Betänkande 2017/18:UbU5
Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.
I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.
Riksdagen har inget att invända och sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018.
Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.
I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.
Utbildningsutskottet har inget att invända mot regeringens förslag och föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Ändringen föreslås börja gälla den 29 juni 2018.
Debatt om förslag 2017/18:UbU5
Fru talman! Vi har nationella prov i Sverige av flera olika anledningar. De viktigaste anledningarna för mig och Moderaterna är att de ger likvärdiga och mer rättvisa betyg. De ger ett bra underlag så att vi på nationell nivå kan jämföra och kolla på huvudmän, kommuner, och kunna samla in den kunskap som detta ger oss.
Under tidigare mandatperioder var det Alliansen som införde fler nationella prov, särskilt i årskurs 3. Vi har nu också fått bekräftelse på och ser de positiva effekterna av vad detta har gett. Framför allt har vi sett att den kunskapsinhämtning som nationella prov ger är ett stort tillskott till kommunerna, huvudmännen. Det gör att kommunpolitiker kan stå på tårna och agera i större utsträckning när de märker att elever och kanske hela skolenheter halkar efter. De kan då agera på det sätt som krävs.
Jag tycker att det är bra att vi har dagens proposition. Det gläder mig också att vi har ett statsråd på plats, som kommer att delta i debatten. Jag är glad över att vi och dagens regeringspartier kunde komma överens 2015 om betygssystemet och om att se över innehållet i nationella prov, öka digitaliseringen och se över syftet med de nationella proven. Detta är bra, och stora delar av regeringens proposition är också väldigt bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
I Alliansen och Moderaterna har vi gjort några tillägg och några förtydliganden. Jag skulle vilja poängtera särskilt två av dem. Det viktigaste nu och framåt för de nationella proven är att man utvecklar innehållet i dem, att man ändrar så att de nationella proven bättre testar de mål som finns i kurs- och ämnesplaner och att de går att jämföra med varandra över tid, så att vi på så sätt ser kunskapsutvecklingen och hur den förändras över tid på ett bättre sätt.
Vi vill också att de nationella proven flyttas från årskurs 9 till årskurs 8. Det finns flera anledningar till det. Framför allt ska vi inte sticka under stol med att de nationella proven tar mycket tid. Det tar mycket tid av elever samt av lärare, som ska rätta och ordna nationella prov. Det ger också en ökad stress och press för många elever.
Därför tror vi att det vore bättre att ha de nationella proven i årskurs 8 i stället, särskilt för att det skulle ge större nytta för eleverna själva. Då har man fortfarande ett år kvar i grundskolan och har tid och möjlighet att ta avstamp i de nationella proven för att veta vad man behöver fokusera extra på det sista året i grundskolan. Den nyttan för eleverna fyller tyvärr inte de nationella proven riktigt i dag.
Ett annat förslag som vi har, just med tanke på arbetsbördan för lärare kopplat till nationella prov, är att i en prövoverksamhet testa att införa extern rättning av de nationella proven. Det handlar verkligen inte om brist på tillit till professionen, tvärtom. Lärare ska fortsatt vara de som sätter betygen, och det är vi alla överens om. Jag tycker att den här propositionen visar att de nationella proven aldrig kommer att kunna mäta alla mål och alla kunskaper som en elev ska bedömas mot, utan den samlade bilden måste, ska och kan våra lärare ge. Men att rätta de nationella proven externt tror vi ändå skulle betyda en avlastning för våra lärare, så att de i större utsträckning kan lägga sin tid på att vara i klassrummet med eleverna.
För att testa det här föreslår vi det alltså som prövoverksamhet. Jag är stolt och glad över att vi kan presentera det i den formen. Vi borde nog oftare våga använda oss av ett förfarande med prövoverksamhet i svensk skola och inte vara så benhårda med att alla våra förslag alltid är så korrekta att vi kan införa dem överallt hos alla exakt samtidigt.
Med de orden vill jag yrka bifall till två av våra reservationer, nämligen nr 6 och 7.
(Applåder)
Fru talman! Vi ställer oss självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3 under punkt 4.
Nu handlar det om digitala nationella prov, med betoning på digitala. Det är just digitaliseringen som kan underlätta för mina kollegor där ute. Från början valde Sverigedemokraterna att stödja Alliansens tillkännagivande i ärendet för ett tag sedan - inte för att det skulle ha varit som SD:s förslag, men vi tvingade regeringen att tänka om från sin SOU i ärendet. Som det mittenparti vi är, fru talman, med folkhemmet och småföretagarnas väl och ve som ledord, är vi mycket pragmatiska. Vår politik är grundad från gräsrötterna och baserad på fakta och kunskap, inte enbart ideologiska nycker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Regeringen har nu släppt ett lagförslag i ärendet om digitala nationella prov. Efter noggrann genomläsning av detsamma kan jag säga att det självklart inte uppnår alla krav vi har, fru talman, men det är definitivt ett steg i rätt riktning.
De nationella digitala proven bör vara mer externt bedömda. Det finns också mer att önska, till exempel att det skulle vara central rättning, vilket skulle ta bort belastning från lärarna. Jag hörde precis Moderaterna säga samma sak som vi. Det är konstigt att de inte stöder vårt förslag.
Vi ska också byta årskurs för proven, men inte bara från årskurs 9 till 8, utan vi ska byta alltihop. I stället för årskurserna 3, 6 och 9, som vi har proven i nu, ska vi ha dem i 2, 5 och 8. Det ger en helt annan tidsmöjlighet för lärarna och eleverna att arbeta i fatt där något saknas.
Proven måste också, fru talman, vara likvärdiga från år till år. Det är de inte nu. Av den anledningen kan de heller inte bli bra jämförelseverktyg. Vi behöver också ankaruppgifter, uppgifter som är återkommande från år till år - på så sätt kan vi använda de nationella proven som ett jämförelseverktyg på riktigt.
Detta hade varit någonting att verkligen eftersträva, och det är också någonting vi trycker på från Sverigedemokraterna. Men för att underlätta vardagen för mina kollegor, så att de kan ägna sig åt undervisning i stället för tidsödande rättning av nationella prov, väljer vi att stötta förslaget.
Statsrådet Anna Ekström, som till skillnad från sin kollega har tagit sig hit, vilket är väldigt trevligt att se, är ett klokt statsråd som har suttit som chef för Skolverket och nog har insikt, fru talman, i hur viktigt det är med långsiktighet. Därför hoppas jag att det här är första steget i någonting som vi i skolan kan komma längre fram i, så att vi kan använda de nationella proven på ett helt annat sätt än vi gör i dag.
Jag kan komma med ett konkret förslag om hur vi skulle kunna arbeta i framtiden på ett helt annat sätt, fru talman. De parlamentariska sittningar där alla partier får vara med från dag ett, såsom Skolkommissionen, Gymnasieutredningen och myndighetsutredningen, har oftast större sannolikhet att gå igenom här i riksdagen. Om alla partier hade suttit innan och diskuterat digitala nationella prov hade vi nog kommit fram till en bättre lösning än den vi har i dag. Det här är två steg i rätt riktning, men jag är helt övertygad om att vi med en gemensam syn hade kunnat ta steg tre och fyra också. Det här är ett sätt som jag föreslår att vi bör jobba på mer i framtiden, framför allt när det handlar om så viktiga saker som påverkar skolan så mycket.
Jag har ett önskemål till statsrådet som sitter här. Jag vet att hon lyssnar. Här är handen från Sverigedemokraterna! Jag hoppas att de andra partierna har samma inställning. Vi bör tidigt sätta oss ned och diskutera saker, så att vi får en långsiktighet i det svenska skolsystemet.
Alliansen får ta sitt beslut i frågan, men som vågmästare tar vi vårt ansvar. Det här är viktigt att genomföra i dag. Hellre ett steg i rätt riktning och sedan förbättring av förslaget än det sandlådekrig som vi ägnar oss åt ibland, fru talman. Hur långt eller kort man än ska springa börjar nämligen alla distanser med ett eller två steg. Det här är ett eller två steg i rätt riktning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Sverigedemokraterna är valda av folket, är pragmatiska och är till för folket. Nu ser vi till att förändra den här skolan med de små stegen, så att vi kommer i rätt riktning.
(Applåder)
Fru talman! De nationella proven tror jag föder många olika tankar hos oss. Som tidigare lärare har jag rättat ett antal sådana. Det handlar om glädjen över att se elever klara sig fantastiskt bra kopplat till de mål man ska uppnå, men också om möjligheten att relativt tidigt upptäcka vad man behöver arbeta mer med. Alliansen har gemensamt skrivit en följdmotion, och Centerpartiet har vissa synpunkter på propositionen, men det är ändå så att vi i stora delar har samma bild av på vilket sätt man ska använda de nationella proven.
En viktig del som vi har lyft fram från allianspartiernas sida handlar om på vilket sätt vi kan säkerställa att elever med olika typer av särskilda behov får likvärdiga möjligheter att genomföra de nationella proven på ett bra sätt. Det kan handla om att man är i behov av särskilda hjälpmedel eller har någon form av funktionsnedsättning.
Jag vet att den frågan är väldigt svår. Jag har stor respekt för att man från skolmyndigheternas sida kommer att ta sig an den frågan för att på bästa sätt ge alla elever likvärdiga möjligheter att kunna visa sina kunskaper. Det handlar inte bara om mer tid. Det kan också handla om rent tekniska hjälpmedel på olika sätt. Det är väl inte någon som funderar på att man inte skulle få ha glasögon på sig, till exempel, när man ska göra ett nationellt prov. Det kan finnas andra hjälpmedel som man skulle behöva för att klara det på ett bra sätt.
En annan viktig del som propositionen handlar om är digitalisering och rättning. Från Centerpartiets sida har vi under relativt många år drivit på för en digitalisering av de nationella proven men också för det som vi benämner extern rättning. Även om man som lärare är oerhört nyfiken och tar sig an rättning av nationella prov med stort engagemang är det en oerhört tidsödande arbetsuppgift.
Det är också en arbetsuppgift som beroende på närheten till eleverna gör att man inte riktigt gör den bedömning som man skulle göra utifrån en mer likvärdig utgångspunkt. Vi vet att när man sambedömer på olika sätt underlättar det den likvärdiga bedömningen. Vi anser att det på olika sätt behöver ske en avlastning av arbetsuppgifter för att lärare ska kunna ägna sig åt undervisningen. Då skulle extern rättning kunna vara en sådan viktig del.
Det har framförts kritik mot förslaget när det gäller att resultatet på de nationella proven särskilt ska beaktas vid betygssättningen. Vad jag förstår menar man från olika sidor att det delvis kan bero på missförstånd eller på att man tolkar det på lite olika sätt. Jag tror inte att inte någon förstår att det är ett av underlagen för det hela.
Det är därför som vi i allianspartierna i vår följdmotion lyft fram vikten av att man är tydlig i kommunikationen gentemot lärare och talar om vad man menar med detta. Vi från allianspartierna lyfter också fram vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete för att verkligen garantera en likvärdig rättning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
När det gäller de olika reservationerna vill jag här passa på att yrka bifall till reservationerna 6 och 7, även om vi givetvis står bakom alla de reservationer som finns i betänkandet. Jag vill ändå lyfta upp reservation 4 som Centerpartiet har, där vi för en diskussion om på vilket sätt man skulle kunna ge proven kontinuerligt under året.
Det fördes fram från en del andra partier att man diskuterar andra årskurser. Det bör finnas en öppning i diskussioner om på vilket sätt de nationella proven används med de olika syften som finns. De används givetvis för att följa upp kunskapsresultat. Men de ska också kunna vara någonting man använder så att det blir på ett riktigt bra sätt.
För att sammanfatta det hela är det oerhört viktigt att vi säkerställer att alla som gör de nationella proven får de eventuella hjälpmedel som de behöver vid till exempel någon form av funktionsnedsättning. Vi ser digitalisering som oerhört positivt. Vi vill arbeta mer för extern rättning. Vi tycker att man behöver tydliggöra på vilket sätt man menar att man särskilt ska beakta resultaten också vid betygssättning.
(Applåder)
Fru talman! Regeringen föreslår i proposition 2017/18:14 att de nationella proven ska ges större tyngd vid betygssättning samt att de ska digitaliseras. Vänsterpartiet håller med om att det bör finnas verktyg för att kontrollera att eleven nått den kunskapsnivå som krävs för att kunna gå vidare i sina studier. Men varken nationella prov eller betyg ger tillräckligt djupgående information.
De nya nationella proven är bara toppen på den våg av arbetsuppgifter som sköljt över lärarna de senaste åren. Många lärare vittnar om att de inte hinner med annat under slutet av terminen. Den vanliga undervisningen får stå tillbaka, och proven riskerar att minska elevernas kunskaper i stället för att öka dem. Lärarna måste få tid att göra det de är utbildade för att göra, det vill säga att undervisa.
Att ge större tyngd till nationella prov vid betygssättningen löser inte heller de strukturella problem som finns i skolan. Behovet av mer styrning och kontroll är ett symtom på det marknadsliberala skolsystem vi har i dagens Sverige. Vinstdrivande friskolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter, med andra ord oftast i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster.
Dessutom har dessa skolor ett intresse av att driva upp elevernas betyg och resultat på nationella proven med förhoppningen om att kunna locka till sig fler elever, vilket i sin tur leder till betygsinflation och ökad segregation. Det visade bland annat rapporten Skillnader i resultat mellan gymnasieelever i fristående och kommunala skolor (2016:10) från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Det går inte att avfärda det som vänsterpropaganda.
De jämförde resultat från intern rättning på skolorna med extern rättning gjord av Skolinspektionen och kunde konstatera att fristående skolor var betydligt mer generösa i sin rättning. Vänsterpartiet stöder därför förslaget om utökad extern rättning.
Samtidigt vill vi vara noga med att säga att alla nationella prov innebär ökad stress och arbetsbörda för både lärare och elever utan att föra med sig någon avsevärd förbättring av undervisningen. De tar i stället värdefull undervisningstid, som jag nämnt tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Problemen med likvärdigheten i den svenska skolan löser man genom att ha ett mer jämlikt skolsystem, ett skolsystem utan marknadsintressen där elevens val inte blir avgörande för hur bra skola eleven får eller inte får gå i.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag som handlar om att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning. För att få det gjort vill jag också yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 1.
Förslagen i propositionen är dessutom ett axplock av de förslag som återfinns i den föregående statliga utredningen Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2416:25). I utredningen fanns förslag om behovet av att minska antalet nationella prov.
Detta är en uppfattning som Vänsterpartiet delar. Det är ett välkänt faktum att många lärare har flytt läraryrket de senaste åren på grund av ökad administration och minskat inflytande över arbetssituationen. Detta skulle knappast leda till en förbättring. Det numera stora antalet nationella prov är en del av detta.
Som jag nämnt tidigare måste det naturligtvis finnas redskap för att bedöma elevernas kunskaper. Men dessa bedömningar måste samtidigt vara ett stöd i lärandet och ska därför vara framåtsyftande och formativa. Betyg och nationella prov är summativa bedömningar; det vill säga de mäter prestationer och ger ingen information om hur lärandet ska utvecklas.
Möjligen kan de nationella proven göra mer nytta som ett redskap för att utvärdera undervisningen. De enskilda elevernas prestationer behöver därigenom inte uppmärksammas i så stor utsträckning, och proven skulle kunna avpersonifieras eller anonymiseras.
Vår slutsats är därför att de nationella proven måste användas mycket sparsamt. I grunden vill vi gå längre än den utredning som jag tidigare nämnde. Vi anser ändå att delar av utredningens föreslag är ett bra första steg.
Regeringen bör göra de författningsändringar som utredningen föreslog angående antalet nationella prov. Propositionen föreslår att delar av de nationella proven ska digitaliseras 2018. Barnombudsmannen varnar för att skolors olika ekonomiska förutsättningar kan påverka resultaten på de nationella proven om dessa i dag digitaliseras.
När inte alla skolor har samma tillgång till modern teknik eller lärare med digital kompetens kan det göra att vilken skola eleverna går i får ett direkt inflytande över huruvida det finns tillgång till datorer eller inte och därmed också hur kompetensen är på de olika skolorna, vilket kommer att påverka resultaten.
För Vänsterpartiet har behovet av datakunskap och digital kompetens hos lärare och elever länge varit en käpphäst.
Redan 1989 skrev vi den första motionen om att lärarna behöver ges möjlighet till fortbildning i datakunskap. Vi instämmer därför i flera remissinstansers åsikt att det behövs tid för lärare att kunna fortbildas inför digitaliseringen, inte i samband med digitaliseringen. Regeringen bör därför avvakta till höstterminen 2019 med att digitalisera de nationella proven, menar Vänsterpartiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Jag står såklart bakom alla Vänsterpartiets reservationer men yrkar bifall endast till reservation 1.
Fru talman! Om man vill minska klyftorna i ett samhälle och skapa likvärdiga möjligheter för alla människor ska man ha ett väldigt tydligt kunskapsfokus i skolan. Om man dessutom nitiskt ska följa upp att varje elev får så mycket kunskap som möjligt, kolla om de hänger med eller behöver extra stöd måste man ibland också utvärdera det.
Själva grunden i kunskapsskolan är att man har tydligt fokus på kunskap och ser till att alla får den kunskap de vill ha. Det är så man utjämnar skillnader i samhället. Det är så man gör att det blir fler klassresor, ökar den sociala rörligheten och skapar ett mer likvärdigt och rättvist samhälle.
Fru talman! Nationella prov är viktiga. Jag skulle säga att särskilt viktigt är nog det nationella provet i årskurs 3, om det används på rätt sätt. Det är särskilt viktigt att sätta in stöd så tidigt som det bara är möjligt i svensk skola så att fler lär sig mer. Jag tror att det är så, fru talman, som man minskar risken för att föräldrarnas bakgrund slår igenom också i elevernas skolresultat.
Vi är, som tidigare har sagts, från Alliansens sida tämligen nöjda med regeringens proposition på området. Vi tycker att man tar tag i en del viktiga frågor. Vi skulle kanske se att man hade ett bredare helhetsgrepp kring frågorna. Det som Ulrika Carlsson tog upp tidigare om hjälpmedel vid funktionsnedsättning tycker jag är väldigt viktigt att man funderar kring.
Jag tycker att man kan fundera mer kring hur proven kan bli bättre, hur man utvecklar dem så att de blir mer rättvisande och ger en helhetsbild av den kunskap man har relativt de kunskapskrav som finns när man gör proven. Det skulle vara spännande att ordentligt kunna jämföra de nationella provresultaten över tid. Vi ser hur viktiga internationella undersökningar som PISA och Timss har varit för bilden av svensk skola, för kunskapen om svensk skola och för insatserna kring svensk skola. Med nationella prov skulle man också kunna få en tydligare bild i flera ämnen och ha en uppföljning år efter år.
Vi skulle behöva fundera mer kring hur man digitaliserar och underlättar rättningen. Det är inte alldeles enkelt i alla delmoment i proven, men i en del skulle det gå att göra ganska snabbt och enkelt. Vi skulle behöva fundera på synen på "särskilt beakta". De nationella proven genomförs vid olika tidpunkter över åren. Om jag minns rätt kommer matematikprovet väldigt nära den tidpunkt då betygen sätts, medan delmomenten i provet i svenska kommer ganska långt ifrån den tid då man sätter slutbetygen. Då är det klart att man kan ha olika syn på vad "särskilt beakta" innebär.
Det är viktigt att utvärdera och följa upp hur just begreppet särskilt beakta sätter sig i skolorna, att man är beredd att göra förtydligande och be Skolverket att vara noga med att ha riktlinjer för detta. Det är också viktigt att vi över tid funderar på hur praxis sätts när det gäller just särskilt beaktande, för hur det tolkas och hur det sätts in i olika ämnens kontext blir ju ganska avgörande för hur den här propositionen landar i verkligheten.
Alliansen och vi liberaler har ett antal reservationer. Vi skulle av flera skäl vilja se ökad extern rättning, dels för att öka likvärdigheten, dels för att minska administrationen. Det skulle innebära att fler lärare kan använda mer tid till att undervisa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Vi har också en reservation om hur man utvecklar de nationella provens förmåga att ge en helhetsbild av elevens kunskapsmassa i relation till de kunskapskrav som finns.
Fru talman! Jag nöjer mig med att yrka bifall till reservationerna 6 och 7 i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Det var så kul i förra debatten, så jag fortsätter i den här.
Min fråga till Christer Nylander och Liberalerna gäller synen på betyg, prov och i det här fallet de nationella proven. På vilket sätt menar Christer Nylander att prov och betyg, i det här fallet nationella prov, och ytterligare fråntagande av makt från lärarna till nationella prov, som egentligen bara är ett stickprov, utvecklar eleverna i den svenska skolan? På vilket sätt stimulerar det eleverna till fortsatt lärande?
Jag undrar också hur många nationella prov Liberalerna egentligen vill ha, för som vi vet tenderar Liberalerna att ganska ofta gå emot den forskning som finns kring skolfrågor när det gäller såväl betygssättning som antalet prov och huruvida man ska ha formativ eller summativ bedömning.
Hur ser egentligen Liberalernas politik ut kring antalet prov på riktigt? Hur skulle det se ut om Christer Nylander fick bestämma?
Fru talman! Kärnan i mitt budskap var egentligen att om man ska ge en bra start för de barn som kommer från hem där man inte läser så mycket, hem där man inte är jätteengagerad i skolan eller hem som är trasiga socialt måste skolan ha väldigt höga förväntningar och prioritera kunskap. Det är för just de här barnen som skolan inte ger social rörlighet, frihet och självständighet om man inte har väldigt tydligt fokus på kunskap. Det är därför Liberalerna står upp för kunskapsskolan.
Daniel Riazat vill gärna tro att Liberalerna är några elaka typer som vill sortera bort människor som inte passar in i det samhälle som vi har som vision. Men skillnaden mellan socialister, kommunister och liberaler är att vi inte har någon utopi. Vår utopi är summan av enskilda människors drömmar om framtiden. Jag vill att fler människor ska drömma om framtiden, och det är lättare att drömma om man har kunskap om vilka möjligheter som finns. Det är därför som jag har fullständigt fokus på kunskap i svensk skola. Det är därför Liberalerna driver kunskapsskolor. Det är därför liberaler i alla tider har varit engagerade i skolan.
Vi gillar när människor lyckas, och vi vill att fler människor ska lyckas. Då måste man ha fokus på kunskap i skolan men ibland också våga utvärdera hur väl det går, för om man inte utvärderar kommer de som inte har förväntningar hemifrån, press från föräldrar och krav utifrån att misslyckas och få mindre kunskaper, Daniel Riazat. Det är för mig inget vänligt samhälle. Det är ett samhälle som ökar klyftorna. Det är därför jag har fokus på kunskapsskolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Fru talman! Jag konstaterar att Liberalerna inte har någon utopi men trots allt har en utopi. Jag konstaterar också att Liberalerna vill minska klyftorna men att politiken leder till ökade klyftor.
Att drömma är väldigt viktigt, och många ungdomar fick sina drömmar krossade under den tid som Jan Björklund satt som utbildningsminister. Det ska vi vara tydliga med.
Möjligtvis företräder Liberalerna och Christer Nylander kunskapsskolan i form av bolaget Kunskapsskolan men knappast när det handlar om kunskapsskolan i form av en skola där alla elever har en likvärdig och jämlik möjlighet att ta del av undervisningen.
Jag konstaterar också att Christer Nylander använde fyra sekunder till att tala om just proven och resterande tid till att tala om annat, och jag vet varför. Det är för att forskningen är ganska tydlig när det handlar om tidiga betyg, betygshets och betygsinflation, när det handlar om för många prov och när det handlar om bedömning. Forskningen går i strid med Liberalernas linje i dessa frågor.
Nej, jag tror inte att ni är elaka. Jag tror dock att den ideologi som ni står för leder till att människor råkar illa ut. Oavsett vilka termer Christer Nylander väljer att använda sig av som retoriska knep, att nämna kommunism etcetera, är det fortfarande ett faktum att Vänsterpartiet vill arbeta för en likvärdig och jämlik skola.
Där menar jag att lösningen för att se till att man kan drömma inte är att ta ifrån lärarna ytterligare makt och ge mer och mer makt åt annat, bland annat de nationella proven. Det är det som sker när betygen på de nationella proven blir mer avgörande för slutbetygen i skolan. Det vill vi från Vänsterpartiets sida såklart motverka.
Fru talman! Jag vill inte ta ifrån lärarna makt. I själva verket är väl mitt parti det parti som har flest lärare i relation till antalet medlemmar. Det beror dels på att vi har många lärare, dels på att vi har få medlemmar. Vi kallas ibland för folkskollärarpartiet, och det är jag ganska stolt över. Det var människor som ville bygga ett annat samhälle och startade ett parti därför att de ville att fler skulle få chansen. Det är rätt att vi inte har någon utopi, som en del andra ideologier har, utan vår utopi är summan av många individuella utopier. Därför kan jag inte beskriva den.
Kärnan i det där är att jag vill att fler människor ska lyckas. Jag vill att man ska kunna förverkliga sina drömmar, och därför har vi fokus på kunskapsskola och kunskap i skolan. Därför försöker vi stärka lärarnas möjligheter att genomföra den undervisning som de är utbildade till att genomföra.
Jag ska svara på frågan. Vi gillar nationella prov. Vi gillar betyg. Vi vill ha de nationella prov som vi har i dag. Särskilt viktigt är nationella provet i årskurs 3, och det ska kopplas till att man får ökat stöd och ökad chans att lyckas senare i skolan. Om vi inte utvärderar hur mycket eleverna lär sig och hur mycket kunskap de får med sig vet vi inte vilka som kommer att lyckas. Själva kärnan i min ideologi och i min syn på svensk skola är att vi måste ha ett tydligt kunskapsfokus. Om man inte har det kommer de att drabbas hårdast vars föräldrar själva inte har lång utbildning, de vars föräldrar inte har fokus på kunskap, de vars föräldrar inte frågar hur det gick i skolan i dag och de som inte har några föräldrar alls. Det är därför jag har fokus på kunskap i skolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
(Applåder)
Fru talman! Vi diskuterar i dag de nationella proven. Kristdemokraterna har i flera år drivit frågan om att de nationella proven ska digitaliseras och att betygen i högre grad än nu ska spegla resultaten i de nationella proven. Det är dock viktigt att så här inledningsvis slå fast att det även i fortsättningen ska vara möjligt att få ett annat slutbetyg än provbetyget men att betygen i större utsträckning än nu måste överensstämma med resultaten i de nationella proven. Detta är viktigt inte minst för att motverka betygsinflationen, som är ett reellt problem i skolan.
Fru talman! Alliansen har sedan 2015 en överenskommelse med regeringen om att se över de nationella provens omfattning, effekter och syfte med målet att i ökad utsträckning gå mot digitalisering och central rättning. Genom denna proposition är vi en liten bit på väg i denna överenskommelse.
Att vi ska gå mot digitalisering av de nationella proven och att de nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättning är vi nu överens om, men Alliansen saknar tydlighet kring rättningen av de nationella proven. Fram till nu har det oftast varit den undervisande läraren själv som rättar de nationella proven. Skolinspektionen har utfört en viss central rättning av nationella prov för grundskolan och gymnasieskolan, varvid omrättningen av proven har visat att det finns stora skillnader i bedömningen av till exempel uppsatser. Skillnaderna är störst där lärarens bedömningsutrymme är stort. Skolornas egna lärare sätter ofta ett högre betyg på proven än vad omrättarna gör. Även det omvända kan förekomma, men det är inte lika vanligt. Skillnaderna finns över hela betygsskalan men är allra vanligast när det gäller de höga provbetygen.
Kristdemokraterna menar därför att det är viktigt att öka likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven, och därför bör på sikt samtliga prov rättas av nationella examinatorer.
Fru talman! Regeringen vänder sig i denna proposition emot det som riksdagen redan har bestämt. Det finns tillkännagivanden om att proven ska bli digitala och rättas av utomstående, nationella examinatorer. Argumentet som regeringen anger är att central rättning skulle undergräva tilliten till lärarkåren. Det argumentet håller inte. Huvudsyftet med proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning, och då är det bara en fördel att det är en lärare som inte har någon som helst koppling till eleven i fråga som bedömer proven. I propositionen föreslås att någon annan än den undervisande läraren ska rätta proven, men detta är inte tillräckligt långtgående, anser vi.
Vi som har erfarenhet av genomförandet av nationella prov vet hur mycket tid som går åt till både genomförande och rättning och hur det kan komma att styra undervisningen, speciellt i årskurs 9. I propositionen framförs argumentet att central rättning skulle spä på lärarbristen. Det är precis tvärtom. När nationella prov ska rättas tar det så mycket tid i anspråk att många skolor sätter in obehöriga vikarier i veckor för att lärare ska kunna sitta avskilt eller i arbetslag för att rätta proven. Det förekommer också att eleverna får ledigt eller hemarbete i stället för undervisning för att lärare ska hinna rätta de omfattande proven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Om nationella, externa examinatorer rättar proven frigörs i stället mycket tid för högkvalitativ undervisning. Vi i Alliansen står därför fast vid att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en prövoverksamhet med centralt rättade prov som rättas av nationella examinatorer. Om försöksverksamheten faller väl ut bör detta införas i samtliga skolor.
Fru talman! I vår följdmotion från Alliansen tar vi upp behovet av att utveckla de nationella proven. Provens innehåll och roll ska utvecklas för att kunna ge en bättre och mer rättvisande helhetsbild av elevens samlade kunskaper.
Det är också viktigt att med alla medel stävja det fusk som blivit allt vanligare i genomförandet av proven. Skolverket ska känna att de har det mandat som behövs för att göra det omöjligt att fuska. Vidare, som flera har varit inne på, kan elever med olika funktionsnedsättningar få särskilt stöd vid de nationella proven. Vi vill därför att Skolverket får uppdraget att följa upp att elever som behöver får de hjälpmedel som de har rätt till för att kunna genomföra proven.
Med det yrkar jag bifall till reservationerna 6 och 7.
(Applåder)
Fru talman! Vi debatterar i dag betänkande UbU5, Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala. Det är ett betänkande som föreslår att nationella prov särskilt ska beaktas vid betygsättning. Det finns också förslag om att nationella prov ska bedömas av någon annan än den undervisande läraren, att sådana elevlösningar bör vara avidentifierade, att de nationella proven och de nationella bedömningsstöden bör digitaliseras och att uppsatser och andra uppgifter som prövar skriftlig framställning bör få genomföras på dator.
Det här är förslag, fru talman, som har diskuterats under en längre tid och som med ett bifall i kammaren i dag kommer att kunna träda i kraft den 29 juni 2018.
Fru talman! Eftersom statsrådet Anna Ekström deltar i debatten kommer jag att fatta mig relativt kort. Jag vill ändå ta tillfället i akt och reflektera över de invändningar som framförts om att provtillfället kommer att bli för avgörande och att dagsformen kommer att styra betyget snarare än lärarens förmåga till en helhetsbedömning.
Det är inte avsikten. Så ska förslaget inte tolkas. Men betygsinflationen måste stävjas. Lärarna behöver känna stöd gentemot de krafter som trycker på för höjda betyg, och Skolinspektionen behöver tydligare uppdrag att kunna gå in och granska och vidta åtgärder vid återkommande och signifikanta avvikelser.
Det finns sannolikt ett flertal skäl till att betygsinflationen finns och att den inte avtar utan tvärtom både består och kanske ökar. Att locka många elever till sin skola har blivit viktigt. Det påverkar omedelbart intäkterna genom skolpengen som eleven har med sig. Höga betyg lockar fler elever än motsatsen. För att få elever att stanna kan lärare utsättas för omfattande påtryckningar från såväl elev som lärare och rektor. Det är något som har uppmärksammats vid ett flertal tillfällen. Dessutom är det belagt att lärare har en tendens att bedöma sina egna elever mer positivt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Oavsett anledningen till betygsinflationen måste vi få till stånd en förändring. Jag vill gärna tillägga att betyg i grund och botten inte är att betrakta som höjden av rättvisa. Någonstans ska gränsen dras oavsett om det är 1-5, om det är G, VG eller MVG eller om det är A-F. Men betygssättningen måste ske så rättvist och vara så relevant som det bara är möjligt.
Fru talman! De nationella proven är bedömningar av elevens måluppfyllelse i relation till de kunskapsmål som finns för årskurs 3, 6 och 9 för att man på så sätt ska säkra likvärdigheten i betygsättningen. Det är den grundläggande principen för utformningen och användandet av de nationella proven. Men det är en princip som jag noterar att Moderaterna och Sverigedemokraterna inte bara ifrågasätter utan tydligen har övergett.
Att bedöma hur elever ligger till under pågående läsår, vad som kan stimuleras extra och vad som brister hos olika elever i olika ämnen är själva kärnan i lärarens profession. Att känna till kunskapsmålen, att känna sina elever och att förmå dem att utvecklas maximalt är lärarens dagliga och långsiktiga arbetsuppgift.
Fru talman! Att någon annan ska rätta de nationella proven är välkommet. På en del håll sker detta redan i dag. I min hemkommun Kalmar har kommunens lärare under en längre tid givits möjlighet att söka till att få ingå i en liten grupp som centralt rättar kommunens samtliga nationella prov. De lärare som rättar proven får vikarie till sin ordinarie undervisning och ges möjlighet att under en begränsad tid utvecklas med andra arbetsuppgifter. De ser mönster och kan dra slutsatser. Framför allt rättas proven likvärdigt. Jag tycker att det är ett klokt och ansvarsfullt sätt från huvudmannen att ta vara på lärarens kompetens och att se till elevens rätt till objektiv bedömning.
Jag ställer mig dock lite frågande till att proven skulle skickas iväg nationellt och att myndigheten skulle anställa lärare nationellt för att rätta Sveriges alla nationella prov. Med den kunskap jag har och med det perspektiv jag också tycker att jag har känns det som dåligt resursutnyttjande och administrativt krångligt. De nationella så kallade examinatorerna, som det har talats om här i talarstolen, ska väl dessutom vara behöriga lärare. Då blir det sannolikt ett tapp på den kompetensen i ordinarie skola, om inte långsiktigt så i alla fall tillfälligt.
Digitaliseringen är bara att välkomna, med respekt för att likvärdighet över landet och säkerheten i provsituationen måste garanteras.
Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i UbU5 i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
Fru talman! Jag vill tacka för många fina inlägg i den här debatten om propositionen.
Den proposition som vi nu diskuterar innehåller ett förslag på en lagändring om att resultaten på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygsättningen. Men vi talar också om ett antal förordningsändringar och uppdrag. De innebär bland annat att de nationella proven ska digitaliseras, att någon annan än den undervisande läraren ska bedöma elevlösningar av proven och inte minst att proven ska vara anonymiserade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Låt oss börja med digitaliseringen. Det är egentligen en jättestor fråga. Äntligen digitaliserar vi de nationella proven. Det är ett stort och viktigt steg. Man skulle kunna vara högstämd och säga att det är ett steg in i framtiden. Men egentligen handlar det om ett steg in i nutiden för den svenska skolan.
Digitaliseringen kan innebära att lärarnas arbetsbörda minskar. Den kan innebära en effektivisering av arbetet i skolan. Jag känner ingen som helst sentimentalitet när jag tänker på att lärare ska slippa sitta och tyda kråkfötter och olika handstilar.
Den framtid, den arbetsmarknad, de vidare studier och det samhälle som eleverna ska komma ut till är en digitaliserad värld. Därför är det viktigaste när vi nu digitaliserar de nationella proven att eleverna får göra sitt bästa på de nationella proven. De får använda de verktyg och metoder som de brukar använda, som de använder när de pluggar och som de kommer att använda som vuxna, när de kommer ut från dagens skola. Det är dags för skolan att komma i kapp det övriga samhällslivet.
Ambitionen och målen är tydliga. Men precis som har framförts i debatten, inte minst av Daniel Riazat, är det ingen liten eller enkel sak att digitalisera de nationella proven. Föreställ er bara den mängd olika it-lösningar som finns på våra många och olika skolor. Föreställ er bara den olika mängden år som de här it-lösningarna har på nacken. Tänk också på hur otroligt viktigt det kommer att vara att it-systemen fungerar klanderfritt när de nationella proven ska skrivas. Alla vi som har funnits på arbetsplatser där it används vet att it-systemen inte alltid fungerar precis som de ska.
Det här kommer alltså att bli en stor och svår uppgift, för våra många skolor och för Skolverket. Men det är också en viktig uppgift. Syftet med de nationella proven är till syvende och sist att eleverna ska visa vad de kan. Och det gör eleverna bäst i en digitaliserad miljö.
I propositionen finns det också förslag på ett antal viktiga förändringar för ökad rättvisa och likvärdighet. Jag tänker på den statistik som vi som är intresserade av frågan om nationella prov tog del av i slutet av oktober. Det handlar om relationen mellan nationella prov och kursbetyg. Jag intresserade mig förstås särskilt för den statistik som gällde prov gjorda i gymnasieskolan.
Jag blir både bekymrad och rent av förfärad men tyvärr inte förvånad när jag tar del av den statistiken. Som vi alla vet finns det en avvikelse mellan provresultaten på de nationella proven och de kursbetyg som sedan sätts. Den avvikelsen finns över hela linjen. Men när det gäller fristående skolor är den ännu större än avvikelsen för kommunala skolor. Då vet vi alla, vilket också har påpekats i debatten, att det dessutom finns en liten skillnad i fråga om att de fristående skolorna rättar de nationella proven lite mer generöst.
Att en elevs betyg inte motsvarar elevens kunskaper behöver inte vara en följd av att det finns en skillnad mellan resultaten på nationella prov och kursbetyg. I dag har vi nämligen inget regelverk som säger att det ska finnas ett samband däremellan. Men vi kan alla vara överens om att det inte är bra när elevers betyg inte motsvarar kunskaperna som eleverna har med sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Vi ska ha ordning och reda i vår skola. Och den ordningen och redan är beroende av att det finns en grundmurad tillit till att betyg och kunskap hänger ihop. De många rapporter och vittnesmål som har kommit från lärare, elever och andra, inte minst den statistik som finns, visar klart och tydligt att vi behöver staga upp, kontrollera och motverka så att betygsinflationen inte får ett grepp i svensk skola. Det ska vara rättvist, och det ska vara likvärdigt - för elevernas skull men också för att skolan ska fungera effektivt.
Elevernas betyg är viktiga för vem som kommer in på utbildningarna på universitetet. Då krävs det tillit till systemet, att alla känner förtroende för och tillit till att betygen sätts på rätt sätt. Därför är de förslag på förändringar som ligger på riksdagens bord i propositionen om nationella prov, som vi nu diskuterar, viktiga och kommer att ha stor betydelse.
Vi föreslår att resultaten på de nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättningen. Jag är förstås väldigt glad över att det förslaget har fått ett sådant starkt stöd här i riksdagen. Som flera ledamöter, inte minst Lena Hallengren, har påpekat ska man vara noga med att formuleringen "särskilt beaktas" inte innebär att provet ska styra betyget helt. Vi föreslår inte examensprov i den svenska skolan. Men formuleringen klargör att provresultatet och innehållet i elevernas svar på proven även fortsättningsvis ska utgöra ett stöd vid betygsättningen.
Enligt läroplanerna för de skolformer det handlar om ska läraren vid betygsättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven. Och läraren ska göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
Jag är övertygad om att de allra flesta lärare i Sverige redan i dag gör en allsidig bedömning av allt eleven kan och tar hänsyn till resultatet och hur eleven har presterat på nationella prov. För alla de lärarna betyder det här lagförslaget att de kan fortsätta sitt goda arbete.
Men för de lärare som har låtit resultaten på nationella prov styra betygen helt, och för de lärare som till äventyrs helt har bortsett från resultaten på de nationella proven betyder den här lagändringen en förändring, ett förtydligande.
För de många lärare som upplever en stark och obehaglig press att sätta högre betyg än vad de tycker att elevernas kunskaper motsvarar kommer mitt och vårt förslag att ge lite råg i ryggen att stå emot denna press och de marknadskrafter som präglar den svenska skolan.
Med den nya skrivningen i skollagen kan Skolinspektionen dessutom, som flera har påpekat, få lite större möjligheter att granska de skolor där avvikelserna mellan provresultat och betyg är särskilt stora.
Fru talman! Det har kommit förslag i ett antal motioner som handlar om behovet av vad man kallar central rättning och fristående examinatorer. Jag är förstås glad över att det är fler än jag som ser vilka problem ett alltför marknadsstyrt skolsystem, med ett starkt inflationstryck, har lett fram till i form av betygsinflation och brister i likvärdigheten.
Det finns en betygsöverenskommelse mellan regeringen och Alliansen. Vi tillsatte den utredning som ligger till grund för propositionen. Denna utredning, som var mycket noggrann och hade tillgång till den allra främsta expertisen, avrådde från all form av så kallad central rättning, det vill säga av andra än lärare. Den förespråkade i stället det som också finns med i propositionen: extern bedömning, där en elevlösning bedöms eller rättas av någon annan än den lärare som undervisar eleven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Jag må vara traditionell och lite tråkig och trist, men min bestämda uppfattning - som ligger i linje med god svensk förvaltningspolitisk tradition - är att politiken ska ge visionerna och riktningen och att förslagen ska beredas och prövas i en rejäl statlig utredning.
Här har vi haft förmånen att få resultatet från en stor statlig utredning, som klart och tydligt visar att det förslag som regeringen lägger på bordet är det förslag som bäst står i överensstämmelse med hur vi ska nå detta mål.
När utredningen avråder från att införa central rättning går vi i stället fram med extern bedömning. Min och regeringens bedömning är att detta verkligen är att föredra.
Jag antar att en hel del repliker är begärda, så jag tror att jag väntar till replikskiftena med den väldigt detaljerade och kloka ytterligare argumentation som jag har framför mig om varför det är klokt att gå den väg som vi vill gå med extern rättning eller rättning av någon annan än den undervisande läraren. Vi ska ju ha lite roligt där också!
Jag vill avsluta med att tacka så mycket för en väldigt intressant diskussion. Jag vill också tacka för att jag får förmånen att vara med och diskutera den proposition som jag nu har jobbat med under ett helt år och som jag känner väldigt starkt för.
(Applåder)
Fru talman! Jag vill återigen tacka statsrådet för att hon är på plats i kammaren i dag.
Jag är själv lite förvånad över hur mycket av det som statsrådet sa här som jag håller med om. Det är jag såklart väldigt glad över - jag tycker inte att dessa frågor egentligen ska vara sådana där vi har särskilt olika uppfattningar.
Jag tror att det är viktigt för svensk skola, för lärarna, för våra huvudmän och för eleverna att vi har regler och ramar som inte förändras alltför mycket över tid. Det är viktigt att spelreglerna är tydliga och står fast.
När man exempelvis ändrar betydelsen av något - om vi ser till formuleringen "särskilt beakta", som har diskuterats ganska länge och mycket inför detta beslut - tror jag att det är extra viktigt att vi är överens.
Jag vill egentligen bara göra ett medskick. Vi kommer naturligtvis att från moderat håll och från Alliansen följa upp hur skolorna informeras av Skolverket i denna fråga, så att det implementeras likvärdigt och på det sätt som är tänkt.
Det var det ena som jag vill skicka med. Jag vill också kort säga att vi när vi talar om externa examinationer inte menar att det behöver vara några andra än lärare som utför dessa. Lena Hallengren sa att det hela kan skötas på huvudmannanivå i 290 kommuner, utfört av lärare som gör det tillsammans i grupp. Det skulle dock kunna göras på samma sätt men på en nationell plats och fortfarande av lärare. Det behöver inte vara personer som gör enbart detta på heltid, utan det kan vara personer som också undervisar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Jag har också en fråga: Hur ser statsrådet på att flytta de nationella proven från nian till åttan?
Fru talman! När det gäller uttrycket "särskilt beakta" har jag noterat att det från borgerligt håll i flera fall har förts fram att riksdagen eller regeringen borde ta initiativ till att Skolverket genomför någon form av informationsinsats.
Skolverket är en myndighet som har ett självständigt uppdrag att se till att det finns goda och bra utvecklingsmöjligheter för svensk skola. Jag är övertygad om att Skolverket även utan olika former av uppdrag kommer att kunna fullgöra den fullkomligt naturliga och självklara del som det innebär att informera landets lärare om hur styrdokument, lagar och liknande ska kunna beaktas i undervisningen.
Ida Drougge tar också upp olika möjligheter att anordna någon form av extern rättning. Jag tycker spontant att det låter som att den beskrivning som Ida Drougge ger ligger mycket väl i linje med hur man kan arbeta i denna propositions och detta lagförslags anda och mening, även om det förstås är upp till huvudmännen att göra sin tolkning av lagen.
Det jag vänder mig emot när vi diskuterar central rättning är den tro som verkar finnas att det finns en kader - en grupp - av välutbildade, kunniga och erfarna lärare. Det måste handla om detta om de undervisande och betygsättande lärarna ska kunna känna förtroende för och tillit till de elevlösningar, rättningar och resultat som de får.
Jag ser inte att denna grupp finns. I dag har vi ett system där Skolinspektionen anlitar lärare för att göra omrättningar av nationella prov. Skolinspektionen kan göra detta på jullov eller påsklov - på tider då det finns lärare som kanske har tid över - men att hitta denna grupp lärare i betygsättningstider och i tider då nationella prov genomförs ser jag som helt ogörligt.
Fru talman! Jag tror att vi alla kan konstatera att lärarna varken blir fler eller färre beroende på vem som ansvarar för och håller i rättningen. Om det däremot är så att inte lika många lärare behöver rätta de nationella proven skulle jag säga att detta i större utsträckning avlastar övriga lärare.
Jag skulle vilja ge statsrådet lite mer tid att svara på den fråga som jag inte riktigt hann formulera mot slutet av mitt förra inlägg, om att flytta de nationella proven från årskurs 9 till årskurs 8. Syftet är att ge dem en funktion som gör att eleverna i större utsträckning kan använda resultaten till att hitta sina brister. Eleverna skulle då också ha ett år på sig att fylla de kunskapsluckor som eventuellt finns.
Fru talman! När det gäller frågan om central rättning är det så att Skolinspektionen, som i dag har ansvaret för att arbeta enligt ett uppdrag med att omrätta prov, lägger ned ett oerhört arbete och engagerar en stor grupp lärare för att genomföra omrättningen.
Översatt till övriga nationella prov skulle det innebära en dramatiskt annorlunda styrning av den svenska skolan. Framför allt skulle det medföra stora svårigheter under just betygsättningstider - i april, maj och juni, när många nationella prov skrivs och det är bråttom att få resultaten från de nationella proven för att kunna påverka betygsättningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Jag ser det som mycket svårhanterligt att säkerställa en central funktion som skulle kunna rätta, som man säger, de nationella proven.
Frågan om att flytta de nationella proven från årskurs 9 till årskurs 8 visar hur stora krav vi ofta ställer på dessa prov. Vi vill så gärna att de nationella proven både ska kunna vara betygsstödjande och ge god information om vilka kunskapsluckor som finns, så att de ska kunna påverka undervisningen. Av olika inlagor framgår också att vi vill att de ska kunna ge en bild av kunskapsutvecklingen över tid i svensk skola.
Den internationella forskning som redovisas i den utredning som ligger till grund för propositionen visar klart och tydligt att det inte går att förena hur många krav som helst i ett nationellt prov. Här sätter regeringen ned foten och säger att de nationella proven ska vara betygsstödjande. Då är det lämpligt att de ligger mot slutet och så nära betygsättningen som möjligt.
Det är en annan sak att vi ska använda många, bra utvecklingsmetoder i svensk skola för att följa elevernas kunskapsutveckling. Där kan till exempel betygsstödjande material från Skolverket och från andra instanser fylla en väl så god funktion som ett klassiskt nationellt prov när det gäller att ge god information om elevens kunskapsutveckling.
Fru talman! Jag ska försöka formulera mig kort. Jag vet att det finns andra som står på tur och vill tala.
Jag har lyssnat in vad statsrådet har sagt, och jag vet att statsrådet besitter en stor kunskap i frågan. Det är säkert en fråga som statsrådet har drivit länge. Om jag lite kort kliver ur frågan som politiker och blir lärare i stället säger jag: Tack! Äntligen går vi mot digitala nationella prov.
Jag hoppas att man inte glömmer bort möjligheten att i digitala nationella prov skapa självrättande delar. Det hoppas jag verkligen tas med. Det är en del som skulle underlätta stort.
Min fråga handlar framför allt om ankaruppgifterna. För att digitala nationella prov ska bli jämförbara över tid och inom varandra är ankaruppgifter viktiga. Men jag ser att man från regeringens håll har valt att inte ta med dem. Kan statsrådet utveckla den frågan?
Fru talman! Vi har en tendens att lägga lite väl många krav på ett och samma prov. Frågan om huruvida ett prov kan ge möjlighet att följa kunskapsutvecklingen över tid på till och med nationell nivå är lite större än att den får plats i dagens nationella prov. Ibland känns det som att ett nationellt prov är svaret på jungfruns bön; det ska lösa precis allt.
Jag är övertygad om, och propositionen bygger på övertygelsen, att den viktigaste funktionen vi har för de nationella proven är att stödja lärarnas betygsättning. Med den insikten följer också att regeringen ger Skolverket i uppdrag att ändra på förutsättningarna när de nationella proven sätts ihop så att de bättre ska stödja en betygsättning jämfört med dagens system.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Betyder det att det är alldeles omöjligt att hitta vägar att låta de nationella proven också följa kunskapsutvecklingen? Svårt är det, men inte alldeles omöjligt. Redan i dag finns ankaruppgifter i de nationella proven. I liggande uppdrag till Skolverket finns inlagt att ankaruppgifter ska användas för att öka kvaliteten och stabiliteten i proven.
Men att helt förlita sig på ett enda format av nationella prov för att samtidigt ge stöd för betygsättningen, god information om elevernas formativa utveckling och god information om kunskapsutvecklingen över tid har hittills inget land lyckats med. Regeringen väljer i propositionen att tydligt sätta ned foten i fråga om att huvudsyftet med nationella prov ska vara att stödja lärarnas betygsättning för att motverka betygsinflation och för att säkerställa att lärarna har råg i ryggen när de sätter rätt betyg.
Fru talman! Jag känner inte riktigt att jag fick svar på frågan om ankaruppgifter, men jag förstår att den är lite för stor för att tas med i propositionen. Det är sammanfattningen av svaret.
Min andra fråga handlar om jungfruns bön från oss lärare. Kan vi få långsiktighet i det svenska skolsystemet, och kan vi se till att svenska politiker slutar rycka i våra skolsystem hela tiden? Jag tog upp frågan i mitt anförande, och jag riktade mig till statsrådet flera gånger och frågade om det går att vända på ordningen. Uppenbarligen har det varit så att när vi politiker har suttit i samma rum under lång tid och diskuterat en fråga har vi landat i bra konsensus. Jag nämnde Skolkommissionen och Gymnasieutredningen.
Är det en ordning som statsrådet kan tänka sig att rekommendera också i fortsättningen? Det är några månader kvar till nästa val. Om vi kan börja diskutera frågan före valet kanske vi kan komma till konsensus direkt efter valet när valresultatet kommer. Om skolan i Sverige någonsin ska få lugn och ro krävs långsiktighet.
Är statsrådet beredd att tänka sig tanken att vända ordningen, att redan på SOU-nivå inkludera oss politiker så att vi kan få säga vår sak tidigt? Det har varit ett gott utfall när det har gjorts.
Fru talman! Stefan Jakobsson gjorde en felaktig sammanfattning av vad jag sa om ankaruppgifterna. Det är en fråga som är hanterad i och med att regeringen har gett Skolverket i uppdrag att arbeta vidare med att säkra långsiktigheten och kvaliteten i de nationella proven. Där ingår ankaruppgifter.
Med förlov sagt: Frågan om på vilken nivå det ska finnas ankaruppgifter är nog en fråga som lämpar sig bättre för Skolverkets forskargrupper än för politiska debatter i Sveriges riksdag.
Stefan Jakobsson har vidare en vana att göra sig till talesman för lärare och presentera sig själv som lärare, inte som politiker, samtidigt som Stefan Jakobsson själv i stor utsträckning kommer med detaljerade politiska förslag som sällan är förankrade i lärarkåren utan snarare handlar om att på vanligt sätt anklaga politiker för splittring.
Jag är den första att önska en samsyn om den svenska skolan. Jag är den första att önska långsiktiga förutsättningar. Om vi ska lyfta kunskapsresultaten i Sverige, stärka likvärdigheten och ha ett effektivt resursutnyttjande i den svenska skolan är jag övertygad om att vi måste samverka. Den ryckighet som har präglat den svenska skolpolitiken har måhända varit bra för en del politiska karriärprojekt men har inte varit bra för svensk skola, svenska lärare eller svenska elever.
Så länge jag får vara med och ha mitt ord med i leken kommer jag att verka för ett gott samarbete över blockgränsen i skolfrågorna, helt enkelt av det skälet att svenska elever förtjänar en skola som inte rycks sönder med ständigt nya politiska initiativ. Svenska lärare förtjänar arbetsro, inte ro att ta det lugnt utan ro att arbeta med det som är viktigast, nämligen undervisningen.
Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 100 | 0 | 0 | 13 |
| M | 73 | 0 | 0 | 10 |
| SD | 39 | 0 | 0 | 7 |
| MP | 21 | 0 | 0 | 4 |
| C | 17 | 0 | 0 | 5 |
| V | 0 | 19 | 0 | 2 |
| L | 15 | 0 | 0 | 4 |
| KD | 16 | 0 | 0 | 0 |
| - | 2 | 0 | 1 | 1 |
| Totalt | 283 | 19 | 1 | 46 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 100 | 0 | 0 | 13 |
| M | 0 | 0 | 73 | 10 |
| SD | 0 | 39 | 0 | 7 |
| MP | 21 | 0 | 0 | 4 |
| C | 0 | 0 | 17 | 5 |
| V | 0 | 0 | 19 | 2 |
| L | 15 | 0 | 0 | 4 |
| KD | 15 | 0 | 1 | 0 |
| - | 1 | 2 | 0 | 1 |
| Totalt | 152 | 41 | 110 | 46 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 100 | 0 | 0 | 13 |
| M | 0 | 73 | 0 | 10 |
| SD | 39 | 0 | 0 | 7 |
| MP | 21 | 0 | 0 | 4 |
| C | 0 | 17 | 0 | 5 |
| V | 19 | 0 | 0 | 2 |
| L | 0 | 15 | 0 | 4 |
| KD | 0 | 16 | 0 | 0 |
| - | 2 | 0 | 1 | 1 |
| Totalt | 181 | 121 | 1 | 46 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 100 | 0 | 0 | 13 |
| M | 0 | 72 | 0 | 11 |
| SD | 0 | 0 | 39 | 7 |
| MP | 21 | 0 | 0 | 4 |
| C | 0 | 17 | 0 | 5 |
| V | 19 | 0 | 0 | 2 |
| L | 0 | 15 | 0 | 4 |
| KD | 0 | 16 | 0 | 0 |
| - | 0 | 0 | 3 | 1 |
| Totalt | 140 | 120 | 42 | 47 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
