Samhällets krisberedskap

Betänkande 2024/25:FöU4

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 2 april 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF

Samhällets krisberedskap(pdf, 847 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:4 Samhällets krisberedskap

Beslut

Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4)

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag som rör samhällets krisberedskap i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om krisberedskap, cybersäkerhet, strålsäkerhet och skydd mot olyckor.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 45

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-03-18
Justering: 2025-03-25
Trycklov: 2025-03-26

Reservationer: 36
Betänkande 2024/25:FöU4

Alla beredningar i utskottet

2025-03-11, 2025-03-18

Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 100 förslag som rör samhällets krisberedskap i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om krisberedskap, cybersäkerhet, strålsäkerhet och skydd mot olyckor.

Utskottet hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-04-01
Debatt i kammaren: 2025-04-02

Debatt om förslag 2024/25:FöU4

Webb-tv: Samhällets krisberedskap

Dokument från debatten

Onsdag den 2 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:94
Onsdag den 2 april 2025Talarlista 2024/25:20250402

Protokoll från debatten

Alexandra Anstrell (M)

Anf. 1 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Vi ska i dag debattera betänkandet Samhällets krisberedskap, som handlar om samhällets krisberedskap, skydd mot olyckor och så vidare. Det är viktiga frågor som innefattar alltifrån civilplikt och kärnkraft till VMA och hjärtstartare. Det finns 103 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25.

Världen är mer osäker och oförutsägbar än på länge, och vi har ett krig i Europa. I sommar väntas Nato enas om ett nytt mål för medlemsländernas försvarsutgifter. Bedömningen är att det nya målet kan komma att vara mellan 3 och 4 procent av bnp. För att klara en så stor upprustning på kort tid är samarbetspartierna överens om att Sverige under en övergångsperiod behöver låna till nya militära försvarsutgifter och att upprustningen av försvaret inte får tränga ut viktiga välfärdsbehov eller satsningar på inre säkerhet.

Om Sveriges försvarsutgifter som andel av bnp skulle uppgå till 3 ½ procent 2030 skulle det kunna handla om en lånefinansierad försvarssatsning på sammantaget uppemot 300 miljarder kronor till 2034. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om en finansieringsmodell som innebär att den största delen av finansieringen initialt sker via lån och successivt övergår till balans från och med 2035.

Det här är en enorm satsning. Det känns tryggt för Stockholm, Sverige, Europa och specifikt för Ukraina.

Ukrainas folk utkämpar en existentiell kamp. De slåss inte bara för sin egen framtid utan för hela Europas säkerhet. De står emot en brutal invasion, en aggressor som vill krossa deras självständighet, och de gör det med en styrka och en beslutsamhet som inspirerar oss alla. Vi har sett dem försvara sina städer, sina hem och sin framtid, och vi har en skyldighet att fortsätta att ge dem vårt stöd.

Därför känns det riktigt bra att regeringen nu satsar det största stödpaketet till Ukraina hittills. Man höjer det svenska stödet för 2025 till 29 ½ miljard kronor för att Ukraina ska kunna försvara sig och för att Ukraina ska segra. Många är på plats i Ukraina, bland annat MSB, för att hjälpa till att bygga upp det som Putin raserar. Det är bra, och det inger hopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Jag står här i dag som representant för Moderaterna med en tydlig inriktning: att satsa på en robust och framtidssäker krisberedskap för vårt samhälle. I en tid när vi möter nya och sammansatta hot, både nationellt och internationellt, är det av yttersta vikt att vi säkerställer att alla delar av vårt samhälle är väl förberedda. Vårt fokus måste ligga på att bygga en hållbar strategi som inte bara hanterar dagens utmaningar utan även skapar förutsättningar för en trygg framtid för oss alla.

I utskottets betänkande om samhällets krisberedskap framhålls vikten av att stärka våra strukturer och resurser så att vi snabbt och effektivt kan svara vid en kris. Som moderat betonar jag att detta inte enbart handlar om statliga resurser och myndighetsinsatser utan även om att stärka hela vårt civilsamhälle. Ett aktivt och engagerat civilsamhälle är en hörnsten i en robust krisberedskap. Med medborgare, ideella organisationer och lokala initiativ som stöd i svåra tider kan vi tillsammans skapa ett starkt försvar mot de hot som riktas mot vårt sätt att leva.

Vi lär och måste lära oss mycket av de utmaningar som Ukrainakriget har medfört. Ukraina har visat hur viktigt det är att ha en beredskap som går bortom enbart statliga mekanismer, där både civilsamhällets engagemang och snabba operativa insatser är avgörande. Det är en lärdom som vi måste ta med oss att samverkan mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle är en förutsättning för att möta kriser med snabbhet och beslutsamhet. Genom att kombinera dessa inslag kan vi skapa en resilient infrastruktur som står emot dagens och morgondagens utmaningar.

Herr talman! En central del av denna strategi är att säkerställa att våra försvarsmekanismer inte splittras eller försvagas av oenighet. Det är därför som jag, i linje med utskottets förslag, yrkar på att riksdagen avvisar samtliga motioner i detta ärende. Genom att göra det visar vi att vi har en gemensam, samordnad strategi där resurser och ansvar läggs på rätt ställe, nämligen på att förstärka de insatser som är avgörande för landets säkerhet och välfärd.

Herr talman! Det här betänkandet omfattar även kustbevakning, och det är någonting som jag särskilt vill lyfta fram.

Vårt land med sin långa kustlinje är beroende av en effektiv och välutrustad kustbevakning som kan möta såväl traditionella säkerhetshot som nya, moderna utmaningar. Därför är det med stor glädje jag noterar att regeringen satsar extra medel om 50 miljoner kronor för att öka den operativa förmågan hos kustbevakningen. Denna satsning är en signal om att vi inte kompromissar med säkerheten vid våra gränser utan i stället rustar upp vårt försvar med de resurser som krävs för att verka i en alltmer komplex global miljö.

Jag skulle också vilja lyfta fram civilplikten, som är en fråga som jag har jobbat för ganska länge.

I betänkandet finns förslag om civilplikten, som är en del av totalförsvarsplikten där även värnplikt och allmän tjänsteplikt ingår. Totalförsvarsplikten gäller alla som är svenska medborgare och de som är stadigvarande bosatta i Sverige från början av det kalenderår man fyller 16 till utgången av det kalenderår man fyller 70.

En aktivering av civilplikten innebär att vi i Sverige får bättre möjlighet att planera och förstärka personalförsörjningen inom specifika verksamheter. Civilplikten är redan nu aktiverad inom kommunal räddningstjänst och elförsörjningsområdet, och nu ser man vidare på sjukvårdsområdet. Det är riktigt bra!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

För oss moderater är det viktigt att skapa förutsättningar för ett stabilt och starkt samhälle, där vi vågar fatta de nödvändiga besluten. Det innebär att vi inte räds att säga nej till motioner som riskerar att splittra den sammanhållning och beslutsamhet som vi just nu behöver. I stället väljer vi att enas kring en strategi som integrerar statliga insatser, civilsamhällets engagemang samt en förstärkt operativ förmåga inom våra kritiska säkerhetsområden.

Med en kombination av lärdomar från internationella kriser, en stark satsning på civilsamhället och en uppgraderad kustbevakning lägger vi grunden för en krisberedskap som är både resilient och framtidsorienterad. Det är genom en sådan helhetssyn vi kan garantera att vårt land står starkt, oavsett vilka utmaningar som ligger framför oss.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Lena Johansson (S)

Anf. 2 Lena Johansson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att ställa mig bakom alla våra reservationer, men jag väljer också att yrka bifall till reservation 36.

Vi lever i en tid där samhällets motståndskraft prövas från flera håll samtidigt. Vi befinner oss i en tid som präglas av snabba förändringar, ökade säkerhetspolitiska spänningar och klimatförändringar. Teknologiska skiften och ett förändrat omvärldsläge ställer högre krav på samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och att återhämta sig efter dem.

I detta läge är det avgörande att vi utvecklar en robust och samordnad krisberedskap och ett civilt försvar där människors trygghet sätts i första rummet. Då måste vi ställa oss frågan: Hur gör vi detta – inte bara på papper utan i verkligheten, i vardagen och när det gäller?

Vi socialdemokrater menar att människors trygghet måste stå i centrum. Vattnet måste rinna i kranen, brandbilen måste komma fram och informationen nå ut i tid. Samhället måste fungera även under press. För att nå dit krävs investeringar i strukturer, system och människor och att man tar gemensamt ansvar. Civilplikten är en sådan investering. Vi vill se en utbyggnad som stärker både beredskapen och känslan av samhörighet. Vi socialdemokrater anser att civilplikten bör byggas ut. Genom att aktivera fler individer i samhällets beredskapsstruktur stärker man både krisberedskapen och Sveriges demokratiska motståndskraft.

Herr talman! Krisen stannar inte vid nationens gränser. Vi ser därför ett värde av att den gemensamma nordiska beredskapen fördjupas och att samverkan vid kris stärks. Sverige och våra grannländer står inför liknande hotbilder. Ett tätare samarbete kring övningar, resurser och insatsförmåga är därför både effektivt och klokt. Det handlar om att ta till vara människors vilja att bidra och om att sprida kunskap, skapa engagemang och öva ansvar i normalläget för att det ska fungera i kriser.

Herr talman! Samtidigt vet vi att våra egna räddningstjänster är pressade – inte minst deltidsbrandkåren, som har en nyckelroll i både vardag och kris men som i dag brottas med rekryteringsproblem och otydliga förutsättningar. Vi menar att staten behöver ta större ansvar för att säkra räddningstjänstens uthållighet, särskilt vid höjd beredskap. Rekrytering av deltidsbrandmän är en viktig fråga för Sveriges krisberedskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Vi menar att förutsättningarna för rekrytering och anställning inom räddningstjänsten behöver ses över. Det är inte rimligt att hela ansvaret för räddningstjänst vid höjd beredskap vilar på kommunerna. I dag är ansvaret splittrat, men en samlad myndighet skulle skapa tydlighet, kraft och riktning i både planering och insats. Vi vill se en myndighet inrättad med ansvar för räddningstjänst, olycksskydd och skydd för civilbefolkning. Det skulle ge tydligare ansvarsfördelning och stärka den operativa förmågan.

I samband med detta behöver man också se över lagen om skydd mot olyckor. Vi anser att lagen om skydd mot olyckor, LSO, bör ses över och anpassas till dagens förutsättningar, inklusive nya typer av hot och klimatrelaterade risker. Lagen skrevs i en annan tid. Dagens hotbilder är annorlunda – klimatrelaterade, teknologiska och oförutsägbara. Vi behöver en lagstiftning som svarar mot verkligheten, inte mot historien.

Klimatförändringarna är ett exempel på hot. De påverkar vår beredskap. Skogsbränder, översvämningar och torka är inte längre undantag utan återkommande händelser. Därför behöver vår krisberedskap klimatanpassas genom förstärkt skydd av va-system, förbättrad dricksvattenförsörjning och ett uppdaterat system för naturolyckor. Klimatstrategin bör även integreras i totalförsvarets beredskap.

Herr talman! Vi måste också ta tag i de växande hoten i form av sprängdåd och våldsdåd. Vi ser en oroande ökning av sprängningar i Sverige. Vi vill därför införa licensiering av sprängmedel, där det personliga ansvaret tydliggörs och där bakgrundskontroller och spårbarhet kan förhindra att explosiva varor hamnar i fel händer.

Vi vill även att regeringen tillsätter en nationell insatsgrupp med kapacitet att snabbt stötta drabbade kommuner vid sprängdåd genom samordning, experthjälp och resurser. Det handlar om att förebygga, inte reagera.

Herr talman! I en kris är information avgörande. Därför behöver VMA, viktigt meddelande till allmänheten, utvecklas så att varningar kan skickas direkt till mobiltelefoner med geografisk precision, snabbhet och tillförlitlighet. Det är ett självklart uppdrag i en digital tid.

Vi vill också att nationella id-brickor utreds. Vid evakuering, vård eller resursfördelning kan en enkel id-bricka vara avgörande. Vi anser att MSB bör få i uppdrag att utreda förutsättningar för att införa nationella id-brickor. Det handlar om att säkerställa identifiering vid evakuering, resursfördelning och skydd av civilbefolkning.

Herr talman! Det räcker inte att ha strategier i pärmar. Vi måste öva tillsammans – stat, kommun och civilsamhälle. Det är genom samarbete som motståndskraften blir stark. Vi står i en tid som kräver handling, samordning och framtidstro.

Vi socialdemokrater tror på ett starkt samhälle byggt på gemensam beredskap, gemensamt ansvar och gemensam tillit. Det är så vi rustar Sverige – i normalläge, kris och ytterst krig.

(Applåder)

Mikael Oscarsson (KD)

Anf. 3 Mikael Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 4 om samhällets krisberedskap. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Det har redan sagts att vi är i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Vi har ett pågående krig i Europa, i Ukraina. Det är tre och ett halvt år sedan den fullskaliga invasionen började, och den fortgår alltjämt. Det är ett krig som Ukraina inte bara utkämpar för sin egen skull utan för Europas skull. Det finns fler länder som kan komma i fråga för det fallna ryska imperiet.

Det är av yttersta vikt att vi fortsätter stödja Ukraina, vilket vi i enighet i riksdagen har gjort. Vi presenterade det 19:e stödpaketet för några dagar sedan. Vi gör rejäla satsningar för att hjälpa till med ammunition och inköp för att de ska kunna fortsätta försvara sig och sedan förhandla med kraft.

Herr talman! Det här är någonting som påverkar även vårt land. Den danska säkerhetstjänsten varnade för en tid sedan för att Ryssland inom två år efter ett krigsavslut kan vara redo för ett nytt regionalt krig. Efter fem år kan de vara redo för storkrig. Det intygade även Must, vår egen säkerhetstjänst, när de presenterade sin redovisning nyligen.

Detta visar på vikten av det vi håller på med i dag, för både oss i kammaren och er som tittar på det här på tv. Det är allvarliga tider. Dröjsmål innebär fara när vi befinner oss i den tuffaste säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget. Det fordras att vi gör de här satsningarna och att det inte bara blir ord utan faktisk handling. Budgeten går nu från 2,4 procent av bnp upp till 3,5 procent.

Herr talman! Det är inte konstigt att det kostar att få ordning på det här. Det är inte konstigare än när man har ett hus och under lång tid inte satsar de pengar som krävs på underhåll och reparationer.

Tyvärr gjorde Sverige tillsammans med hela Europa, förutom Finland, stora neddragningar efter kalla krigets slut. Exempelvis drog armén ned med 90 procent. Nu gör vi reella satsningar på varje försvarsgren men också på det civila försvaret. Det är viktigt för Sverige och vår säkerhet men också som partner i Nato.

Det här är ett uppvaknande. Vi i Europa måste kunna försvara vår egen kontinent. Vi har under lång tid åkt snålskjuts på Amerika. Europa har inte betalat försäkringspremien. Redan Barack Obama sa på sin tid att det inte får finnas några free riders, men så har det varit.

Nu gör vi de satsningar som krävs. Som redan nämnts kommer det att hållas ett toppmöte i Haag vid midsommar. Då kommer det sannolikt att fastställas ett mål på omkring 3,5 procent, ett mål som hela Nato kommer att ha. Det här är viktigt för vår och för Europas säkerhet men också för vår möjlighet att fortsätta stödja Ukraina. Det är glädjande att vi har så stor enighet i riksdagen om dessa frågor. Vi är eniga om de satsningar som är viktiga för oss alla.

Dagens debatt handlar om civilt försvar. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Civilt och militärt försvar är två sidor av samma mynt. Därför är det nu viktigt att vi fortsätter resan med satsningar, något som också framkommer i betänkandet. År 2021 satsade staten 1,4 miljarder på det civila försvaret. Nu går vi upp till 8,5 miljarder, och det fortsätter uppåt.

Det är viktigt att de beställningar som görs och de åtaganden för civilberedskap som vi begär av samhället möts med medel. Vi måste skjuta till de pengar som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Om vi rustar för krig handlar det om att avskräcka så att det aldrig blir krig. Men, herr talman, när vi rustar för krig och har en civil beredskap klarar vi också kriser mycket bättre. Vi klarar skogsbränder, cyberattacker och alla andra attacker som vi kan ställas inför på ett helt annat sätt än förut. Det här är nödvändigt för att klara ett krig, men det är också något som hela det svenska samhället tjänar på.

I betänkandet framkommer att vi återinför repetitionsutbildningar och utökar civilplikten. Redan 2023 aktiverade regeringen skyldigheten att fullgöra repetitionsutbildning med civilplikt inom kommunal räddningstjänst, drift och underhåll, elproduktion samt nätverksamhet. Vi ser av kriget i Ukraina att Ryssland inte bryr sig om kriget; det finns lagar för krig som man inte bryr sig om. De har exempelvis gett sig på elförsörjningen. Därför är det viktigt att vi nu återskapar denna förmåga. På så vis kan vi klara oss om vi utsätts för till exempel ett sabotage på våra kraftledningar.

Vi gör även stora satsningar på cybersäkerheten. Vi ser ju att sådant har varit viktigt i Ukraina med tanke på hur Ryssland har agerat. Det är viktigt att Sverige får vara en säker marknadsplats. Hela samhället vinner på att vi på olika sätt stärker cybersäkerheten.

Slutligen, herr talman, är det glädjande att se att kommuner och regioner runt om i landet är med här. Inom militären har man övningar, men nu genomförs även övningar civilt. På kommunal och regional nivå övar man exempelvis hur det skulle gå med matförsörjningen för äldreboenden och skolor. Det är det här som är så viktigt, för det är vid övningar vi ser vad som fungerar men också vad som inte fungerar eller vad som måste stärkas. Det är när vi rustar oss tillsammans som vi kommer att klara det här. Det är så vi ser till att vi får fortsätta att leva i fred och frihet.

(Applåder)

Björn Söder (SD)

Anf. 4 Björn Söder (SD)

Herr talman! Samhällets krisberedskap är en av våra mest grundläggande skyddsmekanismer. Den utgör själva ryggraden i vår förmåga att hantera allvarliga händelser, vare sig det handlar om naturkatastrofer, pandemier, cyberattacker eller i värsta fall ett väpnat angrepp. En välfungerande krisberedskap skapar trygghet för medborgarna, upprätthåller samhällsviktiga funktioner och bidrar till att stärka tilliten till staten och våra institutioner.

När krisen slår till är det för sent att börja förbereda sig. Då måste systemen redan vara på plats – övade och fungerande. Det moderna samhället står inför en komplex och oförutsägbar hotbild, mer oförutsägbar än någonsin tidigare. Vi behöver en sammanhållen krisberedskap som är både robust och anpassad till samtidens verklighet. I detta sammanhang är det civila försvaret helt avgörande. Det inkluderar såväl räddningstjänst och försörjningsberedskap som skydd av kritisk infrastruktur.

Herr talman! En viktig del av krisberedskapen är räddningstjänsten. Innan räddningstjänsten i Sverige kommunaliserades fullt ut 2004, med undantag av vissa nationella och specialiserade räddningsinsatser, ansvarade staten genom de statliga civilförsvarsorganisationerna i stor utsträckning för brandskydd och räddningsinsatser. I och med att ansvaret för räddningstjänsten överfördes till kommunerna fick varje kommun ansvar för att organisera och upprätthålla en fungerande räddningstjänst. Detta betydde att kommunerna fick större frihet att anpassa räddningstjänsten efter lokala behov och förutsättningar samtidigt som det blev möjligt att samordna insatser mellan kommuner genom samverkansavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Intentionerna var goda, och för en del kommuner fungerade det bra. Men den kommunala räddningstjänsten har överlag mött flera utmaningar som har gjort att den inte alltid har fungerat som det var tänkt. Några av de huvudsakliga orsakerna är resursbrist och ekonomiska utmaningar, personalbrist och rekryteringsproblem, ökad komplexitet, nya hotbilder, samordningsproblem mellan kommuner, otydlig roll- och ansvarsfördelning och bristande investeringar i utbildning och teknik.

Vi anser att det är uppenbart att det behövs en helomvändning när det gäller svensk räddningstjänst för att man ska kunna möta de nya samhällsutmaningarna och hoten. Om staten återtog huvudmannaskapet för räddningstjänsten skulle en enhetlig standard kunna säkerställas i hela landet. En sådan lösning skulle också underlätta samordning och resursallokering vid större händelser och katastrofer, vilket i sig är avgörande för att säkerställa en effektiv och snabb respons.

Vi måste bygga ett räddningstjänstsystem som är dimensionerat för framtidens hotbild, inte bara för vardagens utmaningar. Av den anledningen anser vi att regeringen borde utreda om staten åter bör bli huvudman för räddningstjänsten, i alla fall när det kommer till räddningsinsatser.

Herr talman! Sverige är i dag mycket beroende av globala leveranskedjor. Det gör oss sårbara. Vi behöver en mer effektiv och aktiv nationell samordnare för försörjningsberedskap som omfattar allt från livsmedel och drivmedel till läkemedel och reservdelar. Det görs nu mycket på området för att öka vår resiliens, och det är bra.

Svenska beredskapslager ska i normalfallet lagerhållas och finansieras av marknadsaktörer inom de olika segmenten, till exempel aktörerna inom livsmedels- och läkemedelsbranscherna. Det är dock inte hållbart att lägga detta ansvar enbart på marknaden. Staten måste ta ett tydligare grepp, särskilt vad gäller strategiska varor. Det är också viktigt att samverkan mellan myndigheter, kommuner och näringsliv fungerar i praktiken, inte bara i teorin.

Vi måste se till att säkerställa att konkurrensneutraliteten bibehålls. Därför kan lagstiftning och regler behöva tas fram. I de fall små lokala näringsidkare i glesbygden inte klarar av att uppfylla uppställda krav eller om någon marknadsaktör anser att konkurrensneutraliteten satts ur spel ska de kunna söka statligt stöd för att klara av att uppfylla de uppställda kraven. En modern försörjningsberedskap måste bygga på redundans, lagerhållning, nationell produktion och tydlig ledning. Det är en fråga om resiliens, säkerhet och självbestämmande.

Herr talman! Vi vill också lyfta fram vikten av att förstärka skyddet inte bara vid våra kärnkraftverk utan även när det gäller vår atomverksamhet och vår storskaliga vattenkraft. Detta är en viktig fråga, men den måste ses som en del av ett bredare arbete med att skydda all kritisk infrastruktur. Vi menar att gällande skyddsregler bör ses över och svara mot de större skyddsbehov som dagens instabilitet i vårt närområde medför. Det är därför bra att utskottet i sitt betänkande inte utesluter att det, givet det osäkra omvärldsläget, kan finnas behov av att i framtiden göra en översyn av skyddslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Sammanfattningsvis är det, herr talman, tydligt att samhällets krisberedskap inte kan tas för given. Den måste vårdas, byggas upp och ständigt utvecklas. Vi behöver stärka räddningstjänsten så att den blir likvärdig och robust över hela landet. Vi behöver en nationell försörjningsberedskap som inte vacklar när gränser stängs eller marknader sviktar. Och vi behöver ett skydd av kritisk infrastruktur som motsvarar den hotbild vi faktiskt lever med. Detta är centrala delar i det civila försvaret och i den trygghet medborgarna har rätt att förvänta sig.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag under punkt 4 yrka bifall i första hand till reservation 6 och i andra hand till utskottets förslag.

(Applåder)

Gulan Avci (L)

Anf. 5 Gulan Avci (L)

Herr talman! Jag vill börja med Ukraina. Just nu kämpar det ukrainska folket för sin frihet och för rätten att fortsatt kunna leva som en demokratisk nation och som ett fritt folk under den ukrainska flaggan, som vajar fritt över ukrainskt territorium. Vi, som har haft tryggheten att leva i frihet och som inte vaknar upp till flyglarm, tvingas skicka våra nära och kära till fronten eller vaknar varje morgon med ovissheten om vi kommer att leva när kvällen kommer, har en skyldighet att fortsätta att förbehållslöst stödja Ukraina. Ukrainas kamp handlar inte bara om att försvara den egna friheten. Den handlar om svenska folkets trygghet och hela Europas säkerhet.

Herr talman! Vi får inte svika det ukrainska folket, och det gör vi inte heller. I måndags kunde jag tillsammans med mina kollegor i Tidösamarbetet presentera det 19:e stödpaketet – det enskilt största militära stödpaketet till Ukraina i en tid när stödet behövs som mest. Vi kommer att göra mycket mer.

Att jag uppehåller mig så mycket vid Ukraina är enkelt att förstå. Deras kamp är direkt kopplad till det vi har att diskutera i dag, samhällets krisberedskap. Ukrainas styrka ligger inte bara i militär förmåga och internationellt stöd. Den verkliga styrkan är folkets vilja att aldrig ge upp. Den kraften finns både vid fronten och hos alla dem som undervisar barn, vårdar sjuka och håller igång de viktiga funktionerna för ett fungerande samhälle under näst intill omöjliga förhållanden.

Herr talman! Vad avgör om ett samhälle klarar en kris? Vad gör oss starka när det oväntade inträffar? Här hemma har vi många gånger tagit fred och stabilitet för givet. Självklart ska vi vara glada över att vi har sluppit krig och krigets fasor. Men världen förändrades den 24 februari 2022, och vår invanda trygghet skakades om rejält. Vi tvingades ompröva gamla föreställningar. Sverige har nu gått med i Nato. Europa samlar sig, och vårt försvar byggs upp i hög takt.

Vårt civila försvar och vår förmåga att hantera kriser är helt avgörande. Hoten kan vara militära, klimatrelaterade, digitala eller pandemiska. Men oavsett hot måste vi stå redo att hantera kriserna. Den styrka, motståndskraft och försvarsvilja vi ser i Ukraina ska vi inte bara inspireras av, utan vi ska ta lärdom och bygga upp vår egen motståndskraft här hemma.

Herr talman! Ska vårt samhälle hålla ihop måste vi på allvar ta itu med utanförskapet, som tillåtits att växa i decennier, och de parallellsamhällen som blivit allt fler. Ska vi skapa ett inkluderande samhälle där din bakgrund inte avgör din framtid måste vi på allvar se till att den generation som växer upp får rätt förutsättningar att få tillgång till bland annat en bra utbildning så att de känner att de är en del av samhällsgemenskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Men det kräver också att vi tar fajten mot dem som sprider desinformation, vars syfte är att försvaga tilliten till våra samhällsinstitutioner, och mot de krafter som hotar vår motståndskraft. Då kan vi inte lämna den generation som växer upp nu, med andra förutsättningar, vind för våg.

Herr talman! Forskning visar att känslan av samhällsgemenskap avgör viljan att försvara landet i en kris. Därför är ett starkt civilsamhälle avgörande för det arbete vi har att göra. I Ukraina ser vi hur en organiserad befolkning upprätthåller viktiga funktioner trots kriget. Utbildning, folkrörelser och lokalt engagemang stärker motståndskraften, och demokratin är det yttersta skyddet mot desinformation.

Vi lever i allvarstider – det är vi alla här överens om. Krisberedskapen har försummats under lång tid när Sverige har trott på evig fred. Men ett krig i vårt närområde och en osäker framtid kräver handling. Vårt civila försvar byggs upp i snabb takt, och vi har en handlingskraftig minister med ansvar för det civila försvaret. Civilplikten aktiveras och utökas nu även inom vården. Cybersäkerheten stärks. Beredskapsmyndigheter får nya uppdrag, och vår lagstiftning anpassas för att minska sårbarheten. Totalförsvaret byggs upp.

Totalförsvaret bygger ytterst på befolkningen, för alla har en roll att spela. Riksdagen, regeringen, myndigheter, kommuner och regioner måste alla på olika sätt skapa förutsättningar för att hantera kriser. Men om inte alla känner sig delaktiga och om vi inte klarar av att motverka splittring kan vi inte heller bygga det försvar ett samhälle behöver i kris och krig.

Herr talman! Jag vill också, som stark Europavän, lyfta fram EU:s roll. Europa har insett att vi måste ta ansvar för vår egen säkerhet och inte kan åka snålskjuts på andra. Ingen annan än vi själva kan ytterst garantera vår frihet. EU-samarbetet måste stärkas även inom krisberedskapen. Skogsbränder, torka och pandemier har visat hur beroende vi är av varandra och att ensam inte är stark. När kriser slår till krävs breda insatser som inget land kan hantera ensamt. Därför behövs ett samordnat europeiskt krishanteringsarbete, där EU kan agera snabbt för att skydda hela unionens medborgare.

Herr talman! Många av de förslag som vi debatterar i dag är viktiga. Mycket är på väg att genomföras. Vi står inför en tid där kriser inte längre är undantag utan en del av vår verklighet. Detta kräver att vi agerar nu – tillsammans, starka och förberedda.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Hanna Gunnarsson (V)

Anf. 6 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Hej, alla som lyssnar och tittar hemma, direkt eller i efterhand! I dag debatterar försvarsutskottet motioner på området samhällets krisberedskap. Det är en årligt återkommande debatt, och de senaste åren har det varje gång känts som att den här debatten bara blir mer och mer aktuell. Vi har haft två år av pandemi och hittills tre år av krig i Europa efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Vi lever i en pågående klimatkris, och vi vet att vårt samhälle blir utsatt för cyberattacker varje dag. Detta ställer vårt eget försvar och vår egen krisberedskap på prov och kräver att vi gör satsningar för att göra vårt samhälle ännu mer robust.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Samtidigt som vi står här och debatterar pågår kriget i Ukraina och kriget i Gaza för fullt. Det är två krig som här och nu gör att människor dödas och att samhällen slås i spillror. Vi behöver alla arbeta för en fredligare och säkrare värld, både här hemma och i Ukraina och Gaza. Invasioner och ockupationer måste upphöra. Människor måste få makten att bestämma över sina egna liv och det land som de lever i genom demokratiska val och genom att bygga samhällen som både är säkra och trygga och jämlika, med bra välfärd för alla.

Herr talman! För några år sedan hade nog många av oss lite svårt att föreställa sig vad en stor kris som påverkar hela samhället, eller för den delen ett krig mitt i Europa, egentligen innebär. Uppmaningen att ha en krislåda hemma kändes kanske lite abstrakt för många människor. Men nu, efter att vi tillsammans för några år sedan genomled en pandemi och när det är krig i Europa, har vårt perspektiv på hur sårbara våra samhällen är och betydelsen av att bygga samhällena starkare förändrats.

Vi lever i ett sårbart samhälle. Våra digitala system, som vi är helt beroende av, utsätts för attacker. Infrastrukturen vittrar sönder nästan framför våra ögon. Det leder till ständiga avbrott i trafiken. Sjukvårdsköerna är långa.

Sårbarheten ökar dessutom på grund av privatiseringar och nedskärningar i stora, viktiga delar av vår välfärd. Privatiseringen gör att samhällsviktiga verksamheter blir svårare att styra, framför allt under en stor kris där man behöver hjälpas åt så mycket som möjligt. Vinstjakten i välfärden gör att resurserna hamnar i privata fickor i stället för att användas för det de är ämnade till.

Vi behöver därför återta samhällsviktiga verksamheter i offentlig regi. Det handlar också om krisberedskap.

Till detta kommer naturkatastrofer, som en effekt av klimatkrisen. Det är bränder, torka och översvämningar. Vi ser det både här hemma och runt om i världen. Naturkatastroferna påminner oss om de enorma krafter som finns i flödande vatten och härjande eld och den enorma förödelse och det hot mot människors liv och hälsa som de innebär.

I Östersjön finns ett ständigt överhängande hot om oljeutsläpp, vilket förekomsten av den ryska skuggflottan visar på, där fartygen ofta är i väldigt dåligt skick. De stora naturkatastroferna riskerar människoliv, miljöförstöring och omfattande skador på egendom.

Efter varje kris måste vi bygga samhället starkare, så att vi kan möta nästa kris på ett bättre sätt, för kriserna kommer igen. Vi behöver lära oss och inte glömma bort det eller lägga det bakom oss alltför snabbt.

Samhällets motståndskraft måste hela tiden stärkas. Men i stället ser vi hur man fortsätter med nedskärningar i välfärden – nu senast enorma nedskärningar i sjukvården hemma i Skåne. Detta är ett recept för sämre krisberedskap, inte bättre.

Kommunerna och regionerna har stort grundläggande ansvar för att planera hur verksamheter som sjukvård, äldreomsorg och förskola ska kunna fortsätta vara igång och kunna utöka sin verksamhet i tider av stora kriser eller i värsta fall krig. Detta kräver ekonomiska resurser, förberedelser, samarbete och kunskapshöjningar. Men när personalen redan när det är relativt lugnt i samhället går på knäna och är underbemannade eller utarbetade kommer vi inte att kunna växla upp. Vi kommer inte att kunna använda vår krisberedskap på rätt sätt om en kris inträffar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Vi måste därför ha en fullt finansierad sjukvård och äldreomsorg framöver. Vi måste ha ett samhälle där personalen har högre löner, bättre arbetsvillkor och tid för vidareutbildning. Fler måste vilja utbilda sig inom vårdyrken och orka stanna kvar på jobbet hela vägen till pensionen och känna stolthet och glädje när de går till och från jobbet varje dag. Det är krisberedskap. Det behövs marginaler i verksamheterna för att kunna hantera stora kriser, för vi vet att de kommer.

Herr talman! Arbetet med att återinföra civilplikten i Sverige går framåt, och det ska regeringen ha beröm för. Myndigheterna planerar nu även för grundutbildning inom civilplikten, där unga får gå en kortare utbildning inom ett samhällsviktigt område för att sedan kunna krigsplaceras och vara en del av det civila försvaret och krisberedskapen. Detta tycker vi i Vänsterpartiet är väldigt bra.

Det är också viktigt att fortsätta arbetet med att organisera människor i frivilliga försvarsorganisationer och andra stora organisationer för att de ska kunna utbildas och ta civila uppdrag. Det gör att de sedan lätt kan aktiveras vid stora kriser. Varje kommun bör ha en frivillig resursgrupp.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för att samhället ska vara starkt och motståndskraftigt. För Vänsterpartiet är det självklart att jämlika samhällen där vi planerar, finansierar och genomför saker tillsammans också är starka och motståndskraftiga samhällen. Under kriser ser vi hur hjälpsamheten och solidariteten ökar i samhället och mellan människor. Vi har alla en grundläggande vilja och strävan att hjälpas åt när svåra saker händer.

Herr talman! När man läser det här betänkandet ser man att det är väldigt många olika frågor som krisberedskapen berör. Vi har hört det i den här debatten också. Det är allt från klimatanpassning till brandsäkerhet och fyrverkerier. Från Vänsterpartiets sida har vi nu och tidigare år motionerat med olika förslag på det här området. En av våra motioner handlar om räddningstjänstens huvudmannaskap, där vi vill se en utredning om att förändra från kommunalt ansvar till regionalt eller statligt. Räddningstjänsterna är i dag ofta hopkopplade i olika typer av förbund som gör att räddningstjänsten i praktiken inte längre är kommunal utan regional. Vi vill även att regeringen utreder hur en civil insatsperson, en person som snabbt kan komma på plats vid till exempel olyckor och har rätt utbildning för det, kan användas mer.

Ett annat förslag som vi har handlar om att säkerställa att informationen om krisberedskap blir mer tillgänglig på olika sätt för personer med funktionsnedsättningar. Det är otroligt viktigt att alla kan ta del av den information som de behöver.

En annan motion gäller bostadspolitiken och handlar om brandsäkerheten i flerfamiljshus. Varje år dör 90 personer i Sverige i bostadsbränder. Särskilt utsatta är äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Bränder i bostäder kan förebyggas genom att alla lägenheter till exempel har fungerande brandvarnare som testas regelbundet. Det är en enkel åtgärd som räddar liv.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 23. Den handlar om fyrverkerier. Fyrverkerier kan vara till stor glädje för många människor i rätt sammanhang, men de har också en negativ baksida för människor, djur och miljö. De orsakar skador och bränder och skräpar ned i både städer och natur. Varje år skadas ett hundratal personer allvarligt och behöver uppsöka sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Vänsterpartiet vill inte ha ett totalförbud mot fyrverkerier, men vi menar att fyrverkerier endast ska hanteras av utbildade pyrotekniker och att försäljning till allmänheten inte bör tillåtas. Vi tror att detta skulle minska obehag och risker men ändå möjliggöra fyrverkerier vid nyår och andra speciella tillfällen. Jag yrkar alltså bifall till reservation 23.

Mikael Larsson (C)

Anf. 7 Mikael Larsson (C)

Herr talman! Vad är en kris? En kris kan vara mycket och kan uppstå när vi inte anar det. Men det planeringsarbete som nu sker är oerhört viktigt framöver. Om vi förbereder oss för ett krig klarar vi också en kris. Det civila försvaret är i princip allt i samhället. Det är viktigt att vi ser till att allt inom det civila försvaret är övat och samövat i ett starkt totalförsvar.

Herr talman! Centerpartiet har under många år uppmärksammat att svensk räddningstjänst behöver utvecklas för att alla som bor i Sverige, i städer och på landsbygden, ska ha samma rätt till trygghet och säkerhet. I dag varierar detta beroende på var man bor i landet. Under många år har det varit svårt att rekrytera deltidsbrandmän, framför allt till landsbygden.

Det finns emellertid goda exempel på kommuner som har lyckats bredda sin rekrytering med enkla medel. Dessa goda exempel behöver spridas för att andra ska kunna ta efter dem. Här bör MSB i samarbete med SKR kunna göra mer för att lyfta fram goda exempel på kommuner som lyckats i sin rekrytering och också sprida detta vidare.

En annan sak som emellanåt försvårar för snabba ingripanden är att det inte alltid är den närmaste stationen som kallas ut om någonting händer. Det kan kanske bero på en länsgräns eller på att det är ett annat räddningstjänstförbund som ansvarar för området. Det är rimligare att närhetsprincipen, inte administrativa gränser, avgör vilken räddningstjänst som kallas ut om någonting händer.

Centerpartiet stöder det arbete som regeringen utför när det gäller att återaktivera civilplikten, och vi är väldigt glada åt att den är återaktiverad inom räddningstjänsten. Man behöver dock se till att kommunerna har rättsliga verktyg och stöd. Det handlar om att få till snabbare utbildningar för brandmän i hela landet. Utbildningen av räddningstjänstpersonal sker i dag främst genom MSB:s utbildningar på olika nivåer. Det är viktigt för likvärdigheten i landet att utbildningar inom räddningstjänsten ges i den utsträckning som motsvarar kommunernas behov av utbildad personal. Inte minst kan brandmäns och räddningsledares specialkompetenser när det gäller att bekämpa stora skogsbränder behöva utvecklas.

För att lyckas med räddningstjänsten i hela landet krävs det goda samarbeten med exempelvis civilsamhällets organisationer. Jag skulle vilja lyfta räddningstjänsten i Ljungby i Kronobergs län, som har hittat ett sätt att lösa rekryteringen och som också har utvecklat ett stort och fint samarbete med de lokala brandvärnen, som praktiskt taget bemannas av de lokala LRF-avdelningarna, alltså Lantbrukarnas riksförbund. När man tillsammans tar ansvar och det offentliga inte sätter stopp lyckas man åstadkomma resultat och öka motståndskraften.

Herr talman! Drönare har blivit ett allt viktigare verktyg för räddningstjänsten att använda inför och under insatser, men de skulle kunna användas i ännu större utsträckning. Med drönare kan räddningstjänsten snabbare och smidigare skaffa sig en överblick över ett potentiellt insatsområde, lättare lokalisera en skogsbrand och snabbare ta reda på var en olycka har skett om det är lång väg dit. Drönare kan också förses med exempelvis hjärtstartare och nå en person med hjärtstopp före en utryckande brandbil. I dagsläget omgärdas dock räddningstjänstens möjlighet att använda drönare av alltför mycket byråkrati och höga kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Hela samhället påverkas av det förändrade klimatet. Under lång tid har det blivit tydligt att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett varmare klimat: fler skogsbränder, skyfall, smältande isar och värmeböljor.

Det räcker inte längre att bara minska utsläppen och bromsa den globala uppvärmningen. Vi måste också vidta åtgärder för att anpassa våra samhällen efter det förändrade klimatet. Det gäller allt från samhällsplanering och fysisk planering till vatten och avlopp, energiförsörjning, skogsbruk, jordbruk, industrier, besöksnäring med mera. Vi behöver klimatanpassa såväl befintliga som framtida infrastrukturer. Det handlar exempelvis om var och hur vi bygger. Här behöver kommuner, regioner och stat – alla tillsammans – göra mycket mer.

Skyfall, höga vattenflöden, översvämningar, värmeböljor och periodvis torka kommer dessutom att leda till markant försämrade förutsättningar att erbjuda vatten- och avloppstjänster av den standard som vi kanske har vant oss vid sedan många år. Det är också ur ett beredskaps- och sårbarhetsperspektiv farligt om vi inte kan erbjuda rent dricksvatten. Detta är en fråga som behövs i totalförsvarsplaneringen. Centerpartiet vill att fler klimatanpassningsåtgärder ska vidtas för ett mer motståndskraftigt och robust samhälle och att klimatanpassningen ska inkluderas i hela totalförsvaret.

Herr talman! Jag vill lyfta Ukraina och att Sverige också fortsatt ska dra lärdomar av det hemska krig som sker. Vi behöver fortsätta stödja och hjälpa. Centerpartiet tycker att det är bra med de stödpaket som har levererats, men vi ser att mer måste göras.

Herr talman! I krig och kriser är folkförankringen, försvarsviljan och motståndskraften det kanske allra viktigaste vi har att jobba med. I dag ser vi, när större kriser uppstår, hur viktiga civilsamhället och lokalsamhällena är när det gäller att hjälpa och stötta.

Herr talman! Jag vill som vanligt, i alla debatter, lyfta folkbildningens roll, samlingslokalernas betydelse, Svenska kyrkans roll och kanske även andra lokala föreningar runt om i hela landet. Det är tillsammans vi bygger folkförankringen, försvarsviljan och motståndskraften.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 8.

(Applåder)

Emma Berginger (MP)

Anf. 8 Emma Berginger (MP)

Herr talman! I dag debatterar vi samhällets krisberedskap, det vill säga vår förmåga att hantera kriser av alla de slag. Det handlar om stora skogsbränder, översvämningar, ras och skred, storskaliga strömavbrott, cyberangrepp, kemikalieolyckor eller, gud förbjude, härdsmältor i kärnkraftverken – allt vi kan föreställa oss och allt vi inte kan föreställa oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Det är turbulenta tider som vi lever i. Det säkerhetspolitiska läget med Rysslands alltjämt pågående olagliga invasionskrig mot Ukraina är väldigt allvarligt. Samtidigt står vi i ett skede där USA:s relation till Europa är under förändring, något som innebär nya utmaningar.

Herr talman! Även om vi har ett militärt, säkerhetspolitiskt problem som upptar mycket av vårt fokus behöver vi ha förmågan att se hela bredden av hot mot våra samhällen. När man lyssnar på regeringens företrädare kan man få uppfattningen att risken för krig är det enda vi ska fokusera på, men jag vill påminna om att klimatkrisen inte tar paus bara för att det pågår ett krig i vår närhet. Förlusten av biologisk mångfald upphör inte heller.

Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är inte bara miljöproblem. Det är två av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar.

När klimatet förändras drabbas Sverige på flera olika sätt, bland annat genom längre torrperioder och fler skyfall som kan leda till översvämningar, ras och skred. Vi ser även att värmeböljorna blir fler och längre. Det är något som drabbar människor, särskilt äldre och barn och dem som lider av sjukdomar. Men även vår livsmedelsförsörjning hotas av torka, och dricksvattenförsörjningen riskerar att påverkas när klimatet blir varmare.

Dessutom drabbas vi på sikt av de stigande havsnivåer som följer av smältande isar och uppvärmda hav. För att skydda människor och viktig infrastruktur behöver den fysiska planeringen anpassas till dessa effekter. Samhället måste byggas motståndskraftigt.

Räcker det då inte att vi rustar och förbereder oss för krig? Regeringens företrädare upprepar gång på gång att om vi dimensionerar för krig kommer vi också att klara fredstida kriser bättre. Ja, dimensionering är viktigt, men vi får inte enögt stirra på ett hot när det finns flera.

Här visar regeringen gång på gång att man varken vill förebygga klimatkrisen eller anpassa samhället på det sätt som krävs för att vi ska kunna hantera de förändringar som kommer att ske. Även om vi fortfarande har möjligheten och förmågan att minska och mildra klimatförändringarna ser vi hur världen fortsätter att rusa mot en klimatkatastrof.

För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret för olika aktörer – och dem emellan – förtydligas. Arbetet ska inte fördröjas på grund av en otydlig ansvarsfördelning. Länsstyrelser och kommuner är nyckelaktörer i klimatanpassningsarbetet, och de måste få tydligare ramar och de resurser som krävs. Vidare behöver myndigheternas arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning förstärkas.

Det breda perspektivet på säkerhet handlar inte bara om att ta höjd för klimatförändringar och andra naturkatastrofer. Det handlar lika mycket om att se och skapa förmåga att hantera hybrida hot, som cyberattacker, sabotage och påverkansoperationer. Det är någonting som har blivit alltmer frekvent. Det är någonting som ständigt pågår och som vi vet att vi måste kunna hantera.

Miljöpartiet vill att vi ska skapa ett robust och hållbart samhälle som står emot såväl kriser som krig – i värsta fall på samma gång.

I detta betänkande behandlas en rad viktiga yrkanden. Det är inte en styrka att regeringen vill avslå dem alla, som ledamoten Anstrell lade fram i sitt anförande. I stället borde man lyssna på de goda idéer och förslag som oppositionen framför och värna breda överenskommelser när det gäller viktiga frågor inom såväl försvarspolitik som krisberedskap och säkerhetspolitik generellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! För att stärka vår krisberedskapsförmåga är räddningstjänsten avgörande. Den är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, bränder och översvämningar, men den är också central för totalförsvaret.

Miljöpartiet anser att räddningstjänsten behöver förstärkas och att förutsättningarna för att även på deltid arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet måste förbättras så att en god krisberedskap ska finnas i hela landet på ett likvärdigt sätt. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor när det gäller om och hur man får hjälp. Räddningstjänstens tillgång till materiel behöver också förbättras för att den ska kunna verka vid höjd beredskap.

Som flera andra talare har påpekat ger frivilliga väldigt viktiga bidrag till vår krisberedskap och vårt civila försvar. Det handlar om föreningar och individer som på olika sätt kan bidra. Miljöpartiet anser därför att det borde finnas frivilliga resursgrupper i alla kommuner för att kunna ta vara på de bidrag som frivilliga står för i det civila försvaret och krisberedskapen.

Herr talman! Kustbevakningen har en särskilt viktig roll för miljöövervakning och för att skydda kusterna. Det senaste året har vi sett incidenter med sabotage av kablar och ledningar i Östersjön. Vi har i närtid också haft ett allvarligt oljeutsläpp med anledning av det grundstötta fartyget Marco Polo. Kustbevakningens miljöräddning och räddningstjänst till sjöss är viktigare än någonsin. Även Tullverket har en viktig roll för att bevara trygghet, motverka terrorism och i tid upptäcka faror.

Dessa två myndigheter är tillsammans med polisen beroende av varandras kompetens och insatser. Det är därför viktigt att Kustbevakningen och Tullverket får förstärkningar för att kunna samarbeta tätare i syfte att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige. Miljöpartiet understryker att Kustbevakningen och Tullverket behöver förstärkningar.

Herr talman! I det betänkande vi nu behandlar, Samhällets krisberedskap, behandlas frågor om civilplikt. Miljöpartiets yrkande som rör civilförsvar, i partimotionen om försvar, behandlades redan i det tidigare betänkandet Totalförsvaret 2025–2030. Det framstår därför i det betänkande vi nu har för handen som att Miljöpartiet saknar ställningstagande i denna fråga. Jag vill därför hänvisa till att jag ställde mig bakom partiets tidigare yrkande om civilplikt, som gällde att vi vill att man ska utreda en ytterligare utökning av civilplikten för att kunna möta naturkatastrofer, konsekvenser av klimatförändringar och omfattande kriser inom vård och omsorg.

Detsamma gäller vårt yrkande om nordiskt samarbete inom ramen för civilt försvar och krisberedskap. Det har också behandlats i tidigare betänkande. Det ser därför i detta betänkande ut som att vi enbart fokuserar på samarbete inom EU, då det yrkandet behandlas i det här betänkandet. Jag vill understryka att Miljöpartiet vill se samarbete både med våra grannländer i Norden och inom EU när det gäller krisberedskap och civilt försvar. Detta har vi redogjort för i två särskilda yttranden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 17 om klimatförändringar och klimatanpassning för krisberedskapen. Jag vill också yrka bifall till reservation 31 om vattenförsörjning och avloppsrening.

Alexandra Anstrell (M)

Anf. 9 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Ledamoten Berginger pratar om att det enda regeringen satsar på är risken för krig. Jag skulle säga att det är en enormt viktig satsning vi gör, eftersom det faktiskt är risk för krig i vår omvärld. Så oroligt som det är i Europa nu har det inte varit sedan andra världskriget.

Jag skulle säga att regeringen gör enorma satsningar trots att vi satsar på försvar och civilt försvar. Se bara på justitieområdet, där fyra nya lagar trädde i kraft i går. Skolan och socialtjänsten får nu äntligen dela information, man får sätta upp trygghetskameror runt om i kommuner, utdömda fängelsestraff ska aldrig preskriberas och polisen får använda hemlig datainsamling. Det är några förslag.

Jag kan också ta området socialtjänst. Det är ett område jag brinner för, och jag har jobbat mycket med att våra barn ska få det bättre. Alla beslut som fattas inom området – inte minst att man stänger ned Sis-hemmen och nu ska göra det bättre – handlar om att ta ansvar genom ett samlat grepp och inte genom splittring och rörighet, därav vårt yrkande på att avslå alla motioner i det här ärendet.

Herr talman! Arktisfrågorna är äntligen på tapeten väldigt mycket, både från regeringens håll och från riksdagens arktiska delegation. Jag är som ordförande utsedd till särskild rapportör på området Climate and waste management. Att ta hand om sopor är något alla kan göra något åt. Jag skulle säga att vi gör väldigt mycket på väldigt många områden.

Emma Berginger (MP)

Anf. 10 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Det finns ett område som ledamoten Anstrell och den SD-styrda Tidöregeringen totalt missar, och det är just klimatområdet. Miljöpartiet understryker gång på gång att vi efterfrågar en klimatpolitik som faktiskt minskar utsläppen och inte – som med regeringens politik – ökar utsläppen.

Det är detta jag vill lyfta fram här. Miljöpartiet vill se att vi tar höjd för att kunna hantera både kriser och i värsta fall krig på samma gång. Vi har haft breda överenskommelser när det gäller försvarspolitiken, med förslagen Försvarsberedningen lade fram. Vi har även nu sagt att vi ser behov av att ytterligare förstärka det militära försvaret för att kunna skydda Sverige vid ett väpnat angrepp, men först och främst för att se till att vi inte blir utsatta och att vårt försvar har en krigsavhållande effekt.

Det är som jag sa i mitt anförande: Klimatförändringarna tar inte paus bara för att vi har ett militärt hot att förhålla oss till. Vi måste ha förmågan att göra båda sakerna samtidigt. Det är just därför det är så olyckligt att regeringens politik ökar utsläppen i stället för att minska dem.

Sverige har gått från att vara en ledande kraft i de internationella förhandlingarna om klimatpolitik till att bli något som man i de här sammanhangen faktiskt får skämmas för. Allt fler organisationer runt om i världen påpekar att Sveriges klimatpolitik brister och att den ökar klimatförändringarna i en tid då vi snarare behöver göra än mer för att minska utsläppen och för att säkerställa att vi har ett robust och starkt samhälle. För även klimatförändringarna kan utnyttjas av en antagonist. Om vi får en långvarig värmebölja, torka eller översvämningar är det klart att en antagonist kan utnyttja det för att ytterligare förstärka effekten av de kriserna.

Alexandra Anstrell (M)

Anf. 11 Alexandra Anstrell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Jag tror inte att ledamoten Berginger lyssnade på mitt anförande. Jag var ju inne på Arktisfrågorna, som är ett exempel som handlar om klimatförändringar. Att ta hand om sina egna sopor på ett bättre sätt tror jag kan leda till ett bättre klimat för oss alla.

Jag var i Kanada förra året. Där gräver man fortfarande ned sina sopor längst upp i Labrador. Detta skedde alltså i ett västland 2024. Det är helt galet. Jag skulle säga att man jobbar på de här frågorna på olika områden och med ganska stor kraft. Vi har också en väldigt modig minister på området klimat och miljö som kommer att ta viktiga beslut framöver.

Satsningen på Kustbevakningen är inte minst viktig för vår miljö, eftersom de dagligen även jobbar med miljöbevakningen längs hela vår kust. Jag tänker att ledamoten Berginger inte lyssnade och inte heller ser helheten i detta. Man behöver ta ett samlat grepp för att ta ansvar för helheten. Det gäller olika frågor.

Vi var också i totalförsvarspropositionen överens om de delar som var där. Jag tror inte att vi skulle ha kunnat få in mer, för det var viktigt att få fram detta totalförsvarsbeslut snabbt, bra och gemensamt.

Emma Berginger (MP)

Anf. 12 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Nu är det ju inte totalförsvarspropositionen vi debatterar här i dag utan ett betänkande som handlar om samhällets krisberedskap.

Jag lyssnar väldigt noggrant på vad ledamoten Anstrell säger, och jag tycker fortfarande att klimatpolitiken lyser med sin frånvaro både när det gäller förmågan att minska våra utsläpp för att mildra klimatförändringarnas effekter och när det gäller vår förmåga att anpassa oss till ett förändrat klimat.

Arktisfrågorna tycker jag absolut är väldigt viktiga, men hur sjutton ska man hantera Arktisfrågorna på ett effektivt sätt om man inte samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser? De påverkar ju Arktis något enormt. Arktis är den del av världen där klimatförändringarna går allra snabbast och där både miljön och de människor som lever och bor där – de som kallar Arktis sitt hem – påverkas på ett väldigt negativt sätt.

När det gäller sopsortering har vi legat långt framme under lång tid i Sverige, och det är jag väldigt stolt över. Det är många regeringar och många politiker före mig som har gjort viktiga insatser för att vi ska ha en bra sopsortering, och det finns fortfarande mycket vi kan göra trots att vi inte gräver ned soporna på samma sätt som många andra länder gör.

Det här hjälper dock inte när utsläppen av växthusgaser bara ökar med regeringens politik. De små insatser som görs räcker inte till. Det är ju det som visar sig svart på vitt gång på gång: Utsläppen ökar. Men ledamoten Anstrell nämner knappt klimatet i sitt anförande. Hon pratar inte om att vi behöver både få ned utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till ett förändrat klimat om vi ska skapa ett robust och hållbart samhälle där människor kan leva i trygghet och i fred i många generationer framöver.

(Applåder)

Göran Hargestam (SD)

Anf. 13 Göran Hargestam (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet FöU4 Samhällets krisberedskap.

Då vi nu tvingas konstatera att vi lever i en tid där vi ser geopolitiska spänningar, ökande hotbilder och en global osäkerhet är det av största vikt att vi som nation står rustade att hantera kriser och skydda vår befolkning. Sverige behöver ett centre of excellence, ett totalförsvarscentrum, där myndigheter, regioner, kommuner, frivilligorganisationer, näringsliv med flera kan mötas.

Det är ett forum som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte, fortbildning och övningar i teori och praktik och ett centrum där olika aktörer får möjlighet att visa och demonstrera det senaste inom totalförsvarsutvecklingen. Det är en plats där forskningen kan presentera sina senaste rön som ett led i att väcka intresse för fortsatt utveckling. Vi tror att det här är ett uppdrag som behöver hanteras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som effektivt kan samverka med både näringsliv, intresseorganisationer och myndigheter.

Totalförsvaret är den grundläggande strukturen i arbetet med att säkra vårt samhälle mot såväl militära hot som andra typer av samhällsstörningar. Det handlar om mer än bara vår militära beredskap – totalförsvaret är ett samspel mellan många aktörer, och varje del av vårt samhälle har en roll att spela. Att kunna samla alla ledande aktörer inom totalförsvarets vitt skilda områden på en och samma arena ger en dynamik som skapar en samarbetsprocess där resultatet skulle bli större än de enskilda medverkandes bidrag och där deltagarna i mötet gör varandra bättre.

Det är därför nödvändigt att vi ser till att alla dessa aktörer, från kommuner och regioner till myndigheter, frivilligorganisationer och försvarsindustrin, har en gemensam förståelse för sina uppgifter och är väl förberedda. Förberedelser, utbildning och samordning är nyckeln till att vårt totalförsvar ska fungera effektivt när vi som mest behöver det.

Herr talman! Vi behöver sätta fokus på de utbildningsinsatser som krävs för att de ansvariga för det civila försvaret inom kommuner, regioner, länsstyrelser, räddningstjänst med flera ska uppnå den kunskapsnivå och riskmedvetenhet som det säkerhetspolitiska läget kräver.

Totalförsvarsinvesteringar behöver komma högre upp på dagordningen samtidigt som allokering av investeringskapital krävs för att inom en överskådlig framtid nå ett totalförsvar som omfattar alla delar av Sverige. Här behöver ansvarig myndighet ha en följsam, stödjande funktion samtidigt som systematisk uppföljning är nödvändig.

Kommuner och regioner har en central roll i att säkerställa fungerande samhällsfunktioner under en kris. De är ofta först på plats när en kris inträffar och ansvarar för grundläggande behov som vård, omsorg, infrastruktur och medborgarnas trygghet. Totalförsvarsutbildning för kommuner och regioner gör det möjligt för dessa aktörer att snabbt och effektivt hantera de kriser som kan uppstå. Utan denna beredskap riskerar vi att viktiga samhällsfunktioner inte kan upprätthållas vid en kris, vilket leder till ett allvarligt hot mot medborgarnas liv och välfärd i en krissituation.

En effektiv och anpassad utbildning inom totalförsvaret kräver att vi kartlägger behoven för alla berörda aktörer och skapar samordning mellan civila, militära och frivilliga organisationer. Vi behöver bygga scenariobaserade utbildningar med både teori och praktik, genomföra regelbundna övningar och säkerställa kontinuitet och uppföljning. Genom att skapa ett forum där alla berörda parter involveras med olika aktörer på alla nivåer kan man skapa en utbildning som är relevant och effektiv för hanteringen av olika typer av kriser och hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! För att nå bästa resultat av utbildning inom totalförsvaret krävs en systematisk, samordnad och kontinuerlig insats. Målet ska vara tydligt: ett totalförsvar som omfattar hela Sverige och alla som vistas här. Utbildningarna ska vara anpassade för olika målgrupper, med utmanande och realistiska övningar, vilket kräver en stark samordning mellan de olika aktörerna. För att uppnå flexibel och dynamisk utbildning krävs erfarna utbildare som bidrar med god teoretisk kunskap, men även med egna erfarenheter, för att trovärdigt kunna dela med sig av best practice.

För att säkerställa att deltagarna har utvecklat sina kunskaper ska uppföljning och feedback vara en del av utbildningen. Utbildning och övningar ska utvärderas och justeras med jämna mellanrum för att vara aktuell för den hotbild som råder för stunden. Deltagarna ska med jämna mellanrum repetitionsöva, bland annat genom simuleringsverksamhet, i en anpassad och lättillgänglig anläggning. Det gäller särskilt i de fall då en situation uppstår där en tidigare utbildning, eller en del av den, har blivit obsolet på grund av nya eller förändrade hotbilder, tekniker eller andra förändringar. Med ändamålsenlig och riktad utbildning kan vi skapa ett totalförsvar som står starkt i en krissituation.

I Sverige finns ett stort antal frivilliga försvarsorganisationer som behöver tydlig vägledning gällande på vilket vis de kan vara en del av den kompetenshöjning som är nödvändig. De står redo att med kort varsel stödja en landsomfattande utbildningsinsats om de får nödvändiga förutsättningar. Även dessa organisationer kan initialt behöva ta del av fortbildningsinsatser. För att optimera deras insatser bör deras behov av att uppdatera övningsmaterial och utbildningsmaterial ses över.

Herr talman! Vilka ska då erbjudas någon form av totalförsvarsutbildning? Förutom de självklara grupper som jag nämnt tidigare i anförandet har vi i dag en stor gruppering som befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Cirka 30 procent av de långtidsarbetslösa saknar gymnasieutbildning, och utan rätt kompetens kommer det att vara svårt för många i denna grupp att bli en del av arbetskollektivet. Dessa individer skulle kunna vara aktuella för utbildning inom olika delar av vårt civila försvar. Blir de en del av ett sammanhang där de känner sig värdefulla och kan bidra minskar vi inte bara ett ekonomiskt problem utan bidrar till att fler kan känna sig socialt delaktiga och inkluderade.

Det finns ett behov av att förbättra tillgången till utbildning och skapa förutsättningar och möjligheter för människor att oavsett tidigare erfarenheter utbilda sig. Arbetsmarknaden ändras snabbt. De senaste årens snabba utveckling inom teknologi, bredare samarbeten mellan länder och förändrade arbetsformer har lett till att kraven på arbetskraften har ökat. På grund av bristande förkunskaper eller utbildning, eller på grund av begränsad tillgång till vidareutbildning, har många inte haft möjlighet att anpassa sig till den snabba utvecklingen. Samtidigt som vi redan nu har ett enormt behov av arbetskraft kommer behovet av personal med uppgifter inom totalförsvaret att öka ytterligare de kommande åren.

Herr talman! För att möta behovet av personal och ändamålsenliga lokaler behöver vi med emfas betona vikten av att förbättra utbildningstillgången genom att investera i utbildningslokaler som har rätt geografisk placering och där det finns möjligheter till expansion. Genom att erbjuda utbildning där människor bor och samtidigt välja en geografisk placering som medger goda kommunikationer kan vi underlätta för många människor att genom en sömlös övergång bli en del av vårt framtida totalförsvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Med en innovations- och utbildningshubb som är lokaliserad där infrastrukturen är närmast för flest människor i såväl Sverige som övriga Norden och Baltikum kan vi få en naturlig arena för ett internationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

För att skapa en effektiv och ändamålsenlig totalförsvarsutbildning krävs lokaler som är anpassade för både teoretisk och praktisk utbildning. Lokalerna bör vara flexibla och utrustade med rätt teknik, ge utrymme för samarbete och kommunikation samt vara säkra och ergonomiska. Genom att skapa en lämplig fysisk och teknisk miljö stöder man deltagarnas lärande och förbereder dem på att hantera verkliga krissituationer på bästa sätt.

Det är också viktigt att utbildningslokaler kan anpassas utifrån totalförsvarets efterfrågan så att de kan vara ändamålsenliga under lång tid och växa i takt med samhällets behov. Dagens snabba utveckling kräver stor flexibilitet för att möta framtidens behov, och vi ska därför inte skapa statiska utbildningssystem. Med en anläggning som är unikt utformad för ändamålet kan mer specialiserad utbildning bedrivas, till exempel simuleringsverksamhet för totalförsvarsändamål. För att utbildningen ska bli så ändamålsenlig som möjligt krävs att det i nära geografisk anslutning till utbildningen finns möjlighet till praktiska övningar i fält.

Sammanfattningsvis, herr talman, behöver vi snarast se till att skapa bättre förutsättningar för ändamålsenliga utbildningar med sikte mot en bred målgrupp. Vi behöver kunna erbjuda samtliga totalförsvarsaktörer i samhället en mötesplats där erfarenhetsutbyte, utbildning och presentation av de senaste rönen kan ske. Vi behöver kunna erbjuda en plats där vi knyter ihop lärande, teknik och nya innovationer – en plats där industrin och Försvarsmakten ges möjlighet till fortbildning och samtidigt ett forum där man kan utbyta erfarenheter. Detta ska vara en plats där vetenskap, teknikutveckling och lärande ges möjlighet att mötas och där vi kan mötas över nationsgränserna. Min övertygelse är att ett centre of excellence är en förutsättning för ett tryggare Sverige med en krisberedskap i framkant.

Jag tackar herr talmannen, ledamöter och åhörare för deras tid och uppmärksamhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-04-02

Förslagspunkter: 26, Acklamationer: 21, Voteringar: 5

Beslut 2024/25:FöU4

Webb-tv: Beslut: Samhällets krisberedskap

Protokoll med beslut

Protokoll 2024/25:94 Onsdagen den 2 aprilProtokoll 2024/25:94

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Civilplikt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 49.
Reservation 1 (S, V)
Organisering av frivilliga
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 63.
Reservation 2 (V, MP)
Samarbete inom EU och Norden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:119 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2024/25:3014 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 47 och

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 105 och 106.
Reservation 3 (S)
Reservation 4 (MP)
Räddningstjänsten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:656 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:857 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 7,

2024/25:1407 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 10,

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 42,

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 52 och 63,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 59-61 och

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 33, 34, 36, 37 och 56.
Reservation 5 (S)
Reservation 6 (SD)
Reservation 7 (V)
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (MP)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 0 93 13
SD 0 62 0 10
M 60 0 0 8
C 0 0 20 4
V 0 0 20 4
KD 17 0 0 2
MP 0 0 15 3
L 13 0 0 3
- 0 0 1 1
Totalt 90 62 149 48
Ledamöternas röster
SOS Alarm
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1407 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 5 och

2024/25:2367 av Thomas Ragnarsson (M).
Reservation 10 (SD)
Krisberedskapens utveckling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1177 av Torsten Elofsson (KD),

2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 10,

2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 28,

2024/25:2711 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 48, 60 och 61.
Reservation 11 (S)
Reservation 12 (SD)
Reservation 13 (V)
Kommunala trygghetspunkter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 65.
Reservation 14 (MP)
Klimatförändringar och klimatanpassning för krisberedskapen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1012 av Kerstin Lundgren (C),

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 10,

2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 3, 7, 17, 18, 24, 25 och 40,

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 65,

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9,

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 40 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 30.
Reservation 15 (S, V)
Reservation 16 (C)
Reservation 17 (MP)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (MP)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 0 93 13
SD 62 0 0 10
M 60 0 0 8
C 0 0 20 4
V 0 0 20 4
KD 17 0 0 2
MP 0 16 0 2
L 12 0 0 4
- 0 0 1 1
Totalt 151 16 134 48
Ledamöternas röster
Naturolyckor, stigande hav och portar i Göta älv
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:817 av Linnéa Wickman (S),

2024/25:1767 av Paula Örn m.fl. (S) och

2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 38 och 39.
Reservation 18 (MP)
Brandsäkerhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:601 av Alexander Christiansson och Ann-Christine Frohm (båda SD),

2024/25:857 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1365 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:2171 av Dzenan Cisija och Gunilla Carlsson (båda S),

2024/25:2419 av Oliver Rosengren (M) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 35.
Reservation 19 (SD)
Reservation 20 (V)
Reservation 21 (C)
Vatten- och branddammar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:2725 av Sten Bergheden (M).
Försvarsmaktens resurser vid skogsbränder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:3182 av Bo Broman och Eric Westroth (båda SD).
Sprängmedel, fyrverkerier och sprängningar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:194 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V),

2024/25:265 av Ingela Nylund Watz (S),

2024/25:1178 av Torsten Elofsson (KD),

2024/25:1768 av Paula Örn m.fl. (S),

2024/25:2168 av Teresa Carvalho m.fl. (S) och

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 56 och 57.
Reservation 22 (S, MP)
Reservation 23 (V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 23 (V)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 0 93 13
SD 62 0 0 10
M 60 0 0 8
C 20 0 0 4
V 0 20 0 4
KD 17 0 0 2
MP 0 0 16 2
L 13 0 0 3
- 0 0 1 1
Totalt 172 20 110 47
Ledamöternas röster
Informations- och cybersäkerhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1467 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 3-7 och

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 11.
Reservation 24 (SD)
Reservation 25 (MP)
It-infrastruktur
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:1393 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7.
Reservation 26 (SD)
Spridningstillstånd för foton med luftfarkoster
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1009 av Rickard Nordin (C) och

2024/25:1191 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 3.
Fotoförbud vid skyddsobjekt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:1976 av Ann-Sofie Alm (M).
Kärnkraft och strålsäkerhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1281 av Lars Engsund (M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1407 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 8 och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 18.
Reservation 27 (SD)
Reservation 28 (C, MP)
Försörjningsberedskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1407 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 6 och

2024/25:2678 av Sten Bergheden (M).
Reservation 29 (SD)
Vattenförsörjning och avloppsrening
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1318 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5,

2024/25:1382 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 10, 12 och 13,

2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 21 och 23,

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 143 och 146 samt

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 26.
Reservation 30 (SD)
Reservation 31 (MP)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 31 (MP)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 93 0 0 13
SD 0 0 62 10
M 60 0 0 8
C 20 0 0 4
V 20 0 0 4
KD 17 0 0 2
MP 0 16 0 2
L 13 0 0 3
- 1 0 0 1
Totalt 224 16 62 47
Ledamöternas röster
Uppdrag och resurser för Kustbevakningen och Tullverket
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 184 och

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 66.
Reservation 32 (MP)
Antalet marina myndigheter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 57.
Reservation 33 (C)
Samordning av flygande resurser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:2366 av Thomas Ragnarsson och Crister Carlsson (båda M).
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 46.
Reservation 34 (S)
Hjärtstartare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1363 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 18 och

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 47.
Reservation 35 (SD)
Nationell identitetsbricka
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 55.
Reservation 36 (S)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 36 (S)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 93 0 13
SD 62 0 0 10
M 60 0 0 8
C 20 0 0 4
V 20 0 0 4
KD 17 0 0 2
MP 16 0 0 2
L 13 0 0 3
- 0 1 0 1
Totalt 208 94 0 47
Ledamöternas röster

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	0	93	13
SD	0	62	0	10
M	60	0	0	8
C	0	0	20	4
V	0	0	20	4
KD	17	0	0	2
MP	0	0	15	3
L	13	0	0	3
-	0	0	1	1
Totalt	90	62	149	48

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (MP)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	0	93	13
SD	62	0	0	10
M	60	0	0	8
C	0	0	20	4
V	0	0	20	4
KD	17	0	0	2
MP	0	16	0	2
L	12	0	0	4
-	0	0	1	1
Totalt	151	16	134	48

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 23 (V)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	0	93	13
SD	62	0	0	10
M	60	0	0	8
C	20	0	0	4
V	0	20	0	4
KD	17	0	0	2
MP	0	0	16	2
L	13	0	0	3
-	0	0	1	1
Totalt	172	20	110	47

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 31 (MP)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	93	0	0	13
SD	0	0	62	10
M	60	0	0	8
C	20	0	0	4
V	20	0	0	4
KD	17	0	0	2
MP	0	16	0	2
L	13	0	0	3
-	1	0	0	1
Totalt	224	16	62	47

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 36 (S)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
S	0	93	13
SD	62	0	10
M	60	0	8
C	20	0	4
V	20	0	4
KD	17	0	2
MP	16	0	2
L	13	0	3
-	0	1	1
Totalt	208	94	47

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Samhällets krisberedskap

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Samhällets krisberedskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Alexandra Anstrell (M)

Anf. 2 Lena Johansson (S)

Anf. 3 Mikael Oscarsson (KD)

Anf. 4 Björn Söder (SD)

Anf. 5 Gulan Avci (L)

Anf. 6 Hanna Gunnarsson (V)

Anf. 7 Mikael Larsson (C)

Anf. 8 Emma Berginger (MP)

Anf. 9 Alexandra Anstrell (M)

Anf. 10 Emma Berginger (MP)

Anf. 11 Alexandra Anstrell (M)

Anf. 12 Emma Berginger (MP)

Anf. 13 Göran Hargestam (SD)

Beslut, Genomförd

Webb-tv: Beslut: Samhällets krisberedskap

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Civilplikt

Beslut:

Utskottets förslag:

Organisering av frivilliga

Beslut:

Utskottets förslag:

Samarbete inom EU och Norden

Beslut:

Utskottets förslag:

Räddningstjänsten

Beslut:

Utskottets förslag:

SOS Alarm

Beslut:

Utskottets förslag:

Krisberedskapens utveckling

Beslut:

Utskottets förslag:

Kommunala trygghetspunkter

Beslut:

Utskottets förslag:

Klimatförändringar och klimatanpassning för krisberedskapen

Beslut:

Utskottets förslag:

Naturolyckor, stigande hav och portar i Göta älv

Beslut:

Utskottets förslag:

Brandsäkerhet

Beslut:

Utskottets förslag:

Vatten- och branddammar

Beslut:

Utskottets förslag:

Försvarsmaktens resurser vid skogsbränder

Beslut:

Utskottets förslag:

Sprängmedel, fyrverkerier och sprängningar

Beslut:

Utskottets förslag:

Informations- och cybersäkerhet

Beslut:

Utskottets förslag:

It-infrastruktur

Beslut:

Utskottets förslag:

Spridningstillstånd för foton med luftfarkoster

Beslut: