Betänkande 2018/19:CU12
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.
Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.
Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.
Debatt om förslag 2018/19:CU12
Herr talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 7.
Bostadspolitik, planering och byggande, ja. Sverige måste ha fler bostäder. Det har aldrig varit viktigare. Bostadspolitiken och vikten av fler bostäder tillhör Sveriges absolut största samhällsutmaningar. Enligt Boverkets prognos behövs 600 000 nya bostäder till 2025. Trots en allt värre bostadsbrist rasar dessutom nu bostadsbyggandet i Sverige, vilket är det sista vi behöver i bostadskrisen.
För några veckor sedan, herr talman, stod vi här och undrade vad bostadsminister Per Bolund egentligen ägnar sig åt. Det är ju uppenbarligen inte bostadspolitik. Då hade bostadsministern, som vi knappt har sett till sedan dess, i SVT:s Aktuellt på frågan om vad han tänkte göra mot bostadskrisens förödande konsekvenser för ungdomar nonchalant svarat: "Jag önskar att det fanns ett magiskt trollspö så att vi kunde lösa den här situationen här och nu."
Sveriges främst ansvarige bostadspolitiker, som sitter med själva ministeransvaret, hanterar alltså med en klackspark och en hänvisning till magiska trollspön det stora samhällsproblem som han själv är satt att hantera.
Att nonchalant hänvisa till trollspön hjälper inte de ungdomar vars möjligheter drabbas stenhårt av bostadskrisen i allmänhet och regeringens senaste amorteringskrav i synnerhet. Det hjälper heller inte, herr talman, alla de äldre som upplever att de inte kan sälja sina för stora bostäder, oftast villor, och flytta till en mindre och mer tillgänglig bostad. Och det hjälper inte dem som mitt i livet får ändrade livsförutsättningar, till exempel de som genomgår en skilsmässa men som inte kan flytta isär eller de som blir ensamma och behöver en bostad snabbt. Sveriges bostadskris slår mot nästan allt och alla.
Vi hör dessutom om företag som funderar på att flytta från Sverige just på grund av att deras anställda inte kan hitta någon bostad. På allt detta, herr talman, läggs dessutom den enorma migrationsutmaningen.
De enda bostadsrelaterade förslag som regeringen hittills har lagt fram är dels ett förslag om att bygglovsbefria altaner, något man inte varit intresserad av tidigare, dels förslag som syftar till att minska svarthandel med bostäder. Med all respekt, herr talman: Vi är alla för bygglovsbefriade altaner. Men kom inte och säg att det kommer att ha några stora effekter i fråga om bostadskrisen!
Bygglovsbefrielse för altaner var för övrigt det enda i januariöverenskommelsen, 73-punktsprogrammet mellan S, C, L och MP, som man kunde tänka sig att genomföra utan utredning. I övrigt ska allt begravas i utredningar och göras så sent i mandatperioden som möjligt, vilket innebär att knappt något kommer att genomföras fullt ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Herr talman! Om regeringen så uppenbart känner sig rådlös i bostadspolitiken och absolut inte vill ta till sig av Moderaternas bostadspolitiska ingångar kan de läsa den Sverigerapport som Internationella valutafonden, IMF, presenterade för någon månad sedan. Där konstaterar man att genomgripande reformer av bostadsmarknaden, särskilt av hyressättningssystemet, skatter och byggnadsregler, vilket vi diskuterar här i dag, är nödvändiga för att motverka ojämlikhet.
Herr talman! Jag ska snabbt och grovt sammanfatta de moderata ingångarna i bostadspolitiken. Vi har fyra huvudingångar:
För det första handlar det om radikala förenklingar över hela linjen. Det kan i Sverige ibland finnas en övertro på förenklingar, men vad vi menar med radikala förenklingar är att man klipper kanske en tredjedel av den totala plan- och byggprocessen.
Vad är det då för förenklingar som kommer att krävas? Man måste börja med att slå fast just den ambitionen. Jag kan säga här och nu att det inte finns en enda förenkling som någon kan tänkas föreslå i Sveriges riksdag som vi moderater inte kommer att vara för.
Återigen, herr talman: Det handlar om radikala förenklingar över hela linjen. Det gäller allt från buller och strandskydd till överklagandemöjligheter, som vi också diskuterar här i dag, och plan- och byggprocessen.
För det andra handlar det om möjligheten att äga sitt boende. Det ägda boendet är grunden i bostadsmarknaden. Det måste också vara grunden i bostadspolitiken.
Moderaterna är ett parti som tror på social rörlighet. Mot bakgrund av att bostaden är den enda förmögenheten för 90 procent av svenskarna är det för oss självklart att vi behöver utveckla möjligheterna för i synnerhet dem med låga inkomster att köpa och äga sitt boende. En satsning på det ägda boendet blir också i sig själv en satsning på bostadsproduktion.
För det tredje handlar det om hyresrätter och hyror. Vi vill ha breda, blocköverskridande diskussioner där vi förhoppningsvis kan komma fram till förslag som handlar om ett mindre reglerat hyressättningssystem i hela beståndet. Vi kan också tänka oss diskussioner för att gynna det hyrda boendet, dock inte ineffektiva investeringsstöd som tar tid och pengar från övrigt.
För det fjärde, herr talman, handlar det om skatter, rörlighet och utnyttjandet av befintligt bestånd. All översyn av bostadsrelaterade skatter får naturligtvis stora konsekvenser för statsbudgeten. Det är just därför som vi också här behöver breda, blocköverskridande bostadspolitiska överläggningar som stimulerar rörlighet och som gör att vi kan utnyttja vår främsta resurs, alltså det befintliga beståndet, betydligt bättre än vad vi kan i dag.
Herr talman! Politiken för bostäder, planering och byggande i Sverige behöver förändras och förändras radikalt.
(Applåder)
Herr talman! Jag ska börja med att säga att vi ställer oss bakom samtliga av Sverigedemokraternas reservationer. För tids vinnande väljer jag dock att yrka bifall endast till reservation 34 om regler för bygglov och anmälningsärenden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Vi diskuterar i dag betänkandet om planering och byggande. Vi har många gånger diskuterat det stora behovet av att bygga bostäder i Sverige. Vi vet alla att det behöver byggas enormt många bostäder under en mycket lång tid för att vi åter ska kunna få en balans på bostadsmarknaden. Vi vet också att det kräver stora utmaningar utifrån att de som är i behov av bostäder många gånger också har svårt att ta de bostäder som i dag byggs och erbjuds.
Men man behöver också se till att bygga de bostäder som i dag efterfrågas - att utgå från att ha genomtänkta planeringar och att se till att inte stressa fram de bostäder som i dag byggs i Sverige.
Det är viktigt att ha med denna aspekt nu när vi faktiskt står inför en period där vi har byggt en hel del. Bostadsbyggandet sjunker, men vi kommer fortsatt att behöva bygga mycket. Det är då viktigt att vi faktiskt inte stressar fram förslag som innebär att det kanske byggs nya miljonprogramsområden med de problem som vi såg på den tiden.
Bostäderna, bostadsområdena och bostadsmiljön för med sig stora synergieffekter. Det handlar inte bara om att ordna fram tak över huvudet, utan det handlar om att skapa effekter av välmående, trygghet och samhörighet i samhället. Det handlar också om att bygga estetiskt vackra byggnader som gör att människor trivs i och omkring sin bostad. Det handlar om att människor ska känna sig trygga och att bostadsområdena är genomtänkta där man har beaktat trygghetsaspekten.
I dag breder en otrygghet och en ökad kriminalitet ut sig i samhället. Vi ser effekterna av detta på väldigt många områden. Här är bostadspolitiken oerhört viktig för att också få med sig dessa områden när vi planerar för framtida bostäder.
Man behöver se till att bygga till och omstrukturera kring de otrygga områden som vi ser i Sverige i dag men också kring alla andra områden som vi har i Sverige i dag och som inte var så genomtänkta när de byggdes. Jag nämner återigen miljonprogramsområdena som ett bra exempel. Det är viktigt att man inte fortsätter att bygga in nya problem bara för att det finns ett stort behov av att bygga bostäder i Sverige. Det är viktigt att man har en god framförhållning på området och har en bra planering för de bostäder som byggs.
Sverigedemokraterna har 13 reservationer i detta betänkande. Dessa reservationer beskriver delar av våra förslag för att kunna genomföra just det som jag har nämnt - bygga fler bostäder, bygga bostäder som i dag behövs för stora grupper men också bygga in samhörigheten och tryggheten, bygga de estetiskt vackra byggnader och byggnadsmiljöer som vi behöver ha i Sverige i dag.
Vi har förslag på gemensamma byggregler i Norden. Vi vet att bostadsministern har drivit denna fråga sedan vi lade fram detta förslag. Vi ser också att detta förslag skulle kunna innebära en hel del besparingar för att få ned kostnaderna för att bygga bostäder.
Vi har föreslagit en kulturell planering för att man ska se till att den kulturella aspekten beaktas och att vackra miljöer skapas när områden byggs.
Vi har föreslagit medborgarinflytande som innebär att människor faktiskt är med och påverkar sin omgivning och att det byggs bostäder och bostadsmiljöer som människor faktiskt efterfrågar och som gör att människor kommer att trivas där, alltså att man involverar de människor som bor där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Vi vill också se en central samordnare för frågor om arkitektur och boendemiljö. Boverket ska ha denna roll för att se till att någon bevakar dessa frågor och att vi har en samordning för att skapa det som Sverigedemokraterna tycker är så viktigt när det gäller de framtida bostadsområdena.
Vi vill också slopa det som regeringen införde, alltså de tidsbegränsade byggloven. Vi menar att det innebär att man skapar nya utanförskapsområden när man tillåter kortsiktigt byggande av bostäder som i framtiden också ska kunna flyttas. Vi anser att det skapar nya utanförskapsområden och nya problemområden i stället för, som man hoppas, ett antal nya bostäder.
Herr talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 34.
Herr talman! I betänkandet finns det totalt 48 reservationer och åtta särskilda yttranden. Mängden förslag på området illustrerar tydligt att svensk bostadspolitik borde förändras. Inte mycket har hänt. Tvärtom har det blivit värre. Problemen som jag beskrev för ungefär ett år sedan i denna talarstol är ungefär desamma. Byggtakten fortsätter att minska. Vi har aldrig varit i närheten av att nå byggmålen, om man med det menar de prognoser som Boverket sammanställer där det sägs att det skulle behövas 600 000 bostäder till 2025.
Herr talman! Man kan inte bo i en prognos. Man kan inte heller flytta in i ett januariavtal. Därför kommer jag inte att hålla inne med kritiken mot den politik som hittills har förts. Jag kommer inte att sluta tala om de totalt åtta förslag som förs fram av Centerpartiet inom denna del av bostadspolitiken, alltså planering och byggande.
Centerpartiet kräver att regeringen lyssnar till oss och alla som vill flytta hemifrån, flytta till en ort för att studera, söka ett nytt arbete, flytta ihop med någon eller flytta isär.
Medan man är på väg att reformera hyressättningsmodellen i grunden, rikta om byggsubventionerna så att de ger effekter och koncentreras för att nå hela landet, förbjuda svarthandel och köp av andrahandslägenheter samt reformera strandskyddet så att det blir enklare att bygga strandnära där exploateringstrycket är lågt vill vi gå längre när det gäller att korta planprocesserna och göra dem mer förutsägbara.
Herr talman! Syftet med vår politik är att fler ska våga sätta spaden i jorden och börja bygga, också på platser där det tidigare har betraktats som omöjligt, exempelvis i många av Sveriges små kommuner på platser som omfattas av riksintressen där det kan misstänkas att det finns en stark kritik från grupper som motsätter sig nya grannar eller en viss typ av boenden eller där det finns önskemål från många att bosätta sig men där det råkar bullra för mycket - över gränsvärdena som mäts vid fasad, det vill säga utanför bostaden.
Men, herr talman, man kan inte heller bo i ett bygglov eller flytta in i ett startbesked. Det krävs fler färdiga bostäder, och allra helst till en kostnad som gör dem överkomliga för dem som står långt från bostadsmarknaden. Det krävs en rörlighet som gör att de nya bostäder som tillkommer sätter igång flyttkedjor och skapar en bostadsmarknad där man en vacker dag ska kunna hitta en lägenhet och flytta in några dagar senare utan att fundera över med vilket hyressättningssystem som hyran är satt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Bullergränsvärdena har räknats upp, och det är i dag tillåtet att bygga i miljöer som är mer utsatta för omgivningsbuller än vad som tidigare var möjligt. Denna förändring var ett resultat av att den dåvarande S-MP-regeringen fick en majoritet här i riksdagen emot sig. Självklart protesterade de. Men jag tror att de flesta i dag är överens om att de bostäder som tillkommer tack vare denna förändring är välkomna. Störande ljud går att stänga ute med bra fönster, bullerskärmar och väggisolering. I dag mäts bullret vid fasad och reflekterar därför inte det faktiska ljudet som man utsätts för. Därför vill Centerpartiet att regeringen lyssnar till oss och förändrar regelverket, så att omgivningsbuller mäts på insidan av huset och inte som i dag på utsidan av huset. Därför yrkar jag bifall till reservation 31 från Centerpartiet.
Många som är i kontakt med bygglovshandläggare upplever att de nekas lov, trots att de anser sig ha gjort rätt och att ansökan ligger inom ramen för det som borde vara tillåtet. Regeringen kan göra mer för att förmå kommunerna att tillämpa principen om en omvänd bevisbörda, där det ankommer på handläggaren att skyndsamt påvisa vad som krävs för att de sökande ska ges bygglov.
Ett annat stort bekymmer är att många kommuner tillämpar särkrav på det sättet att de kräver in handlingar som inte är nödvändiga för att de ska ge sitt godkännande, sitt bygglov. Detta drabbar också enskilda som förlitar sig på leverans från någon av våra många duktiga och framgångsrika producenter av klimatsmarta och serietillverkade hus.
Herr talman! Rätten till insyn och att överklaga myndighetsbeslut är något som skyddas i grundlagens paragraf om yttrandefrihet. Den som anser sig ha utsatts för ett felaktigt myndighetsbeslut måste också kunna få det prövat i högsta instans. Den ordningen ska finnas kvar. Det ska inte heller vara förbehållet resursstarka personer att kunna överklaga. Besluten ska fattas så nära de berörda som möjligt och i dialog med dem som är kritiska till ett byggprojekt. Men, herr talman, det går till överdrift när exempelvis en naturskyddsförening i en grannkommun tillåts få sitt överklagande mot ett villabygge prövat ända upp i Mark- och miljööverdomstolen. Detta är vad som har drabbat ägaren till ett av Falkenbergs kommuns mest kända företag - gissa vilket - som vill bygga ett hus i anslutning till den gård i Svartrå där han har vuxit upp. Det är nu mer än två år sedan kommunen beviljade bygglovet som sedan har överklagats av en naturskyddsförening verksam i grannkommunen Varberg.
Herr talman! Detta är bara ett exempel på varför sakägarkretsen, det vill säga de som anses berörda av bygget, måste begränsas. Den gemensamma reservationen från Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är en kraftfull gemensam markering: Vi vill begränsa okynnesöverklagandena, minska antalet instanser som man kan överklaga till och sätta en tidsgräns. Rätten att överklaga är som sagt en del av yttrandefriheten, men för att hedra yttrandefriheten får rätten att överklaga inte förvanskas och bli ett spel för gallerierna, enbart avsett att trötta ut och sabotera för människor som vill förverkliga sin dröm om en egen bostad eller en företagsidé.
Att på sin gård öppna ett kafé, hyra ut rum, idka försäljning, ha ett stall eller uthyrning av kanoter som komplement är i de flesta fall bygglovspliktigt. Nu har vi sett till att det blir tillåtet att utöka sin verksamhet med nya lokaler och fler byggnader. Möjligheter införs för privata aktörer och byggföretag att initiera och driva en planprocess. Det kommer att inledas ett nytt och omfattande nationellt regelförenklingsarbete för att förenkla och förkorta planprocessen. Det ska hädanefter vara lätt att göra rätt. Plan och bygglagen ska erbjuda möjligheter och inte ses som ett hinder för den som vill bygga i större skala utanför ett tätortsområde. Där det tidigare har krävts detaljplan med samråd, utställningar och beslut i fullmäktige ska det hädanefter räcka med bygglov.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Herr talman! Detta var ett axplock av motionsyrkanden som vi tills vidare får anse tillgodosedda genom vår uppgörelse med regeringen om 73 punkter och därmed inte meningsfulla att reservera sig för och yrka på. Avtalet innebär bland annat att vi tillsätter utredningar som gör översyner av hyressättningssystemet. Alla vet att detta är ett område som är fullt av konflikter och motstående intressen, och det är viktigt att det utreds. Det hindrar mig dock inte från att kraftfullt argumentera och återkomma till dess att den politik vi driver genomförs.
Tiden från idé till färdig bostad har inte förkortats med den tidigare SMP-regeringen. Vår kamp fortsätter. Det handlar om något som borde vara enkelt och självklart för alla, nämligen rätten till en bostad.
Herr talman! Jag har två frågor till Ola Johansson, båda egentligen mot bakgrund av januariöverenskommelsen mellan Centern, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.
Efter att ha tagit del av utskottshanteringen av detta betänkande och ett antal andra betänkanden är min fråga vad gäller januariöverenskommelsen: Ska vi betrakta den som grunden för bostadspolitiken under den här mandatperioden, eller ska vi betrakta den som begränsningen för den? Kommer alltså det som finns med i januariöverenskommelsen att förändras medan allt annat utesluts från förändring och utveckling? Det har nämligen kommit väldigt olika besked från företrädare för i januariöverenskommelsen ingående parter.
Min andra fråga, som jag har ställt tidigare här i talarstolen men aldrig fått något svar på, är: Hur kommer det att bli med de blocköverskridande bostadspolitiska överläggningarna, som alla partier utlovade före valet, i januariöverenskommelsen - kommer de att genomföras? Min fråga är återigen om man där kommer att kunna diskutera utifrån januariöverenskommelsen, alltså med den som grund, eller om den kommer att behöva vara begränsningen även där. Det vore alltså intressant, inte bara för oss utan även för hela byggsektorn och ytterst för dem som är i störst behov av bostäder, att veta om det kommer att bli några breda, blocköverskridande bostadspolitiska överläggningar.
Herr talman! Jag tror att jag börjar med att besvara den andra frågan.
Mats Green gjorde ju, med rätta, en efterlysning av vår bostadsminister i kammaren. Jag kan hålla med om att det är bekymmersamt att bostadsministern inte deltar i debatten. Bostadsministern hade nämligen kunnat svara på den andra frågan som Mats Green ställde, det vill säga huruvida regeringen planerar att bjuda in till bostadspolitiska samtal. Som Mats Green känner till ingår inte Centerpartiet i regeringen. Centerpartiet är ett parti som har ingått en överenskommelse med regeringen om ett antal punkter, och jag kommer att besvara den första frågan som Mats Green ställde. Men den fråga som Mats Green ställer till mig bör han ställa till bostadsministern; huruvida regeringen har för avsikt att bjuda in till bostadspolitiska samtal är någonting som regeringen måste lämna besked om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
När det gäller den första frågan, huruvida januariavtalet ska ses som begränsningen eller grunden för bostadspolitiken, skulle jag vilja svara nej på båda punkter. Som jag var väldigt tydlig med i mitt anförande finns det ytterligare frågor som Centerpartiet kommer att driva under den här mandatperioden och som innebär att vi går längre än regeringen har för avsikt att göra. Jag tog till exempel upp bullerriktvärdena, där vi är överens om - även om det inte finns någon reservation från Moderaternas sida utan bara från Centerpartiets - att vi ska ha andra sätt att mäta bullerriktvärdena.
Från Centerpartiets sida har vi andra reservationer, som handlar om att bygglovskontoren ska ha en omvänd bevisbörda. Det innebär att man ska vara den sökande mycket mer behjälplig när det gäller att processa ett bygglov. Ytterligare regelförenklingar av plan- och bygglagen kommer vi att komma tillbaka till. Inom ramen för januariavtalet finns det ingen gräns för hur mycket bostadspolitik Centerpartiet och allianspartierna kommer att driva - tillsammans eller var för sig - under den här mandatperioden och inte heller under kommande mandatperioder.
När det handlar om grunden kan jag väl ge Mats Green delvis rätt. Det finns ett par stora och komplexa frågor som jag var inne på i mitt anförande, och de handlar om hyressättningssystemet. Grunden för vår överenskommelse är att vi ska utreda dessa.
Herr talman! Jag tackar för Ola Johanssons svar.
När det gäller om januariavtalet ska vara grunden eller en begränsning tolkar jag det som att det ska vara grunden och att man ska kunna bygga vidare på det. Det ska alltså inte vara en begränsning. Då skulle det nämligen inte bli mycket gjort i bostadspolitiken i Sverige under de kommande fyra åren, så jag tackar för det klargörandet.
Sedan vill jag bara erinra om att Centern och Liberalerna visserligen inte ingår i regeringen men att regeringen över huvud taget kom till makten tack vare avtalet mellan Centern, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Jag kan också notera att Ola Johansson delar den kritik som vi framför mot bostadsministern - den överallt och totalt frånvarande bostadsministern, som i princip vägrar ställa upp i en enda debatt eller över huvud taget göra något bostadspolitiskt som syftar till fler bostäder. Det är inte okej, herr talman, att vi har en bostadsminister som är så totalt ointresserad av och oengagerad i bostadspolitik. Den nuvarande bostadsministern har hittills egentligen bara gjort det svårare för människor att köpa och äga sin bostad. Detta ointresse är ytterst anmärkningsvärt.
Bostadsministern har haft hur många chanser som helst att, som sina statsrådskollegor, faktiskt komma till kammaren och diskutera detta, men den enda gången bostadsministern har varit i kammaren har varit när riksdagsledamöter har mer eller mindre tvingat honom hit med stöd av grundlagen. Mot bakgrund av den bostadskris som Sverige trots allt befinner sig i är det inte okej att hantera sitt ansvarsområde så nonchalant, herr talman. Det är inte okej.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
(Applåder)
Herr talman! Jag känner inte att jag kan ta på mig ansvaret att vara spottkopp för Mats Greens ilska mot bostadsministern. Det får stå oemotsagt.
När det gäller resonemanget kring om avtalet är grunden eller en begränsning tycker jag att mitt svar på Mats Greens fråga var att det inte heller är en grund. Grunden är ju den politik som förs i Sveriges riksdag. Vi har för tillfället en regering som har gjort en överenskommelse inom några ganska centrala punkter - och några mindre komplexa punkter, exempelvis angelägna saker som Mats Green tog upp om regelförenklingar när det gäller altaner. Det kan också handla om skärpningar när det gäller möjligheten att köpa och sälja svarta hyreskontrakt och andra saker. Den stora och viktiga pucken vi har framför oss nu är att reformera hyressättningssystemet.
Jag vill också påminna Mats Green om att den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsattes på samma sätt som den nuvarande, det vill säga genom att ett antal partier lade ned sina röster och släppte fram en sådan regering. Den regeringen hade inget som helst krav på sig att genomföra någon politik. De partier som släppte fram regeringen ställde inga sådana krav, utan det var ett fullständigt kravlöst tryck på den gula knappen - vilket även Mats Green, som också satt i riksdagen vid den tiden, bidrog till. Det vi i Centerpartiet gör när vi släpper fram regeringen den här gången är att ställa ett antal långtgående krav på allianspolitik från den sittande regeringen i utbyte mot att vi trycker på den gula knappen, som Mats Green gjorde förra gången.
Herr talman! Sverige behöver en ny bostadspolitik - det är vi alla överens om. Sverige behöver en bostadspolitik som kan möta de utmaningar vi står inför i form av bostadsbrist, bostadssegregation och klimatomställning. För att göra detta behövs dels en statlig bostadspolitik som tar ansvar för att bygga bort bostadsbristen, bryta bostadssegregationen och minska bostadssektorns klimatpåverkan, dels ett regionalt perspektiv i planeringen och byggandet runt om i landet för att skapa balans i bostadsbyggandet.
Herr talman! Det blir allt svårare att få en egen lägenhet. Bostadsköerna till förstahandskontrakt ökar; i vissa fall kan man få vänta mellan fem och tio år för att få någonstans att bo. Det kan inte vara rimligt. Därför tycker jag att det är helt rätt att säga så här: Sverige har en nationell kris när det gäller bostadsfrågan.
En nationell kris kräver en akut nationell insats. Kan ni tänka er ett samhälle där barn ska behöva vänta eller stå i kö i tio år för att få en plats i skolan? Kan ni tänka er ett samhälle där en patient som behöver akutvård ska behöva vänta i fem tio år innan den får hjälp? Ett sådant samhälle vill jag inte leva i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Precis som rätten till skola och vård är rätten till en bostad en lagstadgad rättighet. Därför måste vi göra en nationell insats - en akut insats - och se till att vi får en ny bostadspolitik.
Herr talman! I takt med de ökade klassklyftorna har bostadssegregationen ökat. Olika grupper lever åtskilda i olika bostadsområden. Skillnaderna mellan dessa områden är ofta mycket stora vad gäller inkomst, utbildningsnivå, hälsa och förväntad livslängd. Bostadssegregationen ska brytas med en politik för minskade klyftor och ett förändrat bostadsbyggande med fokus på en jämlik och hållbar stadsutveckling. För detta krävs insatser i såväl utsatta som mer välbärgade områden, vilket förutsätter tydlig offentlig styrning, reglering och planering.
Herr talman! En regions näringslivsutveckling och infrastruktur hänger ofta ihop, och i takt med att arbetsmarknadsregioner utökas och kommunikationer förbättras följer inte heller bostadsmarknaden nödvändigtvis kommungränserna. I Stockholmsregionen har det till exempel visat sig att den generella byggtakten i länets sex rikaste kommuner varit mycket låg de senaste åren. Dessutom har nybyggnationen till största delen bestått av villor och bostadsrätter; andelen hyresrätter är försvinnande liten. Men inte bara i storstadsregionerna utan också i kommuner med vikande befolkningsunderlag kan det vara viktigt att ta hänsyn till ett mellankommunalt eller regionalt perspektiv med avseende på bostadsförsörjningen.
Herr talman! Trots detta har Sverige i dag ett mycket decentraliserat planeringssystem, som bygger på kommunernas självstyre. Förutom att vissa kommuner i en region tar större ansvar än andra för bostadsbyggandet finns det problem med till exempel att kollektivtrafik inte byggs ut i den utsträckning som krävs i samband med bygge av nya bostadsområden.
Herr talman! Riksdagen måste kliva fram politiskt och se till att varenda kommun tar sitt bostadsförsörjningsansvar och att det byggs det antal bostäder som behövs av den kvalitet som vi tycker är värdig ett välfärdsland som Sverige.
Herr talman! Vi ser en massiv ombildningsvåg genom både det privata och det allmännyttiga bostadsbeståndet samt ett pris- och skuldrally som byggt upp enorma finansiella risker hos hushållen och bankerna.
Alla inser att situationen är ohållbar och att priserna är ohållbara, att bostadsbyggandet måste vara behovsstyrt och planerat i förväg och att detta måste forskas på samt att det måste byggas med kvalitet och med omsorgsfullt och demokratiskt stadsbyggande som viktiga principer - inte i första hand spekulationsdrivet eller helt och hållet konjunktur- eller marknadsdrivet.
Herr talman! Vänsterpartiet vill ha en bostadspolitik där staten, regionen och kommunen tillsammans tar mer ansvar - ett bostadsbyggande som gör att varenda unge har en bostad som väntar på henne eller honom när det är dags för hen att flytta hemifrån eller till den stad där jobben finns. Vi vill se en bostadsfinansiering och ett risktagande som ligger mer på det gemensamma och en allmännytta som ska bli större för att kunna bygga till lägre hyror och sätta press på den lokala, privata marknaden.
Herr talman! Mot bakgrund av detta hade Vänsterpartiet förhoppningar om att Bostadsplaneringskommitténs slutbetänkande En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning skulle innehålla skarpa och konkreta förslag på hur den regionala nivån för fysisk planering kan stärkas. Dagens regionplan i PBL är enligt Vänsterpartiets uppfattning inte tillräcklig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Bostadsplaneringskommitténs arbete är gediget, och det kunskapsunderlag som tagits fram ligger till grund för en politisk samstämmighet kring dagens problembild. Men det är inte tillräckligt för att få effekt på byggandet i landets storstadsregioner, och vi hade gärna sett att kommittén hade gått längre.
Det gäller främst förslaget om regional planering. Vänsterpartiet föreslår att det införs en regional fysisk planeringsnivå, som bör ha en mer styrande och bindande påverkan på den kommunala planläggningen än det som Bostadsplaneringskommittén föreslagit. Den regionala nivån bör kunna styra hur stort antal bostäder som varje kommun ska uppföra, antingen själv eller genom annan markägare eller bostadsexploatör.
Jag är medveten om att riksdagen under hösten 2018 på utskottets förslag beslutade om ett tillkännagivande till regeringen om att vidareutveckla reformen om regionplanering till att omfatta fler län utöver Stockholms län och Skåne län. Det välkomnar vi - det tycker vi är väldigt viktigt - men det är endast vägledande.
Vänsterpartiet anser att man inom ramen för den regionala fysiska planeringen ska kunna ställa skarpare krav på att samtliga kommuner inom en region bidrar till att tillgodose hela regionens bostadsförsörjningsbehov. Utan sådana krav riskerar regeringens förslag om en regional fysisk planering att bli verkningslöst. Om regionplanen endast är vägledande kommer vissa kommuner att kunna fortsätta som tidigare och bygga få bostäder, i synnerhet hyresrätter. Därmed förvärras bostadsbristen i hela regionen, vilket påverkar individens frihet, ekonomins tillväxt och samhällets utveckling negativt.
Herr talman! För att få alla kommuner i en region att ta sitt bostadsförsörjningsansvar på en regional bostadsmarknad bör det införas ett bindande bostadsmål i den regionala bostadsplaneringen som anger hur många bostäder som behöver byggas i en region. Byggandet bör därefter fördelas på kommunerna i regionen. Därmed ges alla kommuner i en region möjlighet att ta ansvar för bostadsbristen och bygga de bostäder som krävs. Hälften av nyproduktionen nationellt ska, i enlighet med riksdagens målsättning, vara hyresrätter.
Avslutningsvis, herr talman, ställer jag mig bakom samtliga reservationer från Vänsterpartiet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Vänsterpartiets reservation 18.
Herr talman! Jag tog mig tid att läsa statsministerns förstamajtal - det om något borde visa vilka frågor som står högst upp på dagordningen för den regering vi har.
Med tanke på att vi har en bostadskris, där man inte får tag på en bostad utan tvingas att bo kvar hemma, att bo i andra hand på osäkra premisser eller att bo kvar i en situation som för länge sedan har blivit ohållbar, är jag mäkta förvånad över att statsministern inte alls tog upp denna fråga - inte med en enda stavelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Jag ser bara två möjliga orsaker till detta.
Den ena är att denna fråga är så obetydlig för statsministern att den inte bör nämnas. En paradgren från förr, där parollen var att alla skulle ha en egen bostad, är som bortblåst för denna regering.
Den andra möjliga orsaken är att statsministern anser att vi i Sverige inte har ett stort problem med bostäder och att vi andra, som hävdar att vi har ett problem, har fel.
Bostadsfrågan har blivit en klassfråga. Den som har kontakter och pengar löser det sig för, men den vanlige svensken får problematiken rätt i sin vardag.
Min fråga blir då: Hur ser egentligen regeringspartierna på detta? Har vi ett reellt bostadsproblem i Sverige eller har vi det inte? Det kanske är dags att steppa upp på banan.
Jag hävdar att vi har en bostadskris. Och jag vill påstå att snart anser alla andra, utom regeringen, att vi har en bostadskris. Om regeringen mot förmodan skulle säga att vi har en bostadskris undrar jag var åtgärderna är för att lösa den.
Hur kan fler få möjlighet att rå sig själva i en egen bostad och kanske njuta av saker från sin egen trädgård? Det är frågor som politiken i allmänhet och regeringen i synnerhet i dag tyvärr ägnar alldeles för lite tid åt.
I internationell jämförelse har Sverige låga ambitioner för social bostadspolitik. Det gäller inte minst egenägt boende, som gradvis tycks bli alltmer reserverat för dem som själva, eller via föräldrar, har god tillgång till kapital. Kapitalsvaga hushåll med lägre men stabila inkomster får däremot allt svårare att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Det är djupt problematiskt, och det borde även regeringen se. Därför behövs riktiga reformer inom bostadsområdet, vilka än så länge har lyst med sin frånvaro från regeringen. Jag har vid flera tillfällen tagit upp Bospar och startlån, något som regeringen direkt borde titta på för att öka möjligheten för unga att köpa sin första bostad.
Vi har alltför många ungdomar som tvingas bo kvar hemma, som har stabila inkomster men inte kommer in på bostadsmarknaden, mycket på grund av att vi politiker inte förmår lösa knutarna för att öka bostadsbyggandet. Vi bygger alldeles för lite i Sverige och därmed även för lite av egna bostäder. Vi måste göra det som behövs för att öka möjligheten för människor att skapa sig det egna boendet.
För att förenkla för bostadsbyggandet behövs en rad åtgärder som alla i grunden handlar om behovet av en frihetsreform inom bostadssektorn. En frihetsreform bör utgå från att det regelverk som i den aktuella situationen ska tillämpas ställer rimliga krav på den enskilde och inte onödigt försvårar för bostadsbyggandet.
Exempelvis bör åtgärder som inte innebär någon inskränkning på en grannes utsikt, och som inte medför någon allvarlig risk för fukt eller annan skada på huset, kunna bygglovsbefrias helt och hållet. Ett annat exempel på åtgärd där bygglovsbefrielse bör övervägas är byte av uppvärmningssystem. Listan kan göras lång.
Vad gäller bostäders utformningskrav genomförde alliansregeringen en rad förenklingar för den enskilde. Det finns dock behov av ytterligare åtgärder för att komma till rätta med regelverk som i onödan fördyrar byggprojekt och som inte motsvarar de utformningskrav för bostäder som konsumenterna efterfrågar. Det rör sig exempelvis om regler som innebär att väggar måste separera kök från övrig boyta, att tvättmaskin och torktumlare måste stå bredvid varandra i stället för ovanpå varandra. Ja, listan kan göras ganska lång på regler som vi har staplat ovanpå varandra. Enskilt kan de säkert vara av godo, men som helhet skapar de en tröghet i systemet, och färre bostäder byggs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Sedan bör det enligt min mening utredas om staten genom Boverket kan upphandla delar av det tänkta beståndet från småhustillverkare och erbjuda småhus till ett fast pris. Det bör också ställas enklare utformningskrav för dessa småhus så att priserna kan hållas nere.
Behovet av att bygga fler bostäder är inte en angelägenhet för några få kommuner utan för alla kommuner. Det borde då vara rimligt att ställa krav på helheten i landet och att utifrån det föra dialoger med kommunerna för att uppnå detta.
Vi vet om att vi behöver bygga runt 70 000 bostäder om året. Men då är det rimligt att man i Sverige som helhet planerar för den volymen. Här borde länsstyrelserna kunna ha en roll att spela för att samordna och föra dialog med kommunerna.
Planering handlar även om att inom rimlig tid få starta sitt byggande och därmed inte fastna i långa överklagandeprocesser. En mindre krets som har möjlighet att överklaga samt en avgift för att överklaga borde vara en väg att gå utan att tumma på möjligheten att få sin rätt prövad.
Det finns ingen rimlighet i att ett bygge i många fall får vänta i åratal bara för att några har givit sig den på att stoppa det av en eller annan orsak. I detta sammanhang anser jag att vi måste öka äganderätten och rätten att använda sin mark på det sätt man själv önskar, även om det ibland innebär att bostäder byggs på platser som några få inte önskar.
Bostäder behövs och bostäder måste fram för att vi ska klara detta. Då räcker inte bygglovsbefrielse för altaner som enda åtgärd.
Herr talman! Jag avslutar här och yrkar bifall till reservationerna 39 och 46.
Herr talman! Den svenska bostadsmarknaden mår inte bra. Det byggs för lite, de svenska byggkostnaderna ligger långt högre än våra jämförbara grannländer och hela processen från idé till färdigt hus går ofta alldeles för långsamt. Detta minskar människors möjlighet att förverkliga sina drömmar, det hindrar företagande och tillväxt och det håller utvecklingskraften tillbaka i hela vårt land.
Därför är Liberalerna pådrivande för breda reformer för att liberalisera bygg- och bostadssektorn i Sverige. En central del i detta är att se över plan- och byggreglerna och andra frågor som behandlas i detta betänkande. Det är viktiga frågor i sig, men jag vill också understryka att vi i Liberalerna ser dem som en del i en större helhet som också handlar om att liberalisera hyressättningen, reformera bruksvärdessystemet och annat som får bostadsmarknaden att fungera bättre.
Genom januariavtalet har Liberalerna fått igenom en omfattande liberal reformagenda som kommer att genomföras denna mandatperiod. En del i denna reformagenda är att genomföra omfattande regelförenklingar för att förenkla och förkorta planprocessen och därmed göra byggandet snabbare och billigare. Bland annat införs enklare regler för byggnation utanför detaljplanelagt område, nya regler med utökade möjligheter för privat initiativrätt med bibehållet kommunalt ansvar för översiktsplanering, planbeslut och bostadsförsörjning. Vidare görs en översyn av riksintressen och en utredning av förenklade redovisningsregler som medger längre avskrivningstider för allmännyttan på svaga bostadsmarknader. Redan nu har vissa frågor kommit så pass långt att de landat på riksdagens bord, såsom liberaliserade regler för byggande av altaner - en klassisk krångelfråga där stela regler har skapat onödiga problem och fördyringar för många småhusägare i vårt land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
I detta betänkande behandlas en rad sakfrågor som omfattas av januariavtalet. De frågorna hanterar Liberalerna inom ramen för genomförandet av detta avtal. Av respekt för detta har jag valt att inte reservera mig på de punkterna. Jag kommer dock att noggrant följa upp det pågående arbetet och de förslag som regeringen lämnar för att säkerställa att januariavtalet genomförs på ett godtagbart sätt.
I betänkandet finns också en rad andra frågor. Liberalerna vill bland annat ha typgodkännande av hus för att korta ledtiderna i plan- och byggprocessen, krafttag mot kommunala särkrav som driver upp byggkostnaderna, en översyn av reglerna om sakägarkretsen, en mer sammanhållen grönplanering i tätbebyggda miljöer, förenklade regler för mindre byggnader i skyddsvärda miljöer, reformerade regler för att fastställa bullernormer samt en digitalisering av hela plan- och byggprocessen, både av ekonomiska och demokratiska skäl och för att det underlättar insyn.
Jag står naturligtvis bakom alla dessa förslag från Liberalerna, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 11 om brottsförebyggande stadsplanering för tryggare miljöer.
Det brottsförebyggande arbetet behöver långsiktighet och förankring i den lokala miljön där arbetet bedrivs. En av de största ojämlikheterna i Sverige i dag handlar om känslan av otrygghet. Skillnaden i upplevd trygghet mellan olika bostadsområden är som natt och dag. För att minska utsattheten för brott och upplevelsen av otrygghet krävs naturligtvis ett brett arbete där polisens, socialtjänstens och skolans arbete står i centrum.
Arbetet för tryggare boendemiljöer handlar också om att planera och vårda den fysiska miljön. Kommunerna har en nyckelroll i detta arbete. I städer och större samhällen kan det handla om åtgärder som att undvika döda vinklar i miljöer där många människor rör sig, genomtänkt förläggning av gångvägar, god belysning och röjning av buskage.
Liberalerna anser att det finns ett behov av att ge trygghetsfrågorna en starkare ställning i stadsplaneringen. Ett sätt att göra detta är att ändra plan och bygglagen så att den uttryckligen reglerar att all fysisk planering bör ha ett brottsförebyggande perspektiv. Det skulle tydliggöra kommunernas ansvar att bidra till en trygg fysisk miljö. Av detta skäl yrkar jag som sagt bifall till reservation 11.
Herr talman! Tack, Henrik Edin!
Jag tänkte ställa en fråga om den regelförenkling som Henrik nämnde i sitt anförande. Henrik nämnde att bruksvärdessystemet ska förändras, och Henrik och Liberalerna stöder ju regeringens ambition att införa marknadshyror.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Under efterkrigstiden lades den svenska bostadspolitiken om. Den tidigare marknadsstyrda bostadspolitiken hade lett till svår trångboddhet, undermåliga boendemiljöer, ockerhyror och så vidare.
Den mesta forskningen i dag visar att fri hyressättning, som marknadshyror, inte är lösningen. Varför vill Liberalerna stödja en regering som vill införa marknadshyror?
Herr talman! Jag håller inte med om Momodou Malcolm Jallows verklighetsbeskrivning, att marknadshyror skulle vara något som per definition är orättvist. Det kan snarare vara rättvist.
Vi behöver förstås diskutera hur det genomförs och hur hyressystemet ser ut, och just detta är just nu föremål för januariavtalets överläggningar.
Låt mig ta ett exempel på en stad där marknadshyror fungerar utmärkt: Bryssel. Där kan man hitta en lägenhet på dagen till en rätt överkomlig hyra; det är inte fråga om några ockerhyror. Man har skapat ett system så att alla kan hitta en bostad snabbt och effektivt. Vi borde förstås ha ett sådant system i Sverige så att man slipper stå i bostadskö i flera decennier för att få en bostad.
Det är lite magstarkt att hävda att en reform i den riktning som ligger inom ramen för januariavtalet skulle leda till större orättvisor. Om vi ska vara helt ärliga, vilka är det som drabbas negativt av det nuvarande bruksvärdessystemet? Inte är det de som sedan länge är inne på bostadsmarknaden, utan det är de nyanlända till Sverige, studenter och de som är färska på arbetsmarknaden och försöker hitta ett jobb - de som inte kan flytta till exempelvis Stockholm för sitt drömjobb för att de inte hittar en bostad.
Jag tycker att detta är den stora orättvisan i dagens hyresrättssystem, och det är också detta som behöver förändras.
Herr talman! Det stämmer att vi inte har samma verklighetsbild, Henrik Edin. Jag har jobbat på lärosäte i nio år och träffat studenter som kämpar för att få någonstans att bo, och min och deras verklighetsbild stämmer inte överens med den verklighet Henrik beskriver.
Vi har haft marknadshyror i Sverige, och historien har visat vad konsekvensen blir. Folk bodde i tält, och en stor del av stockholmarna bodde inneboende. Vad har förändrats? Vad är annorlunda i dag? Vad är det som säger att om vi återgår till detta system kommer saker och ting att bli annorlunda? Vad är det som säger att marknadshyror, som bygger på efterfrågan och tillgång och där den som har den tjockaste plånboken har möjlighet att få bostad, kommer att gynna nyanlända, som inte har pengar? Vad är det som säger att det kommer att gynna låginkomsttagare och studenter? Det vill jag gärna höra.
Herr talman! Det är uppenbart att dagens system så som det är utformat slår hårt mot just studenter och nyanlända. Systemet behöver reformeras, för i dag är det just studenter och nyanlända som drabbas av ockerhyror.
Låt mig konstatera att detta är en fråga som inte hanteras i dagens betänkande. Jag svarar förstås gärna på Momodou Malcolm Jallows frågor, men det är som sagt inget ämne för dagens debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Vi behöver självklart göra något åt dagens system, för det är inte rättvist. Lösningen är dock inte att fortsätta att ha en överreglerad hyresmarknad.
Herr talman! Dagens debatt handlar som sagt om planering och byggande, inte om hyressättning, hyresreglering eller bosparkonton. Vi debatterade detta för några veckor sedan, och det var en bra debatt i ett ämne som engagerar och är superviktigt. I dag hade det dock varit intressant att höra mer om just planering. Vi talar ofta om hur många hus vi behöver bygga och hur många bostäder som saknas men inte om vilket samhälle vi vill ha, och det är det denna debatt ska handla om.
Vår tids största utmaning är klimatförändringarna, och vår tids största uppgift är att göra vad vi kan för att mildra dem och att vidta de åtgärder som krävs för att hantera det som klimatförändringarna ställer till med.
Klimatförändringarna och deras påverkan är verkligen en fråga som är aktuell i denna debatt eftersom det handlar om hur vi ska planera våra samhällen för att klara denna utmaning.
Bygg- och anläggningssektorn står i dag för nästan en femtedel av Sveriges totala utsläpp, och då är dessvärre bara de inhemska utsläppen inräknade. I dag har vi kunskapen för att bygga mer energieffektivt än vad vi gör som standard, och det finns åtgärder som skulle minska den stora mängd energi som går åt för att värma upp våra befintliga byggnader.
I dag går det att bygga passivhus och till och med plushus. De som bygger hus ska inte bara beräkna energiåtgången utan också visa hur mycket energi husen faktiskt använder när de väl står där.
Vår största utmaning vad gäller energiåtgång är dock våra befintliga byggnader, det vill säga alla hus som redan är byggda. Vi behöver klimatförbättra dem för att minska deras klimatpåverkan och energiåtgång.
Var, av vad och hur vi bygger våra hus kommer att ha stor påverkan på vår miljö under många generationer framåt. Det vi bygger i dag ska fungera väl också om hundra år, så därför behöver vi en hållbar bostadspolitik som minskar både miljö- och klimatpåverkan.
Miljöpartiet vill åstadkomma en hållbar och cirkulär bygg- och bostadspolitik för att säkerställa kommande generationers tillgång till levande natur och mångfald i såväl samhällen som städer.
Städer och samhällen står inför stora utmaningar vad gäller strategisk planering för att möta just klimatförändringarna och kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle. Klimatanpassningsåtgärder ska utformas så att de bidrar till mervärden i stadsmiljön och inte ses som hinder.
För att klara klimatförändringarna, såsom stora mängder nederbörd och andra extremväder som torka och värme, behöver vi rusta vårt samhälle bättre.
Miljöpartiet vill verka för det moderna och hållbara samhället och utnyttja mark på gator, torg och parkeringar mer modernt och resurseffektivt. Människor och grönska ska prioriteras framför bilen - inte bara för att det blir trevligare för fotgängare, cyklister och stadens övriga invånare utan också för att ge bättre förutsättningar för att marken ska kunna hantera stora mängder nederbörd. En hårdgjord yta kan ge katastrofala följder när det kommer stora vattenmängder under kort tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Ett inte alltför gammalt exempel på det var när ett skyfall 2013 översvämmade E4:an i Jönköping och delar av Ryhovs sjukhus. Ett flertal butiker fick stänga, och akuten på sjukhuset tvingades hänvisa patienterna vidare. Slutsatsen efter skyfallet i Jönköping var tydlig: Alltför stora hårdgjorda ytor, i detta fall för bilparkering, gjorde det omöjligt för regnvattnet att ta vägen någon annanstans än dit där det nu hamnade och ställde till stora problem.
När städer växer behöver planering och insatser för stadsgrönska och ekosystemtjänster prioriteras. Grönska i städer bidrar till bättre luftkvalitet och ett mer behagligt mikroklimat. Den kyler av och balanserar vattenflöden och bidrar till människors välmående och hälsa.
Herr talman! Alla städer, stora som små, har grönområden som kan utvecklas, skyddas och iordningställas. Genom att i den övergripande samhällsplaneringen upprätta en grönstrukturplan kan kommunerna på ett tydligt sätt planera och ställa krav utifrån de förutsättningar de har vad gäller klimatförändringarna.
Under den förra mandatperioden införde vi ett statligt stöd för grönare städer som gick till investeringar i städernas grönska och ekosystemtjänster. Det är ett stöd som ströks i M-KD:s och SD:s budgetförslag och som jag menar skulle behöva återinföras.
Det vore bra om lagstiftningen anpassades för att underlätta för kommuner att ställa krav på kompensation av grönstruktur när oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse eller för den delen för infrastruktur. För att underlätta och anpassa lagstiftningen vore det bra om alla kommuner senast 2025 upprättade en plan för att arbeta med ekosystemtjänster i sin planering.
Herr talman! Jag kan verka tjatig, men klimatet är vår tids största ödesfråga. Sverige har sagt att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, och senast 2045 ska Sverige ha nollutsläpp av växthusgaser. Bygg- och fastighetssektorn står i dag för ca 18 procent - nästan en femtedel - av landets totala växthusgaser, och då är endast de inhemska utsläppen inräknade. Det är framför allt i byggskedet och särskilt i valet av material som vi behöver bli mer klimatsmarta, men vi behöver också se över möjligheten att klimatförbättra vårt befintliga bestånd. Vi behöver kunna mäta, följa upp och minska den negativa klimatpåverkan från sektorn ur ett brett perspektiv.
(Applåder)
Herr talman! Inte med ett enda ord talar Miljöpartiets Emma Hult om hur vi ska få fler bostäder i Sverige, inte med ett enda ord över huvud taget. Jag tycker att det är anmärkningsvärt.
Mot bakgrund av bland annat detta skulle jag vilja fråga Emma Hult om den fortfarande frånvarande bostadsministerns uttalande när han blev tillsatt som minister, om han ansåg att det var kris i bostadsfrågan i Sverige. Han svarade nej, han tyckte inte att det var kris. Möjligtvis var det lite svårt för enskilda, men förutom detta fanns det ingen kris att prata om. Delar Emma Hult den inställningen? Detta är min första fråga, herr talman.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Min andra fråga är apropå varför regeringen i princip vägrar att ta fram förslag som gör det lättare att bygga och bo. Man har ett redan färdigt förslag om att kunna utöka möjligheten att bygga attefallshus. Den tidigare bostadsministern Peter Eriksson diskuterade detta med mig i december månad, och han sa: Vi har ett fixt och färdigt förslag, men vi är en övergångsregering nu - kan vi lägga fram det ändå? Jag sa: Självklart! Nu står jag här nästan ett halvår senare och frågar: Var är det redan färdiga förslaget? Vad kan anledningen möjligtvis vara till att man inte har kommit fram med någonting?
Återigen: Detta är inte okej, herr talman. Vi, men framför allt de som står långt ifrån bostadsmarknaden, har rätt att förvänta sig mer.
Herr talman! Jag vill börja med att bemöta det som Mats Green sa först, att jag inte nämnde ett enda förslag om hur vi får fler bostäder i Sverige. Nej, det är ju inte detta som betänkandet eller debatten handlar om. Denna debatt handlar om planering och byggande, hur vi nyttjar marken och hur vi bygger våra hus, inte om hur många hus. Den debatten hade vi för ett antal veckor sedan i denna kammare, och betänkandet hette Bostadspolitik.
Detta gäller motionsbetänkanden, inte propositionsbetänkanden. Vi behandlar ett antal motioner, och detta är inte en allmän bostadspolitisk debatt. Om Mats Green inte kommer ihåg vad jag sa i den debatten får han gärna titta på den igen. Där pratade jag om de förslag som vi vill genomföra för att det ska byggas fler bostäder i Sverige, men det är inte föremålet för debatten i dag. Denna debatt handlar om planering och byggande, hur vi använder marken och hur vi bygger våra hus. Av de förslag som Mats Green nämnde tidigare var det bara ett som handlade om detta. De andra tre handlade om bostadspolitiska åtgärder, och det är inte detta vi debatterar i dag.
Jag har själv uttryckt att jag anser att det finns en kris i det som vi ser i dag. När det gäller de människor som inte har en bostad är det klart att det är en krissituation för dessa individer. Jag tänker inte vara vare sig Peter Eriksson eller Per Bolund i denna debatt. Jag vet heller inte om du citerar honom rätt, Mats Green, men det är klart att det är en allvarlig situation när vi har människor som inte kan ta det jobb eller den utbildningsplats de vill.
Vad gäller attefallshus är jag inte helt säker. Mats Green och herr talmannen får ta det med en nypa salt, men jag tror att det just nu pågår en rättsprövning av överklagandemöjligheterna när det gäller attefallshus och att detta kan ha ställt till det i processen. Det har kommit ett nytt rättsfall alldeles nyligen, och jag tror att det har del i detta. Såvitt jag vet finns ett färdigt förslag, och jag hoppas att det kommer snart.
(forts. § 12)
Fru talman! Jag får väl snabbt rekapitulera det här. Jag ställde en fråga till Emma Hult om varför hon i sitt anförande inte ens nämnde hur vi ska kunna få fler bostäder i Sverige. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det är Miljöpartiet som sitter på ministerposten. I sin replik till mig sa Emma Hult att det här inte är en bostadspolitisk debatt och att hon därför inte tänker besvara detta.
Fru talman! Planering och byggande handlar dock framför allt om att bygga bostäder. Det är där vi har bostadskris. Att vi här inte ska plåga företrädare för regeringen med frågor om bostadspolitiken och frågan om total frånvaro av regering vad gäller bostadspolitiken är naturligtvis inte hållbart. Det var det ena.
Det andra var en fråga om Emma Hult delar den ständigt frånvarande bostadsministerns inställning när det gäller bostadskrisen. Han fick frågan av tidningen Byggindustrin: Anser bostadsministern att det är kris i bostadsfrågan eller inte? Han svarade: Det kan vara kris för enskilda människor, men i stort: nej.
Bostadsministern har inte gått ut med någon som helst dementi av detta. Jag frågade Emma Hult om hon anser att det är kris i bostadsfrågan. Då svarade Emma Hult ja, och det är väl en rimlig ingång. Det är bara tråkigt att bostadsministern inte ser detta. Han har också hållit sig konstant frånvarande från den här salen och från alla de bostadspolitiska debatterna i riksdagen och annorstädes, fru talman, om han inte tvingats hit av grundlagen. Det är inte okej. Vi behöver en bostadspolitik värd namnet.
(Applåder)
Fru talman! Jag kan konstatera att Mats Green inte ställde någon ny fråga. Därmed har jag heller ingen ny fråga att besvara.
Men jag vill väldigt fint konstatera att jag inte tycker att det är en plåga att möta dig här i talarstolen, Mats Green, även om du uttryckte dig så. Jag tycker att det är ganska trevligt. Jag tycker att det är bra för demokratin att vi möts även i detta forum.
(Applåder)
Fru talman! Som Mats Green nämnde var Emma Hult snabb att påpeka att vi i dag inte debatterar bostadspolitik. Jag vill hålla med Mats Green - det är bostadspolitik vi debatterar. Man kan inte prata om planering och byggande utan att prata om bostadspolitiken, byggandet av bostäder och bostadsbristen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Men jag tänker hålla mig till ämnet så som Emma Hult ser det. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra att man kan koordinera byggandet och planeringen på regional nivå. Att staten, kommunen och regionen samarbetar är viktigt. Samtidigt tycker vi att det är problematiskt när det här endast är vägledande, när det så att säga inte är bindande. Om vi nu har en bostadsplanering som är regional och där man på något sätt definierar vad det är som behövs, vad som behöver byggas, vilka kommuner som ska bygga vad och hur många bostäder som ska byggas, vad är det då som säger att kommunerna kommer att följa den planeringen? Vi har ju erfarenhet av detta här i Stockholm, där man har planering på regional nivå. Här finns det fortfarande kommuner som väljer att inte bygga trots att det behövs bostäder.
Vänsterpartiet vill att detta ska vara bindande. Vad tänker Miljöpartiet om det?
Fru talman! Då får jag väl börja med att återigen konstatera att jo, man kan prata om regelverket kring både planering av mark och hur vi bygger våra bostäder utan att prata om bostadspolitiken.
Detta är en högst angelägen fråga, men då vi alla anmält bara sex minuters talartid valde jag att förhålla mig till det och bara tala om det som betänkandet handlar om eftersom det är ett motionsbetänkande vi debatterar.
Jag är jätteglad att Momodou Malcolm Jallow lyfter fram just den regionala planeringen. Jag tror att den är en nyckel framöver. Vi ser ett stort behov, och alla kommuner kanske inte har möjlighet att bygga det som behövs i den regionen. Man kanske ska kunna hjälpas åt.
Jag tror att ett första steg är att kartlägga var behovet är som störst och vilka bostäder vi behöver bygga. När vi har sett det får vi ha tilltro till att kommunerna tar det ansvar de ska.
Jag har också tidigare öppnat upp i denna kammare när det gäller att vi har ett bostadsförsörjningsansvar enligt lag i Sverige men att ingenting händer om man inte följer lagen och tar sitt bostadsförsörjningsansvar. Det är någonting vi behöver jobba vidare med.
Fru talman! Jag håller med Emma Hult om att detta är ett viktigt steg framåt. Men det är precis som Emma nämner: Om man inte följer lagen och tar sitt bostadsförsörjningsansvar händer ingenting. Det har vi erfarenhet av. Vi vet vad konsekvensen blir - det händer ingenting. Det finns i dag kommuner som väljer att inte bygga trots att det behövs bostäder, och det händer ingenting över huvud taget.
Vi kan inte fortsätta ha samma modell, där vi inte har några som helst sanktionsmöjligheter, där det inte är bindande, där vi inte ställer krav och säger att "ni måste göra det här, annars blir det konsekvenser". Vi i Vänsterpartiet tycker inte att det är hållbart att ha en sådan ordning.
Därför säger Vänsterpartiet för det första att det måste vara bindande så att alla vet att om man har planerat detta på regional nivå, där man vet hur många bostäder som behövs, då ska det byggas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
För det andra säger vi att hälften, 50 procent, måste vara hyresrätter.
För det tredje säger vi att eftersom det ska vara bindande måste vi ha sanktionsmöjligheter. Om man inte följer reglerna måste det få konsekvenser.
Det är Vänsterpartiets ställningstagande i denna fråga. Håller Emma Hult och Miljöpartiet med om dessa ställningstaganden?
Fru talman! Tack, Momodou Malcolm Jallow, för att du lyfter fram denna problematik! Vi har diskuterat den tidigare. Då har vi också nämnt ett antal kommuner, till exempel kommuner angränsande till Malmö, som vi två är överens om inte tar det fulla ansvar de behöver.
Jag håller med om att vi måste se till att bostadsförsörjningslagstiftningen följs. Vilka verktyg som behövs för att den ska följas får vi helt enkelt återkomma till. Men jag har en tro på att kommunerna faktiskt vill. Jag vill inte tro att de av illvilja inte vill se till det kommer nya invånare till kommunen - invånare som också bidrar till att kommunen stärks.
Jag ska kommentera detta att 50 procent ska vara hyresrätter. Jag skulle inte säga det rakt av. Det behövs säkert i vissa kommuner, i vissa delar. Men viktigast för Miljöpartiet är att vi har en blandad bebyggelse, ett blandat samhälle, där människor med olika bakgrund och olika ekonomiska förutsättningar kan mötas i samma område. I vissa områden behövs det säkert fler hyresrätter, men i andra behövs det garanterat också fler bostadsrätter, radhus och villor. Att så kategoriskt säga att det ska vara 50 procent tänker jag inte stå här och göra. Men vissa kommuner har säkert behov av att bygga mer än 50 procent hyresrätter. I andra finns det nog behov av annat också.
Fru talman! Då vet vi att Emma Hult tycker att det är bostadskris. Snart är det bara bostadsministern som anser att det inte är bostadskris.
Emma Hult och bostadsministern är i samma parti och borde rimligtvis diskutera dessa frågor, så min fråga till Emma Hult är: Hur högt står bostadsfrågan på dagordningen hos regeringen?
Är det kris borde den stå högst upp, och vi borde se de åtgärder som motsvarar en kris. Då undrar jag vilka förslag regeringen tänker lägga fram det närmaste halvåret som på något sätt hanterar denna bostadskris. Emma Hult håller ju med om att det är bostadskris. Då lägger man bort alla andra saker och koncentrerar sig på bostadskrisen.
Något vi har diskuterat i dag som Kristdemokraterna har föreslagit är att fler delar skulle kunna bygglovsbefrias. Så kan man faktiskt öka takten på bostadsbyggandet.
Man skulle också kunna inskränka överklaganderätten så att processen går fortare. Man skulle kunna införa en avgift för överklagande för att få bort detta med överkynnesöverklagande. Det skulle också öka takten på bostadsbyggandet.
Problemet är att regeringspartierna, inklusive Emma Hults Miljöpartiet, har avslagit alla dessa förslag - utan att redovisa något eget förslag som innebär att vi ökar bostadsbyggandet i Sverige.
Jag hävdar, precis som föregående talare, att planering av bostäder är en stor del av bostadspolitiken. Att regeringen inte kan leverera svar på hur man har tänkt lösa bostadskrisen är ytterst allvarligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Fru talman! Hur högt står bostadsfrågan för regeringen? Jag kan konstatera att den omnämns både i regeringsförklaringen och i januariavtalet och ganska ofta i debatten, så den står absolut högt.
Det jag svarade på frågan om det är kris var att för de individer som inte har någonstans att bo, som inte kan tacka ja till jobb eller utbildningsplatser, är det givetvis en kris. Det är dock inte en nationell kris i den bemärkelsen att det är en brandkatastrof, krig eller något liknande som håller på att inträffa. Men, ja, för de individer som drabbas av den situation vi har just nu är det absolut en kris - en kris som vi behöver lösa.
I januariavtalet nämns också regelförenklingar. Det är det Larry talar om. Det kommer att genomföras regelförenklingar, men de är ännu inte beskrivna eftersom vi vill se vilka ytterligare vi kan genomföra innan vi nämner dem. Som vi brukar göra när vi lägger fram lagförslag använder vi oss av utredningsverktyget.
Det finns säkerligen saker som kan bygglovsbefrias. Några av de sakerna nämns i januariavtalet, men det är mycket möjligt att det finns fler. Här är det viktigt att nämna att vi tar bort bygglovskravet för altaner, ja, men inte för att altaner löser bostadsbristen utan för att bygglovshandläggarna runt om i landet inte ska lägga tid på att bevilja bygglov för altaner utan fokusera på att bevilja bygglov för bostäder.
Vad gäller överklagande genomförde vi en förändring förra mandatperioden, då vi flyttade överklagandeinstansen från länsstyrelserna till Mark och miljööverdomstolen när det gäller detaljplaner. Jag hoppas att utskottet ska kunna besöka Mark- och miljööverdomstolen för att se hur det arbetet går. Förhoppningsvis har det blivit bättre sedan vi gjorde förändringen.
Fru talman! Då har jag nog missuppfattat Emma Hults svar till de två tidigare frågeställarna i interpellationsdebatten. Jag fick intrycket att Emma Hult delar uppfattningen att det är bostadskris.
Att det är kris för den som inte har en bostad är solklart. Men jag anser att det är en nationell kris eftersom det är så pass många som drabbas. Det är inte bara den som inte får bostad, utan det är faktiskt också de närstående.
Emma Hult får vara tydligare med om hon tycker att det är en nationell kris eller inte. Om Emma Hult och Miljöpartiet inte tycker det förstår jag att det inte kommer några nya förslag, för då finns det väl andra åtgärder som de tycker är viktigare.
Emma Hult svarade inte på min fråga. Vilka åtgärder kommer det närmaste halvåret som innebär att vi kan komma bort från den bostadskris som vi har? Jag gav några tänkbara förslag. Vi har haft bostadsdebatter flera gånger tidigare här i kammaren och redovisat flera förslag på vad man kan göra. Jag förväntar mig att Emma Hult på ett eller annat sätt redovisar de förslag vi kan förvänta oss det närmaste halvåret.
Man kan också sätta upp mål för hur många bostäder som ska byggas på ett år och i det fallet ge länsstyrelserna i uppdrag att diskutera med kommunerna. Jag delar Emma Hults uppfattning - jag tror att kommunerna säkerligen vill vara med och lösa den bostadskris som råder. Men jag tror att det behövs en nationell del som talar om hur många bostäder som behövs och i vilken omfattning det behöver byggas i de olika delarna och sedan diskuterar med de olika kommunerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Nu är det en del kommuner som tar väldigt mycket ansvar och en del kommuner som inte bygger någonting. Det kan finnas olika orsaker till det. Det kanske inte finns god ekonomi; det kanske inte finns möjligheter. I så fall får vi på den nationella nivån stötta och hjälpa till.
Jag har fortfarande inte hört Emma Hult tala om några åtgärder det närmaste halvåret som gör att vi kan avskriva denna kris, som faktiskt finns.
Fru talman! I frågan om att sätta upp ett mål är vi helt överens. Jag tycker generellt sett att detta är bra, och det är också något som Miljöpartiet har nämnt tidigare. Vi gjorde det förra mandatperioden, och det målet har vi nått. Alliansen satte också upp ett motmål. Jag tror att det är ett bra sätt att visa vad man har för ambition.
Så ja, detta är en fråga som jag kommer att driva vidare även under denna mandatperiod. Då kanske det inte gäller hur många bostäder som ska färdigställas under ett år, för det är väldigt svårt att ange från år till år, utan under mandatperioden eller fram till ett visst år.
Jag kan också konstatera att det just nu faktiskt byggs väldigt mycket mer än tidigare. Men vi ser vikande siffror, och både Larry Söder och resten av kamraterna här inne vet att vi från regeringens sida tycker att detta är minst lika problematiskt som alla andra.
Men jag kan också konstatera att varken regelförenklingar, bygglovsbefrielser eller överklagandeavgifter löser bostadskrisen på ett halvår. Då hade den nog redan varit löst, om det hade varit så enkelt. Den största utmaning vi har är att de som har någonstans att bo bor väldigt bra och stort och oftast har råd att bo där medan de som inte har någonstans att bo får bo allt trängre.
I januariavtalet ska vi nu återinföra investeringsstödet och effektivisera det. Det är en av de åtgärder vi tror på.
Vi behöver också se över hur vi kan stötta individen. Nu är vi inne på bostadspolitiken, som jag anser att detta betänkande inte handlar om. Men eftersom Larry så gärna vill ha svar kan jag säga att jag tror att vi behöver se över hur individen ska ha möjlighet att köpa sitt boende, hur fler kan få del i ett ägt boende, hur vi ser över nya upplåtelseformer och hur vi ser till att stötta de individer som har det absolut svårast ekonomiskt. Det kan vara både med bostadsbidrag och på andra sätt.
Jag vill återigen säga att det inte bara handlar om att bygga bostäder. Det handlar om att bygga samhälle. Det är vad denna debatt handlar om - inte bara om det som finns innanför väggarna eller hur många bostäder vi färdigställer, som vi så ofta debatterar, utan om att vi ska bygga ett hållbart samhälle för framtiden. Jag hade önskat att denna debatt hade handlat lite mer om det.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till civilutskottets förslag i betänkande CU12.
Vi ska i dag debattera förslag under rubriken Planering och byggande - motionsförslag som rör frågor om planering i vid bemärkelse. Flertalet av förslagen har direkt eller indirekt anknytning till det som regleras i plan och bygglagen. Några av de frågor det handlar om i detta tjocka häfte är digitaliseringsarbetet i plan- och bygglovsfrågor, översyn av plan- och bygglagen, klimatfrågor i planeringen, regionplanering, krav vid ny- och ombyggnation, gemensamma byggregler, studentbostäder, bygglovsbefriade åtgärder och överklaganderegler.
Jag har dock, som vi har diskuterat här, noterat att en rad andra bostadspolitiska frågor, som inte rör betänkandet, har lyfts fram i debatten. Jag tänker försöka hålla mig till dagens betänkande, men jag vill bara säga några ord om byggandet och vilka nivåer det har legat på, med dagens regler i PBL.
År 2015 påbörjades byggnation av 35 000 bostäder i flerfamiljshus. År 2016 var siffran 45 000, 2017 var den 50 000 och 2018 var den 45 000. Därutöver påbörjades varje år byggnation av 10 000-15 000 småhus. Med dagens regelverk och alla dess problem går det att bygga betydligt mer än under alliansregeringens tid.
Åter till betänkandet. Många viktiga frågor som vi ska diskutera här i dag handlar om hur en idé blir till ett hus, som blir till en del av vårt samhälle. Vi kan konstatera att det i utskottets betänkande framgår att många av de frågor som lyfts upp för behandling i dag handläggs i Regeringskansliet. Det gäller exempelvis Digitalt först, Översiktsplaneutredningen, Planprocessutredningen, Byggrättsutredningen, Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar med flera. Kommittén för modernare byggregler arbetar med att modernisera regelverken, och bland annat Boverket arbetar stödjande i många av de frågor som har lyfts upp i betänkandet.
Jag vill bara säga att anledningen till att vi har ett regelverk för planering och byggande är att vi inte enbart bygger hus; vi bygger samhällen. Jag nämnde det tidigare i mitt anförande, jag har sagt det i tidigare debatter här i kammaren och jag lyfter upp det med både privata och offentliga aktörer därför att detta är en viktig utgångspunkt när vi diskuterar planering och byggande.
I samhället finns det olika intressen och behov som måste samarbeta. Plan- och bygglagen är den lag som sätter spelreglerna för detta samarbete. Jag vill verkligen betona ordet "samarbete".
När vi bygger samhällen behövs det kunskaper om vilka behov som finns av exempelvis bostäder, som i sin tur skapar andra behov av exempelvis förskolor, skolor, avlopp, vatten, el, kollektivtrafik, p-platser, vårdcentraler, butiker, service, rekreation, riksintressen, idrott och hälsa - ja, listan kan göras hur lång som helst.
För att alla dessa intressen och behov ska kunna tillgodoses behövs en ordnad process. I den processen behövs det samarbeten mellan stat, regioner, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, sakägare, intresseorganisationer med flera för att planeringsprocessen ska bli så snabb och rättssäker som möjligt.
Alltför ofta när jag möter byggföretag, plan- och bygglovshandläggare, företrädare för regioner och olika statliga myndigheter och intresseorganisationer märker jag att man har grävt ned sig i skyttegravar och ser andra aktörer som motparter. Jag ska i ärlighetens namn dock säga att jag under senare tid har mött fler och fler aktörer, både privata och offentliga, som ser andra aktörer som medspelare i stället för motparter och därigenom underlättar det samarbete som jag så hårt försöker belysa i betänkandet. Det är mycket glädjande att faktiskt se dessa framsteg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Som vi kan se i betänkandet finns många förslag till regelförenklingar, vilket jag inte heller argumenterar emot. Jag menar dock att det också krävs långsiktiga spelregler, som inte hela tiden ändras, för att samarbete inom planering och byggande ska ske snabbt och rättssäkert. Ständigt nya regelförenklingar skapar osäkerhet och kan motverka sitt eget syfte genom att aktörer avvaktar med projekt då förutsättningarna ständigt ändras.
Därför bör varje förändring noggrant övervägas och utredas innan den beslutas, och en viktig punkt bör då också utifrån mitt resonemang vara: Stärker förändringen samarbetet mellan aktörerna, eller riskerar det snarare att kasta grus i maskineriet?
För att beslut som fattas här i riksdagen också ska vara långsiktiga är det bra om det finns en bred uppslutning så att förslagen håller över flera mandatperioder. Därför är det glädjande att januariavtalet har kommit till stånd och att ett flertal av motionsförslagen finns med i detta avtal.
Däremot är otydlighet och hot om att riva upp allt, så som föreslogs i valrörelsen även om det nu har reducerats till en tredjedel, inte en konstruktiv ingång till samtal utan leder till osäkerhet bland olika aktörer, både privata och offentliga. Därför behövs en sansad och seriös diskussion.
Under förra mandatperioden genomfördes ett stort antal blocköverskridande överenskommelser. Dock nådde vi inte hela vägen fram inom det bostadspolitiska området. Men vi kom ändå fram till ett 22-punktsprogram som ingen motsatte sig. Detta talar ändå för att blocköverskridande samtal kan föras även under denna mandatperiod.
Jag noterar även att bostadsminister Per Bolund i en interpellationsdebatt i denna sal - han finns här ibland - uttryckte sig positivt till Larry Söder om att inleda blocköverskridande samtal. Nästa vecka är också samtliga i civilutskottet inbjudna till bostadsminister Per Bolund för samtal. Då är väl en bra fråga att lyfta just den om hur vi ska gå till väga för att få till stånd blocköverskridande samtal.
Fru talman! Jag vill återigen yrka bifall till civilutskottets förslag i betänkande CU12.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Leif Nysmed, för ditt anförande!
Emma Hult var nyss uppe i talarstolen och fick en fråga om hon anser att det råder nationell bostadskris i Sverige. Då förtydligade hon och sa: Nej, det gör det inte. Det är bara kris bland dem som är drabbade, precis som ministern påstod.
Jag tycker att detta är djupt allvarligt. Det är allvarligt att vi har en regering som inte vill erkänna en verklighet som alla kan se. Hur kan det inte vara nationell kris när hemlösheten ökar och flera barnfamiljer i till exempel min egen kommun saknar hem, när pensionärer sover ute i kylan och bostadsköerna är längre än någonsin? Man får vänta i tio år eller mer för att få någonstans att bo.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Det är massiva utförsäljningar av allmännyttan och renovräkningar. Forskarna säger att det finns behov av att renovera 140 000 lägenheter i miljonprogrammet. Anser Socialdemokraterna, till skillnad från Miljöpartiet, att det råder nationell bostadskris, eller inte?
Fru talman! Momodou Malcolm Jallow ställer väldigt viktiga frågor. Det råder bostadsbrist i Sverige, svar ja, och det har gjort det länge. Vi lever med en skuld som vi håller på att beta av.
Jag nämnde här tidigare hur mycket bostäder som har byggts under perioden. Vi har jobbat med både regelförenklingar och stimulanser för att få igång fler boenden. Det har handlat om investeringsstöd, som bara under förra mandatperioden skapade 20 000 nya hyreslägenheter med en hyra som är lägre än den skulle ha varit utan investeringsstödet.
Utöver detta byggs både hyreslägenheter och bostadsrätter. Det som dippar i dag är de dyra bostadsrätterna. Detta varnade Sveriges byggindustrier för redan i februari 2015, när man lade fram en rapport som jag har citerat ett par gånger här. På s. 30 kan alla läsa att man gjorde bedömningen att om prisutvecklingen på det ägda boendet fortsatte i samma nivå som då skulle det i en högkonjunktur kunna byggas uppemot 170 000 till 180 000 bostäder fram till 2020. Därefter finns det ingen efterfrågan på bostäder, menade man efter dåtidens förutsättningar.
Efter detta införde vi investeringsstödet, just för att svara på detta och faktiskt skapa bostäder som normalinkomsttagare kan efterfråga. Det är detta det hänger på. Vi måste skapa bostäder som människor har råd med, eller hur? Vi ska inte skuldsätta oss i all oändlighet. Det finns fortfarande personer som är skuldsatta efter 90-talets kris, då vi hade en ganska frikostig utlåning. Det måste finnas sans och balans i den här diskussionen också.
Jag besökte två olika bostadsbolag på södra sidan av Stockholm - inte i Nacka, där tydligen några andra ledamöter hade varit - och där bygger man fortfarande. De säljer fortfarande, och de bygger bostadsrätter till en kostnad som vanliga löntagare kan efterfråga. Det går.
Fru talman! Jag håller med om alla de saker som Leif nämner: investeringsstödet och den väldigt höga skuldsättningen. Det är inget som jag kommer att säga emot. Men det har inget med just min fråga att göra.
Leif nämnde att det råder bostadsbrist. Det är vi alla överens om. Men min fråga handlade om ifall Leif anser att det råder en nationell bostadskris.
Om vi i dag hade en reform som hade tagit bort alla subventioner till välbärgade hade det stått i tidningarna att det var nationell bostadskris. När det är rika som är utsatta tar man det på allvar. Men när fattiga människor är hemlösa, barnfamiljer inte har något hem att gå till och pensionärer inte har någonstans att sova mitt i vintern - jag hörde på radion hur de intervjuade hemlösa pensionärer - väljer vi att inte erkänna att det pågår en bostadskris.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Forskarna säger att det är 140 000 lägenheter i miljonprogrammet som behöver renoveras. Vad är det om inte en nationell bostadskris?
Om vi inte anser att det är nationell bostadskris blir man orolig. Det kan innebära att man kanske inte tar det på så stort allvar att man vill sätta in akuta nationella insatser för att möta krisen. Därför vill jag gärna ha ett förtydligande.
Vi vet att det är bostadsbrist. Men anser Socialdemokraterna att det råder nationell bostadskris i Sverige i dag?
Fru talman! Momodou Malcolm Jallow, du pressar hårt här om just ordet kris. Ja, det är en kris för många som inte kommer ut på arbetsmarknaden och för många som bor i lägenheter som renoveras bort. Men det finns också goda exempel på hur man kan renovera miljonprogrammet utan att sparka ut någon.
Jag har besökt två sådana projekt, bland annat i Botkyrkabyggen och uppe i Gävle. Där var vi för två veckor sedan och tittade på hur de hade renoverat sina lägenheter utan att någon har behövt lämna sin bostad på grund av att hyrorna har stigit. Det går att göra detta.
Det handlar om politisk vilja i kommunerna, hos dem som är våra kommunala företrädare och sitter i våra allmännyttiga bolag. Det är de som har det ansvaret. Det måste vi också komma ihåg. Vi löser inte alla problem här i Sveriges riksdag. Bostadsförsörjningsansvaret ligger på kommunerna.
Jag tänker också lite på den fråga du ställde till Emma förut, om hur vi ser på de kommuner som inte bygger. Här är den regionala planeringen oerhört viktig. Jag tror dock inte på den lösning som ni förespråkar, att man ska tvinga kommunerna att bygga ett visst antal bostäder varje år.
Konjunkturerna går lite olika, och det ser lite olika ut i kommunerna när det gäller de behov som finns. Men i det regionala framtagandet av planer kan man också ställa ultimatum till kommuner. Man kan säga att det inte blir någon tunnelbana eller andra infrastruktursatsningar om de inte svarar upp mot detta regionala problem. Men det är inte att tvinga dem att bygga 50 procent hyreslägenheter.
Jag tror mer på morötter än piskor i det här sammanhanget. Vi måste också komma ihåg att vi har kommunalt självstyre. Vi måste faktiskt låta medborgarna i respektive kommun få rösta på de företrädare de tycker företräder kommunen bäst. Sedan kanske vi tycker att de röstar fel, men det är faktiskt deras val. Det är så det fungerar i en demokrati.
(Applåder)
Fru talman! Det är väl egendomliga tider när jag får upprepa en del av de frågor jag tidigare har ställt och som också Vänsterpartiets representant här ställde, för vi får inga svar. Det är ganska anmärkningsvärt att när vi nu talar om planering och byggande, där motionerna till 90 procent handlar om byggande av bostäder, vill företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet prata bostadspolitik. Det är naturligtvis helt ohållbart, i synnerhet mot bakgrund av den kris som vi faktiskt hanterar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Jag vill också fråga Leif Nysmed: Delar du bostadsministerns ingångar om att det inte är en kris i bostadsfrågan i Sverige? Bostadsministern slår ju fast att det kan vara svårt för enskilda i Sverige att få tag i en bostad, men någon kris är det egentligen inte tal om. Detta är naturligtvis - och jag måste få använda detta uttryck, fru talman - ett hån mot dem som står utanför bostadsmarknaden i Sverige.
Min första fråga handlar om den ständigt återkommande osäkerheten om det blir några blocköverskridande bostadspolitiska överläggningar. Man hänvisar till uttalanden som den ständigt frånvarande bostadsministern har gjort i andra sammanhang, men när man tittar på uttalandena verkar det väldigt osäkert om han verkligen avser att det ska bli några blocköverskridande bostadspolitiska överläggningar alls. Jag noterar att företrädare för Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommer med olika besked där.
Kommer det att bli några blocköverskridande bostadspolitiska överläggningar, som utlovat?
Fru talman och Mats Green! Jag hoppas faktiskt på blocköverskridande samtal. Det är en fråga du får möjlighet att ställa till bostadsministern på onsdag, när vi träffar honom. Det var i den här salen som han ställde sig väldigt positiv till Larry Söder - han ställde också frågan. Jag läste igenom protokollet. Jag var naturligtvis lite nyfiken själv, för jag visste att jag skulle få frågan.
Jag tror på detta. Men då handlar det också om att man kanske har en lite positiv ingång när man försöker få blocköverskridande samtal. Vi kan konstatera att vi redan har blocköverskridande samtal i och med januariavtalet. Liberalerna och Centerpartiet tillhör väl ändå den forna alliansen - eller hur? Där är redan första steg tagna, skulle jag vilja säga. Man försökte ta steg redan under den förra mandatperioden, men under de åtta åren dessförinnan fanns det en enda blocköverskridande överenskommelse, och den hade inte med bostadspolitiken att göra.
Ja, jag tycker att vi tar denna fråga på stort allvar från socialdemokratin. Hur är det från Moderaternas sida? Är ni villiga att med en viss ödmjukhet gå in i frågan i stället för att hela tiden, gång på gång, ställa samma fråga, med en viss raljerande ton, till bostadsministern? Jag tycker att man kan höja debattnivån lite grann i talarstolen.
(Applåder)
Fru talman! Problemet är att vi har en bostadsminister som är totalt ointresserad av bostadspolitik och som inte har deltagit i en enda bostadspolitisk debatt om inte vi, via grundlagen, har tvingat hit honom för att göra det.
Vi i civilutskottet ska möta bostadsministern nästa vecka. Ja, det sker för att vi moderater i civilutskottet krävde att vi skulle få möta bostadsministern för att diskutera hur vi ska kunna komma framåt i bostadsfrågan.
Leif Nysmed har helt rätt i att vi alla behöver slakta våra heliga kor i bostadspolitiken. Ja, men det är just därför som vi behöver blocköverskridande bostadspolitiska samtal. Nu säger Leif Nysmed att han hoppas att de kommer till. Det är ingen som kan bo i en förhoppning, fru talman. Man säger från regeringens sida att man hoppas detta. Ja, det är regeringen som äger frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Vi moderater har varit väldigt tydliga med att vi är beredda att gå in i blocköverskridande bostadspolitiska samtal och slakta en mängd heliga kor så länge vi kan hantera den svenska bostadsutmaningen långsiktigt och på djupet.
Jag vill avsluta med en fråga till Leif Nysmed som handlar om det som hans partiledare, statsminister Stefan Löfven, sa i riksdagen i förra veckan. Han fick en fråga om regeringens senaste amorteringskrav. Statsministern slår fast att han inte anser att det senaste amorteringskravet har inneburit att det har blivit en lägre andel unga låntagare. Det är naturligtvis ett extremt anmärkningsvärt uttalande, eftersom det är direkt fel.
Då blir min fråga till Leif Nysmed: Delar du din partiledares, Sveriges statsministers, inställning att det senaste amorteringskravet inte har inneburit att det blivit en lägre andel unga låntagare? Då kan jag säga att det faktamässigt är helt fel.
Fru talman! Du svarar själv på den frågan, Mats Green, att det är felaktigt. Jag har inte de uppgifterna, så jag kan inte svara på frågan. När det gäller vad han svarade har jag inte läst protokollet, så jag tänker inte yttra mig i den frågan.
Men jag har en fråga - du kan inte svara på den nu. Om du nu tar åt dig äran för mötet med bostadsministern nästa vecka undrar jag: Varför är du så missnöjd? Varför har du detta tonläge i talarstolen inför kommande möte? Om ni är så villiga att ha de blocköverskridande samtalen med bostadsministern och oss andra skulle ni kanske ha en viss ödmjukhet och säga: De här frågorna skulle vi gärna vilja diskutera med er. Så skulle ni kunna göra i stället för att stå och raljera i talarstolen och tala om den frånvarande bostadsministern. Jag tycker inte att det lyfter debatten i denna kammare - tyvärr.
(Applåder)
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna talarna om att de ska tala via talmannen när de håller anföranden och inte till varandra.)
(forts. § 15)
Herr talman! Över 100 000 ungdomar i åldern 20-27 år bor motvilligt hemma. Vi har inte tillräckligt med sociala kontrakt. Det finns människor som inte får sociala kontrakt och som bor under omständigheter som inte någon av oss här i kammaren skulle vilja göra. Jag menar att det är ett klart bevis på att vi har en bostadskris i Sverige och att regeringen skyndsamt behöver vidta åtgärder mot detta.
Vi ser också att de som har pengar och kontakter klarar sig i en bostadskris. De som inte har det är de som får ta stöten i den bostadskris som vi har.
Vi kan inte heller bygga oss ur denna kris, precis som tidigare talare har sagt. Men rörligheten på bostadsmarknaden kan göra att vi faktiskt tar oss ur denna kris. Det är därför som jag tycker att det är viktigt att vi sätter upp ett mål för det antal bostäder som vi ska bygga, att vi ser till att kommunerna på något sätt hjälper till och att länsstyrelserna får en uppgift i att tala med kommunerna.
Jag tror också att det är viktigt att plan- och bygglagen reformeras på ett sådant sätt att det går mycket fortare från idé till att bostaden faktiskt finns på plats.
Anförandet från Socialdemokraterna tycker jag inte innehöll några nya idéer om hur vi ska komma ur denna bostadskris. Vi säger ja till samtal över blockgränserna. Vi i oppositionen tycker att det är bra att majoriteten - regeringspartierna S och MP tillsammans med L och C - bjuder in oppositionen till samtal. Men det hjälper inte i andra ändan, eftersom vi måste vidta åtgärder just nu.
Jag ställer samma fråga till Socialdemokraterna som jag ställde till Miljöpartiet: Vilka åtgärder kan vi förvänta oss under det närmaste halvåret som innebär att vi lättar på den bostadskris som finns? Jag har nämligen fått uppfattningen att Socialdemokraterna tycker att det är en bostadskris.
Herr talman och Larry Söder! Det var mycket intressanta och bra frågor.
Jag ska börja med en synpunkt jag har angående bostadsbristen, Larry Söder, och den gäller det du säger om att kommunerna ska hjälpa till. Bostadsförsörjningsansvaret ligger på kommunerna. Det handlar inte om att bara hjälpa till, utan det handlar om att kommunerna ska ta sitt ansvar. Då handlar det bland annat om att använda sig av de medel en kommun har, exempelvis ett allmännyttigt bolag, för att ta fram bostäder som människor har råd att efterfråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
Här finns det goda exempel som pågår i dag. Jag ska nämna investeringsstödet igen - det är tydligen bra att upprepa saker och ting i talarstolen, för då fastnar de i huvudet - men det finns även andra delar i detta, bland annat Sabos Kombohus och SKL:s förhandling för att få fram billigare bostäder, som kommuner alltså kan upphandla. Det är nämligen viktigt att vi tar fram bostäder som människor kan efterfråga.
Det finns något som efterfrågas väldigt mycket, speciellt i de orter som det är kris i, vilket faktiskt är de större städerna i det här landet. Jag kan ta Stockholm som ett exempel i och med att jag kommer härifrån själv. Vi har en lång bostadskö, och kön gäller hyreslägenheter. Människor vill ha hyreslägenheter. Ändå går den nuvarande majoriteten i Stockholm ut med ytterligare utförsäljningar av de hyreslägenheter som faktiskt är billiga och som vanliga löntagare kan efterfråga. De ska ombildas till bostadsrätter.
Jag tycker att det är jätteviktigt med bostadsrätter även i dessa områden, men då kan man faktiskt bygga bostadsrätter. Exempelvis gör ett företag det i Alby i Norsborg: De bygger i dag, och de säljer eftersom de bygger till ett pris som människor har råd att efterfråga. Det är ett bra sätt att komplettera, men att ta bort hyresrätter gör ju att kön av människor som efterfrågar en hyreslägenhet - och den kris som Larry talar om - förvärras.
Herr talman! Det är riktigt som Leif Nysmed säger, det vill säga att bostadsförsörjningen ligger på kommunerna, men jag hävdar nog att ansvaret måste tas på det nationella planet. Du kan inte lägga ansvaret för bostadsförsörjningen på nationell nivå på varje enskild kommun, utan det måste vara den nationella nivån - det vill säga antingen riksdag eller regering - som på något sätt talar om vad målet är och hur mycket vi ska bygga. Sedan måste man på något sätt diskutera med kommunerna. Jag tycker att det är en självklar process, som man måste starta.
Sedan talar Leif Nysmed om investeringsstödet. Jag hävdar att investeringsstödet inte har skapat en enda extra bostad. Man har byggt hyreslägenheter, ja, men man har i samma omfattning minskat antalet bostadsrätter som har byggts. Om du tittar på siffrorna för 2018 ser du att antalet bostäder som har färdigställts är mindre än det var 2017. Det finns alltså inget stöd någonstans för att investeringsstödet har gett fler bostäder. Däremot har det byggts fler hyresrätter.
Det är lång kö till hyreslägenheter. Ja, varför då? Jo, för att människor som bor i hyreslägenheter kanske vill ha en annan bostad. Därför måste man bygga fler villor och bostadsrätter, för att få igång processen att människor ska bo på rätt ställe. Människor har olika behov: En del vill bo i hyresrätter, en del vill bo i bostadsrätter och en del vill bo i villor. Det är det problemet vi ser i dag. Det är därför vi sitter med långa köer till hyresrätter, trots att alla kanske inte vill bo i hyresrätt utan i någonting annat.
Jag fick inget svar från Leif Nysmed. Vilka åtgärder kommer Socialdemokraterna att föreslå under det närmaste halvåret som innebär att vi kan lätta på bostadskrisen? Jag uppfattar det nämligen som att Leif Nysmed har samma uppfattning som jag, det vill säga att vi har en bostadskris. Vi måste lösa den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Planering och byggande
(Applåder)
Herr talman och Larry Söder! Investeringsstödet gör ju att det byggs bostäder som människor har råd att efterfråga. Det byggs inga lägenheter som människor inte har råd att efterfråga.
Varför var de bostäder som Lars Beckman besökte i Hammarby Sjöstad - inte i Nacka - så svårsålda? Jo, de ligger på en prisnivå som väldigt få har råd att efterfråga. Vi kan inte bara skuldsätta oss hur mycket som helst för att det ska gå att bygga dyrare och dyrare, utan man måste faktiskt få fram bostäder som människor kan efterfråga. Då är investeringsstödet väldigt viktigt.
Regionplanen är också en viktig del för att man ska kunna få fler kommuner att ta sitt ansvar att bygga bostäder som människor har råd att efterfråga. Man får nämligen fram hur behovet ser ut i stort, inte bara i kommunen utan i regionen. Man ser också vad det finns för morötter för att kommuner ska bygga. Får en kommun infrastruktur om den bygger mer bostäder? Det är också ett bra sätt att jobba och en viktig del som ligger med i detta. Vi har redovisningsreglerna för nybyggnation av hyreslägenheter, vilket stoppar en hel del hyreslägenheter som människor skulle kunna efterfråga. Vi måste se över och komma till skott med detta. Det är en av de punkterna.
Sedan är det som du säger, Larry Söder: Vi måste få igång flyttkedjan. Fler villor och brf:er måste byggas för att människor ska kunna lämna en hyreslägenhet och någon annan ta den, men då måste det också byggas så att människor har råd att efterfråga. Det kommer inte att byggas en villa om ingen har råd att efterfråga den. Då måste man titta på hur prisbilden på det ägda boendet har sett ut under en viss period och hur inkomstutvecklingen har sett ut under samma period, och det är två skilda grafer. Det är detta vi ser effekten av nu.
Jag hänvisar återigen er som är läskunniga till att läsa Sveriges Byggindustriers rapport från februari 2015. Ni kan läsa s. 30.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 7 maj.)
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 0 | 61 | 0 | 9 |
| SD | 0 | 0 | 59 | 3 |
| C | 26 | 0 | 0 | 5 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 20 | 0 | 0 | 2 |
| L | 16 | 0 | 0 | 3 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 190 | 61 | 59 | 39 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 61 | 0 | 0 | 9 |
| SD | 0 | 0 | 59 | 3 |
| C | 26 | 0 | 0 | 5 |
| V | 0 | 0 | 26 | 2 |
| KD | 20 | 0 | 0 | 2 |
| L | 0 | 17 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 209 | 17 | 85 | 38 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 61 | 0 | 0 | 9 |
| SD | 59 | 0 | 0 | 3 |
| C | 27 | 0 | 0 | 4 |
| V | 0 | 26 | 0 | 2 |
| KD | 20 | 0 | 0 | 2 |
| L | 17 | 0 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 286 | 26 | 0 | 37 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 0 | 0 | 61 | 9 |
| SD | 59 | 0 | 0 | 3 |
| C | 0 | 27 | 0 | 4 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 20 | 0 | 0 | 2 |
| L | 0 | 0 | 17 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 207 | 27 | 78 | 37 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 0 | 0 | 61 | 9 |
| SD | 0 | 59 | 0 | 3 |
| C | 0 | 0 | 27 | 4 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 1 | 0 | 19 | 2 |
| L | 0 | 0 | 17 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 129 | 59 | 124 | 37 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 0 | 0 | 61 | 9 |
| SD | 59 | 0 | 0 | 3 |
| C | 27 | 0 | 0 | 4 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 0 | 20 | 0 | 2 |
| L | 17 | 0 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 231 | 20 | 61 | 37 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 88 | 0 | 0 | 12 |
| M | 0 | 60 | 0 | 10 |
| SD | 59 | 0 | 0 | 3 |
| C | 0 | 27 | 0 | 4 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 0 | 20 | 0 | 2 |
| L | 0 | 17 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 187 | 124 | 0 | 38 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
