och delvis även stadsmiljöavtalen, för att säkerställa att vi kan göra en omställning av trafikpolitiken.

Eric Palmqvist (SD)

Anf. 141 Eric Palmqvist (SD)

Regional utveckling

Fru talman! Registreringsstatistiken talar sitt tydliga språk: De nya elbilarna registreras i storstäderna, och de bilar som drabbas av malusskatten hamnar i glesbygd.

Jag noterar att inställningen alltså är att nya, säkra bilar med den senaste tekniken och de senaste konstruktionerna mest ska finnas i storstad. Det ska gagna dem som bor där. Med det resonemanget ska de som bor i glesbygd nöja sig med begagnade bilar. Det känns inte attraktivt i mina öron; jag tycker väl att de som bor i glesbygd och har långa avstånd och vilt på sina vägar kanske är de som skulle vara bäst främjade av att ha nya, säkra och moderna bilar. Så kommer dock inte att bli fallet med den politik som ledamoten Gardfjell föreslår.