Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2019/20:UbU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 december 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

25,5 miljarder till studiestöd (UbU2)

Cirka 25,5 miljarder kronor miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Mest pengar, cirka 17,7 miljarder, går till studiemedel. Cirka 4,4 miljarder går till studiehjälp. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till en ändring i studiestödslagen som innebär förtydliganden om avskrivning av studielån.

Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-10-22
Justering: 2019-12-12
Trycklov: 2019-12-13
Betänkande 2019/20:UbU2

Alla beredningar i utskottet

2019-10-22

25,5 miljarder till studiestöd (UbU2)

Cirka 25,5 miljarder kronor miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Mest pengar, cirka 17,7 miljarder, går till studiemedel. Cirka 4,4 miljarder går till studiehjälp. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Regeringen föreslår även en ändring i studiestödslagen som innebär förtydliganden om avskrivning av studielån.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-12-17
Debatt i kammaren: 2019-12-18
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:UbU2, Utgiftsområde 15 Studiestöd

Debatt om förslag 2019/20:UbU2

Webb-tv: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 28 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Fastän det var mer än 30 år sedan jag tog studenten minns jag det som en väldigt lycklig dag. När min väninnas dotter Alice tog studenten i våras sa hon att det var livets dag. Man hade klarat av både grundskolan och gymnasiet. Vilken lycka!

Hela livet stod framför för mig, men det fanns också en osäkerhet. Vad ska jag bli när jag blir stor? Kommer jag att klara av det jag vill bli? Denna osäkerhet delade jag med många, och även nu finns en stor oro, framför allt om man inte har klarat sina gymnasiala studier. Alla studier visar att det är mycket lättare att få ett jobb om man har klarat av gymnasiet och självklart även eftergymnasiala utbildningar.

Tack vare Sveriges unika studiestödssystem kunde jag läsa till både specialistsjuksköterska och specialistläkare. Tack vare detta system har mina söner oändliga framtidsmöjligheter. Jag vill att alla ska känna denna trygghet.

Herr talman! Studiestödssystemet ger fantastiska möjligheter att studera på alla nivåer både i Sverige och utomlands. Mycket har dock förändrats sedan jag tog studenten för 30 år sedan. Många börjar studera senare i livet. Många skaffar familj under studietiden. Ett stort antal kommer att behöva byta arbete senare i livet. Det är inte som tidigare då man kanske behöll samma arbete tills man fick sin guldklocka. Ett stort antal behöver komplettera sina kunskaper då arbetslivet har förändrats väldigt mycket.

För att anpassa sig till förändringar i samhället och till arbetsmarknaden, innovationer eller olika förutsättningar i livet behöver vi följa med i dagens förändringar. Studiemedelssystemet måste följa med. Vi talar därför om ett omställningspaket. Moderaterna har under en period drivit detta. Tyvärr ställer sig den S-ledda regeringen lite kallsinnig till det. Den säger att den eventuellt kan tänka sig en utredning där man kan se över om det går att höja åldersgränsen för hur länge man får studiemedel. Det räcker inte att lösa problemen med att utöka antalet studieplatser om människor inte kan klara sin studiefinansiering.

Den svenska och globala ekonomin förändras i snabb takt. Sverige är högteknologiskt, och vi har nog alla förutsättningar att bli digitaliseringens vinnare och kunna importera och exportera mycket mer än tidigare. Det kräver dock att vi omprövar både hur arbetsformerna ser ut och hur möjligheten att komma vidare i arbetslivet ser ut.

Vi ser ett längre arbetsliv framför oss. Då behövs större kompetensutveckling och även fler karriärbyten. Detta kommer att bli mer regel än undantag.

Det betyder att kunskap och kompetens får större betydelse för att man ska få trygghet på arbetsmarknaden. Oron hos många ungdomar i dag består i funderingar om huruvida man kommer att få ett jobb och kunna stanna kvar på arbetsmarknaden. Det finns också en stor oro över utbildningen.

Herr talman! Moderaterna investerar 159 miljoner i ett omställningspaket med följande fyra förändringar:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi vill höja fribeloppet till 200 000 kronor per kalenderår för att stärka möjligheterna att arbeta samtidigt som man studerar. Detta ser vi som en stor möjlighet för dem som kommer att komplettera sina tidigare arbetskunskaper med nya studier.

Vi vill ha fler extra studieveckor för dem som har fyllt 40 år. Vi vill öka från 40 till 60 veckor. Det är väldigt stor skillnad.

Vi vill höja åldersgränsen för studiemedel till 60 år.

Vi vill öka beloppet som studerande över 25 år med barn kan få från 3 800 till 5 000 kronor per månad. Detta är en stor skillnad som kanske innebär en avgörande möjlighet att studera i den här åldern under familjebildning.

Moderaterna avstår från ett ställningstagande när det gäller beslutet om statens budget för utgiftsområde 15, men vi hänvisar förstås till vårt utmärkta särskilda yttrande.

Med det vill jag önska talmannen, mina kollegor och all personal fina och lediga helger.

(Applåder)


Anf. 29 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Marie-Louise Hänel Sandström nämner lite kort vad Moderaterna vill. Det är det bra att man gör. Men samma ledamot nämner inget om vad Moderaterna bestämt sig för att inte gå med på av de förslag som regeringen nu genomför, nämligen studiestartsstödet. Ni säger nej till det, Marie-Louise Hänel Sandström. Ni säger nej till att låta 6 000 av de personer som står längst bort från arbetsmarknaden få möjlighet att bedriva grundläggande studier som kan leda till jobb och som också gör det. Ni säger nej till dem genom att säga nej till studiestartsstödet, för de här personerna skulle av olika skäl inte studera annars.

I er motion skriver ni att ni vill göra andra saker. Ni vill tillföra arbetsmarknadsåtgärder på ett annat utgiftsområde, nämligen nr 14. Men ni talar inte om vad det är ni faktiskt vill göra. Ni bara säger att den här summan ska finnas kvar på arbetsmarknadsområdet. Vad är det, Marie-Louise Hänel Sandström, som Moderaterna vill erbjuda de här 6 000 personerna?


Anf. 30 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Pia Nilsson för frågorna, som vi också har diskuterat tidigare. Jag tycker att det är en bra moderat politik att berätta vad vi vill framföra och vad vi vill göra. Det är oftast det som är lättast att tala om. Som sagt är det mycket vi vill göra.

Studiestartsstödet infördes 2017 och ansågs då av många kommuner vara krångligt. Det ansågs att det var för få som sökte det och att det inte gav de möjligheter som man hade tänkt när man införde detta.

Därför hänvisar vi till andra arbetsmarknadsåtgärder. Man kanske får anstränga sig att läsa om dem inom utgiftsområde 14. Vi pratar om kortare utbildningar och nischade utbildningar. Vi pratar om lärlingsutbildningar. Vi har många andra möjligheter att erbjuda utbildningar, till exempel tillsammans med företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är inte så att vi tänker strunta i nästan 6 000 personer, tvärtom. Vi vill ge alla möjligheter som finns, men inte på det här sättet, eftersom studiestartsstöd anses vara dyrt och inte särskilt framgångsrikt.


Anf. 31 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Jag tror inte att Marie-Louise Hänel Sandström har läst CSN:s utvärdering, för den visar verkligen att studiestartsstödet är lyckosamt och väldigt framgångsrikt. 286 av 290 kommuner har anslutit sig. 96 procent av budgeten, det vill säga av dessa 410 miljoner kronor, är redan upptagna. Ändå står den moderata ledamoten och säger att detta inte är bra.

De personer som får studiestartsstöd läser till exempelvis undersköterska, fordonsmekaniker eller barnskötare. De får inte möjligheten att göra det om Marie-Louise Hänel Sandströms partipolitik skulle vinna riksdagens gehör. Vad har du för svar? Vad säger du till de 6 000 personer som med er politik utestängs från att få jobb inom bristyrken? Vad har Marie-Louise Hänel Sandström för svar att ge?


Anf. 32 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Herr talman! Jag tackar Pia Nilsson för följdfrågorna. Jag anser inte alls att vi utestänger dessa personer. Jag ser det som att vi ger dem andra möjligheter. Ibland kan man införa någonting som man tror på och anser är bra, som studiestartsstödet. Sedan inser man att det inte är bra, och då tycker jag att man kan göra en omprövning. Det är det vi har gjort inom Moderaterna. Vi har i stället andra förslag som ger stora möjligheter. Det finns andra möjligheter, till exempel lärlingssystem och att man arbetar mer tillsammans med företag. Det gör man också i många olika kommuner.

Vi ser många olika möjligheter för dessa personer. Jag tänker inte säga att de är utestängda från arbetsmarknaden, tvärtom. Vi ger dem andra möjligheter. Vi vill inte använda ett stöd som vi inte anser fungera.


Anf. 33 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Även jag vill ta upp studiestartsstödet. Det är ett stöd som riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden, har en kort tidigare utbildning och kan komplettera den för att få nödvändig kompetens, så att de kan söka ett jobb och komma in på arbetsmarknaden på områden där det i dag råder väldigt stor brist. Vi har en kompetensbrist i många yrken, till exempel inom vården. Det finns många bristyrken där de här människorna skulle kunna komma in, men de behöver en gymnasieexamen. Gymnasieexamen är mer eller mindre ett krav i dag för att komma in på arbetsmarknaden. Ändå vill ni dra ned på detta.

En annan sak som utmärker sig i er budget är att ni vill ge tillbaka studiemedel till poliser som utexamineras. Det är egentligen två frågor. Hur tänker ni vad gäller kompetensbristen? Det här stödet har visat sig fungera. Jag tror att man kan läsa utvärderingar på väldigt olika sätt. Vi kan återkomma till det. Varför drar ni bort det stödet för att i stället föra över pengar till poliser?

Det ser ut som en röd tråd. Man tar pengar från dem som står längst bort från arbetsmarknaden med behov av utökad kompetens och lägger pengar på den repressiva makten, på poliser. Finns det en röd tråd där? Är det en tanke som ser ut som en händelse eller en händelse som ser ut som en tanke? Ska man se det som ett paket? Förklara också gärna varför just poliserna ska ha den här möjligheten och inte alla andra bristyrken där vi behöver få in fler i utbildningar och få ut fler på arbetsmarknaden.


Anf. 34 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Jag tackar Mats Berglund för frågorna, som jag känner igen från ett tidigare replikskifte.

Vi tycker att studiestartsstöd som metod inte är bra och inte fyller sitt syfte. Som jag har förklarat tidigare ser vi andra möjligheter att få in de här personerna på arbetsmarknaden. Jag kan instämma i att man kan läsa en utvärdering på olika sätt. Vi har läst den på det här sättet. Studiestartsstödet har kostat för mycket och har inte gett önskad effekt.

Vi vill därför se andra möjligheter, som jag har nämnt tidigare, till exempel olika nischade utbildningar och mycket mer kontakt med företag. Vi pratar om lärlingsutbildningar. Vi pratar om att hjälpa till så att man kan bedriva eftergymnasiala studier. Det finns många möjligheter att komma in på arbetsmarknaden på andra sätt. Ett sätt som inte fungerar är någonting som vi inte vill ha kvar. Vi vill använda skattepengarna ansvarsfullt.

Nästa fråga handlade om satsningen på poliser. Jag tror inte att någon här har missat det som tyvärr sker i samhället i dag. Det begås många våldsbrott. Det sker sprängningar. Många känner sig hotade. Ungdomar blir rånade. Det är tyvärr väldigt mycket sådant som sker i vårt samhälle. Studier är förstås mycket bra, men det behövs också fler poliser. Vi ser att poliser slutar med sitt yrke och till exempel börjar arbeta som försäkringsrådgivare eller någonting annat i stället. Många vill inte läsa till polis. Vi vill stimulera till att studera till polis. Vi vill att människor med olika etniciteter och olika bakgrunder ska vilja läsa till polis. En möjlighet är då att få den här hjälpen via studiemedlet.

Den röda tråd som Mats Berglund nämner ser jag inte. Vi har sett en åtgärd som vi inte tycker fungerar, och vi har sett ett yrke som vi vill prioritera i den här omgången. Det kan kanske komma andra yrken att prioritera, men nu ser vi att behovet av fler poliser är ytterst stort.


Anf. 35 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Det var bra att få höra att det inte är ett paket. Det hade, tycker jag, varit ett lite jobbigt sätt att lägga fram en budget.

Jag tycker naturligtvis också att det är väldigt viktigt att vi utbildar fler poliser. Men jag tror att det finns andra sätt att locka till polisutbildningen och polisyrket. Jag vet inte heller om det är ett underskott i antalet personer som söker polisutbildningen. Det är ganska många som söker, men det är ganska höga krav för att komma in.

Det finns naturligtvis väldigt många yrken där det råder kompetensbrist och där det skulle behövas fler som söker. Att bara välja ut poliser på det här sättet kan upplevas som ganska orättvist.

Åter till studiestartsstödet! Jag nämnde att man kan läsa utvärderingar på olika sätt. Jag tror att ni hade läst utvärderingen och bestämt er uppfattning redan innan den kom. Som Pia Nilsson tog upp visar utvärderingen väldigt tydligt att det här var ett pricksäkert stöd.


Anf. 36 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Tack, Mats Berglund, för ytterligare frågor.

Vad bra att Mats Berglund talar om hur vi har läst utvärderingen. Självklart är det inte så vi har läst utvärderingen. Jag tror att vi i Moderaterna är nästan mest noggranna med att vi vill ha utvärderingar som är tillförlitliga, och vi läser dem väldigt noga. Vi läser dem dock inte innan de har kommit, utan vi när de har kommit och man har sett hur det har fungerat.

Jag fick frågan om varför man satsar på polisyrket igen. Man har inte haft lika många sökande. Man har även diskuterat om man skulle sänka kraven för att komma in på polisutbildningen. Det är ett sätt att stimulera att söka till polisen.

Det finns många yrken som behöver stimuleras på olika sätt. Vi kan se andra lösningar. Den här lösningen presenterade vi nu i det här sammanhanget. Vi kan säkert återkomma med fler lösningar. Just nu såg vi att detta behöver prioriteras.

Vi vill se att fler söker, fler med olika studiebakgrund och kanske senare i livet. Man kanske har jobbat med någonting annat och sedan vill bli polis. Därför är detta en möjlighet att stimulera till att söka till polisutbildningen i olika åldrar och med olika möjligheter. Därför satsar vi på detta.


Anf. 37 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag skulle vilja fortsätta på det spår som såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet redan har berört. Det handlar egentligen om en ännu bredare syn.

Om man tittar på Moderaternas budget som tidigare röstades igenom med hjälp av Sverigedemokraterna, den budget som har gällt fram till nu, ser man att Moderaterna tillsammans med Sverigedemokraterna minskade resurserna till studiestödet med mer än 300 miljoner kronor. När vi tittar på Moderaternas förslag är det över 300 miljoner kronor som tas bort från utgiftsområdet för studiestöd.

Hur man än vrider och vänder på frågan - som Marie-Louise Hänel Sandström försökte att göra i de tidigare replikskiftena - kommer vi inte ifrån att Moderaterna helt enkelt vill se mindre resurser till att stötta alla individer i vårt samhälle för att kunna studera på lika villkor. Det gäller speciellt dem som står längst från arbetsmarknaden och saknar gymnasiebehörighet.

Jag undrar bara: Hur går det ihop när ni samtidigt sänker skatterna, vilket ni också gjorde i förra budgeten? I förra budgeten som ni röstade igenom sänkte ni skatterna med över 13 miljarder kronor. Ni lägger återigen fram förslag som skulle ha sänkt skatterna med många miljarder för de inkomsttagare som har landets allra högsta inkomster.

Moderaterna är i en tid där de hellre vill ställa olika människor, folkgrupper, och så vidare, mot varandra. Om vi ställer de studerande som behöver studiestartsstödet mot de miljardärer och miljonärer som ni vill stötta, hur går det ihop?


Anf. 38 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Tack, Daniel Riazat, för frågorna, som följer ett tidigare spår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Självklart vill vi stödja studenter på olika sätt. Vi vill stödja alla som vill studera i olika åldrar. Därför berättade jag tidigare i mitt anförande om ett omställningspaket på 160 miljoner som är väldigt bra och som den Sledda regeringen tyvärr har sagt nej till.

Vi talar om att öka fribeloppet för att människor ska ha möjlighet att arbeta och studera samtidigt. Vi talar om att höja åldersgränsen för att kunna studera senare i livet. Det kan också vara så att de som hade sökt studiestartsstöd är lite äldre. Vi vill också öka möjligheterna att studera när man har barn, till exempel, och kunna klara det ekonomiskt.

Jag tycker inte att vi struntar i dem som ska studera. Vi vill tvärtom se fler möjligheter. Vi vill också samarbeta mer med företag. Vi vet att till exempel Volvo säger att de måste utbilda 30 000 för att kunna fortsätta arbetet nu när det är mer digitalisering och det har förändrat arbetsmarknaden.

Jag tycker att Moderaterna satsar mycket på att få in människor på arbetsmarknaden, kunna behålla dem på arbetsmarknaden och att stimulera människor i olika åldrar att studera. Ledamoten Daniel Riazat säger här att studier är viktiga för att komma in i arbetslivet. Det stöder vi på många olika sätt.

Jag undrar varför den S-ledda regeringen inte säger ja till vårt omställningspaket för 160 miljoner som jag talar om här. Det kan jag fråga mig.


Anf. 39 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Debatten och min kritik mot Socialdemokraterna tar jag jättegärna med Socialdemokraterna och inte med Moderaterna.

När det kommer till den fråga jag ställde kan vi allihop notera att det inte kom något svar. Vi ser hur Moderaterna vill sänka skatterna med många miljarder, och det har de även gjort tidigare. Det går inte riktigt ihop med att de å andra sidan sänker det stöd som vi skulle kunna ge till studiestödet och det utgiftsområdet.

Man kan inte säga att man tycker att man ska hjälpa, ska satsa mer och att man tycker att det är viktigt och sedan inte visar det i de reella siffrorna.

Det ni till exempel visade när ni satt vid regeringsmakten under åtta år var att ni höjde påminnelseavgifterna för CSN från 200 kronor till 450 kronor. Det har gjort att tusentals studerande har hamnat i en väldigt problematisk situation med skulder.

Jag menar helt enkelt att ni väljer att göra det här. Ni väljer att satsa mindre på studiestöd och mer på landets höginkomsttagare.


Anf. 40 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Daniel Riazat, för ytterligare frågor.

Som moderater ansvarar vi för hur skattepengar fördelas. Det kan vara så att man satsar pengarna på andra områden. Som vi nämnde när det handlade om studiestartsstöd satsar vi mer pengar på arbetsmarknadsåtgärder i stället. Man har också rätt att flytta pengar. Det är inte så att vi tänker ta bort pengar, Vi satsar på olika sätt i stället. Vi satsar även på omställningspaketet. Jag ser att vi gör det på olika sätt.

Vi vill inte missgynna dem som ska studera, tvärtom. Vi anser att studier är vägen till jobb och vägen till att komma in i samhället. Jag ser inte de motsättningar som ledamoten Daniel Riazat ser. Jag ser att vi flyttar pengar och gör andra satsningar. Det tycker jag är ansvarsfullt att göra.


Anf. 41 Michael Rubbestad (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Sverigedemokraternas förslag var att satsa mer medel på utgiftsområdet studiestöd än regeringen, ungefär en halv miljard mer. Men då en majoritet av riksdagen beslutade att låsa sig vid ett lägre tak, samt baserat på hur regelverket är utformat, kan jag inte yrka bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag på området. Men jag vill meddela att jag ställer mig bakom det särskilda yttrande som Sverigedemokraterna har lämnat in.

I år är det exakt 100 år sedan Hjalmar Oskar Ahlberg 1919 erhöll det första svenska studielånet. Det var 1 500 kronor för ett helår som skulle betalas tillbaka inom loppet av tio år.

Sedan 1919 har Sverige utvecklats. År 1965 lades grunderna för det system vi har i dag, som är ett väl utvecklat studiestödssystem. Det är kanske ett av världens mest generösa för att möjliggöra studier för människor från alla samhällsklasser oavsett den enskilde individens unika förutsättningar.

Sverigedemokraterna vill bevara detta generösa system, eftersom samhället tjänar på en välutbildad befolkning. Det är rättvist med ett studiestödssystem där alla människor får möjlighet att studera och utveckla sina kunskaper och förmågor. I vissa avseenden behövs ett ännu mer generöst system. I andra avseenden har systemet enligt vår uppfattning blivit alltför generöst.

Satsningar på specifika grupper som innebär en snedfördelning och ojämlikhet är negativt. Likaså är satsningar utan samhällsnytta eller förväntade positiva effekter negativt.

Studiemedel motsvarande den neddragning som görs av Sverigedemokraterna på utgiftsområde 17 för det så kallade Kunskapslyftet föreslog vi i vår områdesmotion även skulle dras ned för utgiftsområde 15 för 2020.

Neddragningen avser satsningen på att personer skulle motiveras att söka utbildningsplatser på folkhögskolan. Den som läser på folkhögskola erhåller inte betyg utan enbart studieomdömen. Det betyder att den som studerar på folkhögskolan hamnar i en ojämn konkurrens, eftersom man på arbetsmarknaden måste konkurrera mot andra utbildningar som ger betyg. Man är helt enkelt inte lika attraktiv på arbetsmarknaden.

Ska vi satsa på folkhögskolorna bör vi även kunna erbjuda regelrätta betyg, något som vi i Sverigedemokraterna föreslagit sedan tidigare och som bör fasas in i verksamheten.

Studiestartsstödet, som infördes av regeringen i juli 2017, kan inte tolkas annorlunda än att det är avsett för just nyanlända personer. Syftet med satsningen skapar orättvisa mellan grupper där andra än nyanlända är hänvisade till att finansiera sina studier med studielån.

Studiestartsstödet som bidragsform innebär att den nyanlände slipper ta studielån under en period. Stödet innebär en ojämlik snedvridning i studiefinansieringen. Förlängd möjlighet att ta studielån är i sådana fall ett exempel på ett bättre alternativ.

Den internationella samarbetsorganisationen OECD granskar varje år utbildningssektorn i medlemsländerna. En faktor som organisationen tittar på är den så kallade utbildningspremien, det vill säga hur mycket du tjänar på att plugga vidare jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Sverige brukar hamna i botten. Den senaste undersökningen var tyvärr inget undantag. Sverige har den klart lägsta utbildningspremien av samtliga OECD-länder och är därmed det land där det lönar sig sämst att skaffa sig en hög utbildning. Samtidigt har vi en välfärdssektor som står inför stora problem där bristen på exempelvis lärare, sjukvårdspersonal och poliser beskrivs som akut. Den ekvationen går inte ihop.

För att ge incitament till studenter att utbilda sig till yrken där det råder brist på utbildad personal på arbetsmarknaden föreslår vi därför ett riktat bidrag i form av förhöjt studiebidrag med 1 000 kronor extra per månad under studiemånaderna. Detta gäller de studenter som tar examen inom ett bristområde, vilket avser några av de tio utbildningar där störst brist på utbildad arbetskraft på arbetsmarknaden förekommer.

För 2018, som är den senaste statistiken, är dessa tio följande: distriktssköterskor, tandhygienister, sjuksköterskor, förskollärare, grundskollärare, operationssjuksköterskor, speciallärare, ämneslärare, receptarier och civilingenjörer inom teknisk fysik. Andelen tomma platser varierar mellan 76 procent och 86 procent. I de värsta fallen utbildar vi alltså bara 14 procent av det faktiska behovet. Ett högre studiebidrag om 1 000 kronor per månad skulle sannolikt locka fler studenter till dessa utbildningar, något som även riksdagens utredningstjänst tillstyrker. Vi satsar därför i vår budget 770 miljoner för just detta ändamål.

Sverige ska vara ett land där människor kan bo, verka och ha barnen i skola även utanför de större orterna. Det råder lärarbrist i glesbygd, vilket behöver åtgärdas. Med glesbygd avser jag de områden som av Jordbruksverket klassas som antingen landsbygd eller gles landsbygd, vilket är totalt 194 av Sveriges 290 kommuner. En tredjedel av Sveriges befolkning bor i dessa kommuner.

Det behöver bli attraktivt att arbeta i dessa områden. Examinerade lärare som tar anställning i de områden som av Jordbruksverket klassificeras som glesbygd föreslår vi ska få avdrag med 15 procent på sin studieskuld för varje år de arbetar där. Riksdagens utredningstjänst landar i slutsatsen att en sådan reform kostar mellan 80 och 230 miljoner, beroende på vilka antaganden som görs. För att säkerställa att reformen går att genomföra utan några om och men valde vi därför att budgetera för hela beloppet om 230 miljoner för fler förskollärare, fler grundskollärare, fler ämneslärare, fler yrkeslärare samt KPU-studenter som tar anställning på landsbygden.

Den nuvarande polisbristen i vårt land beror delvis på brist på incitament för att söka sig till och stanna kvar i yrket. Det krävs flera omfattande reformer i syfte att uppnå en väl dimensionerad och väl fungerande polismyndighet. En betald polisutbildning i form av en successiv proportionerlig avskrivning av studielån för dem som arbetar i myndigheten är en åtgärd som bör ligga till grund för just det arbetet.

Åren 2013 till 2019 utbildades mellan 670 och 1 200 poliser per år. 651 studenter av 17 498 sökande har antagits till utbildningen för vårterminen 2020. Det är alltså 369 platser för 2020 som gapar tomma. Av dessa studenter anställs sedan enligt statistiken 87-97 procent varje år. Av dem som faktiskt anställs väljer sedan 4,2 procent att sluta som polis inom fem år. Vi har med andra ord en lång väg att gå om vi ska nå den uttalade intentionen om 10 000 fler polisanställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi föreslår därför i vår utgiftsområdesmotion att studielån för poliser ska skrivas av med 20 procent per år i fem år under tiden som den anställde polisen arbetar vid myndigheten. För 2020 budgeterar vi 100 miljoner för att finansiera denna reform. Reformen ökar, enligt oss, incitamenten för personer att söka sig till och arbeta kvar vid myndigheten.

Det finns många politiska områden där de olika partierna i riksdagen står långt från varandra. Det kunde vi se senast i förrgår. Jag bedömer dock inte att studiestödsområdet är ett sådant område. Jag är snarare övertygad om att vi alla skulle kunna komma överens om ett antal reformer och förändringar som skulle kunna leda till att Sveriges ställning som trygg kunskapsnation faktiskt stärks ytterligare.

Med den utsträckta handen vill jag avsluta mitt anförande, och jag vill önska våra talmän, tjänstemän, ledamöter i utbildningsutskottet, övriga ledamöter i riksdagen och våra statsråd en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 42 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Michael Rubbestad och Sverigedemokraterna säger nej till att låta 6 000 individer som står längst bort från arbetsmarknaden få en grundläggande gymnasieutbildning som leder till jobb. Ni säger nej till den möjligheten för de 6 000 individerna som i dag får studiestartsstöd. Ni vill ta bort 410 miljoner kronor, det vill säga ni vill stänga dörren för dessa 6 000 individer.

Hur lyder motiveringen till detta? Jo, ni säger följande, och jag tror att Michael Rubbestad nämnde det i sitt anförande: "Studiestartsstödet . är avsett för nyanlända personer. Syftet med satsningen skapar orättvisa mellan grupper där andra än nyanlända är hänvisade till att finansiera sina studier med studielån." Så lyder Sverigedemokraternas motivering.

Då vill jag bara tala om att ni far med osanning, Michael Rubbestad. CSN har tittat på detta. I dagsläget är det fråga om 1 972 nyanlända av 6 000. Om vi gör en snabb överslagsräkning är det ungefär en tredjedel. Ni påstår att stödet är avsett för nyanlända. Alltså faller ert resonemang helt och hållet. Det betyder också att ni stänger vägen för Arne Andersson från Sundsvall som också läser och får studiestartsstöd eller alla andra.

Det är ett cyniskt sätt att resonera att peka ut gruppen nyanlända, som ska klä skott för att ni inte vill anslå 410 miljoner till 6 000 individer som står längst ut, längst bort, från arbetsmarknaden.

Vad har Michael Rubbestad för svar till dessa 6 000 individer?

(Applåder)


Anf. 43 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Det vi debatterar i dag är alltså utbildningsutskottets betänkande om utgiftsområde 15, som gäller studiestöd. Vi har den alla här. Det står i klartext i dokumentet att "en stor del av målgruppen för studiestartsstödet är nyanlända". Det står i klartext i det här dokumentet. Det har inte Sverigedemokraterna eller jag författat.

Det står också på CSN:s hemsida att du måste uppfylla ett visst antal kriterier för att erhålla studiestartsstödet. Du måste ha varit arbetslös i minst sex månader. Du ska ha en kort tidigare utbildning och ha ett stort behov av utbildning för att få ett arbete. Stödet riktar sig i första hand till dig som inte har en gymnasieutbildning sedan tidigare. Du får inte ha studielån, och du får inte ha tagit bidrag från CSN de tre senaste åren. Däremot finns inga krav på att vara svensk medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Om vi tittar på kraven sammanlagt är det en extremt liten grupp som ens faller in under kriterierna för att kunna erhålla ett studiestartsstöd. Vad var tanken med stödet från början? Jo, den var följande: "Tanken är att locka in arbetslösa med låg utbildningsnivå som inte annars tänkt börja en utbildning." Den skulle vara "en morot för dem att börja plugga". Med studiestartsstödet skulle de slippa ta studielån.

Så som Sveriges politik på området ser ut i dag har alla människor samma möjligheter. Vi tror på den enskilda individens vilja att komma in i systemet, att vilja utbilda sig. Vi anser att alla förutsättningar som behövs redan finns. Vi ska inte rikta satsningen mot enskilda grupper, utan vi ska ha ett brett system som är öppet för alla att ta del av svensk utbildning.


Anf. 44 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Det här är Sverigedemokraternas studiestödspolitik. Här tror man att alla har samma möjligheter. Varför tror Michael Rubbestad att 6 000 individer inte väljer studiemedel? Den möjligheten finns. Det är därför att de av olika skäl inte klarar av det.

I den utvärdering som CSN har gjort för 2018 ställer man uttryckligen frågan: Vad fick dig att studera? Då är det 8 procent som svarar studiestartsstöd. Resten säger att de vet att de vill och måste studera för att få ett jobb, men de vågar inte ta studielån eftersom de inte vet om de klarar av att studera. De är inte vana att studera.

Men 36 procent går sedan vidare efter de max 50 veckor som det går att få studiestartsstödet och tar studiemedel. Då har de fått kvitto på att de klarar av sina studier. Klarar de inte av sina studier måste de ändå betala lånet. Det är därför de inte börjar studera.

Det är cyniskt av Sverigedemokraterna att utestänga dessa 6 000.

(Applåder)


Anf. 45 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna tror på den enskilde individens ansvar. Det är upp till var och en om man vill bli en del av det svenska samhället. Staten ska inte subventionera eller bekosta en ovilja.

Vi säger också att anledningen till att man behöver studiestartsstödet är att man sedan ska kunna få ett jobb. Men arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft som inte behöver någon egentlig utbildning. Bara häromdagen pratade jag med ett företag i Göteborg som har jättestor brist på arbetskraft. De behöver folk som kan komma in och hjälpa dem att rensa fisk. Vi kan gå igenom vad du behöver göra på en halvtimme, säger de. Du behöver inte kunna svenska. Men kommer du hit är vi beredda att betala för det. Du får ett jobb. Du får ganska snabbt fast anställning. Du kommer att få bra betalt. Och du kommer garanterat att bli en del av det svenska samhället, för här lär vi oss svenska. Här håller vi ihop.

Det kommer att lösa sig ändå. Vi behöver inte studiestartsstödet för att få in folk i arbete. Så enkelt är det.

(Applåder)


Anf. 46 Mats Berglund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag ska fortsätta på samma tema som jag var inne på tidigare och som också Pia Nilsson var inne på.

Studiestartsstödet är ett stöd som riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden och har låg utbildning. Genom detta stöd kan de studera, få kompetens och komma in på arbetsmarknaden.

Det vill ni dra undan, egentligen utan att komma med något annat förslag. Er motivering, kan man läsa i häftet som ledamoten Michael Rubbestad viftade med alldeles nyss, är att studiestartsstödet skapar orättvisa villkor eftersom övriga studerande hänvisas till att ta studielån för att finansiera sina studier.

Då har jag en fråga. Poliser vill ni ju gärna hjälpa genom att skriva av studielånet. Blir inte det samma orättvisa i så fall?

Min andra fråga gäller folkbildningen, som Michael Rubbestad var inne på i sitt anförande. Hela grunden för folkbildningen är ju att det är en fri utbildning som har väldigt fria ramar. Man lär tillsammans i samtal med varandra. Det ska inte vara regler och läroplaner och sådant som styr folkbildningen. Det är liksom hela idén.

I sitt anförande framhöll Michael Rubbestad att Sverigedemokraterna vill gå in med statliga regleringar, betygssystem och sådant. Jag tror att ni har en väldigt negativ syn på folkbildningen rent generellt. Ni vill också dra ned på stödet till folkbildningen ganska rejält. Hur ser Sverigedemokraterna på folkbildningen?


Anf. 47 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att jag inte förringar folkhögskolan på något vis. Där finns många bra utbildningar, som i vissa fall kan leda till nischade jobb. Men verkligheten är den att mycket av studierna på folkhögskola inte leder vidare till andra studier. Om du inte får ett regelrätt betyg är det svårt att komma vidare. Att du inte får ett konkret betyg gör också att du inte blir lika attraktiv på arbetsmarknaden.

Vi menar att betyg ska införas på folkhögskolan, men de bör till en början införas på frivillig basis. Det var det jag menade med att vi vill fasa in det. Runt 60-70 procent av lärarna på folkhögskolan är behöriga lärare. Det är ungefär vad som finns på gymnasienivå, så det finns egentligen ingen anledning till att folkhögskolorna inte ska kunna erbjuda samma sak. Det var den ena frågan.

För att gå vidare till frågan om att studiestartsstödet är orättvist finns det ett antal kriterier som gör att många människor inte kan ta sig in den vägen. Om man har haft studielån eller inte uppfyller något av de andra kriterierna är man begränsad; då kan man inte få det stödet. Vi vill ha ett studiesystem som är likvärdigt för alla. Det är jämlikhet för oss. Alla människor ska ha exakt samma möjligheter, och vi kan inte bekosta en ovilja att komma in.

Huruvida vi ska satsa på poliser, ja, man kan kanske tycka att det är en snedvridning. Men där har man en helt annan möjlighet. Alla människor har ju möjlighet att söka den utbildningen. Där är man inte begränsad på samma sätt. Alla människor är såklart inte lämpade att bli poliser, men det finns helt andra möjligheter att söka sig in på utbildningen. Det är det jag menar.


Anf. 48 Mats Berglund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag tycker ändå att ni sverigedemokrater ställer grupp mot grupp på ett sätt som ni i er egen motion säger att man inte ska göra, men ni väljer olika grupper.

Jag tycker fortfarande inte att ni har något svar på hur gruppen som får studiestartsstöd ska komma in i arbete. Det här är ju en bra satsning som med precision har hittat den gruppen.

Jag skulle också vilja passa på att fråga om de tio utbildningar ni har valt ut som ska få 1 000 kronor mer i månaden. Ska verkligen politiken gå in och peta i utbildningar på det sättet? Vi har ju en bred kompetensbrist på akademiker. Det är inte bara dessa utbildningar, utan det gäller brett för akademikeryrken.

Det kan till exempel gälla genusvetare. Även om genusvetare kanske inte är ett yrke behövs genusvetare. De är efterfrågade på arbetsmarknaden. Men ni har en väldigt negativ syn på just den utbildningen.


Anf. 49 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Det är min bestämda uppfattning att det inte råder brist på genusvetare i Sverige utan snarare överrepresentation, men det är en fråga vi får debattera vid ett annat tillfälle.

Det är inte Sverigedemokraterna som har tagit fram siffrorna för vilka yrken det råder brist inom, utan det är ren statistik. Så här ser det ut på arbetsmarknaden; det här är den efterfrågan som finns. Vi säger att vi ska satsa på de tio yrken där det råder störst brist. I år är det dessa tio. Då gör vi satsningarna där. Då kanske vi får in fler människor på arbetsmarknaden som kommer in i just dessa yrken, vilket gör att vi råder bot på den bristen. Nästa år är det tio nya, för statistiken kommer såklart att förändras allt eftersom vi fyller på med kompetent arbetskraft.

Därför förstår jag inte riktigt kritiken här. Det är inte Sverigedemokraterna som går in och styr på något vis, utan det är statistiken som visar var det finns brist på kompetens. Det är klart att vi som politiker måste göra vad vi kan för att lösa den bristen så att vi får ut folk i arbete.

Vi behöver inte studiestartsstödet. Det finns alla möjligheter i världen att komma ut. Det finns arbeten där det inte finns krav på utbildning, så alla möjligheter finns redan.

(Applåder)


Anf. 50 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Eftersom vi ska ha ännu en debatt om studiestöd i början av nästa år tänker jag inte hålla ett jättelångt anförande.

En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgänglig för fler människor är ett studiestödssystem som ger både social och ekonomisk trygghet för studerande på allt från vuxenutbildning till högskola.

För att studiestödssystemet ska bli rättvist och därigenom kunna motverka social snedrekrytering på ett bättre sätt behöver det förändras i grunden.

Vänsterpartiets vision är att införa studielön och jämställa studier med arbete. En investering i studielön åt dem som studerar måste på sikt anses vara både ekonomiskt och socialt gynnsamt, både för den studerande och för samhället. Det skulle innebära större möjligheter för studenter att få en bra utbildning och öka deras förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Det är i samhällets och demokratins intresse att människor är välutbildade, att vi satsar på bildning och kunskap. Med studielön skulle även studerande få tillgång till trygghetssystemen, och många av de sociala och ekonomiska problem som studenter har i dag skulle lösas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vänsterpartiet föreslår därför en satsning i denna budget på ett semestertillägg i studiemedlet. Vi föreslår att för var tionde vecka av studiemedel som söks och beviljas ska det betalas ut en veckas studiebidrag som ett sommarbidrag. Vänsterpartiet har därför valt att avsätta 610 miljoner kronor mer än regeringen 2020 för att finansiera denna satsning.

Under alliansregeringen höjdes påminnelseavgifterna för sent inbetalade fakturor till CSN från 200 kronor till 450 kronor. Vänsterpartiet vill se ett mer aktivt arbete mot att människor hamnar i skuldproblematik och föreslår därför att anslaget till CSN ökas med 300 miljoner kronor mer i jämförelse med regeringens förslag för att CSN ska kunna sänka påminnelseavgifterna.

Vänsterpartiet lägger därmed fram den största budgeten för studiestöd 2020. Det är ca 1 miljard mer än den regering vi har i dag och hela 4 miljarder mer än Kristdemokraterna - som jag inte riktigt förstår vad de tänker ha studiestödet till om de ska ta bort så mycket - samt över 1 miljard mer än Moderaterna och flera hundra miljoner mer än Sverigedemokraterna.

Det som är intressant i denna debatt och som har framkommit under debattens gång är att de partier som sänker skatten för landets höginkomsttagare - alltså för dem som absolut inte har ett behov av mer pengar - samtidigt vill ta bort studiestartsstödet, som är en möjlighet för tusentals människor i vårt land att få gymnasiebehörighet, studera vidare och få ett arbete. Dem ställer man inte mot varandra, utan dem man ställer mot varandra är just de personer som är i behov av studiestartsstöd - man låtsas att det enbart handlar om nyanlända - och landsbygden, som man ser i Sverigedemokraternas budget. Man ställer en låtsassatsning på landsbygden mot det man menar är en satsning på nyanlända. En låtsatssatsning på poliser ställs mot ett studiestartsstöd som får betydligt bättre effekt i dagens samhälle.

Detta är egentligen en röd tråd i hela den politiska debatten i dag. Det handlar om att ta fokus från de faktiska konflikter som finns i vårt samhälle, det vill säga att klyftorna ökar alltmer och att utbildning blir mindre tillgänglig för vissa grupper i samhället. Detta ställs mot de nyanlända, som förs upp på agendan för att ta fokus från de viktigare delarna.

Från Vänsterpartiets sida menar vi, som jag nämnde tidigare, att studiestöd och ett starkt studiestödssystem är en förutsättning för att vi ska klara av att ha en likvärdig och jämlik utbildning, med lika tillgång till studier för alla över hela landet. Då funkar inte detta system.

Jag vill också i mitt anförande fråga regeringen: Varför vill man inte återställa påminnelseavgiften? Varför vill man inte förbättra studenternas ekonomi under sommarmånaderna? Detta är, menar jag, väldigt viktiga frågor, som också studentorganisationerna har lyft upp.

Med detta sagt, fru talman, vill jag ställa mig bakom Vänsterpartiets särskilda yttrande. Jag vill också önska fru talmannen en god jul!


Anf. 51 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Ledamoten Daniel Riazat talar om studielön och semestertillägg för studenter. Min erfarenhet är att många studenter också gärna vill arbeta under sommarmånaderna för att kunna tillgodogöra sig det de studerat och lättare komma in på arbetsmarknaden. Min fråga till Vänsterpartiet är hur man ska bekosta denna ganska stora satsning och hur man tänker att det ska förbättra studenternas position när man vill att de ska arbeta och studera mindre.


Anf. 52 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag vet inte riktigt om jag förstod frågan rätt. När det gäller det sätt vi finansierar vår budget på är det genom att göra större satsningar inom dessa budgetposter. Detta har vi möjlighet att göra eftersom vi inte, till skillnad från Moderaterna, är ett parti som hellre sänker skatten för miljonärer och miljardärer än gör dessa satsningar på studenter.

För oss är det ganska enkelt. Vi väljer att satsa resurser på dem som studerar och vill göra villkoren bättre för dem, i detta fall under sommaren, som vi vet är ett stort problem för många studenter. Det gör vi helt enkelt genom att inte bedriva en högerpolitik som går ut på att ställa svaga grupper mot andra svaga grupper och samtidigt satsa på de allra rikaste. Detta är mitt svar.


Anf. 53 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Ledamoten Daniel Riazat säger att Moderaterna ställer grupper mot varandra, vilket jag inte tycker stämmer. Vi satsar pengar på olika sätt, precis som Vänsterpartiet. Min fråga gällde egentligen den omfördelning av pengar man oftast gör när man gör en stor satsning. Jag var lite nyfiken på vad det är man kanske vill ta bort i stället. Men det hade Vänsterpartiet kanske inte något svar på.

Jag undrar också hur man underlättar för studenterna. Många studenter vill gärna komma ut i arbetslivet under studietiden för att bättre kunna komma ut sedan, när de är färdiga med sina studier. Om studenterna har det så besvärligt undrar jag om de verkligen vill ha semester och om det då ska ges pengar till detta. Jag förstår inte riktigt det resonemanget. De studenter jag träffar - och jag träffar många - är angelägna om att kunna komma ut och arbeta så tidigt som möjligt.


Anf. 54 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag har inte någonstans i mitt anförande sagt att Vänsterpartiet inte anser att studerande ska kunna arbeta. Jag menar däremot att vi har ett system som i grunden är fel och på sikt måste ändras eftersom vi ser hur många studerande någonstans måste välja. Antingen studerar man lite mindre och klarar sig kanske inte lika bra på sin utbildning på grund av att man måste arbeta och försörja sig, eller så hoppar man helt enkelt av det ena eller det andra.

Jag menar att studiestödet på sikt ska ses som betalning för vilket arbete som helst. Då går det inte att man till exempel under sommarmånaderna inte kan betala sin hyra, som hyresbolagen inte tänker vänta på. Jag menar därför att detta är den mest solidariska politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

När det gäller hur vi har fått in detta i vår budget är det inte genom omprioriteringar i själva studiestödet. Vi satsar flera miljarder mer på just studiestödet. Det är så vi finansierar detta.


Anf. 55 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Som flera talare redan har varit inne på har Sverige ett generöst och jämlikt studiestödssystem, som gör det möjligt för i stort sett vem som helst, oberoende av familjens studiebakgrund eller ekonomi, att studera och utbilda sig till något man kanske har drömt om länge och som kan leda till ett arbete och försörjning. Detta är något vi ska vara stolta över i Sverige. Vi har ett system som syftar till att utjämna skillnader mellan enskilda och grupper.

Men en del justeringar behöver göras. Vi vet att medellivslängden har ökat avsevärt sedan studiestöden en gång infördes. Allt fler arbetar längre upp i åren. I våras beslutade vi om att höja pensionsåldern. Från 2022 kommer man att ha rätt att jobba ända tills man är 69 år gammal. Det livslånga lärandet och möjligheten att skifta yrkesbana under livet betonas alltmer.

Ur det perspektivet är det rimligt att man också har möjlighet att studera längre upp i åren. Från Kristdemokraternas sida menar vi att det därför är rimligt att höja åldern för att ta studielån till det år man fyller 50.

Vi ställer oss inte bakom regeringens studiestartsstöd för arbetslösa med kort utbildning. De studiestöd som finns täcker in även denna grupp. Den utformning som studiestartsstödet har medför en risk för att det missbrukas eftersom ersättningen är högre än för annan sysselsättning. Studiemotivation bör växa fram för att man vill utbilda sig, inte för att studiestödet är förmånligare än andra ersättningar.

När det gäller motsvarande ersättningar i samband med sfi-studier visade det sig tidigare att det var elever med redan goda studieförutsättningar som drog nytta av detta. Som vi bedömer det riskerar studiestartsstödet i lika hög grad som sfi-stödet att missa målet.

Fru talman! För Kristdemokraterna är familjen viktig. Många studenter bildar familj under studieåren. Vi har i olika steg medverkat till att golvet i föräldraförsäkringen har höjts så att det inte blir en ekonomisk katastrof om man får barn under studierna. Men som bekant har kvinnor generellt lägre livslön och därmed lägre pensioner än män.

Kristdemokraterna vill därför avskaffa pensionsrätten för studieår och ersätta den med pensionsrätt för barnår. Detta baserar vi på Pensionsmyndighetens Analys av pensionsrätt för barnår respektive studier ur ett jämställdhetsperspektiv från december 2015. Där konstateras att "pensionsrätt för studier inte kan anses motiverad utifrån ett fördelningspolitiskt perspektiv. Föräldraledighet och deltidsarbete som beror på vård av barn anses dock generellt vara betydande skäl till att kvinnor har lägre inkomst jämfört med män under arbetslivet, vilket senare leder till ojämställda pensioner. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv finns därför anledning att använda studierätten till att utöka barnårsrätten för att göra denna till ett något mer effektivt verktyg för att höja kvinnors jämförelsevis låga pensioner."

Det förslag som Pensionsmyndigheten bedömer är det mest ändamålsenliga utifrån bland annat fördelningspolitiska hänsyn är att medlen för studierätter används för att utöka barnårsrätten med ett år, från dagens fyra år till fem år. Det som i Kristdemokraternas tabellverk för utgiftsområde 15 ser ut som ett slopande av pensionsrätten för studier på 2,4 miljarder kronor är alltså en direkt följd av Pensionsmyndigheten förslag, för att i någon mån kompensera för kvinnors ojämställda pensioner. Inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, återfinns exakt samma summa i en utökning. Man kan läsa om det i not 1.7, Pensionsrätt för barnår. Detta tror jag är svar på en fråga som en tidigare talare ställde i talarstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag förutsätter att det är ett rent förbiseende att Sveriges feministiska regering inte har uppmärksammat Pensionsmyndighetens förslag om hur man kan avhjälpa den strukturella ojämlikhet som kvinnor drabbas av som pensionärer. Det är min förhoppning att de feministiska ledamöterna i utskottet och även vår närvarande minister tar med sig detta resonemang i framtida budgetarbete.

Eftersom detta är en del i ett sammanhängande budgetärende avstår jag från att göra något yrkande i denna del och hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.


Anf. 56 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Kristdemokraterna skriver inledningsvis i sin motion att alla delar av studiestödet ska bidra till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper. Det är ju helt fantastiskt!

Men när jag sedan bläddrar vidare i Kristdemokraternas motion kommer jag till stycket om studiestartsstöd. Där är utjämnandet av skillnader som bortblåst. I stället menar Kristdemokraterna att studiestartsstödet löper risk att missbrukas och att "studiemotivation bör inte komma ur en monetär belöning utan komma från en akademisk ambition". Därför säger Kristdemokraterna nej till studiestartsstödet.

Fru talman! Jag borde inte bli så förvånad över Kristdemokraternas tal med kluven tunga, men detta är bland det mest föraktfulla och nedlåtande jag har läst på länge! Menar Gudrun Brunegård att de 6 000 individer som i dag får studiestartsstöd - de står längst bort från arbetsmarknaden, saknar grundläggande utbildning och nu kan få jobb - inte ska få ett riktat stöd eftersom de saknar en akademisk ambition? Detta skriver Gudrun Brunegård samtidigt som hon i samma motion skriver hur viktigt det är att utjämna de ekonomiska skillnaderna. Vad är detta för hyckleri?

(Applåder)


Anf. 57 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Ledamoten Pia Nilsson behöver inte bli så uppeldad. Jag förklarade alldeles nyss bakgrunden till detta.

Alldeles nyligen har vi sett hur det blivit med det riktade sfi-stödet, som var högre än andra ersättningar och bidrag i arbetsmarknadsåtgärder just för att få människor som stod långt från arbetsmarknaden in i jobb. Det löpte risk att missbrukas. Man valde stödet trots att man egentligen inte hade de ambitionerna.

Vill man gå vidare och studera finns det en uppsättning olika studiemedel och studiestöd som man kan använda. Det är bakgrunden till vår formulering. Vill man studera finns det studiemedel att få. Vill man söka ett arbete finns det andra möjligheter för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi gör en del andra prioriteringar än majoriteten och regeringen. Bland annat satsar vi ett antal miljoner på att utöka möjligheten till exempelvis yrkesvux för personer inom omsorgen för att de på deltid ska kunna läsa in en yrkesutbildning där. Det tror jag är något som man skulle kunna vidareutveckla.

Pia Nilsson behöver inte bli så upprörd.

(Applåder)


Anf. 58 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Jag kommer att fortsätta att vara väldigt upprörd så länge ni har denna groteska människosyn, Gudrun Brunegård. Den tycker jag att ni ger uttryck för i er motion.

Saknar man en akademisk ambition har man ingen väg in i studiestödshimmelriket, enligt Kristdemokraternas motion. Det är ju förfärligt! Enligt CSN är missbruket minimalt. Detta går inte att missbruka, som Gudrun Brunegård fördomsfullt tror.

Man måste ta emot fakta. Det går inte att vara så resistent som Gudrun Brunegård är. Det handlar inte om olika prioriteringar utan om olika synsätt. För oss socialdemokrater är dessa 6 000 individer så värdefulla, för nu får de en chans till en helt annan framtid.

(Applåder)


Anf. 59 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Det är sorgligt att Pia Nilsson anstränger sig för att se en helt annan agenda än den som finns.

Vi menar att det finns bra stöd att få för den som vill studera. Man behöver inte skapa ett speciellt stöd som är extra förmånligt för en speciell grupp, utan vi menar att de generella stöd som finns är bra.

Jag hade varit mycket gladare om Pia Nilsson hade använt sin upprördhet till att vända den strukturella orättvisa och ojämlikhet som kvinnor drabbas av vid pension. Jag förväntar mig att Pia Nilsson använder sin upprördhet och kanaliserar den för att bearbeta sitt parti så att man ställer sig bakom överföringen av 2,4 miljarder från pensionsrätt för studier till barnårsrätt. Det skulle gynna kvinnorna.

(Applåder)


Anf. 60 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag är inte så upprörd. Däremot är jag rätt nyfiken. Gudrun Brunegård talar om studiemedel för dem som har kommit upp i åldrarna. Det är positivt att den frågan lyfts.

Promemorian Bättre studiestöd för äldre, som är en del av januariavtalet, har ju kommit ut på remiss just i dag. Utöver det som Gudrun Brunegård talar om, alltså extra studiemedel i upp till tre år, har vi faktiskt föreslagit att det ska vara fyra år. Detsamma gäller återbetalningstiden. Det ska vara en del extra veckor för dem som är över 40 år om det finns arbetsmarknadsskäl för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Detta låter som något vi är ganska överens om. Min fråga är egentligen bara om KD kommer att ställa sig bakom denna promemoria.


Anf. 61 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Jag vågar inte föregripa vår behandling av det här ärendet. Men i den mån det stämmer överens med våra ambitioner borde det kunna vara möjligt. Det återstår att se. Vi har behandlingen framför oss.


Anf. 62 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Tack så mycket för svaret, Gudrun Brunegård! Som jag uppfattar det är era ambitioner att öka åldern för dem som ska kunna få studiemedel. Vi har en lite högre ambition: fyra år i stället för tre år.

Jag hoppas att vi kan komma överens om att högre ambitioner är bättre än lägre ambitioner, inte minst på utbildningsområdet.


Anf. 63 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Det är väl inte brukligt att man står och förhandlar på det här viset i riksdagens kammare. Men det har ju hänt förr att man skrivit ihop sig och kompromissat. Jag kan inte utesluta att det sker, men jag kan heller inte utlova någonting.

Så här i mitt sista replikskifte vill jag passa på att också framföra mitt tack för ett väldigt gott mottagande när jag kom in i utskottet och i kammaren. Jag önskar alla - ledamöterna i utskottet, tjänstemännen, talmännen och så vidare - en riktigt god och vilsam jul.

(Applåder)


Anf. 64 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för att du önskade god jul i det förra replikskiftet! Då kan du och jag prata lite längre.

Jag läser i Kristdemokraternas budget att ni vill minska detta utgiftsområde med ungefär 3 miljarder kronor. Förutom studiestartsstödet handlar det framför allt om att ni i pensionssystemet för över pengar till barnår. Jag uppskattar ambitionen att försöka åstadkomma ett mer jämställt samhälle, men jag ställer mig frågande till sättet att göra det.

Ni vill föra över pengar redan nästa år. Det är väl tidigt. Det är en stor förändring som naturligtvis bör förankras i Pensionsgruppen. Ledamoten får gärna kommentera hur Kristdemokraterna tänker där. Varför ställer man dessa två grupper mot varandra: studerande och kvinnor som är hemma med barn. Det är framför allt finansieringen, att man tar från studerande, som jag är väldigt tveksam till.

Studier lönar sig faktiskt inte alltid om man räknar på livsinkomst. Det kan man fundera väldigt mycket på, men detta blir en dubbel bestraffning för dem som väljer utbildning som kanske inte lönar sig. De studerar kanske för att de är intresserade, vill förkovra sig eller vill bilda sig.

Jag kan börja med att ställa de frågorna.


Anf. 65 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Tack, Mats Berglund, för möjligheten att få prata lite mer om den viktiga jämställdhetsreform som vi vill åstadkomma för att kvinnor ska få mer jämställda pensioner i förhållande till mäns pensioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I detta jämställda samhälle tar kvinnor fortfarande en större börda. De är föräldralediga längre. De tar i större utsträckning deltidsarbete när barnen är små, och de tar en större andel av vab-dagarna, till exempel. Då blir livslönen lägre för kvinnor.

Jag är ny, så detta är inte mitt förslag från början. Men när jag först såg förslaget tog jag mig tid att läsa igenom rapporten från Pensionsmyndigheten - det vill jag rekommendera alla ledamöter att göra. Man har räknat väldigt noga på detta och kommit fram till att det mest effektiva sättet att göra en justering och förbättra villkoren för kvinnors pensioner är just att flytta över pensionsrätt vid studier till barnrättsår. Man har gjort en kalkyl. Man har sett att det naturligtvis tar tid för dem som studerar, och då tjänar de inte pengar. Det är egentligen därför som pensionsrätten kom till. Men det gör marginell skillnad i slutänden, om man räknar på livslönen.

Man har sett att detta är det mest gynnsamma, det minst skadliga och det enklaste sättet.

Vi vill helt enkelt göra en markering. Detta är en så viktig jämlikhetsfråga att vi lägger in den i vår budget och hoppas att andra tar till sig det.


Anf. 66 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Ja, då förstår jag Gudrun Brunegårds argumentation i stort. Men blir det inte på något sätt att erkänna problemet utan att göra något åt det - att kvinnor är hemma med barn i mycket större utsträckning än män? Borde vi inte rikta in oss på att åtgärda det problemet i stället?

Det finns en utredning som kom 2017, tror jag. Nej, den kom i början av 2019. Den handlar om barnledighet och en mer jämställd föräldraförsäkring. Nu blandar jag ihop årtalen, men det spelar ingen roll. Vi har inte tagit tag i den än, men det kommer vi att behöva göra. Det finns väldigt många bra förslag där, bland annat om en tredelad föräldraförsäkring. Vi behöver implementera de bra förslagen. Hur ställer sig Kristdemokraterna till den utredningen och till förslagen om att man genom föräldraledigheten kan få fler pappor att vara hemma med sina barn?

(Applåder)


Anf. 67 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Det är väldigt roligt att få prata familjepolitik och jämställdhet i riksdagens kammare, Mats Berglund. Det är inte förvånande eller någon nyhet på något sätt att Kristdemokraterna är för full valfrihet. Vi litar på att föräldrarna gör de val som passar just den familjen allra bäst.

Man kan också se, när man följer statistiken över åren, att det blir mer och mer jämlikt. Det är mer acceptabelt i samhället i dag att även pappor är lediga. När min man tog ledigt från sin AT-tjänst 1981, när vårt äldsta barn föddes, hade man aldrig hört talas om något sådant på den orten: att en läkare tar ledigt för att vara hemma med sitt barn. Men tidens gång gör att förändringar sker på ett sätt som inte tvingar människor att göra någonting mot deras vilja.


Anf. 68 Pia Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Någon blev finansminister, någon annan justitieminister. Andra blev läkare, lärare, sjuksköterskor, it-tekniker, undersköterskor, vvs:are - ja, listan kan göras lång över alla som lyckats nå sina drömmars mål via studier på olika nivåer och vid olika tillfällen i livet.

I vårt starka samhälle är utbildning inte längre något man får en gång som ung. Nej, det ska alltid finnas möjlighet att studera vidare, byta karriär och fortbilda sig - under hela livet och i hela landet.

För den enskilde ger utbildning frihet och fler valmöjligheter. För samhället leder utbildning till bättre matchning och högre tillväxt. Nyttan är individens, fru talman, men nyttan är också hela samhällets.

För att lyckas krävs givetvis kraft och vilja av var och en, men det förutsätter också ett välfungerande studiemedelssystem. Vi socialdemokrater står upp för och försvarar rätten till ett generöst studiemedelssystem som gör det möjligt för både kvinnor och män att söka sig vidare till studier efter slutförd skolgång eller senare i livet.

Vårt mål är människans frihet och allas möjlighet att delta fullt ut i det livslånga lärandet. Det stärker jämlikheten och gör vårt samhälle starkare.

Vi vet, fru talman, att människor är bildbara, men politiken behöver hjälpa till att överbrygga hinder så att fler vågar ta det där klivet, som kan stärka och rusta dem för de jobb som finns nu och de jobb som väntar runt hörnet.

Det finns åtskilliga som avstår från studier för att de inte vågar eller kan använda studiemedelssystemet av olika skäl och heller inte har några andra möjligheter att klara sitt uppehälle under studietiden.

Fru talman! Av alla dessa 25,5 miljarder kronor som riksdagen har beslutat om till studiestödsområdet vill jag därför särskilt lyfta fram vikten av de 410 miljonerna per år till studiestartsstödet, som vår S-styrda regering tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna beslutat att återinföra.

Studiestartsstödet vänder sig till arbetslösa i åldern 25-56 år som har kort utbildning och stort utbildningsbehov. Detta ska stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Stödet består av ett bidrag som betalas ut maximalt 50 veckor för heltidsstudier. Syftet är att rekrytera personer som inte hade valt att studera om studiemedel hade varit den enda möjligheten. Det är viktigt att komma ihåg.

Hittills har drygt 6 000 personer beviljats det här stödet. Hälften har valt att studera på yrkesinriktade kurser inom vård och omsorg, barn och fritid och fordon och transport, det vill säga inom bristyrkesområden.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, har i en enkätundersökning ställt frågan vad som fick dessa personer att börja studera. Majoriteten svarade att de behövde utbilda sig och att det krävs en utbildning för att få jobb. Drygt hälften svarade att de troligen inte skulle ha påbörjat studierna utan studiestartsstödet.

Den bilden, fru talman, bekräftas av många kommunföreträdare som CSN har intervjuat: Studiestartsstödet har skapat möjligheter för människor som annars inte hade börjat studera.

Fru talman! Målen för studiestödet generellt är att det ska verka rekryterande och utjämna skillnader mellan individer och grupper och i och med det bidra till ökad social rättvisa.

Har studiestartsstödet varit rekryterande? Svar ja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Har studiestartsstödet utjämnat skillnader? Svar ja.

Har studiestartsstödet bidragit till ökad social rättvisa? Svar ja.

Trots dessa grundläggande fakta finns det i den här kammaren ett kompakt motstånd från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna mot att behålla studiestartsstödet. Om det högerkonservativa blocket får bestämma kommer dörren till grundläggande studier som leder till jobb att stängas för många av dessa 6 000 individer. De skulle berövas möjligheten att studera till undersköterska, barnskötare eller fordonsmekaniker - arbetskraft som näringslivet och hela samhället skriker efter.

De skulle berövas möjligheten att växa med kunskaper som stärker självförtroendet och inkluderingen i samhället. De skulle berövas möjligheten till en betydligt ljusare framtid. Eller som en deltagare från CSN:s undersökning skrev: Hela min framtid har blivit mycket ljusare. Utbildningen har visat mig att allt är möjligt och har gett mig och mitt liv en mening.

Nej, säger Sverigedemokraterna. De är livrädda för att studiestartsstödet bara går till nyanlända, trots att CSN:s statistik visar att nyanlända endast utgör en tredjedel av studenterna. Att många får jobb inom bristyrken tycks vara helt ointressant för Sverigedemokraterna så länge det handlar om utländska medborgare.

Nej, säger Moderaterna, och skriver att de finansierar andra prioriterade satsningar. De hänvisar till arbetsmarknadsåtgärder, dock utan att ange vilka. Något stöd för dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och har behov av grundläggande utbildning blir det i alla fall inte tal om i Moderaternas Sverige.

Nej, säger Kristdemokraterna. De är övertygade om att bidraget missbrukas, trots att CSN säger att risken är minimal. Som om detta inte vore nog står det att läsa i den kristdemokratiska motionen att "studiemotivation inte bör komma ur en monetär belöning utan från en akademisk ambition".

Så föraktfullt och nedlåtande talar endast ett högborgerligt parti som inte har det minsta intresse av att låta 6 000 individer som står längst bort från arbetsmarknaden få tillgång till grundläggande studier som kan leda till jobb - så länge de inte har en akademisk ambition. Ambitionen att få jobb är inte god nog i Kristdemokraternas Sverige.

Fru talman! Här går en tydlig skiljelinje mellan oss socialdemokrater och de högerkonservativa partierna.

Vi vet att människor är bildbara och öppnar därför dörrar i utbildningssystemet på alla nivåer och skapar stöd till dem med störst behov så att fler kan bli anställbara och få jobb. Vi vet också att många tvekar eller avstår från studier. Det gäller i synnerhet äldre som har behov av att studera på lägre utbildningsnivåer.

Den här tveksamheten, fru talman, bottnar ofta i en osäkerhet som många gånger hänger samman med en social bakgrund där det inte förekommit vare sig studier eller studielån. Här träffar studiestartsstödet helt rätt målgrupp.

Kompetensutveckling i arbetslivet och livslångt lärande, där alla på riktigt ges möjligheter att delta utifrån sina egna villkor, är en förutsättning om vi vill minska skillnader och skapa framtidstro - och det vill vi, fru talman.

Det här stärker jämlikheten. Det stärker vårt samhälle. Det stärker individen att nå sina drömmars mål om att kanske bli finansminister, justitieminister, undersköterska, it-tekniker eller vvs:are. Listan kan göras lång, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S).


Anf. 69 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag har några frågor till ledamoten Pia Nilsson. Först vill jag säga att det är väldigt smickrande att S-ledamoten så tydligt har läst vad vi har skrivit och gärna talar om vad vi tycker - nästan mer än om vad det egna partiet tycker.

Dock ser jag något väldigt positivt: att det så sent som i dag kom besked från Utbildningsdepartementet att man vill höja åldern för att kunna få studiemedel från 56 år till 60 år. Det har vi tyckt länge, men tidigare har ni endast talat om en översyn av möjligheten att eventuellt höja åldern för studielån. Men nu har även ni faktiskt kommit fram till att ni önskar det. Det har tagit lite tid, men jag tror att ni har tagit intryck av vad vi tycker.

Ledamoten Pia Nilsson talar mycket om studiestartsstödet och har haft åtskilliga repliker om detta. Min fråga är om detta är den allenarådande lösningen för att till exempel sänka arbetslösheten. Jag vet att er gruppledare och även statsministern har haft ett stort och tydligt mål om att sänka arbetslösheten till den lägsta i EU. Det har vi dock inte sett någonting av.

Min fråga till ledamoten är framför allt om det finns några andra lösningar än studiestartsstöd. Jag hör nämligen ingenting annat.


Anf. 70 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Anledningen till att jag lyfter fram Moderaternas tillkortakommanden är att Moderaterna själva inte gör det. Det är en ganska given logik. Det finns inte så mycket att säga om Moderaternas motion, där man hänvisar till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte ens konkretiseras.

Där står ingenting om vad ni vill. Ni säger däremot nej till etableringsjobb och nej till extratjänster. Jag har faktiskt varit inne och tittat på det utgiftsområdet. Jag vet inte om Marie-Louise Hänel Sandström skulle kunna tydliggöra vad som står där, för det är inte lätt att läsa. Det kanske inte heller är meningen.

Jag tycker att det är bra att vi höjer åldern för studiemedel. Det har legat i korten under en tid. Jag tycker också att det är väldigt bra att vi kan vara överens om detta i den här kammaren. Sedan återstår andra delar som vi också behöver titta på, och det är väl skickat på remiss från Utbildningsdepartementet. Matilda Ernkrans kommer säkert att utveckla det lite mer.

Studiestartsstödet är en viktig pusselbit för att verkligen ge alla chans till en gymnasieexamen. Både Marie-Louise Hänel Sandström och jag vet ju att vad som krävs för att få jobb i dag är en gymnasieexamen. Berövar man då vissa grupper den chansen har man inte vunnit någonting. Det är 6 000 individer som vi vet inte skulle studera om de inte fick den här möjligheten att visa att de klarar sina studier. Sedan fortsätter man med studiemedel efter dessa 50 veckor.

Det är gymnasieexamen vi behöver ha. Det är utbildning som leder till de nya jobben. Så är det.


Anf. 71 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag instämmer i att det är positivt att vi kan vara överens om vissa punkter. Givetvis kan det vara så att vi kan dra nytta av varandra. Jag tycker att ni i det här fallet har tagit mest intryck av vad vi tyckte om åldershöjningen till exempel.

Jag tycker fortfarande inte att jag har fått något tydligt svar på vad det finns för andra möjligheter än studiestartsstöd. Studiestartsstöd har vi pratat om större delen av debatten i dag. Jag vet att det finns andra saker, vilket också Moderaterna har talat om vid flera tillfällen. Man kan läsa om det i utgiftsområde 14, men jag har också redogjort för flera olika möjligheter.

Fortfarande tycker jag att det är ett bekymmer med arbetslösheten som tyvärr inte har sjunkit, och jag undrar om det finns några andra åtgärder än studiestartsstöd för att sänka den.


Anf. 72 Pia Nilsson (S)

Fru talman! Jag vet inte om jag ska tycka att det är bra att Marie-Louise Hänel Sandström tar upp detta med arbetsmarknadsåtgärder, för det är ju någonting som Moderaterna egentligen inte vill se så mycket av. Ni tog ju bort över 3 miljarder från den ramen 2018, och det är alltså det som har gällt fram till nu, bland annat när det gäller Arbetsförmedlingen och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Jag tycker nog att ni är svaret skyldiga. Vad hade ni tänkt? Ni säger nej till extratjänster som vi faktiskt vill utöka, för här ser vi en möjlighet för dem som står väldigt långt bort att komma in på arbetsmarknaden, men det säger ni nej till. Det är samma sak med etableringsjobb för dem som är nyanlända och inte har fått in en fot och som kanske heller inte har möjlighet att studera än så länge. Det säger ni också nej till. Det är bortkastade skattemedel, säger Marie-Louise Hänels kollega Elisabeth Svantesson.

Vi har förslag och lämnar absolut ingen i sticket. Vi gör inte det när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Men det vet jag inte om Moderaterna tycker är speciellt bra.


Anf. 73 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Fler måste ges möjlighet att studera. Detta är ett enkelt ställningstagande som ligger till grund för Centerpartiets hela syn på studiestöden: Fler måste ges möjlighet att studera. Det kan inte bara vara ungdomar från medelklassen i den urbana miljön som studerar och tar till sig den nyaste kunskapen. Det kan inte bara vara de som får möjlighet att vara attraktiva på en arbetsmarknad som redan är enklare för dem att nå än för många andra.

Därför är det avgörande för allas lika möjligheter i Sverige, men även för samhället i stort såklart, att högre utbildning attraherar fler än bara de som kommer från studievana hem och att även de som redan är till åren eller har varit arbetslösa i flera år har möjlighet att ta nya kliv framåt och uppåt på samhällsstegen.

Utbildningssystemet måste vara till för alla som vill vara med att bygga Sverige i framtiden, oavsett om man är född i Sverige eller inte, oavsett om man är ung eller äldre och oavsett om man bor i storstaden eller på landsbygden. Ska det gälla för utbildningssystemet förutsätter det också ett studiestöd som är till för alla. I dag har Sverige tyvärr en jämförelsevis hög social snedrekrytering till högre utbildning. Den ökar dessutom, och det är någonting att ta på allvar för alla i den här salen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig. Vi vill uppmuntra och underlätta för fler att studera. Och för att fler ska klara av sina studier och komma ut i arbete vill vi ha ett mer flexibelt studiemedelsystem. Det ska gå att byta bana på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst de som nu i den kommande lågkonjunkturen sannolikt kommer att förlora sina jobb. För den gruppen kan det vara så att många av dessa jobb inte kommer tillbaka. Digitaliseringen känner vi alla till. Den är igång och den förändrar branscher och kunskapsbehov. Industrier förändras och jobb försvinner. Sedan kommer andra och nya till. Då måste också studiesystemet och studiemedelssystemet finnas där som stöd för dem som vill ändra bana och bli attraktiva på en ny arbetsmarknad. Därför har vi också deltagit i arbetet för att öka åldern för CSN till 60 år. Förslaget har just i dag gått ut på remiss. Tyvärr har det inte nått ut till alla här i debatten i dag.

Studenter som blir klara med sina studier före utsatt tid ska belönas för det. Det är Centerpartiets syn på det. Men systemet måste också såklart vara anpassat för dem som har lägre studietakt. Det kan till exempel vara personer som har gått gymnasiesärskolan eller är deltidssjukskrivna i olika grad. Det måste också vara möjligt att få studiemedel när man blir äldre, som sagt. Det ger fler möjligheten att läsa en utbildning som leder till jobb.

För att få en ökad genomströmning och fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier i förtid. Jag tror att alla är överens om att det är positivt att utbildning leder till jobb. Men det är faktiskt inte heller helt fel att jobba under sin utbildning. Där finns fortfarande mycket att göra.

Fru talman! Vill och kan en student arbeta under sina studier är det fantastiskt. Fribeloppet bestämmer hur mycket studenter får tjäna samtidigt som de får studiemedel. Vi anser från Centerpartiets sida att fribeloppet ska höjas och kanske på sikt tas bort. Alla studenter vill inte ta studielån. Vi tycker att det är viktigt att göra det lättare för dem som vill bekosta sin utbildningstid på annat sätt än med lån. Det är även bra att arbeta under studietiden, då det utöver extra inkomster ger erfarenheter och kontakter på arbetsmarknaden. Vi kan se att det till exempel i Danmark där man har studentmedarbetare och att den som har fått relevant arbetslivserfarenhet under sin studietid faktiskt får det lättare att komma in på arbetsmarknaden. Det är särskilt viktigt för dem som inte har ett stort nätverk med sig hemifrån. Därför borde man se över fribeloppet. Sverige borde satsa mer på att fler studenter får relevant arbetserfarenhet som studentmedarbetare och mindre på att begränsa studenters inkomstmöjligheter.

Fru talman! Jag har förklarat hur Centerpartiet vill skapa ett studiestöd som ökar människors möjligheter till framgångsrika studier i olika faser av livet oavsett bakgrund. Med det vill jag tacka för ett bra samarbete i utskottet. Jag vill önska mina kollegor, talmannen och inte minst alla medarbetare i riksdagen och utskottet en god jul. Jag hoppas att vi framöver får ännu fler personer med olika bakgrund att studera.

(Applåder)


Anf. 74 Maria Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Gustavus Adolphus College i Saint Peter i Minnesota var min första erfarenhet av högre utbildning. Det var ett liberal arts college i mellanvästern, eller, som det också sas om det, a bunch of rich kids on a hill. Jag kom in där efter gymnasiet, och min utbildning möjliggjordes av CSN-stöd.

Min första inblick i högre utbildning gav också en inblick i hur olika länders studiestöd fungerar. I samma klassrum i USA samlades internationella och amerikanska studenter som antingen via rika föräldrar betalat de mycket dyra avgifterna, tuition and board fees, själva med studenter som fått avgifterna finansierade via stipendier grundade på bra betyg, bra idrottsprestationer eller andra framstående prestationer. I samma klassrum fanns också de som betalat de mycket höga studieavgifterna via studielån och som jobbade natt som dag. För dem var skuldbördan mycket tung och pressen på att få ett välbetalt jobb enorm.

De inbyggda orättvisorna i ett sådant system är stora. I ett klassrum på en svensk högskola är skillnaderna inte lika uttalade. Studiestödet bygger på att alla som vill och har behörighet ska kunna läsa på högskola. I Sverige kan ingen säga: Jag hade inte råd. Det gör vårt system tillgängligt, rättvist och inkluderade.

Fru talman! Motiven för att unga såväl som äldre ska kunna läsa på högskola handlar inte bara om att rusta personer för arbetsmarknaden, utan det handlar även om att öka kunskapen och bildningen i Sverige. Lika mycket som kultur alltid måste ha ett egenvärde och aldrig enbart vara till för något annat behöver bildning och utbildning också ha sitt eget värde. Ett studiemedelssystem så som det är organiserat i dag bidrar till just detta.

Liberalerna ser att det system som vi har i dag i många delar är väl avvägt och anpassat. Vi tror självklart att framtiden kommer att föra med sig behov av vissa förändringar. Jag vill nämna några.

Vi har redan hört om den promemoria om bättre studiestöd till äldre som är en del av januariavtalet och som vi välkomnar. Det kommer att krävas bättre matchning och kompetensutveckling på den svenska arbetsmarknaden. Liberalerna är inte främmande för att pröva om individuella kompetenskonton kan byggas upp för att användas för vidareutbildning och omskolning.

Vi vill även öka genomströmningen i högskolan genom att öka drivkrafterna för studenter, till exempel genom utökning av sommarkurser och inom ramen för studiestödsområdet, att klara sin examen på utsatt tid. Vi ser att det förhoppningsvis är på gång.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag ta upp det mycket omdebatterade studiestartsstödet här i dag.

Det var en del av den förra regeringens kunskapslyftssatsning och utvecklas och fortgår nu. Vi har hört att studiestartsstödet syftar till att ge ekonomiska förutsättningar för arbetslösa med kort utbildningsbakgrund och stort utbildningsbehov att ta steget till studier.

Vi delar den uppfattningen. Vi anser dock att även studiestartsstödet kan komma att behöva justeras.

Förra året besökte jag yrkesutbildningar med sfi som bland annat drivs av Göteborgs Tekniska College. Detta är en typ av utbildning som kommer att behöva utvecklas och utökas, och många finansierade utbildningen genom studiestartsstödet. Men det var till viss del ett krångligt system, med administrativa problem och väntetider för att få stödet beviljat. Stödet är inte alltid anpassat för studielängden, och man finner också att samverkan med Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Sammantaget hoppas jag att regeringen kan återkomma när det gäller dessa förbättringsområden.

Med detta sagt yrkar vi från Liberalerna bifall till förslaget i det betänkande som ligger på riksdagens bord. Liksom mina föregångare här i talarstolen vill jag naturligtvis önska er alla en god jul och ett gott nytt år!

(Applåder)


Anf. 75 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Utbildning är en nyckel till framgång. Det är en nyckel för den enskilde men också för samhället i stort. Utbildning är viktigt för demokratin och för ett motståndskraftigt samhälle. Det är viktigt för Sverige som kunskapsnation; vi behöver högt utbildade människor för att vi ska kunna konkurrera som kunskapsintensiv nation. För den enskilde är gymnasieexamen i praktiken ett grundkrav för att komma in på arbetsmarknaden. Det är därför väldigt bra att vi har ett starkt och brett studiemedelssystem som svarar upp mot dessa krav, som är flexibelt och som möjliggör studier på olika nivåer.

Studiemedelssystemet syftar till att alla ska ha en reell möjlighet att studera - på högskolor, universitet eller yrkeshögskolor, på komvux, på våra folkhögskolor eller på gymnasienivå, för dem som behöver det. Ingen ska behöva avstå studier för att de inte har råd.

Studiemedelssystemet tillåter också vissa avsteg från de strömlinjeformade och inriktade utbildningarna. Man kan fördjupa sig under en termin eller två i något ämne som kanske inte har direkt bäring på en tänkt examen eller en yrkesinriktning. Det är ett sätt att bredda sig och ett sätt att bilda sig.

Visst kan studietiden vara lite knaper, men det går att leva på studiemedel. Förra mandatperioden höjde S-MP-regeringen bidragsdelen med 300 kronor i månaden. Det var välkommet, och det betyder en hel del.

Många väljer att studera på högskolan direkt efter gymnasiet eller möjligen efter något år eller två. Andra dröjer med sina högre studier. Det är viktigt att systemet är brett och klarar av att tillgodose människor i olika faser i livet. Studerande med barn kan få tilläggsbidrag och särskild bedömning om de haft sjuka barn och kanske hamnat efter i studierna. Jag är också glad över att vi har möjliggjort deltidssjukskrivning för studenter som har långvarig sjukdom.

För personer mitt i livet kan studier vara en möjlighet att utveckla sig vidare och kanske ta ett språng i karriären eller byta bana. Det livslånga lärandet är viktigt, inte minst i en tid när vi möter stora förändringar. Gamla yrken försvinner och nya tillkommer. Arbetsdagen som man kanske är van vid att den ska se ut kan mycket snabbt förändras. Helt nya moment tillkommer och med dem krav på nya kunskaper och färdigheter.

Studiemedelssystemet ska tillåta omställning mitt i eller sent i livet. Vi fyra partier som tillsammans har kommit överens om januariavtalet har utarbetat ett förslag till hur studiemedelssystemet ska möjliggöras för fler äldre genom höjda åldersgränser. Regeringen skickar i dag ut promemorian Bättre studiestöd till äldre på remiss. Jag hoppas på starkt stöd för denna remiss och denna promemoria.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Här behöver också nämnas att det, utanför studiemedelssystemet, från och med nästa höst kommer att erbjudas en helt ny möjlighet för personer mitt i arbetslivet att fortbilda sig, byta bana, förkovra sig eller just ta ett språng i karriären genom utbildning.

Det är Miljöpartiet som har drivit förslaget om utvecklingstid. Där kan man i upp till ett års tid få möjligheten att utveckla sig eller fortbilda sig till en högre ersättning än vad studiemedelssystemet klarar av, kanske utan att man behöver skuldsätta sig. Därmed träffar vi också en helt ny målgrupp som förmodligen inte hade valt att vidareutbilda sig annars. Kanske kan det bli en ingång till fortsatta studier med studiemedel.

Yrkeshögskolan fyllde tio år i år. Det har varit en framgångssaga med fantastiska resultat. De som genomgått en kurs på yrkeshögskolan går i en majoritet av fallen vidare till nya arbetsgivare och höjer sin lön kraftigt - i genomsnitt höjer man sin lön med flera tusen kronor i månaden.

Alla kurser på yrkeshögskolan är studiemedelsberättigande, men ändå säger myndigheten att många avstår för att det är svårt att gå ned så mycket i inkomst när man är mitt i arbetslivet. Utvecklingstiden kommer på ett tydligt sätt att möta just denna efterfrågan.

Nästa år kommer utvecklingstiden att kosta 220 miljoner. När detta är fullt utbyggt 2022 satsar vi 1 miljard. Det är väl investerade pengar i människor som kanske inte trivs på jobbet i dag och som behöver komma vidare men också i svenskt näringsliv, som behöver möta kompetensbristen.

Fru talman! För en grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden fortsätter regeringen satsningen på Kunskapslyftet och erbjuder studiestartsstödet kopplat till detta. Det ger ekonomiska möjligheter för arbetslösa över 25 år med kort utbildning att ta steget till studier och därmed successivt till arbete.

Detta infördes 2017. Det utsattes för en viss attack, får man väl säga, i och med M-KD-budgeten men är nu tillbaka och kommer att leverera. CSN:s utredning från i våras visar att det fungerar; stödet rekryterar just de grupper som avsågs till studier.

Folkbildningen är också en stark och växande aktör för utbildning av många, inte minst av utrikes födda men också av funktionsnedsatta och människor med liten eller ingen tidigare utbildning.

Folkbildningen ligger huvudsakligen hos kulturutskottet, men inom det utgiftsområde vi diskuterar i dag finns både studiemedel för kurser på folkhögskolan och studiehjälp för folkhögskolans introduktionsprogram för unga.

Folkbildningen erbjuder ett stöd för det arbete som riktas till asylsökande och nyanlända för en förbättrad etablering i det svenska samhället. Studieförbunden är en gemensam aktör som förmodligen klarar av detta bättre än andra, och därför bör detta uppdrag ligga kvar där.

Jag beklagar att flera av oppositionspartierna vill ta bort studiestartsstödet och även studiemedel för studier på folkhögskolan samt stödet till folkhögskolans introduktionsprogram. Det skulle motverka mycket av det arbete regeringen gör för att öka jämlikheten och stärka integrationen.

Det talas om att styra utbildningsval genom studiemedelssystemet, till exempel genom ett som jag förstår det väldigt ryckigt system där olika utbildningar ska premieras med 1 000 kronor utifrån en lista över yrken där man har brist på personal i dag men som kanske inte alls är bristyrken nästa år - det är väldigt svårt att förutse arbetsmarknadens svängningar. Moderaterna och Sverigedemokraterna gör det genom avskrivningar för vissa studenter som valt en särskild utbildning - i detta fall polisutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag menar att detta är fel väg att gå. Om ett yrke är impopulärt eller om en utbildning har för få sökande ska vi självklart i stället göra yrket attraktivt och stärka utbildningarna, precis så som regeringen visar med exempelvis läraryrket.

Vi gör läraryrket alltmer attraktivt. Vi har höjt lönenivåerna rejält. Vi underlättar klassrumssituationen genom fler vuxna i skolan och genom fler lärarassistenter och specialpedagoger. Vi möjliggör karriärvägar, till exempel genom professionsprogram. Vi möjliggör kompetensutveckling med Lärarlyftet och Läslyftet.

Vi stärker eleverna, särskilt dem som har det tuffast, bland annat genom den läsa-skriva-räkna-garanti som nu har börjat gälla. Vi höjer kvaliteten på undervisningen i lärarutbildningen genom fler lärarledda lektioner och bättre praktik. Vi erbjuder också fler vägar in i utbildningen genom kortkurser, VAL, KPU och sommarkurser.

Så får vi fler att välja och genomgå en viktig utbildning. Totalt har 31 000 fler anställts i skolan. Lärarutbildningen är också den absolut största och mest sökta utbildningen på våra universitet och högskolor.

Det är klart att polisyrket också kan behöva bli mer attraktivt, men jag tror att detta - att efterskänka studiemedel - är fel väg att gå.

Fru talman! Studiemedelssystemet har ungefär hundra år på nacken i dag. Det är ett brett, starkt, rättvist och flexibelt system, och det har varit en stor framgång under mycket lång tid.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 76 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag vill ställa lite frågor till Mats Berglund.

Vi har i dag pratat mycket om studiestartsstödet i både anföranden och repliker. MP har nu suttit i regeringen i fem år, och jag förstår att ett syfte med studiestartsstödet är att man ska få ned arbetslösheten. Jag försökte tidigare få svar på vad vi ska göra eftersom arbetslösheten tyvärr inte har minskat alls. Vad finns det för andra förslag på vad man kan göra? Det kan ju inte bara vara studiestartsstödet som är lösningen.

Vidare talade ledamoten Mats Berglund om Moderaternas satsning på till exempel polisernas avskrivning av studiemedel och har i stället ett förslag om att man ska göra yrket mer attraktivt. I stället för att ge förslag på hur man kan göra polisyrket attraktivt anger Mats Berglund hur man gör läraryrket mer attraktivt, vilket i och för sig är bra. Men frågan här handlade egentligen om hur polisyrket ska göras mer attraktivt, och ett av våra förslag är att man ska avskriva studiemedel.

Mina frågor till Mats Berglund är nu alltså: Hur gör vi polisyrket mer attraktivt? Och hur kan vi sänka arbetslösheten när det tydligen inte räcker med studiestartsstödet?


Anf. 77 Mats Berglund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för frågorna! De handlade om studiestartsstödet och om hur man ska göra polisyrket mer attraktivt.

Jag kan börja med den senare frågan. Det är ju inte riktigt mitt politikområde, och frågan ingår inte riktigt i det utgiftsområde som vi diskuterar i dag. Men jag gav ganska många exempel på hur regeringen arbetar med att göra läraryrket mer attraktivt. Jag tror att man kan hämta mycket inspiration från det arbetet.

Att höja kvaliteten på utbildningen är viktigt. Man kommer liksom inte runt det, så det tror jag är otroligt viktigt. Att höja lönerna är naturligtvis också viktigt. Vi har höjt lärarlönerna kraftigt, och det ger ett starkt incitament.

Polisyrket är ett väldigt farligt yrke. Att göra det säkrare kan vara en möjlighet att göra det mer attraktivt. Det finns säkert många förslag som de som håller på med det politikområdet kan utveckla vidare.

Det är klart att vi kan ha ett batteri av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men det som vi diskuterar i dag handlar just om att man i dag i praktiken behöver gymnasiekompetens för att komma ut på arbetsmarknaden. Det är det som är problemet för den grupp som studiestartsstödet väldigt pricksäkert riktas till.

Att stärka svaga elever genom hela utbildningssystemet genom alltifrån läsa-skriva-räkna-garantin och Läslyftet tidigt i förskolan till att ingen ska halka efter tror jag är ett viktigt sätt att stärka individer så att de kommer ut på arbetsmarknaden.


Anf. 78 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Tack, Mats Berglund, för svaren! Ett vanligt politikertrick är annars att tala om en annan fråga än den som ställdes. Men nu fick jag faktiskt lite svar på hur även polisyrket och inte bara lärarnas yrke skulle kunna göras attraktivt. Det är i alla fall positivt att det finns lite förslag här.

Nu har MP suttit i regeringen i fem år och har fortfarande egentligen inga konkreta förslag på hur man ska få ned arbetslösheten. Mats Berglund nämner flera förslag som han tycker kunde vara bra, men de har tydligen inte gett den effekt som vi hade önskat eftersom arbetslösheten inte har minskat. Trots allt är ju målet med både studiestartsstöd och studiemedel att man ska kunna studera och sedan kunna få ett arbete; det är det som är tanken med det hela. Men det har ju inte räckt, så min fråga står kvar: Vad finns det mer för lösningar? Jag tror nämligen inte att studiestartsstödet är den enda lösningen, som den tydligt verkar vara för MP.


Anf. 79 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för uppföljningen av frågan!

Det är klart att vi skulle kunna ha ett samtal i arbetsmarknadsutskottet om arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men det kanske inte är det som vi ska ha på det här utgiftsområdet.

Jag tycker att vi ska stärka hela utbildningssystemet, som jag var inne på tidigare, även när det gäller barn i tidiga åldrar. Barn som kommer från studieovana miljöer är en överrepresenterad grupp bland dem som väljer att inte plugga vidare. Då gäller det att stärka de barnen tidigt, redan i förskolan. När det gäller barn som kommer från en hemmiljö där man inte läser handlar det om att stärka förskollärarna genom Läslyftet för förskollärare, så att barnen får in läsning, och att följa eleverna hela utbildningssystemet. Det tycker jag är ett bra svar i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)


Anf. 80 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Mats Berglund och Miljöpartiet förstår inte riktigt poängen med att vi vill höja studiebidraget med 1 000 kronor i månaden för dem som utbildar sig till yrken i de branscher som har störst brist på personal. Om studiebidraget skulle höjas beräknas den årliga kostnaden till 970 miljoner kronor. Riksdagens utredningstjänst har konstaterat att ett höjt studiebidrag sannolikt skulle locka fler studenter till dessa utbildningar.

Arbetskraftsbarometern 2018 visar att arbetsgivare fortsätter att ha svårigheter att rekrytera personal med rätt utbildning. Det råder brist på nyutexaminerade arbetssökande i 40 av de 72 utbildningsgrupper som de har undersökt.

Enligt utredningstjänsten svarar 50 procent av arbetsgivarna att det råder brist på nyutexaminerade från 29 av utbildningarna.

Totalt antal utfärdade examensbevis 2018 var 77 993. Antalet examensbevis som togs ut avseende de 29 utbildningar till yrken vilka 50 procent eller mer av arbetsgivarna svarar att det råder brist inom var drygt 20 000.

Min fråga till Mats Berglund är: Varför vill Miljöpartiet och Mats Berglund satsa på folkhögskolan, som inte nödvändigtvis leder till arbete och inte leder till betyg, i stället för ett höjt studiebidrag som just leder till arbete?


Anf. 81 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Folkhögskolan är en äldre institution än studiemedelssystemet. Den har funnits under mycket lång tid och har varit väldigt bra. Folkhögskolan är typiskt nordisk i sin utformning och har fungerat mycket bra för bildning och förkovran på många olika sätt. Det är en verksamhet som fungerar bra och där man lär sig tillsammans. Syftet kanske inte alltid har varit att få in folk på arbetsmarknaden. Det behöver inte alltid vara syftet med bildning. Det kan finnas andra viktiga syften att fylla.

Jag skulle vilja komma tillbaka till det som ledamoten Michael Rubbestad inledde med om de tio bristyrken som har identifierats. Men det är ju en lista som är tillfällig och ett väldigt ryckigt system. Listan kan förändras hela tiden. Men vi vet ju att i dag är det stor brist på akademiker överlag. Och arbetsmarknaden är väldigt föränderlig. Vad är ett yrke i dag? Arbetsmarknaden är så pass föränderlig - det kommer nya yrken och titlar - att det är svårt att förutse vad som kommer att vara ett bristyrke i morgon. Och vad är egentligen ett yrke?

Det var därför jag tog upp exemplet genusvetenskap, som är en efterfrågad kunskap i näringslivet, NGO:er och offentlig sektor. Man kanske inte anställs just som genusvetare utan som utredare eller något annat. Men den kunskapen behövs.


Anf. 82 Michael Rubbestad (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Mats Berglund får det att låta som att det är Sverigedemokraterna som har tagit fram denna lista. Det är det såklart inte. Det är bland andra Statistiska centralbyrån som ser trender över tid och kan göra en prognos framåt så att det inte kommer som en överraskning.

Ja, det är ett levande dokument; det är lite grann det som är poängen. Genom att göra insatser nu åtgärdar vi förhoppningsvis bristen inom dessa tio branscher. Nästa gång är det nya bristbranscher. Genom att ha ett levande dokument åtgärdar vi bristerna löpande, och till slut är det förhoppningsvis inget problem alls.

Det finns enkla jobb i Sverige, och företagare skriker efter arbetskraft. Jag nämnde exemplet med Göteborg där man har ett stort behov av personer som kan rensa fisk, och det behöver man ingen utbildning för.

Vi har för höga bidrag. Samtidigt finns det en negativ attityd till enkla jobb. Om vi på riktigt vill göra skillnad i samhället behöver attityden till enkla jobb förändras.

Varför tycker Miljöpartiet att det är viktigare att ge bidrag än att folk faktiskt får jobb? Vad ska vi göra för att förbättra attityden till enkla jobb?


Anf. 83 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag förstår att det är någon annan än Sverigedemokraterna som har tagit fram denna lista. Men det är ändå ett politiskt beslut att listan ska gälla. Man hamnar hela tiden ett halvt steg efter i utvecklingen när man ger extra stöd till de utbildningar som finns på listan i dag, för när dessa personer har utexaminerats är det en helt ny lista som gäller. Precis som Michael Rubbestad var inne på är listan ju föränderlig. Det är alltså ett konstigt sätt att åtgärda ett problem.

Jag har ingen negativ attityd till så kallade enkla jobb. Jag tror att samhället är fullt av enkla jobb, men för en permanent ingång i yrkeslivet krävs i dag gymnasieexamen.

(Applåder)


Anf. 84 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Att få ta del av bildning och klara en utbildning har ett egenvärde. Att få ett jobb, kunna försörja sig och bygga ett liv runt sitt jobb har också ett samhällsvärde.

I höst var det fler nya högskolestudenter än på länge. Häromdagen kom siffrorna som visar att antalet studenter för våren också är rekordmånga. För mig som högskoleminister och ansvarig för studiemedel är det ett utmärkt besked. Nu får många chansen att växa med bildning och utbildning.

Den svenska modellen med generösa studiemedel i kombination med avgiftsfria studier lägger en god grund för vår kunskapsnation. Det möjliggör för människor med olika ekonomisk bakgrund att utbilda sig. För mig är detta ideologiskt viktigt.

För att förbättra förutsättningarna för studier höjde Stefan Löfvens första regering studiebidraget med 300 kronor. Nu räknas studiemedlet upp med prisbasbeloppet och höjs ytterligare något inför 2020. Studiemedlen fortsätter att möjliggöra studier och vidareutbildning. Det är bra för individer, och det är bra för att bygga samhället starkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vårt land ska konkurrera med kunskap och kompetens. Det är rätt väg framåt, inte minst när arbetsmarknaden förändras så snabbt som den gör i dag. Efterfrågan på människors kompetens ökar, och Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. En förutsättning för det är ett generöst och stabilt studiemedelssystem. Vi har gått från att ha ganska elitistiska universitet till att ha högre utbildning i hela landet. År 1956 hade vi ungefär 17 000 studenter. I dag är det över 400 000 studenter. Det är en viktig och bra utveckling och en stark kompetensgrund.

Fru talman! Dagens snabba utveckling kräver nya kunskaper. Utbildning kan därför inte bara förläggas till åren som barn, ungdom och ung vuxen. Lärandet behöver vara en livslång process där perioder av yrkesarbete växlas med studieperioder. Ett livslångt lärande, ett längre arbetsliv och högre pensionsåldrar ställer krav på väl fungerande studiestöd.

Därför presenterar regeringen nu nya möjligheter att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna. Det ska ges mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet. Den övre gränsen för rätt till studiemedel höjs med fyra år, från 56 till 60 år.

Därutöver planerar vi att öka antalet veckor, för i dag är det svårt för människor som är mitt i livet och redan förbrukat sina studiemedelsveckor att få ytterligare veckor för att ställa om eller vidareutbilda sig. Nu föreslås extra veckor till dem som är över 40 år. Det behövs inte heller längre någon koppling till tidigare studier, och det kommer inte längre att krävas en period av arbetslöshet emellan. Finns det en utbildning och en arbetsmarknad ges det nu nya vägar till studier.

Dessa förslag är en del av januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Men det är också mycket viktigt för just oss socialdemokrater. Förslagen kommer nämligen att väsentligt öka möjligheterna för människor mitt i livet att studera, ställa om och fortsätta det livslånga lärandet.

Fru talman! Det är centralt att vi säkrar kompetensförsörjningen i hela landet. Vi har framgångsrika högskolor och universitet runt om i Sverige som har lyft hela regioner och stärkt möjligheten att leva och arbeta i alla delar av Sverige.

Det har dock inte varit en självklarhet för alla partier att det ska finnas universitet i hela Sverige. Inte heller har det varit självklart att vi ska fortsätta att bygga ut högskolan med nya utbildningsmöjligheter över hela landet. Vi minns moderater som fnös åt att universitet skulle finnas över hela landet. De ville till exempel inte att Mitthögskolan i Sundsvall och Östersund skulle bli universitet.

Moderaterna verkar tro att kunskap blir sämre om fler får ta del av den. Så är det inte, och jag är stolt över att få vara med och skapa nya utbildningsmöjligheter i hela vårt land.

Så här sa Göran Persson när Mittuniversitet invigdes: "Högskoleutbyggnaden . får än i dag, en grupp människor i vårt land att föraktfullt fnysa bygdehögskolor och devalvering av universitetsbegreppet. De har fel. Kunskap är ingen ändlig resurs som vi måste hushålla med. Den blir inte sämre eller mindre värd för att fler får del av den. Tvärtom. Kunskap växer när den delas av fler. Det är min övertygelse". Det är sant än i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Svenska företag och vår välfärdssektor letar just nu med ljus och lykta efter kompetent personal. Vi måste se hela vårt lands befolkning som en resurs, och vi måste skapa goda villkor för utbildning och vidareutbildning. Jobben finns över hela landet, och välfärden behöver finnas där människor bor.

Jag ser att det behövs fler kunniga lärare till våra skolor, fler sjuksköterskor till sjukhusen, fler undersköterskor till äldreomsorgen och nya poliser i hela landet, för annars kommer välfärden att äventyras. Vi behöver kompetent personal i Uppsala, Uppvidinge, Arvidsjaur och Malmö, ja, i hela vårt land.

Fru talman! Jag vill att alla människor inom alla delar av arbetslivet ska ha möjlighet till fort- och vidareutbildning. Det är särskilt viktigt för dem som står långt från arbetsmarknaden och har kort grundutbildning. Jag är därför glad över att vi har kvar det rekryterande studiestartsstödet. Det gör att arbetslösa får möjlighet att skaffa sig den utbildning som behövs på arbetsmarknaden. Låt oss komma ihåg att studiestartsstödet också är en viktig del i svensk kompetensförsörjning. 50 procent av dem med studiestartsstöd går en yrkesutbildning. Vård och omsorg samt barn och fritid är de vanligaste utbildningarna, men av samtliga med studiestartsstöd går 44 procent en bristyrkesutbildning.

Det är så vi fortsätter att utveckla vårt samhälle. Vi utbildar människor för att de ska kunna ta jobb och fortsätta bygga vårt land starkt.

Här skiljer vi oss från de högerkonservativa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. De står för en högerkonservatism som med exakt precision lämnar arbetslösa, arbetarklassen och studieovana långt bakom. Det här är ett sätt att bygga ett land svagare, att öka polariseringen och att öka spänningarna i samhället.

Det är inte den väg som regeringen har valt att gå. Med hjälp av januariavtalet kan vi nu fortsätta att upprätthålla ett studiemedels- och studiestödssystem där alla, oavsett ekonomisk bakgrund, har möjlighet till nya och bättre studier. Vi har möjlighet att fortsätta att bygga ut utbildning och bildning i hela vårt land. Det är så vi bygger ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

(Applåder)


Anf. 85 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag har lite frågor till Matilda Ernkrans utifrån hennes anförande. På några punkter kunde jag inte riktigt förstå vad Matilda Ernkrans menade, till exempel när jag hörde att Moderaterna skulle vara emot att fler vill utbilda sig, att vi vill bromsa och att vi inte vill hjälpa de svaga.

Ett stort bekymmer som jag nu ser i Sverige är att var fjärde elev som lämnar nian inte har fullständiga betyg och att 17 procent av eleverna som går ut gymnasiet inte har fullständiga gymnasiebetyg. Att hjälpa dem är att ta hand om de svagaste som måste komma in på arbetsmarknaden.

Vi har tidigare talat om att det för att underlätta för människor att få arbete är viktigt att de har en gymnasieutbildning och självklart en grundskoleutbildning. Även en eftergymnasial utbildning är viktig. Vi vill verkligen hjälpa dessa att komma in på arbetsmarknaden. Att ett studiestartsstöd skulle vara det enda som löser detta stämmer inte, har vi kommit fram till, eftersom vi fortfarande har en väldigt hög arbetslöshet efter att majoriteten nu har styrt i fem års tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Dock är det besked vi fick i dag från Utbildningsdepartementet väldigt positivt, nämligen att majoriteten nu vill ta över en del av Moderaternas omställningsförslag som man tidigare sagt nej till. Man vill höja åldersgränsen för att få ta studielån från 56 till 60 år, något vi har talat om väldigt länge. Man talar också om flera extra studieveckor, något som vi också har talat om länge. Moderaternas förslag var att höja från 40 till 60 veckor. Nu hörde jag att det bara var med några få veckor det skulle öka, oklart hur många.

Men om nu Socialdemokraterna ändå är beredda att ta hand om våra förslag kan de ju också ta med att vi vill förbättra möjligheten att studera med barn och öka tilläggsbidraget från 3 800 till 5 000 kronor per månad, liksom att vi vill öka fribeloppet till 200 000 kronor per kalenderår så att man har möjlighet att arbeta samtidigt som man studerar.

Jag hoppas alltså att Socialdemokraterna nu tar efter alla våra omställningsförslag, eftersom ni har tagit efter hälften av dem - vilket förstås är väldigt positivt.


Anf. 86 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag uppskattar naturligtvis om det finns fler partier i Sveriges riksdag som är beredda att skapa en bättre möjlighet att studera mitt i livet. Marie-Louise Hänel Sandström kan känna sig väldigt lugn och trygg med att det även finns andra partier i Sveriges riksdag som har identifierat att detta är någonting som vi behöver utveckla i det svenska studiemedelssystemet. Socialdemokraterna är ett av dem, och det finns även andra partier som Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna - i ett samarbete i mitten av svensk politik - som säger att det är här vi ska fortsätta att utveckla vårt studiemedel och vårt studiestöd.

Vi klarar också av att göra det, samtidigt som vi klarar av att se till att ge arbetslösa, människor från studieovana hem och arbetarklassen möjlighet att fortsätta sin utbildningsresa. Vi har en oerhört stark respekt för att människor ska kunna få tillgång till utbildning och bildning - när man är ung, när man är ung vuxen och genom hela livet - så att man kan känna att man står stark på arbetsmarknaden. När det förändras runt omkring en ska man inte vara ensam och utlämnad. Oavsett bakgrund ska man veta att det finns möjlighet att omskola sig, vidareutbilda sig och få ett nytt jobb på arbetsmarknaden.

Det är här skiljelinjen går mellan partierna i mitten av svensk politik och det block som Moderaterna allt tydligare lierar sig med, med kristdemokrater och sverigedemokrater. I detta block plockar man med exakt precision bort arbetsmarknadspolitiska åtgärder som går till de arbetslösa. Man plockar bort studiestartsstödet, som tydligt går till de arbetslösa, arbetarklassen eller människor från studieovana hem. Man försöker också tydligt, i någon sorts populistisk anda, låtsas vara alla goda gåvors givare. Det stämmer ju inte. Ni valde 20 miljarder i skattesänkningar i stället för detta.

(Applåder)


Anf. 87 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Matilda Ernkrans undviker skickligt att svara när det gäller bekymret att var fjärde elev som går ut nian inte har fullständiga betyg och att 17 procent av dem som går ut gymnasiet inte heller har det. Vi pratar här om elever som behöver komma in på arbetsmarknaden men som har svårt att göra det eftersom det krävs gymnasieutbildning och helst eftergymnasial utbildning för att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag tycker nog att Moderaterna ser till de svaga och ser vilka som behöver hjälp - och det är tidigt man behöver hjälp. Sedan ska man ha hjälp även senare i livet med kompetensutveckling. Där kan jag känna mig lite tryggare eftersom Socialdemokraterna med medföljande partier nu tydligen har lyssnat på vårt omställningsförslag och vill genomföra en del av det. Det känns väldigt positivt.

Vi har påtalat under ganska lång tid att det är mycket som måste göras och att det måste göras nu - inga långa utredningar; det ska göras nu. Det är nu som hela arbetsmarknaden håller på att förändras. Det är nu som vi ser att många måste förändra sin utbildning för att kunna vara kvar på arbetsmarknaden.


Anf. 88 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Vi kan väl bara konstatera att 2009, när Moderaterna hade statsministerposten, låg arbetslösheten långt över 8 procent. I dag är den nere på ungefär 6 ½ procent. Vi har 100 000 fler ute i arbetskraften, en siffra som har ökat från 2014 fram till nu. Och till skillnad från när Moderaterna satt vid regeringsmakten, då kunskapsresultaten i svensk skola störtdök, ser vi nu gång på gång i PISA-undersökningarna, där vi jämförs med andra länder, att kunskapsresultaten fortsätter att öka i svensk skola.

Det betyder inte att vi inte ser de utmaningar vi har. Vi ska fortsätta att jobba för att stärka likvärdigheten, och vi ska fortsätta att jobba för att man oavsett ekonomisk bakgrund och oavsett var man befinner sig i livet ska kunna ta sig vidare till ett jobb och stå stark på svensk arbetsmarknad. Det gör Socialdemokraterna.

(Applåder)


Anf. 89 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Jag vill passa på tillfället, när nu statsrådet gör oss äran att vara med i debatten, att återkomma till den jämlikhetsdiskussion som jag tog upp i mitt anförande tidigare.

Pensionsmyndigheten säger i sin utredning Analys av pensionsrätt för barnår respektive studier ur ett jämställdhetsperspektiv, som togs fram 2015, att det finns väldigt effektiva sätt att utjämna skillnaderna i pensionsnivåer för kvinnor och män. Det mest ändamålsenliga utifrån fördelningspolitiska hänsyn, säger de, är att medlen för studierätter används för att öka barnårsrätten med ett år från dagens fyra år till fem år.

År 2015 satt ni i regering och tog emot denna utredning, Matilda Ernkrans. Jag förmodar att ni har diskuterat den i regeringen. Jag skulle gärna vilja veta hur ni ställer er till Pensionsmyndighetens förslag, när man så här enkelt - egentligen genom att överföra från ett konto till ett annat - skulle kunna göra det bättre för kvinnor och få deras pensioner att inte släpa efter så mycket. Hur ser den feministiska regeringen på detta?


Anf. 90 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Det är vackra ord från Kristdemokraterna, men ni har ju inte direkt någon stark grund att stå på, Gudrun Brunegård. Det är inte Kristdemokraterna som har slagits för kvinnors möjligheter att stärkas på arbetsmarknaden, kvinnors möjligheter att tjäna ihop till sin egen pension och kvinnors möjligheter att kombinera familj och arbete. Det är snarare tvärtom: Kristdemokraternas signum är att knyta kvinnorna så hårt man någonsin kan till att bli kvar i hemmet och ta hand om barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag tillhör dem som tycker att framtiden ligger i att vi ser till att både kvinnor och män tar ansvar för hem och familj och att både kvinnor och män tar ansvar för att utbilda sig, skaffa ett jobb och försörja sig. Jag tror nämligen att det är så vi bygger ett starkare samhälle.

Naturligtvis ska vi göra allt vi kan för att på olika sätt stärka kvinnors möjligheter till en bra pension. Regeringen går till exempel nu fram med en förstärkning av grundskyddet till pensionärerna. Detta tänker vi fortsätta att jobba med.

När det gäller beskedet till landets studenter att detta fullt ut skulle betalas genom att man plockar bort studenternas möjligheter att tjäna ihop till sin egen pension undrar jag lite grann vilka reaktioner Kristdemokraterna har mött från studenterna. Detta sker samtidigt som Kristdemokraterna faktiskt går fram här i riksdagen och säger att man ska rycka 300 kronor i månaden från studenternas ekonomi. Ni går fram som det mest högerkonservativa partiet i denna del i budgeten, där ni ska plocka bort möjligheterna för våra studenter att få studiebidrag som är det sätt som inte minst barn från studieovana hem, arbetarklassens barn och arbetslösas barn, kan ta sig in och våga ta studielån. Ni ska också ta bort studenternas pensionsrätt. Hur tänker ni?

(Applåder)


Anf. 91 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Jag betackar mig för att bli påklistrad etiketter och politik som inte stämmer överens med verkligheten. Vi menar att familjer har full kompetens att själva bestämma hur de lägger upp till exempel föräldraledigheten. Vi tycker inte att man ska tvingas på olika system.

Men här handlar det om att Pensionsmyndigheten, som är en objektiv myndighet, har gjort noggranna beräkningar och sett att pensionsrätten under studieåren i ett livsperspektiv spelar en mycket liten roll. Däremot skulle det ge kvinnorna en betydligt bättre pension om motsvarande summa överfördes från pensionsrätt för studenter till barnrättsår och om man ökar antalet år från tre till fyra. Det är precis som Pensionsmyndigheten har skrivit.


Anf. 92 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Kvinnor ska ha rätt till en bra pension. Jag tänker även i fortsättningen att på alla sätt jag kan engagera mig för det. Men på samma sätt tycker jag att våra studenter förtjänar att ha en bra studietid med bra ekonomi. Det är bara Kristdemokraterna i denna kammare som tycker att vi ska sänka studiebidraget till våra studenter med 300 kronor per månad. Jag undrar vad studenterna tycker om det. Jag är också tveksam till att det skulle vara studenterna som till fullo skulle bli av med rätten att tjäna in till sin pension när de studerar för att man ska kunna finansiera det som Kristdemokraterna nu återigen drar en lans för, nämligen att kvinnor ska kunna vara hemma med sina barn ytterligare lite längre och tjäna ytterligare lite mer på det. Jag tänker vara mycket noga med hur man hittar en rätt balans i att klara av båda dessa saker.

(Applåder)

Studiestöd

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-12-18
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Utgiftsområde 15 Studiestöd, Beslut

Beslut: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 15

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2020Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 15 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 15 punkt 3 och avslår motionerna

    2019/20:2650 av Patrick Reslow m.fl. (SD),

    2019/20:2696 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

    2019/20:2788 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 1, 3 och 4,

    2019/20:3319 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och

    2019/20:3326 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 1 och 4-6.b) LagförslagetRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 15 punkt 1.c) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att 
    1. under 2020 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 238 200 000 000 kronor,  
    2. under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst det belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 15 punkterna 2 och 4.