Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Betänkande 2022/23:NU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
30 november 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Ändringar i upphovsrätten på den digitala inre marknaden (NU6)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen.

I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk.

Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja.

Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-11-22
Justering: 2022-11-24
Trycklov: 2022-11-24
Reservationer: 5
Betänkande 2022/23:NU6

Alla beredningar i utskottet

2022-10-13, 2022-11-22

Ändringar i upphovsrätten på den digitala inre marknaden (NU6)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen.

I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk.

Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja.

Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-11-29
Debatt i kammaren: 2022-11-30
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:NU6, Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Debatt om förslag 2022/23:NU6

Webb-tv: Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 20 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Nu är vi äntligen här efter många år av arbete för att försöka implementera DSM-direktivet i svensk rätt. Det här anförandet vill jag tillägna alla upphovspersoner i vårt land - alla som ser till att verk publiceras, alla som skriver text, alla som publicerar tidningar, alla som skapar musik, gör bildkonst, fotograferar och så vidare. Det här anförandet är till er som gör allt det som vi älskar. För er är det här livsviktiga lagändringar som jag vet att många av er verkligen har sett fram emot.

Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! Det har som sagt varit en lång resa. För min egen del började den 2018. Jag kommer sent att glömma våren 2019, när det blev alldeles tokigt i samband med EU-valrörelsen. Många hävdade då att internet skulle dö om det här direktivet implementerades. Även kollegor här i riksdagens kammare gick bananas och slutade lyssna på fakta, men till slut ser det nu ut som att vi kommer att kunna implementera direktivet. Det är jag oerhört glad över.

Jag är också stolt över att vi socialdemokrater hela tiden har stått upp för att upphovsrätten behöver regleras, även digitalt. Alla former av intrång i upphovsrätt är stöld, och det ska givetvis gälla även på nätet. Det är självklart för oss. När alla andra partier röstade nej till direktivet i EU-nämnden stod vi socialdemokrater upp för alla upphovspersoners räkning. Det är jag oerhört stolt över.

Herr talman! Det här direktivet innebär att vi över hela EU och hela den inre marknaden får samma möjlighet att använda material i tre olika syften. Det handlar om text- och datautvinning, om att underlätta licensiering och om att förbättra tillgången till innehåll på den europeiska marknaden. Det kommer också att fattas beslut om bestämmelser som syftar till att skapa en välfungerande marknad för upphovsrätt, och det behövs sannerligen.

Herr talman! Jag vill också uppmärksamma kammaren och lyssnarna på att det här har tagits fram på ett historiskt sätt. I och med att debatten blev så polariserad 2019, då det flög alla möjliga argument och tokigheter i luften, beslutade Regeringskansliet att tillämpa någonting som vi har kallat lagstiftning i storgrupp.

Såvitt jag vet har det inte gjorts förut på Justitiedepartementet, men för att olika sidor och ibland motstridiga intressen ska kunna lyssna på varandra och lära av varandra har man från departementets sida bjudit in alla organisationer som så önskat - över 100 stycken - till workshoppar. Man har vridit och vänt på olika artiklar i direktivet, fått höra varandras argument och varandras åsikter och på så sätt också faktiskt jämkat. När man förstår varandras perspektiv går det oftast lättare att hitta en bra balans. Och det menar jag, herr talman, att vi har gjort nu när vi implementerar detta direktiv. Det tackar vi för.

Vi ser också i betänkandet att direktivet implementeras för sent, och det är vi fullt medvetna om. Det har tagit tid på grund av att vi väntat på vägledning från kommissionen och på en vägledande dom från EU-domstolen som gäller artikel 17. Det historiska lagstiftandet i storgrupp har också tagit tid. Men nu är vi äntligen här, och de nya bestämmelserna kommer att börja gälla den 1 januari. Det är inte en dag för tidigt.

Herr talman! Ambitionen från Socialdemokraternas håll har hela tiden varit att upprätthålla den svenska modellen. Det är parterna på arbetsmarknaden och parterna på avtalsområdena som bäst hittar lösningar. Som socialdemokrater alltid gör har vi också velat stå upp för den svagare parten. När den svenska propositionen skrivits fram har det varit viktigt att se till att stärka den svagare avtalsparten, som oftast är upphovspersonen.

Vi vill givetvis också främja svensk konkurrenskraft och se till att kulturlivet är livaktigt och att människor kan leva på sina verk. Vi vill också se till att det hela tiden produceras och släpps ny musik, nya filmer, nya tv-program och så vidare. Det gäller att hitta balansen. Den som har skapat någonting ska få betalt för det, men det ska också vara rimligt och möjligt att använda det och göra det tillgängligt för alla konsumenter på olika sätt.

Sist men inte minst handlar det också om att värna den enskildes - privatpersonens - rätt att uttrycka sig, publicera saker på nätet, göra mem och satir och så vidare. Vi har varit väldigt noga med att detta också framgår när direktivet nu implementeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! Under alla dessa år sedan 2018 har mitt budskap till alla de olika aktörer som jag träffat i olika sammanhang varit att min ambition är att alla ska vara lite lagom nöjda när direktivet nu implementeras - eller lite lagom missnöjda, om man så vill. När intressen står mot varandra tror jag att det är viktigt att landa i just den balansen. Alla ska vara lite lagom nöjda, så att pendeln inte slår över för långt åt ena eller andra hållet. I så fall kommer det antingen inte att finnas upphovspersoner som kan leva på det de gör eller så skapas inte så mycket ny text, bild, musik och konst som vi önskar. Jag menar att det är bra balans mellan olika intressen nu.

Herr talman! Med detta kommer jag att släppa dessa jätteintressanta immaterialrättsfrågor och upphovsrättsfrågor. Jag vill passa på att tacka mina kollegor i näringsutskottet, som har låtit mig ta den här bebisen i mål. Det känns bra.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna. Jag vill också tacka alla som ser till att skapa och publicera saker så att vi alla får njuta av dem. Det behövs i en stark och blomstrande demokrati.

(Applåder)


Anf. 21 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Det har gått ganska lång tid och till och med varit en pandemi sedan det 2019 antogs ett EU-direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Det ska nu implementeras här i Sverige.

Som vänsterparti har vi främst bevakat möjligheterna för museer, bibliotek och skolor att använda sig av upphovsrättsskyddat material på ett enkelt sätt. I dag har vi ett system med avtalslicenser som har fungerat väldigt bra. Vi har också haft ingången att stärka kulturskaparens ställning gentemot nätjättarna genom att nätjättarna får ta ett större ansvar och betala för licenser. Vi har velat undvika filterlösningar som riskerar att sortera bort satir och annat tillåtet material.

Varför är då en stark upphovsrätt viktig? Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som musik, film och litteratur. Upphovsrätten säkerställer rätten till inkomst för många inom de branscher som berörs. Den sätter ramarna för vem som får använda skapandet och hur och när. Upphovsrätten säkrar också samhällets kreativa skapande och att vi får en mer hållbar och innehållsrik kultur.

Genom att säkra att upphovsrättens ekosystem funkar säkrar vi mer skapande, mer kultur och tillgängligheten till den för alla. Det är oerhört viktigt för oss alla.

I dag är det en mer osäker situation för många journalister och kulturarbetare. Vi har sett hur fler och fler tvingas stå på egna ben inför till exempel stora mediehus och vad det gör för personer som skapar men också för hur materialet används. Maktförhållandet gör också att man inte får den frihet som kulturskapandet kräver. Till detta kan vi lägga till den ökande makt som nätjättarna har fått gentemot musiker, journalister, förläggare och så vidare.

Branscherna har förändrats i och med nätjättarnas intåg. Det som förr innebar att till exempel trycka en artikel innebar just att trycka en artikel. Men med digitaliseringen i dag kan det innebära att artikeln reproduceras flera gånger utan att det ger intäkter till upphovsrättspersonerna, eller väldigt låga intäkter, och utan att de har kontroll på eller information om var den publiceras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Nätjättarna har haft en privilegierad position ganska länge. Deras plattformar fylls med innehåll utan att de tar ordentligt ansvar för att göra rätt för sig. Framgången för deras plattformar bygger på upphovsrättsskyddat material men utan att de betalar för det. Samtidigt tjänar de ganska stora pengar på till exempel annonsintäkter.

Vänsterpartiets ingång är att värna möjligheten till olika uttryck på internet. Lösningar på det här problemet får inte innebära att sådant som satir och annat tillåtet material riskerar att sorteras bort. I första hand behöver plattformarna teckna licenser för att kunna fortsätta sin verksamhet som i dag och på så sätt betala för innehållet på sina sidor.

Men upphovsrätt är mer än så. Det handlar också om att få information om var och hur ett verk används. Nådde verket många? Har det använts på rätt sätt? Har upphovsrättspersonen fått tillräcklig eller rätt information för att kunna avgöra om ersättningen är skälig, lämplig och proportionerlig? Behöver avtalen revideras? Har verket fått mer genomslag än vad man hade trott?

Vänsterpartiet är generellt positivt till förslaget men har ändå ett antal reservationer - annars vore vi inte ett vänsterparti. Det handlar om att vi vill säkra att kulturarbetare får skälig, lämplig och proportionerlig ersättning, att tjänsteleverantörerna ger den information som behövs för att veta vem som har delat saker och var och hur. När underlicenstagare förvärvat rättigheter ska inte informationen om detta ske på bekostnad av upphovsrättspersoner, det vill säga att de ska kunna få informationen på ett enkelt sätt och inte tvingas kontakta flera olika underlicenstagare.

Vi anser också att lagtexten kan förtydligas när det kommer till rättighetsinnehavarens intresse och användarnas informations- och yttrandefrihet. Här måste vi kräva att tjänsteleverantörerna, det vill säga nätjättarna, har gjort vad de har kunnat för att tillgängliggöra specifika verk som rättighetshavarna har försett tjänsten med relevant och nödvändig information om men samtidigt inte använda sig av filter som försvårar för användarna.

För att säkerställa att avtalen respekterar svensk lag stöder vi MP:s motion om att lagvalsklausuler bör utredas.

Våra reservationer möter egentligen upp EU-direktivets ursprungliga intention, och vi försöker med våra förslag att möta upp den. Sverige bör som minst implementera direktivet så som det är. Eftersom detta är en lag som kommer att påverka många upphovsrättspersoner, företag inom kultur och medier och inte minst användarna ser vi ett behov av att kontinuerligt utvärdera implementeringen av lagen.

Jag vill också, som föregående talare, passa på att tacka alla kulturorganisationer och branschorganisationer som har träffat oss genom åren. De har ställt upp med att både utbilda oss och diskutera kring förslaget. Vi har spenderat ganska många timmar tillsammans. Tack vare er och ert arbete får vi dansa till härlig musik, läsa intressanta böcker och gråta till drama. Sanningen är: Hur tråkigt vore inte livet utan er insats?

Jag yrkar bifall till reservation 6.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

(Applåder)


Anf. 22 Anette Rangdag (SD)

Herr talman! Jag vill, i likhet med övrig majoritet, yrka på att riksdagen ställer sig bakom regeringens proposition Upphovsrätten på den digitala inre marknaden i sin helhet. Propositionen presenterades för riksdagen under förra mandatperioden av den förra regeringen men stöds av den nytillträdda.

Förslagen i propositionen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som syftar till att anpassa upphovsrätten till den tekniska utvecklingen. Tack vare denna proposition underlättas undervisning och forskning, samtidigt som kulturarvet kan bevaras och äldre konstverk enklare återges. I propositionen ryms även förslag för att framställare av presspublikationer ska kunna ges ny ensamrätt till sina publikationer för att förenkla ersättningar när material brukas på nätet.

Det är delvis frågor av teknisk natur, men det är vår, regeringsunderlagets och förra regeringens uppfattning att detta i praktiken kommer att resultera i förbättrade förutsättningar för dem som det berör. Med detta sagt har jag full förståelse för att det finns olika ingångar i dessa frågor. Att det är radikalt olika ingångar får ändå tillstås sett till de olika intressenter som uppvaktat oss riksdagsledamöter i ärendet. Alla intressen kan inte omhändertas, men det är vår uppfattning att detta är en bra medelväg.

Herr talman! Om jag tillåts att tala lite brett om Sverigedemokraternas politik på det immaterialrättsliga området vill jag betona att vår utgångspunkt är att immateriella värden i takt med teknikens utveckling och informationssamhällets mognad har kommit att bli en alltmer betydelsefull del av samhällsekonomin.

Samtidigt har utvecklingen inneburit att teknik och information sprids, konsumeras och förbrukas snabbare än tidigare. Digital teknik och internet har kommit att ta platsen som den primära plattformen för såväl den demokratiska debatten och spridning av information och nyheter som för konsumtion av kulturalster och underhållning. Trots detta bygger det upphovsrättsliga regelverket fortfarande i stora delar på den ordning som tillkom när tryckpresstekniken var den gängse plattformen för informationsspridning.

En modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska kunna fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle, vilket nu delvis sker. Jag och Sverigedemokraterna välkomnar därför att EU-gemensamma regler med ett sådant syfte nu införs i svensk rätt. Jag och majoriteten vill dock framhålla vikten av att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade och leder till att upphovsrätten kommer att fungera på ett bättre sätt på den digitala inre marknaden. Riksdagen bör därför anta de lagändringar som föreslås i propositionen.


Anf. 23 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Äntligen, tänker säkert ett stort antal personer och branschorganisationer som följer denna debatt. Anledningen till det är att vi i dag ska besluta om implementering av det så kallade upphovsrättsdirektivet. Redan 2019 antogs på våren Europaparlamentets och rådets direktiv, och den 7 juni 2021 skulle medlemsstaterna ha genomfört direktivet. Men vi är alltså där först nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Vad är då upphovsrätt? Jo, om någon skapar något får den per automatik upphovsrätten till det den skapat. Som ni hört tidigare i dag ingår upphovsrätten i immaterialrätten. Annat som ingår är patent, varumärke, design, företagsnamn och kretsmönster - för att tala om något som är aktuellt i Europa just nu apropå detaljer för biltillverkning.

Immaterialrätten är viktig och utgör en av de största tillgångarna för entreprenörer och företag, och här har det skett en förändring längs vägen i vårt svenska samhälle och i världen.

Upphovsrätten har betydelse för litteratur, konst, tekniska ritningar, strategiska planer, konsultrapporter, facktexter och design, vilket gör att den har stor praktisk betydelse för i stort sett hela företagsvärlden och näringslivet. Även datorprogram skyddas av upphovsrätt, vilket är särskilt viktigt i den digitala världen.

Vi lever i en kunskapsekonomi med globalisering och där AI, det vill säga artificiell intelligens, aktualiserar upphovsrätten. En del frågor är ännu inte lösta, som upphovsrätt när en robot och inte en människa är den som skapat, och vi känner i dag inte till morgondagens frågeställningar. I denna föränderliga värld måste lagstiftningen hänga med.

Det är nu 14 år sedan ett företag skapade en tjänst för att streama musik. För oss som växte upp med vinylskivor, kassettband och en värld efter ett givet mönster innebar cd-skivor och dvd lite av en revolution - och nu leasar vi musiktjänster. Världen är föränderlig.

Sociala medier har öppnat för nya möjligheter men samtidigt skapat en oro hos företagare inom de kreativa näringarna för vad som ska hända med deras verk och betalningen för desamma.

Därför är det kul att det har börjat presenteras och diskuteras böcker på Tiktok, vilket gör att ungdomar - kanske ni som sitter på läktaren i dag - har börjat gå till bokhandeln och köpa böcker. Bokhandlarna i sin tur saluför böckerna från Tiktok, och på så vis möts den gamla och nya världen. Hur mycket böcker det kommer att säljas i framtiden vet vi inte, men det är spännande när gränser förändras.

Upphovsrätten har delvis sina rötter i 1400-talets boktryckarkonst. Den moderna upphovsrätten uppstod dock på 1700-talet och övergick senare i immaterialrätt, vilket som sagt innebär ensamrätt till det man skapat, exempelvis en uppfinning. Detta innebär att man kan ange villkor för användning eller helt säga nej till att någon annan använder ens skapelse. Det ger också möjlighet att sälja rättigheterna vidare.

Dagens betänkande handlar om upphovsrätten på den digitala inre marknaden, och mer om detta finns att läsa i rapporten Upphovsrättens roll för skapandet - fundamentet för ett kreativt samhälle.

Den förra regeringen, vars proposition vi nu har på bordet, valde, som tidigare nämnts, att ha sittningar med ett hundratal branschorganisationer där alla fick göra inspel.

Jag vet att den dåvarande regeringen trodde att vi moderater, med flera, skulle hålla fast vid den ståndpunkt vi hade innan direktivet antogs i Bryssel. Så är det ju inte, och därför var detta lite överraskande för mig. Men det har gjorts ett omtag efter att man har inväntat en rättslig process och i ett försök att jämka ihop partierna i Sveriges riksdag för att uppnå ett brett stöd, vilket är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

I dag anser nog de flesta att förslaget är långt mycket bättre än det var från början och att det nu är nödvändigt att få det på plats.

Det hade varit önskvärt att alla länder implementerade direktivet rakt av så att vi alla hade samma underlag. Det hade skapat bäst förutsättningar för företagen på den inre marknaden vad gäller att förhålla sig till en uppsättning regelverk. Då skulle det som är skyddat i Holland eller Belgien även vara skyddat i Sverige, och det som är tillåtet där även vara tillåtet här. Denna väg framåt måste vi gå.

Så har det dock inte blivit, men som någon sa handlar det om en balans mellan olika värden. Mer arbete kommer att behövas framåt; vi stannar inte här. Detta är inte slutprodukten, även om det klubbas igenom i dag för att träda i kraft den 1 januari 2023. Moderaterna instämmer i att det är viktigt att få detta på plats.

Dock kommer ett svenskt företag som vill verka i Danmark eller Finland att behöva juridisk hjälp även där, så det blir alltså fler steg än önskvärt. Därför står konkurrensregler och den gemensamma marknaden i fokus för Moderaterna.

Herr talman! Gamla system bör anpassas till nya tider och ny teknik, och Europa behöver välfungerande upphovsrättsregler för den digitala tidsåldern. Därför yrkar vi bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.


Anf. 24 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Centerpartiet ställer sig bakom utskottets förslag om upphovsrätten på den digitala inre marknaden.

När vi säger äganderätt tänker nog de flesta av oss på jord, skog och fastigheter. Men lika viktiga är de immateriella äganderätterna. Dessa rättigheter i form av patent, varumärken, mönster och, som vi behandlar i dag, upphovsrätten har varit och är mycket viktiga för enskilda men även för många svenska företags utveckling och framgång. Att man kan skydda sitt skapande, att ha rådigheten, är många gånger avgörande för att man ska våga investera i forskning och utveckling.

Den svenska upphovsrätten är som många konstaterat till viss del omodern, och en uppdatering är därför viktig och nödvändig. Ett nytt system behöver både garantera att upphovrättshavarna får ersättning för sina verk och kunna accepteras av allmänheten. Människor som gör film, skriver böcker eller programmerar dataspel måste få betalt för det de skapat.

Det är viktigt att upphovsrätten är teknikneutral och på ett tydligt sätt sätter ramarna för alla aktörer, och vi kommer att fortsätta att följa utvecklingen här. Vi är även måna om att svenska forskare får samma möjlighet att dela forskningsresultat baserat på text- och datautvinning som forskare har i andra europeiska länder. Samtidigt ska utbildningsinstitutionernas rätt till användning av upphovsskyddade verk vara stark.

Herr talman! För oss i Centerpartiet är det dock avgörande att den enskildes rätt att yttra sig fritt bevaras. Internet och dess olika plattformar har inneburit en revolution för möjligheterna till fritt skapande och fritt yttrande. Det har varit viktigt att detta både försvaras och stärks nu när direktivet blir svensk lag. Vi anser dock att dessa frågor har getts en rimlig balans, inte minst eftersom EU-domstolen har förtydligat att hindrande av lagliga uttryck under inga omständigheter är tillåtet. Det är viktigt och tryggt att detta är kvar.


Anf. 25 Lili André (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Regeringen föreslår nya regler på upphovsrättsområdet som syftar till att anpassa upphovsrätten till den senaste tekniska utvecklingen. Det är med glädje jag hör att det är en bred uppslutning bakom detta, och också vi kristdemokrater säger: Äntligen!

Inledningsvis vill jag framhålla att en modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska fungera i det alltmer digitaliserade samhället, och därför välkomnar vi att EU-gemensamma regler med ett sådant syfte nu genomförs i svensk rätt. Vi kristdemokrater framhåller också att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade och leder till att upphovsrätten nu kommer att fungera på ett bättre sätt på den digitala inre marknaden. Mer harmoniserade regler skapar förutsättningar för fler kulturarbetare att få en rimlig chans att försörja sig.

Den stora samhällsförändring som digitaliseringen medfört har strukturellt haft både positiva och negativa konsekvenser för aktörer på den digitala marknaden. Till de positiva kan räknas att det blivit enklare och billigare att föra ut information om de verk som framställs. Till exempel kan utställningar och arbetsprover marknadsföras enklare och även mer effektivt. De negativa konsekvenserna har dock varit mer påtagliga, såsom möjligheten att få inkomster från användningen av verk.

Herr talman! Även om teknikutvecklingen i sig varit en ledande och dominerande faktor de senaste drygt 20 åren lever inte digitaliseringen sitt eget liv utan samverkar med andra företeelser i samhället. Utvecklingen vad gäller sämre inkomstmöjligheter har kommit stegvis och ofta som ett resultat av den påverkan som digitaliseringen haft på andra aktörer som upphovsrättsaktörer är beroende av som leverantör av sitt verk. De ekonomiska rättigheterna innebär en rätt att förfoga över verket.

Propositionens förslag, liksom det bakomliggande direktivet ser vi Kristdemokrater, syftar till att skapa en bättre balans mellan parterna på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden. Det ger en rättvisare fördelning av de intäkter som genereras av kreativt innehåll, inte minst på internet. Därför, herr talman, är det av stor betydelse att det nu har antagits ett direktiv som syftar till att förbättra och även restaurera upphovspersonernas ställning och erkänner upphovsrättslagens funktion att skydda och säkerställa en fortsatt kulturproduktion av hög kvalitet.

Vi kristdemokrater vill värna två bärande värden, dels äganderätten, dels öppenheten i den digitala världen. Det är en balansgång som måste hanteras med eftertänksamhet. Vi tillstyrker regeringens proposition och menar att den bidrar till en stabil grund som på ett tillräckligt träffsäkert sätt hanterar båda aspekterna. Men vi måste också vara öppna för att det är en process som inte tar slut i och med dagens beslut, utan vi får fortsätta att följa frågan över tid.


Anf. 26 Vasiliki Tsouplaki (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Herr talman! Konstnärer inom alla genrer har i dag svårt att få betalt för det de skapar. Trots att många har en lång utbildning och studieskulder i bagaget har de svårt att försörja sig på sitt konstnärskap. Detta är inget nytt problem, men det har accelererat i och med den ökade digitaliseringen som gjort det väldigt enkelt att sprida till exempel musik, film och bilder. Det är heller inget nytt att stora företag blir rika på enskilda upphovspersoners verk. Dåliga skivkontrakt och giriga filmbolag har vi hört talas om tidigare.

Det som är den nya utvecklingen de senaste åren är att det konstnärliga innehållet skapar stora värden som hamnar någon annanstans än hos upphovspersonen utan att det finns ett kontrakt, avtal eller medgivande. Det är också nytt att verk kan spridas så lätt och fort. Det är förstås positivt på många sätt. För oss kulturälskare är det fantastiskt att vi så lätt kan få tag på intressant musik från hela världen eller nås av konstnärskap vi inte kände till. För den enskilda upphovspersonen finns det en enorm potential att nå ut till en stor publik med de digitala lösningarna. Det som saknats har varit en reglering för att se till att de som använder och tjänar pengar på verken i de digitala miljöerna också betalar upphovspersonerna en skälig ersättning.

Utan allt kreativt innehåll skulle det inte finnas en affärsmodell för de stora nätplattformarna, som låter människor lägga upp material själva och sedan kan locka till sig reklamintäkter när det finns ett stort antal användare som företagen kan nå. Det är fullt rimligt att man tecknar licenser, och det har min partikollega Lorena Delgado redan redogjort för. Grundidén är att företagen betalar för sig, inte att upphovsrättsmaterial ska behöva försvinna från internet, som det ibland har låtit som i debatten.

En annan trend som lagstiftningen inte har fångat upp på ett bra sätt tidigare är när rättigheter säljs vidare i flera led i den digitala miljön. Som artist har du ett kontrakt med ett bolag för att ge ut din musik, men sedan säljs rättigheterna vidare till en strömningstjänst. Som författare har du ett kontrakt med ett bokförlag om utgivning av din bok, men när ditt verk sedan hamnar på en streamingplattform får du bara en bråkdel av den ersättning du hade fått vid försäljningen av en fysisk bok. Som enskild kulturskapare har du en väldigt svag förhandlingsposition, och därför krävs ett starkt lagskydd där rättigheterna för upphovspersoner slås fast tydligt.

Jag hörde det tidigare inlägget här från socialdemokraten Åsa Eriksson, som lyfte upp hur avtalsparterna i vanliga fall får förhandla fritt, men det är faktiskt ett väldigt ojämlikt förhållande mellan den enskilda kulturskaparen och de stora bolagen. Här behövs ett starkt lagskydd, och jag tror att vi är överens om det här i kammaren.

Fru talman! Från Vänsterpartiet har vi jobbat hårt med att sätta oss in i konsekvenserna av de olika artiklarna sedan arbetet började på EU-nivå med upphovsrättsdirektivet. Vi har sett det som mycket viktigt att hitta en balans mellan allmänhetens tillgång till information och yttrandefrihet och upphovsrättspersoners rätt till ersättning när deras verk delas på internet. Det har inte varit helt enkelt att förutse effekterna av direktivet, men i och med att Sverige ligger några år efter en del andra länder med genomförandet av direktivet kan vi dra lärdomar av utfallet på andra håll inom unionen.

Det förslag som vi i dag ska ta ställning till har förbättrats en hel del under resans gång, men det finns fortfarande en del punkter som vi tycker skulle behöva förtydligas för att de nya lagtexterna ska stärka upphovsrättspersoneras ställning på ett fullgott sätt. Jag beklagar att så få partier har tagit till sig de kritiska synpunkter som kommit från de juridiska experterna inom kultursektorn. När Sverige nu avviker från EU-direktivets formuleringar på flera punkter riskerar vi att hamna i ett läge där den svenska tillämpningen skiljer sig från andra EU-länders. Det försvårar för intresseorganisationer och upphovsrättsinnehavare att organisera sig tillsammans med kollegor i andra länder för att få mer tyngd gentemot de stora globala internetplattformarna. Det försvårar också för företag som verkar i flera olika länder och behöver förhålla sig till olika lagstiftningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Ett sådant avsteg finns i översättningen av begreppet best efforts. Den punkten handlar om att företag som hanterar upphovsrättsskyddat material ska kunna visa att man verkligen har ansträngt sig för att sluta avtal och göra rätt för sig.

Den förra regeringen har föreslagit att detta begrepp ska översättas till "gjort det som skäligen kan krävas". Från Vänsterpartiet vill vi att det ska ersättas med "gjort vad de har kunnat". Det är den betydelse som andra länder har använt sig av. Det kan låta som hårklyverier. Men om man tänker efter är det rätt stor skillnad i praktiken på att göra det som skäligen kan krävas och att göra det som man har kunnat.

Majoriteten i kulturutskottet framför faktiskt samma ståndpunkt som Vänsterpartiet i denna fråga när man har yttrat sig till näringsutskottet. Man säger faktiskt rakt ut att man egentligen skulle vilja se en sådan ändring i lagförslaget. Men sedan har inga partier förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställt sig bakom detta nu när det snart är läge för skarp omröstning här.

Detta är en enkel förändring som jag hade hoppats att det skulle finnas en majoritet i riksdagen för att komma till skott med.

Fru talman! Det som också oroar mig är att den förra regeringen lyfte ut en del av direktivet som handlar om så kallad oavvislig ersättningsrätt som skulle kunna lösa det problem som uppstår när rättigheter säljs i flera led, som jag redogjorde för tidigare. Den frågan skulle lösas ut i en separat utredning. Men så verkar tyvärr inte bli fallet.

Jag hoppas att den nya regeringen tar denna fråga på allvar och ser till att denna pusselbit också kommer på plats. Annars riskerar det nya ramverk som vi skapar i dag att bli tandlöst för en stor del av den digitala marknaden, och upphovsrättspersoner kommer inte att få den stärkta position som de behöver och också förtjänar.

Fru talman! Slutligen vill jag lyfta fram det positiva, att flera typer av kulturarvsinstitutioner får undantag utifrån denna lagstiftning. Museer, arkiv, filminstitutioner och ljudinstitutioner som har i uppdrag att utan vinstintresse sprida kunskap och kultur till allmänheten behöver sina enkla regelverk för att kunna fortsätta med denna väldigt viktiga verksamhet.

Jag står förstås bakom Vänsterpartiets alla reservationer, men jag vill yrka bifall till reservation 5.

(Applåder)


Anf. 27 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Egentligen känns det lite främmande att begära replik på just Vasiliki Tsouplakis anförande, eftersom vi i grunden har en väldigt liknande syn på hur vi behöver stärka upphovspersoners rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Men med anledning av Tsouplakis anförande måste jag ändå ställa en fråga när det gäller det som både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motionerat om, alltså att vi ska ändra skrivningen i lagtexten till "gjort vad de har kunnat", som är en mer direktöversättning av direktivets text. Har Vasiliki Tsouplaki några exempel på lagstiftning i Sverige där den formuleringen finns? Såvitt jag vet är det inte så som vi uttrycker oss i svensk rätt. Det begrepp som nu används är den vedertagna formulering som vi använder enligt svensk rättstradition och som departementet bedömer på alla sätt uppfyller de krav och den nivå som direktivet stipulerar. Det finns alltså ingen lägre skyddsnivå i den svenska formuleringen.

Min fråga till Vasiliki Tsouplaki är: Var i svensk rätt menar ni att vi använder uttrycket "gjort vad de har kunnat"?


Anf. 28 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för frågan. Naturligtvis kan jag inte de svenska lagarna utantill och kan därför inte räkna upp några exempel så här på stående fot. Jag litar förstås på den formulering som finns i propositionen om att detta är det vanliga sättet att uttrycka sig i svensk lagstiftning. Jag har ingen annan åsikt om den delen. Men här har vi att hantera ett EU-direktiv där man har just denna formulering.

Den oro som finns gäller att det faktiskt blir en skillnad utifrån hur man formulerar sig. Man jämför med andra länder. Denna oro från kultursektorn bygger på att man har många års erfarenheter av att företag försöker hitta luckor i lagen för att inte göra rätt för sig och ersätta upphovsrättspersoner. Om det då blir upp till dessa företag att visa att de har gjort det som skäligen kan krävas är det någonting annat. Då blir det en fråga för domstolar att avgöra om detta är skäligt och om företagen har gjort det som skäligen kan krävas av dem.

Skulle man i stället fråga om företagen har gjort vad de har kunnat blir det mer en bevisbörda som hamnar hos företagen. Det är så de organisationer som vi har träffat uppfattar denna skillnad, alltså att det blir en tyngre bevisbörda att visa att de faktiskt verkligen har gjort det som de har kunnat för att sluta avtal för att göra rätt för sig. Det är denna skillnad som uppfattas och som har synts i historien och som också syns i andra länder. Det är därför som vi har landat i denna slutsats.


Anf. 29 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för förtydligandet. Jag tror att anledningen till att ledamoten inte kan nämna andra ställen i svensk rätt där denna formulering förekommer är för att den inte finns.

För oss socialdemokrater är det oerhört viktigt att vi, när vi implementerar EU-direktiv, gör det på ett sätt som är förenligt med svensk rättstradition och att det blir tydligt för domstolarna hur de ska bedöma. Och som jag sa tidigare anser vi att vi har landat nära direktivet i denna formulering, och juristerna på Justitiedepartementet hävdar att detta inte på något sätt innebär några lägre krav än det som direktivet stipulerar. Det är viktigt för oss.

Precis som ledamoten själv sa i sitt anförande, och som jag framhöll i mitt anförande, är det oerhört viktigt att vi värnar upphovsrättspersonernas möjligheter att få betalt för sina verk, följa hur de används och styra över användningen. Det menar jag att vi gör med den föreslagna implementeringen av direktivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Fru talman! Slutligen vill jag ställa en fråga till Vänsterpartiet och ledamoten Tsouplaki: Är det Vänsterpartiets mening att vi just när det gäller upphovsrätt ska frångå svensk rättstradition och tillämpa någon ny typ av formulering?


Anf. 30 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag tackar för följdfrågan. Självklart är det inte så att Vänsterpartiet har ett gäng egna jurister som försöker sitta och klura på detta, utan vi har lyssnat på den expertis som finns inom upphovsrättsorganisationerna och kulturorganisationerna som menar att detta kan bli ett bekymmer för oss, att vi skiljer oss från de andra länderna.

Jag hoppas att det är som Åsa Eriksson säger, att denna formulering i praktiken kommer att innebära att vi gör precis som de andra länderna vid implementeringen. Men som jag uppfattade det är det en viss skillnad, och det är där som oron finns. Ska man som företag fråga sig om man har gjort vad som är skäligt eller om man har gjort allt som står i ens makt för att komma till ett avtal kan andra frågor bli: Är det skäligt om det innebär väldigt stora kostnader för företaget? Är det skäligt om det innebär att man behöver hitta nya tekniska lösningar? Är det skäligt om man behöver göra stora investeringar? Är det skäligt att behöva anställa tre personer extra på ett företag för att sluta ett avtal?

Det är där som vi inte vill hamna, alltså att det blir en bedömning om det är skäligt att företagen gör dessa ansträngningar. Vi vill ju att det ska vara tydligt att man ska göra allt man kan för att också göra rätt för sig i denna avtalssituation med en upphovsrättsperson. Det är det som vi vill komma åt, och det är det som vi också har uppfattat att EU-direktivet vill att vi ska göra i den svenska lagstiftningen. Därför är vi oroliga för att vi skiljer ut oss här och att det inte blir så skarpt som det skulle kunna vara för upphovsrättspersonernas bästa.


Anf. 31 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Egentligen tryckte jag på knappen för replik av samma anledning. Vi fick ju frågan, eller påståendet, att vi de facto inte har gjort någonting. Ni säger att det bara är ni som har lyssnat på organisationerna. Vi har lyssnat på dem. De har berättat, och de har skickat samma underlag till oss alla att titta på.

Varför har vi då inte har landat i att skicka tillbaka ärendet och göra om det? Nu har väl Vänsterpartiet inte riktigt sagt så, eftersom man nu ändå säger att det skyndsamt behöver genomföras. Men precis som Åsa Eriksson från Socialdemokraterna tidigare anförde menar juristerna på departementet att det här inte ska vara ett problem, utan att det är så man uttrycker sig i svensk lag.

Mina tankar är desamma som Åsa Erikssons: Det är så här det ser ut när man skriver. Det finns också ett par andra skrivningar för det här som man skulle kunna använda och ändå komma fram till samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Det som inte nämndes senast men som jag tänkte ta upp är proportionaliteten. Det är ju också det som ska vara best effort i detta när man tittar på det. Jag är inte själv jurist, och ledamoten Vasiliki Tsouplaki har berättat att hon inte heller är det. Och alla kan ju inte vara det! Men under den tid detta har tagits fram har jurister sagt - om än inte i just detta ärende men om andra saker - att det här är jättesvårt även för jurister. Men i det här fallet finns det ändå en praxis där man garanterat måste följa EU-rätten. Det ska alltså inte vara några problem.

Jag förstår att ledamoten är ute efter ett steg tidigare, där man ska tolka det hela utan att komma fram till någon rättslig handling. Men jag kan ta upp det efter att ha fått mitt svar.


Anf. 32 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag uppfattade nog inte riktigt vad frågan var, men jag kan fortsätta lite på samma spår som vi var inne på tidigare.

Det är jätteroligt att få vara här och diskutera med näringsutskottet. Men det som jag ser och som jag också framförde i mitt anförande är att i kulturutskottet, där jag är ledamot, var det tydligt att alla partier ställde sig bakom att vi borde ha haft formuleringen med den andra översättningen av best effort, som är mer i linje med direktivet, alltså att man har gjort det man har kunnat.

Detta var tydligt i det yttrande som kulturutskottet lämnade, och därför blev jag väldigt förvånad över att inte fler partier sedan ställde sig bakom det när det blev skarpt läge och dags att yrka. Det fanns ju ett motionsförslag från oss som man skulle kunna stödja.

Jag har förstått att Moderaternas inställning är att man är orolig för att detta skulle kunna dra ut på tiden. Vi har dock sett det som att vi visserligen har dragit över tiden och redan borde ha implementerat detta men att frågan är så pass utredd. Vi ser dessutom tillämpningen i andra länder. Det skulle därför inte behöva försvåra eller fördröja införandet på ett sätt som är orimligt. Eftersom det handlar om ett regelverk som man har väntat på länge är det också viktigt att det blir så bra som möjligt redan nu.

Vi ser att det har krävts ett väldigt stort arbete inom EU för att komma fram med förslaget. Det är många länder, många intressenter och många intressen som ska vägas mot varandra. Därför kommer det nog att dröja länge innan vi tittar på denna lagstiftning igen, och därför är vi måna om att göra den så skarp som möjligt nu när det är dags att fatta beslut här i riksdagen i dag.


Anf. 33 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Vasiliki Tsouplaki, för svaret! Nu vet vi vad som har diskuterats i kulturutskottet.

Jag skulle vilja säga att Moderaterna inte gör den här avvägningen enbart för att vi är oroliga för att det ska dra ut på tiden. När man pratar med juristerna på departementet hör man också att de säger att alla stater har en skyldighet att implementera detta lojalt, det vill säga att man måste följa det som gäller i EU-kraven. Där har vi alla ett åtagande att uppfylla.

Det går alltså juridiskt att skriva så här, enligt jurister, och nå samma mål som Vasiliki Tsouplaki är mån om att ta upp för organisationernas skull. Det är därför vi har landat i detta samtidigt som vi har den andra delen om att detta bör införas. När man har att följa den rättsliga princip som vi följer i Sverige och som sedan ska synkas med EU-lag ska det inte bli några bekymmer. Därför har man valt att ta steget fullt ut. Det är det som ligger bakom, och då vet alla aktörer det också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Vi kommer att följa ärendet noga. Det tar inte slut i dag. Det kommer inte att dröja, för det finns redan arbetsgrupper som tittar på innehåll. Det ska göras avstämningar längs vägen, så man får vara på i processen och se vad som händer och följa det. Jag har inte sett att det blir några bekymmer eftersom det är sagt från den juridiska sidan att detta fungerar väl.


Anf. 34 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag hoppas att Ann-Charlotte Hammar Johnsson har rätt i sina förhoppningar.

Vi hade hellre velat ta det säkra för det osäkra och skärpa regelverket redan nu. Vi har också ett yrkande om en uppföljning som man skulle kunna stötta för att verkligen ha koll på frågan.

Jag vill också återigen lyfta fram det jag sa tidigare och som jag hoppas att Ann-Charlotte Hammar Johnsson kan ta med sig till sina partikamrater i den nya regeringen, nämligen att den utredning som landade här för någon vecka sedan som handlade om den oavvisliga ersättningsrätten behöver komma på plats.

Kultursektorn har verkligen blivit besviken på utfallet i utredningen, där det inte finns några skarpa förslag om just rätten till ersättning i senare led när det handlar om rättigheter i flera led. Jag hoppas att Moderaterna och de andra regeringspartierna kikar närmare på detta och ser till att vi får lite skarpare förslag i den delen. Annars är vi från Vänsterpartiet oroliga för att hela den ansats som har funnits från alla partier om att upphovsrättspersonerna ska få en stark ställning på avtalsmarknaden gentemot de stora globala jättarna inte kommer att falla så väl ut som vi alla hoppas. Jag vill verkligen skicka med till den nya regeringen att jag hoppas att ni kikar vidare på frågan.


Anf. 35 Amanda Lind (MP)

Fru talman! Sverige har starka kulturnäringar med välkända musiker, producenter, författare, filmskapare och bildkonstnärer som bidrar både till ett rikt och levande kulturliv här i Sverige och till en stark export och näring. Detta är starkt bidragande och viktigt för att ge en positiv bild av Sverige internationellt. Det gynnar också hela det svenska näringslivet, och det är naturligtvis också helt fundamentalt för ett samhälles demokratiska och mänskliga utveckling.

Fru talman! För att dessa branscher ska fortsätta att vara vitala, för att nya utövare ska kunna söka sig till branscherna och för att konstnärer ska kunna skapa under rimliga villkor är det centralt att vi har regelverk på plats som säkerställer att upphovspersoner får ersättning för de värden som de skapar och producerar. För ett fritt konstnärligt skapande krävs det mycket - det krävs att vi har goda och bra regelverk, det krävs att vi har trygghetssystem som fungerar och det krävs att det finns system som gör att man kan få ersättning för de värden och de verk som man producerar och säljer. Då är naturligtvis upphovsrätten helt central.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

För Miljöpartiet har det under hela denna process varit viktigt att värna användares frihet på internet, att säkra att satir ska vara möjligt och att säkra att ideella verksamheter ska kunna verka utan att drabbas av onödiga hinder längs vägen. När upphovsrättsdirektivet väl landade på riksdagens och regeringens bord var vårt fokus att det är viktigt att det implementeras på ett sätt som kommer konstnärer och kulturskapare till godo.

Jag vill också passa på att här från talarstolen tacka alla som har varit inblandade i framtagandet av propositionen. Det gäller tjänstepersoner på departement, riksdagsledamöter som har arbetat med frågan både från näringsutskottet och kulturutskottet och inte minst alla aktörer som har bidragit med kunskap under resans gång.

Jag vill också lyfta fram det som redan har sagts här från talarstolen, nämligen att processen har varit oerhört gedigen med många möten och dialoger. Och jag tror att jag talar för många här i kammaren när jag säger att vi har höjt vår kunskap om dessa väldigt komplexa frågor. Detta är ju inte slutet av resan, utan det här är ett arbete som fortsätter. Vi har fler frågor som rör upphovsrätten på vårt bord. Vi har också en proposition som nu ska antas av riksdagen och som det sedan är av yttersta vikt att kontinuerligt följa upp. Då är det viktigt att ha lagt en grund för hela processarbetet.

Det är väldigt viktigt att vi nu får propositionen och implementeringen av upphovsrättsdirektivet på plats. Det innebär en modernisering. Det innebär flera steg som stärker upphovspersoners möjlighet att faktiskt få ersättning för de verk de skapar.

Det är en svår balans i vissa fall. Det är en trixig resa. Jag tycker att regeringen som har lagt fram förslaget och den nya majoriteten som också ställt sig bakom det i huvudsak har landat rätt när det kommer till den balansen, i ett första steg. Sedan önskar jag och Miljöpartiet - vi har också lagt fram några ändringsförslag på propositionen - att balansen hade varit något mer viktad mot upphovspersoners och konstnärers rättigheter. Det viktiga är kanske inte exakt i vilka delar, men den totala balansen skulle ha varit något mer viktad.

När man pratar om att alla parter i en sådan här bred process ska vara lite lagom nöjda eller missnöjda är det ändå viktigt att komma ihåg att det ofta finns en svagare part när sådana här avtal ska träffas. Det är ofta den enskilda konstnären, den enskilda upphovspersonen, och därigenom tycker Miljöpartiet att balansen kunde ha legat lite mer till förmån för denna part.

Fru talman! Vi har lagt fram några konkreta yrkanden. Jag ska bara helt kort redogöra för dem och för våra motiv för att lägga fram dem.

Det ena handlar om att stärka upphovspersoners ställning i relation till onlinetjänsterna. Det har precis hållits en debatt om just den frågan, där Vasiliki Tsouplaki väldigt väl beskrev det som Miljöpartiet också menar när det gäller formuleringen i 52 §, som kommer från upphovsrättsdirektivet, där det anges att en onlinetjänst ska ha "gjort vad de har kunnat" för att erhålla ett tillstånd. I propositionen uttrycker man det som "gjort det som skäligen kan krävas". Här har vi också landat i att det hade varit bättre att följa den skrivning som används i upphovsrättsdirektivet.

Jag har dock stor respekt för juristerna på Justitiedepartementet, och det är väldigt glädjande att höra från talarstolen att det finns en tro på att detta inte innebär en försvagning. Då är mitt budskap till oss alla här: Låt oss följa detta och ha en nära dialog med upphovspersonerna och deras organisationer för att säkra att det faktiskt blir så. Jag hoppas också att det finns en beredskap här i kammaren för att, om vi faktiskt har landat fel i ett antal sådana här formuleringar, vara beredda att lyfta upp denna lagstiftning till kammaren igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Jag vet att det finns en oro hos sektorn för att dessa regler, när vi nu sätter dem på plats, inte kommer att vara ruckbara på ganska lång tid framåt. Det är klart att det måste finnas en framförhållning. Detta är regelverk som måste implementeras i väldigt många organisationer, och vi ska inte ha en ryckighet. Men om vi märker att det har landat i direkta felaktigheter - jag ser att det nickas i kammaren, och det gör mig glad - är vi i Miljöpartiet naturligtvis beredda att bistå i ett arbete för att justera den typen av felaktigheter.

Det andra vi har ett yrkande om rör den nya paragrafen 29 a §. Här finns bestämmelser om den rätt till information en upphovsperson som överlåtit sina rättigheter har. Paragrafen innehåller skrivningar som begränsar upphovspersonens rätt till information med hänsyn till exempelvis förhållandena i aktuell sektor, kostnader samt i det fall informationskravet bedöms oproportionerligt. Det är naturligtvis relevanta begränsningar i någon mån, men samtidigt är vi rädda att dessa begränsningar är alltför långtgående och kanske också tolkas alltför långtgående när detta sedan ska implementeras. Om det inte tillförsäkras insyn i hur verk används i både andra och tredje led blir det såklart omöjligt att bedöma om rättighetsinnehavarens ersättning är skälig. Hur detta regelverk tillämpas i praktiken kommer alltså att bli avgörande.

Därför har vi i vår följdmotion föreslagit att regeringen ytterligare ska undersöka hur rättighetshavare ska få tillräcklig tillgång till adekvat information om hur deras verk används även i tredje led. Detta yrkande, som vi har tillsammans med Vänsterpartiet, verkar inte få stöd här, men vi vill naturligtvis se det som ett medskick till regeringen i det fortsatta arbetet med upphovsrättsfrågor.

Vi tycker också att man borde utreda behovet av tvingande lagvalsregler eller andra åtgärder för att säkerställa att reglerna om överlåtelse av upphovsrätt inte kringgås. I artikel 18 i upphovsrättsdirektivet föreskrivs att upphovspersoner ska ha rätt till lämplig och proportionerlig ersättning, och detta föreslås implementeras genom 29 §. Dock kan denna tvingande bestämmelse kringgås genom att utländska bolag hävdar att svensk rätt inte ska kunna tillämpas på avtalen. Det här är en oro som vi tar på allvar. Vi menar att man bör kunna utreda detta vidare, även efter att vi har antagit propositionen.

Precis som Vänsterpartiet har vi också ett yrkande om att utvärderingen av den svenska implementeringen bör ske löpande. Jag förutsätter, eftersom man inte har yrkat bifall till det, att det är något man planerar att göra från regeringens sida.

Detta är viktigt. Det har redan kommit domstolsutslag, och det lär komma fler. Vi ser hur andra länder har valt att implementera denna lagstiftning, och vi kommer som sagt att få fler ärenden på vårt bord som rör upphovsrätten - till exempel frågan om oavvislig ersättningsrätt, som Vasiliki Tsouplaki nämnde nyss från talarstolen.

Avslutningsvis vill jag åter vända mig till landets konstnärer och upphovspersoner. Under pandemin var det en väldigt svår period för landets kulturliv. När det gäller implementeringen av upphovsrättsdirektivet kan det utgöra en pusselbit som faktiskt stärker möjligheten till intäkter och därmed också möjligheten till ett starkt och rikt kulturliv i Sverige. Därför är det viktigt att vi går vidare med frågan. Miljöpartiet vill också se några förändringar. Men framför allt är det viktigt att vi nära följer implementeringen framåt och är beredda att göra justeringar om så krävs. För att konstnärer och kulturskapare ska kunna verka under rimliga villkor, för att vi ska kunna ha det rika konstliv vi har och för att kulturen ska kunna vara den starka exportnäring den är behöver vi ett regelverk på plats som säkrar att tillräcklig ersättning kommer tillbaka till den som har skapat verk till glädje för svenska folket och hela världen.

Upphovsrätten påden digitala inre marknaden

Jag yrkar bifall till reservation 4, som handlar om vårt motionsyrkande 3. I övrigt ställer jag mig såklart bakom samtliga Miljöpartiets reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-11-30
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2022/23:NU6, Beslut

Beslut 2022/23:NU6

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
    2. lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt,
    3. lag om ändring i lagen (2017:322) om medling i vissa upphovsrättstvister.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:278 punkterna 1-3.
  2. Tjänsteleverantörers ansvarsfrihet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 1 och

    2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 1.
    • Reservation 1 (V, MP)
  3. Rätt till information

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 6 och

    2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 2.
    • Reservation 2 (V, MP)
  4. Uppföljning och utvärdering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 7 och

    2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 4.
    • Reservation 3 (V, MP)
  5. Lagvalsregler

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 3.
    • Reservation 4 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920015
    SD630010
    M580010
    C19005
    V02103
    KD16003
    MP01503
    L14002
    Totalt26236051
    Ledamöternas röster
  6. Övrigt om genomförandet av direktivet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 2-5.
    • Reservation 5 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920015
    SD630010
    M580010
    C19005
    V02103
    KD16003
    MP15003
    L14002
    Totalt27721051
    Ledamöternas röster