Luftfartsfrågor

Anf. 29 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Jag står bakom utskottets förslag i betänkandet och yrkar avslag på alla reservationer.

Fru talman! Dagens värld är global. Människor flyttar, familjer sprids över kontinenter och varor och tjänster färdas över hela jordklotet. För att detta ska fungera krävs effektiva transporter över långa avstånd, och då är flyget oumbärligt, både i dag och i framtiden. För ett exportberoende land som Sverige som ligger långt från många av världens stora marknader är flyget särskilt viktigt. Om vi vill behålla och stärka vår konkurrenskraft måste vi ha goda förutsättningar att delta i den globala ekonomin.

Även inom landets gränser är flyget avgörande, för Sverige är ett avlångt land med en glest spridd befolkning. Flyget möjliggör regional tillgänglighet, utveckling och sammanhållning till en förhållandevis låg samhällsekonomisk kostnad. Det utgör en viktig del av kollektivtrafiken och skapar förutsättningar för människor att leva, bo och arbeta i hela landet.

Fru talman! Låt oss börja debatten med att blicka tillbaka på nedmonteringen av flyget. Under 2014–2022 fördes en politik av de rödgröna regeringarna där flyget systematiskt motarbetades. Begreppet flygskam normaliserades, flygskatten infördes, investeringar uteblev och viktiga flygplatser ifrågasattes eller lades ned. Detta skedde alltså i ett land som redan har sämre geografiska förutsättningar än många andra europeiska länder. Konsekvenserna lät inte vänta på sig.

Sedan kom pandemin och slog undan benen för hela flygbranschen. Efterfrågan kollapsade, linjer lades ned och ekonomin för både flygbolag och flygplatser försämrades dramatiskt.

Det är allvarligt att återhämtningen i Sverige har varit mycket svagare än i jämförbara länder. I dag ser vi att Sverige har tappat en mycket stor del av sin internationella tillgänglighet, och inrikesflyget ligger långt under nivåerna före pandemin. Totalt handlar det om miljontals uteblivna resenärer och miljardbelopp i förlorade intäkter. Ackumulerat har tiotals miljarder kronor försvunnit ur flygets finansiering.

Fru talman! Man kan inte gå vidare utan att fråga oppositionen: Grattis! Ni ville slå sönder vår flygindustri och flygplatsinfrastruktur med flygskam och flygskatt, och ni lyckades med det. Är ni nöjda nu?

Fru talman! Nuvarande regering har tillsammans med Sverigedemokraterna lagt om kursen för flyget. Vi har gått från att straffa flyget till att stärka det. Den kanske viktigaste reformen är att flygskatten avskaffades den 1 juli 2025. Det har gjort Sverige mer attraktivt och förbättrat tillgängligheten i hela landet.

Vi har också ökat det statliga driftstödet till regionala flygplatser kraftigt, från drygt 100 miljoner kronor till över 500 miljoner kronor per år. Det innebär att staten nu kan täcka upp till 75 procent av underskotten.

Stödet till beredskapsflygplatser har samtidigt förstärkts. Detta är avgörande inte bara för civilt flyg utan också för totalförsvaret, ambulansflyg och krisberedskap.

Regeringen har dessutom gett uppdrag om att utreda fler beredskapsflygplatser, tillfört över en miljard kronor till säkerhetskontroller, eller så kallad GAS,

påbörjat en översyn av statens roll i flygplatsinfrastrukturen och stärkt arbetet med hållbara flygbränslen, där produktion nu sker i Sverige.

Vi ser också satsningar på framtiden: elflyg, hållbara drivmedel och bättre kopplingar mellan flyg och järnväg.

Men, fru talman, låt oss vara ärliga. Trots dessa satsningar är läget fortfarande allvarligt. Inrikesflyget har inte återhämtat sig, flygplatser går på knäna och Sverige har tappat mer tillgänglighet än något annat land i EU. Samtidigt pressas branschen av nya faktorer, som kraftigt ökade bränslepriser till följd av kriget i Mellanöstern, geopolitisk oro, svag krona och risk för kraftigt ökade kostnader i och med nya EU-regelverk. Det finns en uppenbar risk för en negativ spiral där minskad efterfrågan leder till färre linjer, sämre tillgänglighet och ännu svagare ekonomi.

Fru talman! Oavsett valresultat måste Sverige ta ett samlat grepp om flygets framtid. Det handlar om att säkerställa ett konkurrenskraftigt och hållbart flyg. Flyget måste användas, för utan efterfrågan försvinner linjerna. Kostnaderna måste vara rimliga; Sverige kan inte ha högre avgifter än våra konkurrentländer.

Hållbarhetsarbetet måste vara effektivt. Flyget ska ställa om, men genom teknik och hållbara bränslen, inte genom att begränsa resandet där det behövs. Vi måste skala upp produktionen av hållbara flygbränslen och ny teknik. Här finns en möjlighet för Sverige att ligga i framkant.

Vi måste också säkra kompetensförsörjningen. Utan piloter, flygtekniker och flygledare stannar flyget. Vi måste även vårda infrastrukturen. Flygplatser är inte bara kommersiella anläggningar; de är en del av vårt transportsystem, vår sjukvård och vårt totalförsvar.

Fru talman! En särskilt viktig fråga är statens ansvar för flyget och Sveriges flygplatsinfrastruktur. I dag saknas ett tydligt helhetsgrepp, och ingen aktör har fullt systemansvar för flyget. Detta behöver förändras. Vi måste också vara försiktiga med nya kostnadsdrivande beslut. I rådande läge är det sista flyget behöver ännu fler pålagor.

Fru talman! Jag representerar Västsverige och vill därmed särskilt lyfta vikten av Göteborg Landvetter Airport. Landvetter är en avgörande hubb för Västsverige, en region som står för en mycket stor del av Sveriges industriella produktion, export och innovation.

När tillgängligheten till och från Landvetter försämras påverkar det inte bara resenärer utan också investeringar, företagsetableringar och jobb. Rapporter visar att tappet i internationella direktlinjer och försämrad tillgänglighet riskerar att hämma tillväxten i hela regionen. Detta är inte ett regionalt problem; det är ett nationellt problem, enligt min uppfattning.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag återigen betona att flyget inte bara är ett transportslag. Det är en grundläggande del av Sveriges infrastruktur, konkurrenskraft och beredskap. När kostnaderna nu ökar och osäkerheten i omvärlden tilltar måste politiken vara ansvarsfull.

Jag har två tydliga medskick till den kommande regeringen efter valet 2026.

För det första: Flygskatten bör aldrig återinföras.

För det andra: Resepolicyer ska vara färdmedelsneutrala både i offentliga och i privata verksamheter.

Detta är avgörande för att säkerställa att Sverige även i framtiden är ett land som hänger ihop och som är öppet mot världen.

(Applåder)

Ulrika Heie (C)

Anf. 30 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Jag yrkar för Centerpartiets räkning bifall till reservation 2.

Sverige är ett land präglat av mycket stora avstånd. Vi vet alla att Sverige är avlångt; vi vet hur Sveriges karta ser ut. Vi vet också var befolkningen finns, och vi vet att vi är oerhört beroende av goda transporter, oavsett transportslag.

I dag ska vi debattera flygets utveckling i Sverige. Det är extremt viktigt att hela Sverige hänger ihop, från Kiruna i norr till Malmö i söder, och att det finns goda kommunikationer. Transportlederna binder samman människor och företag och ger oss alla ökade möjligheter. Flyget är en central del i detta, som vi kan kalla för blodomlopp, trafiksystem eller något annat som beskriver att de olika trafikslagen verkligen hänger ihop.

För Centerpartiets del är det otroligt viktigt och självklart att flyget över hela Sveriges yta ska både finnas och utvecklas. Det handlar om att kunna ta flyget för att göra jobbet, för att nå sin utbildning eller, i värsta fall, för att snabbt få tillgång till specialiserad vård.

Här är det viktigt att vi som politiker inte jagar flyget men däremot jagar utsläppen. Det är inte transporterna i sig som är problemet, utan det är de fossila utsläppen. Den tidigare talaren sa alldeles nyss i debatten att vi måste skala upp tillverkningen av biodrivmedel och nya bränslen till flyget, men samtidigt var detta inte ett medskick till kommande regering. I den oljekris vi ser just nu är det otroligt viktigt att vidta snabba åtgärder men att också lägga full kraft på att skapa möjligheter för nya drivmedel för flyget.

Bland de första studiebesök det nya trafikutskottet år 2022 gjorde var hos mindre företag som jobbade med spännande utvecklingsarbete när det gäller flyget, inte minst när det gäller drönare, vertikalstartande farkoster och så vidare. Det fanns en stor optimism som handlade om att utvecklingen då bara hade börjat och därefter skulle rulla på.

Det är därför bekymmersamt att få den signal vi fick till trafikutskottet i förra veckan om att utvecklingen inte alls går så snabbt och så bra som man hoppades för några år sedan.

Det är extremt viktigt att flyget inte behöver lida skada under den tid vi ställer om till ett hållbart flyg, och vi måste därför skapa förutsättningar för flyget självt att vara med och göra omställningen.

Här blir det bekymmersamt, inte minst för de regionala flygplatserna. Svängningarna i ekonomin är kännbara, och de får bara för ett år i taget reda på hur stort stödet blir. De har därför inte möjlighet att bygga upp en hållbar struktur och själva ha rådighet över vilka investeringar de ska göra, utan de är totalt beroende av ganska kortvariga stöd från nuvarande regering för satsningar av olika slag.

Regeringen satsar miljoner, när man skulle behöva satsa miljarder. Det gör extremt stor skillnad, liksom det gör extremt stor skillnad när regeringen inte på riktigt satsar på utveckling utan bara lite kosmetiskt råddar i detaljerna.

Det behövs en långsiktighet för hela Sverige. Någon gång vart tredje år får ett antal av våra mindre flygplatser reda på att man nog inte kan fortsätta att flyga från Hagfors, från Torsby eller från Kramfors. För inte så många år sedan hade man hotet över sig, men sedan löste man det. Regeringens budgetarbete sker på något sätt i det offentliga, och man säger: Utan ökade anslag när det gäller den upphandlade trafiken får vi inte heller möjlighet att driva alla linjer.

För näringslivet och för människorna i norra Värmland eller i mellersta Sverige, där vi vet att det finns många flaskhalsar kopplade till infrastrukturen, är det extremt allvarligt att regeringen inte kan ge mer långsiktiga förutsättningar för alla transportslags möjligheter till både utveckling och omställning.

Från Centerpartiets sida anser vi att det är extremt viktigt att vi driver på för en kraftfull grön omställning och att vi blir betydligt bättre på att upphandla biodrivmedel också till flyget.

Nu säger ministern att myndigheterna kan upphandla bränsle. Regeringen har gett 60 myndigheter i uppdrag att se över sitt resande – hur man reser, vad det kostar och så vidare. Vad kostar det att övernatta om man inte flyger? Vad kostar det att åka tåg? Det viktiga är att man är tydlig och skapar förutsättningar både för produktion av bränslet och för att det sedan utvecklas och används.

Centerpartiet vill se att inrikesflyget blir fossilfritt redan till 2030 och att allt flyg som startar på svenska flygplatser ska vara fossilfritt senast 2040. Det behövs krafttag för att de målen ska nås, men det går fortfarande att nå dem.

Fru talman! Om man ska blicka framåt och leda utvecklingen är innovation nyckeln till framtidens resande. Vi har en fantastisk industri i Sverige. Jag såg att en av ministrarna i regeringen flög JAS-plan häromdagen, vilket säkert var väldigt häftigt. Vi har också sett hur flyget har utvecklats när det gäller dessa delar.

Västsverige nämndes tidigare, och GKN i Trollhättan är en fantastisk industri som på olika sätt leder utvecklingen både på det militära och på det civila området. Vi ska vara rädda om den kompetens som finns och se att man behöver fortsätta med detta.

Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föregångsland också när det gäller elflyget. Vi efterlyser mer från den här regeringen – inte bara utredningar och strategier, utan handfasta handlingsprogram och satsningar i budgetarbetet för att detta ska bli verklighet. Det behövs även en satsning på kompetensförsörjning.

Fru talman! Sverige behöver ett nytt ledarskap. Vi behöver fler jobb i hela Sverige. Vi behöver ta krafttag för att utsläppen ska gå ned, och här har omställningen av flyget en viktig roll. Men vi behöver också välfärd, utveckling och framtidstro i hela landet.

Fru talman! Min absoluta övertygelse är att en sådan utveckling sker bäst med ett starkt centerparti i Sverige, både i riksdag och i regering.

Anf. 31 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten Ulrika Heie, för ett mycket bra anförande!

Ulrika Heie nämnde mina medskick till den framtida regeringen. Jag vet inte om det blir vänster- eller högerblocket som får regeringsmakten. Jag tog i alla fall upp de två viktigaste saker som jag har kommit fram till i min dialog med flygplatschefer, med näringslivet och med organisationer som jobbar med flyg.

Den fråga som jag vill ställa gäller flygskatt. Ledamoten Ulrika Heie nämnde ingenting om flygskatt. Om Centerpartiet efter valet 2026 ingår i en ny regering – vilket ledamoten önskar, och jag önskar Centerpartiet lycka till med detta – vad kommer då att hända med flygskatten? Hur kommer Centerpartiet att ställa sig till kraven från exempelvis Miljöpartiet, som vill fördubbla flygskatten från den nivå som skadade vår flygbransch och vår flygplatsinfrastruktur så mycket?

Ulrika Heie (C)

Anf. 32 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Farivar för frågorna.

Jag tycker att det var bra medskick till den nya regeringen. Jag ska inte säga något annat – färdmedelsneutrala resepolicyer och så vidare.

Ledamoten påpekar att jag inte nämnde flygskatten i mitt anförande. Nej, den är ju inte uppe för behandling. Det ligger inte något sådant förslag från Centerpartiet, och vad jag ser ligger det inte heller något förslag från regeringen om att införa en flygskatt. Jag ser inte det som en fråga för dagens debatt.

För Centerpartiets del är det viktigt att alla transportslag utvecklas på bästa sätt och också samspelar bättre med varandra. Centerpartiet är för en långsiktig utveckling av hela transportsektorn – för transporternas skull som sådana, för deras roll i händelse av kris och krig samt för Sveriges konkurrenskraft. Då är det otroligt viktigt att vi underlättar för kompetensförsörjning, regelförenkling och så vidare.

Från Centerpartiets sida ser vi ingen anledning att beskatta den sektor som själv behöver ställa om till ett grönare samhälle. Därför krävs det andra delar för att det ska ske.

En regering som får Centerpartiets stöd är en regering som lutar mot mitten. Jag tror att ledamoten är väl medveten om de besked som min partiledare har gett. Det kan finnas flera statsministerkandidater, men först ska svenska folket rösta på ett parti och ge det sitt förtroende att sedan ha regeringsförhandlingar. Dessa sker efter valet.

Anf. 33 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ulrika Heie för ett tydligt svar.

Jag hoppas att ni håller ställningarna ifall ni hamnar i regeringsställning tillsammans med Miljöpartiet. Miljöpartiet har redan ett förslag om att fördubbla flygskatten till totalt 4 miljarder kronor och lägga den kanske på tåget eller på något annat.

Men jag har en motfråga. Vad ser ledamoten Ulrika Heie som de två viktigaste medskicken till en framtida regering efter valet 2026? Centerpartiet kanske ingår i den regeringen, kanske inte. Vilka är de två viktigaste medskicken om flyget?

Ulrika Heie (C)

Anf. 34 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Tack för frågorna, Rashid Farivar!

Det var tur att ledamoten förtydligade att det handlade om just flyget när det gäller medskicken, men jag tror egentligen att det i princip blir samma medskick. Här krävs långsiktiga förutsättningar. Det är viktigt när det gäller alla transportslag men inte minst för flygets del.

Centerpartiet ser gärna en infrastrukturberedning som tar sig an de breda perspektiven och den viktiga delen att orka göra saker och ting lite fortare. Ibland låter det som att en beredning skulle vara något slags långsamhetsarbete som bara pågår och pågår, men jag har under mina år i riksdagen sett hur Försvarsberedningen jobbar – hur man i bred enighet förbereder kloka och genomtänkta förslag om utveckling och därmed även skapar handlingskraft så att det kan gå snabbt när krisen och kriget i vissa fall ställer till det.

Vi kan se hur stödet till Ukraina har formats i bred enighet. Ett grundligt underarbete handlar om att skapa en bred kunskap och handlingsberedskap för att kunna göra det som behövs i tid.

När det gäller infrastrukturen i Sverige, inte minst flyget, måste vi verkligen jaga utsläppen. Då måste det viktiga vara att vi får nya satsningar på exempelvis biodrivmedel. På alla områden där flyget kan ställa om blir det extremt viktigt att man får förutsättningar att göra det. Då behövs ingen ryckighet från mandatperiod till mandatperiod, utan då är det viktigt att man satsar inte bara miljoner utan miljarder på att förändra på riktigt och att det sker på ett sätt som gör att man verkligen bekämpar utsläppen. Utsläppen måste gå ned för att jobben ska bli fler.

Anf. 35 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Det finns en person jag tänker på när vi debatterar flyget. Han heter ungefär vad som helst. Han är montör i Luleå, säljare i Östersund eller sjuksköterska i Kiruna. Han sliter varje dag, betalar sin skatt, försörjer sin familj och förväntar sig att samhällskontraktet håller – att om han gör rätt för sig gör samhället rätt för honom.

En del av det kontraktet är att samhället säkerställer att han faktiskt kan ta sig dit han behöver komma – till ett jobbmöte i Stockholm, till en specialist i Göteborg eller till sin bror som bor längst ned i landet.

I ett avlångt, glest befolkat land, ett av Europas geografiskt mest utspridda länder, är flyget inte ett lyxval. Det är förutsättningen för att vardagen ska gå ihop. Det är därför den här debatten handlar om mer än flyget och våra flygplatser. Den handlar om huruvida Sverige ska vara ett land som fungerar för alla, inte bara för dem som råkar bo rätt – ett Sverige som håller ihop och fungerar, ett Sverige för alla oss som bor och verkar här.

Fru talman! Låt mig börja med vad vi faktiskt kan glädjas åt. Närmare 31 miljoner passagerare reste via svenska flygplatser under 2025. Arlandas utrikestrafik har passerat nivåerna från före pandemin. Kiruna och Luleå satte passagerarrekord i december. Inrikestrafiken på Arlanda ökade med 29 procent under föregående år.

Detta är alltså inte en kollapsande sektor. Det är en sektor i återhämtning och tillväxt. Det är bra, och det är ingen slump. Det är resultatet av en regering som tagit ansvar.

Men nu till utmaningarna och det som denna mandatperiod faktiskt har inneburit för flyginfrastrukturen: När vi tillträdde låg det statliga driftsstödet till landets kommunala och regionala flygplatser på 103 miljoner kronor om året. Det hade legat på den nivån i mer än ett decennium. Under den tid ett parti lät stödet stå stilla och pengarna räckte allt mindre växte underskotten tyst och uthålligt. Kommuner och regioner fick bära notan för vad som i alla andra avseenden är nationell infrastruktur. Det var ett svek mot dem som bor långt från storstäderna.

Den här regeringen har dock agerat. År 2024 fördubblades stödet. I september 2025 aviserades ett historiskt besked: Från 2026 uppgår stödet till 528 miljoner kronor per år, en fyrdubbling sedan valet 2022. Staten täcker nu upp till 75 procent av driftsunderskotten. Det är skattepengarnas goda användning. Det är att säkerställa att den infrastruktur som vi alla finansierat faktiskt lever och fungerar. Det är ett rättvisare Sverige i praktiken.

Fru talman! Jag vill tala om beredskap, samhällskriser och ytterst om krig. Detta är ord som förändrats i tyngd och innebörd de senaste åren. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och sedan Sverige gick med i Nato har säkerhetsläget förändrat förutsättningarna för allt vi gör, också för hur vi ser på Sveriges flyginfrastruktur – våra flygplatser, säkerhetskontrollerna, vårt luftrum och resenärerna.

Sveriges regionala flygplatser är inte en bekvämlighet. De är delar av vår försvarsförmåga – ambulansflyg, räddningstjänst, brandflyg och sjuktransporter, men också vid behov totalförsvarets rörelsefrihet.

Den här regeringen har utökat antalet beredskapsflygplatser från 10 till 27. I december förra året gav vi Trafikverket i uppdrag att förnya avtalen för 2026. Dessutom ska det utredas om ytterligare tre flygplatser ska utses.

Det här är ingen symbolpolitik, utan det är ansvarstagande politik i en orolig tid. Det är en medveten handling som stärker din trygghet och även min trygghet.

Fru talman! Nu till en fråga som jag personligen brinner lite extra för, nämligen elflyget. Vi har under flera år kunnat följa det svenska bolaget Heart Aerospace, baserat utanför Göteborg, och deras ambitioner och kliv framåt. Delar flyttar till andra marknader, men flera aktörer förändrar nu förutsättningarna för inrikesflyget till mer el och fler hybridplan.

Det här är ett Sverige i framkant. På de kortare inrikessträckorna, de regionala förbindelserna, lämpar sig eldrift bra. Elflyg ger tystare motorer, noll lokala utsläpp och lägre buller. Det adresserar precis de invändningar som brukar riktas mot en cityflygplats, exempelvis Bromma.

På tal om Bromma vill jag säga följande. Att lägga ned Bromma nu, precis när elflygets genombrott är inom räckhåll, kan likställas med att riva scenen precis innan föreställningen börjar. Regeringen har tillsatt en utredning om Bromma, som ska redovisas i september i år. Det är rätt. Beslut om infrastruktur av det här slaget ska fattas på ordentliga grunder.

Fru talman! Jag hör ibland att flyget är ett klimatproblem och att lösningen är att flyga mindre. Det är ett budskap som kanske låter enkelt, men det håller inte för granskning. Av vissa partiföreträdares retorik är min uppfattning att det viktigaste är att få ned flyget från luften, inte att flyget ska ställa om. Det förvånar mig.

Inrikesflygets utsläpp är 45–50 procent lägre än före pandemin. Utsläppen från utrikesflyget är 35–40 procent lägre än 2019. Flyget ingår i EU:s utsläppshandel; det betalar alltså för sina utsläpp. Från 2026 upphör dessutom de fria utsläppsrätterna helt. Sverige har nu infört lag om hållbart flygbränsle, så kallad SAF, i linje med EU:s ReFuelEU-förordning. Kravet är 2 procent SAF i dag, och målsättningen vi ska nå är 70 procent inblandning till 2050. EU-kommissionen bekräftade i oktober förra året att vi är på spåret att nå 2030-målet om 6 procent.

När utsläppen från inrikes transporter ökade med 21 procent under 2024, berodde det uteslutande på vägtrafiken – inte på flyget. Flygets utsläpp minskade.

Moderaterna vill att flyget ställer om. Vi tror på teknik, på SAF, på elflyg och hybridflyg, inte på förbud, inte på flygskam och inte på att stänga ned den infrastruktur som håller ihop Sverige. Det är en principiell skillnad.

Fru talman! Jag vill avsluta med att tala om vad den rödgröna vänstersväng som oppositionen erbjuder inför valet 2026 skulle innebära för flyget och för Sverige. Det är inte en abstrakt politisk fråga, utan det är en konkret fråga om vad som händer när man låter ideologi gå före infrastruktur.

Det var under åtta år av socialdemokratiskt styre som stödet till de regionala flygplatserna fick ligga kvar på 103 miljoner kronor, oförändrat år efter år medan underskotten växte och systemet höll på att falla samman. Det var under samma tid som frågan om ett helhetsgrepp om det nationella flygplatssystemet sköts på framtiden, inte för att problemet var okänt utan för att det helt enkelt inte prioriterades. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme.

Fru talman! Flyget är en del av svaret på frågan om Sverige ska vara ett land där det lönar sig att bo, arbeta och driva företag, oavsett var i landet man gör det. Det är en del av det samhällskontrakt vi är skyldiga medborgarna, en del av vår beredskap och en del av vår väg mot ett rikare och tryggare Sverige. Den vägen fortsätter vi att bygga, med ansvar, med fakta och med respekt för hela landet.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 36 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Oskar Svärd för hans anförande.

Mycket av det som har sagts kan jag hålla med om, till exempel stödet till flyget och samhällskontraktet. Anledningen till att jag begärde replik är Bromma flygplats.

Vi ledamöter här i kammaren som sitter i trafikutskottet vet att Bromma har utretts många gånger. Varje gång har slutsatsen varit densamma, nämligen att flygplatsen inte är lönsam. Vi vet redan svaret.

Det är inte fler utredningar som behövs, utan det som behövs är beslut. Flygplatsen dränerar Swedavia på flera miljoner kronor.

Hur kan Moderaterna försvara att Swedavia varje år lägger 100 miljoner kronor på Bromma flygplats, när det samtidigt finns upphandlade flyglinjer som riskerar att försvinna – Hagfors, Torsby, Kramfors och Mora?

Anf. 37 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

När det gäller Bromma har vi under flera år haft olika ingångar i vad man tycker om flygplatsen och hur den ska utvecklas, alternativt avvecklas. Det är vida känt.

Min uppfattning är att vi nu har en ordentlig utredning på plats, och den kommer att presenteras i höst. Därefter kan vi också fatta beslut i själva sakfrågan. Det är glädjande att vi nu ser fler linjer etablera sig på Bromma. Jag tror att Bromma kommer att vara en alldeles utmärkt flygplats för exempelvis elflyget och hybridflyget. Vi behöver flygplatser likt Bromma och många andra där elflyget kan ha sin bas.

Jag delar inte ledamotens uppfattning att Bromma är något som vi lägger in en massa pengar i utan att veta vad vi ska göra. Det kommer utredningen att visa. Vi kommer att fortsätta att debattera frågan många gånger. Men jag vet att om en flygplats läggs ned är det svårt att starta den på nytt. Därför är det viktigt att göra noga avväganden i den typen av beslut.

Anf. 38 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag hör att ledamoten Oskar Svärd undviker att kommentera de upphandlade flyglinjerna som riskerar att försvinna. Ledamoten nämnde själv att om dessa flygplatser försvinner kommer de inte tillbaka; Hagfors, Torsby, Mora och Kramfors.

Sedan var det frågan om Bromma flygplats. Den tillsatta utredningen är någonting att gömma sig bakom, och det är ett tecken på handlingsförlamning. Det är så man har kommit överens i Tidöavtalet, och det har blivit en prestigefråga.

Stockholmarna och svenskarna behöver marken på Bromma flygplats så att det kan byggas flera tusen bostäder. Nu ekar det tomt på flygplatsen. Ja, det finns några etablerade flyglinjer, men längre fram får vi se om det går runt ekonomiskt med dessa flyglinjer.

Elflygets framtid hänger inte ihop med Bromma flygplats. Elflyget kan lätt etableras i Hagfors, Mora eller Kramfors. Elflygets framtid hänger inte på Bromma flygplats vara eller icke vara.

Jag hoppas att Oskar Svärd vill kommentera de upphandlade flyglinjernas framtid. Många människor är oroliga, och ledamoten pekade själv på samhällskontraktet i sitt anförande. Jag vill gärna att ledamoten Oskar Svärd kommenterar den frågan.

(Applåder)

Anf. 39 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Jag tolkade applåden som att jag äntrar mitt replikskifte.

Jag tackar Kadir för frågorna.

Det gällde frågan om att gömma sig bakom utredningar. Jag vet inte hur Socialdemokraterna arbetar med utredningar, men för oss är det givet att en utredning görs för att kunna fatta kloka beslut framöver och att ha något att luta besluten mot.

När det gäller Bromma flygplats ligger en utredning, som vi har sjösatt, på bordet, och jag ser fram emot att den presenteras i höst.

Fru talman! Ledamoten säger sig vurma för flyget. Låt mig då backa tillbaka till det jag sa i mitt anförande om att driftbidraget under väldigt många år var 103 miljoner kronor per år. Det förändrades inte utan låg där konstant.

När Socialdemokraterna och Miljöpartiet var i regeringsställning införde de en flygskatt, som slog direkt mot konkurrenskraften för svenskt flyg och mot konkurrenskraften för svenska jobb och företag, som ser till att det här landet håller ihop och att Sverige fungerar. Vi har lagt om den politiken, eftersom vi inte var nöjda med den.

Vi har nu femdubblat stödet till de regionala flygplatserna. Vi har också stenkoll på de frågor som Kadir Kasirga lyfter upp. Vi ser till att det blir neutrala resepolicyer, så att det går att ställa om flygsektorn. Och vi slopade flygskatten, för att stärka konkurrenskraften, för att stärka Sverige och för att stärka svenskt flyg. Jag är väldigt stolt över den flygpolitik vi har levererat under de här åren och över att vi har städat upp så pass mycket efter åtta förlorade år med Socialdemokraterna.

(Applåder)

Anf. 40 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Tack, ledamoten Oskar Svärd, för inlägget!

Det är inte ofta jag kommer hit och debatterar trafikfrågor, eftersom jag sitter i utrikesutskottet. Men jag kände mig tvungen att hoppa in här, på grund av användandet av statistik. Det brukar ibland sägas att man kan använda statistik som en viss despot läser Bibeln. Det är just det vi ser exempel på här, när man jämför 2024 med hur det såg ut före pandemin vad gäller flygandet och utsläppen från flyget.

Är det inte mer intressant att se hur utvecklingen har sett ut de senaste åren? Varför jämföra med prepandemin? Vi vet nämligen att mycket har ställts om efter pandemin, till exempel håller det i sig med mycket färre affärsflygande. Många har insett att det går att undvika en hel del flygande.

Men hur har det sett ut de senaste åren? Under augusti 2025 såg vi en ökning med 5 procent jämfört med augusti 2024. Det är långt efter pandemin och med nuvarande regering. Vi ser också att myndigheters flygresor har ökat med 18 procent mellan 2023 och 2024. Det är den här regeringen direkt ansvarig för. Regeringen kan definitivt gå in och styra hur myndigheter ska resa.

Vi ser också att slopandet av flygskatten förra året förmodligen kommer att ha lett till att utsläppen ökade med 54 000 ton under 2025.

Anser ledamoten Oskar Svärd att principen om att det är utsläpparen som ska betala, att det är den som smutsar ned som ska betala för utsläppen, gäller? Och ska den även gälla för flyget?

Anf. 41 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Jacob Risberg, för frågan!

Vi står långt ifrån varandra när det gäller flygpolitiken. Men jag är glad att jag fick den här frågan. Det är nämligen ingen tvekan om att flyget ska ställa om eller om att även flygtrafiken behöver bli grönare och minska sina utsläpp.

Anledningen till att jag använde den statistik jag gjorde är att pandemiåren var väldigt tuffa och svåra år för hela flygbranschen och flygsektorn. Därför är den statistiken relevant.

Fru talman! Ledamoten Jacob Risberg lyfte upp att vi har ett direkt ansvar kopplat till våra myndigheter och deras flygande. Det stämmer. Jag delar uppfattningen att vi har det ansvaret. Och vi tar det ansvaret, bland annat genom att införa neutrala resepolicyer, så att man kan boka en flygbiljett med grönt flygbränsle, för att vi ska kunna bidra till att få ned utsläppen från svenskt flyg.

Det görs alltså en hel del kopplat till just omställningen. Och som jag nämnde i mitt anförande är detta också något som flyget bär själva.

(Applåder)

Anf. 42 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Tack, ledamoten Oskar Svärd, för svaret!

Jag tror att vi är överens om att utsläppen från flyg bör minska. Frågan är bara hur vi kommer dit. Min fråga, om ledamoten anser att utsläpparen bör betala för sina utsläpp, fick jag inte mycket svar på.

Sedan har vi det här med neutrala resepolicyer. Frågan är hur neutrala de egentligen är. Det ska finnas möjlighet att köra bil, cykla, åka buss eller flyga. Men om man väljer att åka bil betalar man över 20 kronor, i dagsläget kanske 25 kronor, per liter för diesel, men flygets drivmedelspris ligger fortfarande under 10 kronor per liter, på grund av att vi subventionerar flyget genom att flygbränslet inte är beskattat. Hur kommer det sig?

Hur neutrala blir resepolicyer när ett transportsätt är kraftigt subventionerat, genom att det slipper en massa beskattning medan övriga transportslag är beskattade? Möjligheten att ha en flygskatt finns, för att kunna kompensera för att just flygbränslena inte kan beskattas. Men den togs bort. Man menar att den inte behövs och att den hämmar flygandet. Nej, det gör att flyget subventioneras och leder till ökat flygande. Man betalar inte ens samma kostnad för bränslet när man flyger som man gör för att till exempel köra bil.

Jag undrar fortfarande: Anser ledamoten att utsläpparen ska betala?

Anf. 43 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Jacob Risberg, för frågan!

När det gäller flygskatten tycker jag att vi ska backa bandet lite grann. Miljöpartiet satt i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna och införde flygskatten. Vi tog bort den av det enkla skälet att den var otroligt ineffektiv. Den slog direkt mot Sveriges konkurrenskraft. Den slog direkt mot hårt arbetande människor som ställer klockan och går till jobbet. Och den slog direkt mot de företag vi har i vårt avlånga land och som är beroende av flyget. Den slog inte mot utsläppen på det sätt som ledamoten får det att framstå – tvärtom.

Fru talman! Vi ställer samtidigt höga krav. Jag var tidigare inne på ReFuelEU-förordningen som vi nu har anslutit oss till. Jag var inne på elflyg, hybridflyg och vikten av att vi har flygplatser över hela Sverige. Det är ett avlångt land som behöver all infrastruktur vi kan ha. Och vi ställer inte trafikslagen mot varandra utan ser att de faktiskt kompletterar varandra.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att vi har olika ingångar i fråga om just flygpolitiken.

Vi ses förmodligen här igen om en liten stund, efter ledamoten Jacob Risbergs anförande.

Anf. 44 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag luftfartsfrågorna. För dem som följer den här debatten från läktaren eller via webben kan det låta tekniskt. Men i grunden handlar det om hur Sverige ska fungera.

Vi i Socialdemokraterna står bakom samtliga våra reservationer, men jag vill yrka bifall särskilt till reservation 6 under punkt 3, om Arlanda och Bromma flygplats. Jag tycker att det är där en av de tydligaste konfliktlinjerna i svensk flygpolitik finns just nu.

Fru talman! Vi befinner oss inte i ett normalt läge i dag. Det geopolitiska läget påverkar nu hela världsekonomin och inte minst flyget. Kriget mellan Iran och USA–Israel driver upp bränslepriserna. Flygbränslepriserna har på kort tid fördubblats, och SAS tvingas ställa in omkring 1 000 flygningar. Detta är en kostnadschock som slår direkt mot flygsektorn men också i förlängningen mot resenärerna.

Fru talman! Detta visar tydligt att flyget är sårbart och strategiskt och att det krävs politiskt ansvar. Men samtidigt som världen förändras ser vi också en oroande utveckling här hemma i Sverige. Trafikanalys visar i sin senaste rapport att inrikesflyget fortfarande ligger under de nivåer som gällde före pandemin, att konkurrensen är svag – många linjer har bara en aktör – och att tillgängligheten i Sverige och till Sverige försämras.

Fru talman! Det här är avgörande, för det betyder att flyget redan är försvagat och att marknaden inte klarar av att upprätthålla tillgängligheten i hela landet. I det läget föreslår nu Trafikverket att över 40 procent av de upphandlade flyglinjerna ska bort. Det gäller bland annat Torsby, Hagfors, Mora och Kramfors. Det här är inte bara flyglinjer utan också viktiga livlinor för dessa orter. Försvinner flyglinjerna hotas flygplatserna, och försvinner flygplatserna så försvinner samhällsflyg, ambulansflyg, brandbekämpning och krisberedskap. Det här handlar om deras trygghet och inte bara om transporter.

Här blir regeringens politik motsägelsefull. Man säger att man satsar på flyget, men i praktiken ser vi att tillgängligheten försämras och att flyglinjer riskerar att försvinna. Det går inte ihop.

Fru talman! Låt oss också tala klarspråk om Bromma flygplats. Staten förlorar omkring 100 miljoner kronor varje år. 130 hektar mark i Stockholm används till en kraftigt begränsad flygtrafik som döms ut från flera håll. Det är mark som i stället kan användas för att bygga nya bostäder. Samtidigt säger man att det saknas resurser för att upprätthålla flyglinjer i hela landet. Det här är en prioritering som är svår att förstå, fru talman.

Vi vet att Arlanda är Sveriges viktigaste flygplats. I ett läge där omvärlden blir alltmer osäker blir Arlandas roll ännu viktigare. Utredningen Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet pekar tydligt på behovet av att stärka kapaciteten, förbättra tillgängligheten och öka konkurrenskraften. I det här läget behöver politiken vara tydlig. Den ska stärka Arlanda, säkra flyglinjerna och prioritera rätt. I stället ser vi motsatsen.

Vi socialdemokrater har en annan linje. Vi menar att staten måste ta ett större ansvar. Tillgängligheten måste säkras i hela landet. Flyget ska vara en del av både tillväxt och klimatomställning. För framtidens flyg handlar det inte om att avveckla utan om att ställa om till elflyg, hållbara bränslen och ny teknik. Vi behöver inte gå längre än till Norge för att hitta goda exempel när det gäller statens och samhällets ansvar. Där tar staten ett tydligare ansvar, säkrar de regionala flyglinjerna och ser flyget som en viktig infrastruktur.

Fru talman! I en tid av kris prövas politiken. När flyget enligt Trafikanalys redan försvagas är det inte läge att dra ned ytterligare. Därför är min fråga till regeringspartierna men också till Sverigedemokraterna: Hur ska Sverige hålla ihop om tillgängligheten fortsätter att försämras?

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att flyget inte är en särfråga. Flyget är en del av hur Sverige fungerar. Det handlar om att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. Det handlar om att företag ska kunna investera och växa. Det handlar om att Sverige ska vara öppet mot omvärlden. När marknaden inte klarar av detta måste staten kliva fram.

Anf. 45 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Jag har några frågor till Socialdemokraternas företrädare Kadir Kasirga.

Under sin tid i regeringsställning införde Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet flygskatten, som slog direkt mot flygets konkurrenskraft. Den slog hårdast mot regionala flygplatser och mot glesbygdsresenärer, för vilka alternativen till flyg ofta är begränsade. Den moderatledda regeringen har tagit bort flygskatten.

Under samma period med S-styrd regering låg driftsbidraget till de regionala flygplatserna i stort sett still. I kombination med minskat resande och nya kostnader innebar detta att många mindre flygplatser fick hantera ökade ekonomiska utmaningar.

Sammantaget bidrog dessa faktorer till en ansträngd situation för det regionala flyget i Sverige.

Fru talman! Mina frågor till ledamoten Kadir Kasirga är: Kommer Socialdemokraterna att införa flygskatten igen? Kommer Socialdemokraterna att ändra driftsbidraget till samma nivå som tidigare om man mot förmodan vinner valet?

Anf. 46 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Oskar Svärd för frågorna.

Förra mandatperioden gjorde Socialdemokraterna såklart väldigt mycket för flyget. Till exempel införde vi statliga kreditgarantier under pandemin. Vi gav kapitaltillskott till Swedavia och direkt stöd till regionala flygplatser. Vi införde korttidspermittering och omställningsstöd. Hade vi inte gjort de här reformerna hade Sverige inte haft kvar något flygsystem värt att prata om. Påståendet att Socialdemokraterna inte prioriterat flyget håller inte måttet.

I dag står vi socialdemokrater här med tydliga förslag för att stärka flyget i hela landet. Ni håller på med framtidsspekulationer, Oskar Svärd. Det är Miljöpartiet som får stå för svaret när det gäller flygskatten. Vi har inget sådant förslag i vår budget eller i vår kommittémotion. Vi står för klara och tydliga förslag om att stärka flyget i hela landet och stötta regionala flygplatser, som vi har gjort tidigare.

Anf. 47 Oskar Svärd (M)

Fru talman! I politiken behöver man ha vänner. Mitt parti, Moderaterna, har sådana inom ramen för Tidösamarbetet. Det är ett samarbete som åstadkommer väldigt många bra saker i flygfrågan, som jag redogjorde för i mitt anförande.

Fru talman! Ledamoten Kadir Kasirga lyfte upp att Socialdemokraterna inte vill införa flygskatt igen. Problemet är att Socialdemokraternas vänner i Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill göra det. De vill också begränsa flyget på sträckor där en tågresa tar tre till fyra timmar och förbjuda privat affärsflyg. Miljöpartiet vill inte bara återinföra flygskatten utan vill dessutom dubblera den.

Fru talman! Min följdfråga till Socialdemokraterna blir således: Ska jag tolka detta som att Socialdemokraterna aldrig kommer att släppa igenom Miljöpartiets och Vänsterpartiets krav?

Anf. 48 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Socialdemokraterna går till val som ett eget parti, vilket är väldigt viktigt att komma ihåg.

Jag tycker inte heller att man ska fixera sig vid historien. Det är väldigt viktigt att man pratar om det som är här och nu och om framtiden. Vi har en utsträckt hand till alla partier utom Sverigedemokraterna om det behövs för att bilda regering.

Under pandemin räddade vi flyget med stöd till flygbolag, flygplatser och inrikeslinjer. Men i dag ser vi hur flyglinjer riskerar att läggas ned. Ledamoten Oskar Svärd talar om driftsstöd till regionala flygplatser. Tydligen räcker det inte.

Det är detta som är skillnaden, fru talman: Under förra mandatperioden tog vi ansvar, men nu drar Tidöregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ned på flyglinjerna.

(Applåder)

Anf. 49 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag lyssnade med stort intresse till ledamotens anförande och tycker att det var positivt, framåtsyftande och glatt. Ledamoten lyfte fram flyget som den kollektivtrafik som flyget är. Ledamoten lyfte fram alla visioner som vi har med flyget, nämligen att vi ska hålla samman Sverige och att vi ska ha en fungerande flygverksamhet.

Men detta hindrar mig inte från att ändå ställa den rätt väsentliga frågan: Med vem önskar ledamoten och ledamotens parti genomföra den här politiken? Det är ju ett faktum att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en helt annan politik.

Fru talman! Under förra mandatperioden – det är i och för sig inte så länge sedan som en del annan historia som partierna på den röda sidan gärna lyfter fram – firade man med att äta tårta för att det lades ned flygplatser. Man höjde skatter, och man hindrade stöd.

Jag har stått här i kammaren otaliga gånger och sagt att det inte duger. Vi kan inte ha en situation där flyget kollapsar. Det finns så många i vårt land, framför allt i norr, som är helt beroende av ett fungerande flyg.

Fru talman! Jag måste återkomma till den fråga som Oskar Svärd ställde: Med vem ämnar ni genomföra er politik?

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Anf. 50 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Tack Magnus Jacobsson, för frågorna! Vi socialdemokrater vill genomföra våra reformer med en socialdemokratisk budget, såklart.

Vi går till val som ett eget parti, som alla andra partier. Men ni i Tidölaget kanske går till val som ett block tillsammans med Sverigedemokraterna.

Det är inga andra partier som skriver vår budget, våra kommittémotioner, våra motioner, våra att-satser och våra yrkanden. Det är vi i Socialdemokraterna.

Vi tycker att det är väldigt viktigt att stötta regionala flygplatser. Regionala flygplatser har spelat en stor roll och kommer att spela en roll för att hålla ihop Sverige. Där är vi överens med Magnus Jacobsson och Kristdemokraterna. Jag kan också säga att vi är överens om att vi ska se över finansieringssystemet och kolla hur vi kan förstärka statens ansvar för flygplatserna.

Mitt korta svar är att Socialdemokraterna går till val som Socialdemokraterna, med vår budget och våra reformförslag. Jag förstår att ledamoten Magnus Jacobsson är orolig över hur det kommer att gå för den andra sidan, med tanke på den senaste veckans händelser i Liberalerna och på deras kongress.

Vi har en utsträckt hand till alla partier utom Sverigedemokraterna. Vi är redo. Vi är beredda att ta ansvar för Sverige, även när det gäller flyget.

(Applåder)

Anf. 51 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Nuvarande regering har avskaffat flygskatten. Man har mångdubblat stödet till de regionala flygplatserna. Vi har ökat stödet till beredskapsflygplatser. Vi har tillsatt utredning om flygets framtida organisering. Kort och gott: Vi har gjort en hel del för att stärka flyget. Det har vi gjort just för att vi har majoritet i den här kammaren.

Även om Kristdemokraterna är ett litet parti – jag har ingen annan önskan än att vi ska vara stora nog att själva ställa krav på statsminister och andra poster, men verkligheten är den att vi just nu är där vi är, i en uppförsbacke, men vi kommer att klättra vidare uppåt – räcker det inte, och detta är faktiskt viktigt, att man står som ett enskilt parti och säger: Det här önskar vi. Vi önskar allt gott till flyget och allt ont till någon annan.

Det räcker inte, fru talman. Man måste kunna bilda regering. Man måste ha en majoritet i kammaren för sin politik.

Fru talman! Då måste man också före valet kunna svara väljarna, lyssna på deras önskningar och berätta vad de får. Jag håller med om mycket av det som sades i ledamotens anförande. Vi är helt överens om att vi behöver se över organiseringen. Vi är helt överens om att vi inte ska återinföra flygskatter. Vi är helt överens om att vi behöver ta ett omtag. Men det är ju inte detta som ledamotens majoritet står för!

Därför återkommer jag till min fråga: Hur ämnar socialdemokratin driva genom sin politik om man inte har majoritet i kammaren?

Anf. 52 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Förra mandatperioden genomförde vi många bra reformer när det gäller luftfarten och flygsektorn. Vi genomförde väldigt många bra förslag som jag nämnde i mitt tidigare replikskifte med ledamoten Oskar Svärd.

Vi införde statliga kreditgarantier till flygbolag, kapitaltillskott till Swedavia, direkt stöd till regionala flygplatser, korttidspermittering och omställningsstöd. Allt detta fick bifall i den här kammaren.

Politik handlar om att vilja. Självklart handlar politik också om att förhandla, om man inte har majoritet. Hur det blir kommer vi att få se efter valet, den 13 september 2026. Men vi socialdemokrater är redo och beredda att ta ansvar och ge Sverige en ny riktning, för det behövs.

Avslutningsvis vill jag säga att den här regeringen visst har gjort en hel del saker när det gäller ekonomi, driftsstöd och sådant. Det är bra. Det har vi stöttat. Vi har inte kommit med några reservationer mot de reformerna.

Men i dag ser vi att Trafikverket kommer till trafikutskottet och säger att om de inte får resurser kan 40 procent av den upphandlade flygtrafiken försvinna. Det är oroväckande. Det måste lösas.

Som sagt: Vi socialdemokrater går till val som Socialdemokraterna, och vi är redo att styra och leda Sverige i en ny riktning.

(Applåder)

Anf. 53 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Olika näringslivsorganisationer, både i Stockholm och ute på landsbygden, har vid flera tillfällen gjort utredningar som visar hur otroligt viktigt flyget är. Flyget handlar inte bara om transporter av enskilda till ett turistsammanhang eller något liknande. Flyget är också bärande när det gäller ekonomin. Det är kanske extra viktigt i vårt omland.

Det här är något som gör att flyget borde ha ytterligare förutsättningar. Jag har själv vid flera tillfällen lyft fram faktumet att vi får upphandla vanlig kollektivtrafik och att vi borde betrakta flyget som nationell och internationell kollektivtrafik och därmed också ha förutsättningar och möjligheter att upphandla flygresor i stället för att bara ge driftsstöd till flygplatser.

Det är som är viktigt med flyget och som gör det unikt är att det på kort tid binder samman hela landet. Det gör också att man får goda förutsättningar att leva i hela landet.

Alla trafikslag är känsliga, men flyget är känsligt på ett särskilt sätt. Jag satt i trafikutskottet under perioden 1998–2002. De som har bra minne vet att ”nine eleven” skedde 2001. Det var en fruktansvärd terrorattack. I statistiken ser man hur flygandet i hela världen gick ned, vilket bland annat berodde på att försäkringsbolagen slutade att försäkra flyg. Alla vi som var aktiva på den tiden fick jobba med att man skulle gå in med försäkringsgarantier till försäkringsbolagen, ungefär som man gjorde under bankkrisen, då man fick ge garantier till banker.

Fru talman! Om man tittar på flygstatistik kan man se att covidpandemin slog ännu hårdare. Man kan titta på flygrörelser i världen. Det är ett stort hack efter ”nine eleven”. Men det är ett ännu större hack under covidpandemin.

Vi kan titta på den svenska situationen när det gäller återtagandet av flygförmåga. Vi halkade efter. Varför halkade vi efter? Detta berodde antagligen på den hemmaskapade flygskammen. Den var politiskt skapad. Den var ideologiskt skapad. Flygskammen gjorde att kommuner som själva ägde flygplatser inte använde dem. Staten som ägde bolag och myndigheter hade regelverk som gjorde att man inte använde de flygplatser man själv var med och finansierade.

Nu har vi en regering som ändrar på det här och som tar fram neutrala trafikplaner som gör att man kan få resa på det sätt som är bäst. Detta bygger också på att man i så stor utsträckning som möjligt köper miljövänliga bränslen.

Men den svenska situationen, där vi halkade efter, var hemmaproducerad. En av de stora nackdelarna med detta var att det påverkade teknikutvecklingen. I tidigare anföranden har det lyfts fram just hur duktiga vi har varit på elflyg och hur duktiga vi är när det gäller GKN. Men allt detta förutsätter faktiskt att det pågår någon form av luftverksamhet, för om ingen flyger är det inte heller någon som kommer att betala för teknikutvecklingen.

Det var då tragiskt när det gick att se på Facebook att man från Miljöpartiet under förra mandatperioden skar i en tårta för att man var glad över att flyget minskade. Det man sa med det tårtskärandet var faktiskt: Vi är inte intresserade av flyget, a priori. Det var ju inte fråga om teknikomställning. Det var inte fråga om att förbättra bränslen. Det var inte fråga om att gå över till el eller vätgas. Det var fråga om att inte flyga, fru talman.

Tidigare regerings attityd tillsammans med yttre påverkan har skadat det svenska flyget, men nu har vi äntligen en regering som tar tag i det. Den nuvarande regeringen har sänkt flygskatten. Man har fördubblat det statliga driftsstödet till regionala flygplatser. Man har ökat medlen till beredskapsflygplatser. Man har beslutat att 59 myndigheter ska se över sina resepolicyer. Man har tagit beslut om att det nya järnvägsbygget i västra Sverige ska innebära att järnvägen ska gå förbi Landvetter, så att det blir lättare att hantera det här. Man har tillfört kapitaltillskott när det gäller att klara säkerhetskontroller. Regeringen har också infört en egen resepolicy, som alltså gör att man numera kan flyga.

Utöver alla dessa faktiska beslut, fru talman, har man tillsatt ett antal utredningar.

Trafikverket utreder Sälen flygplats, Norrköping–Kungsängens flygplats och Säve flygplats som beredskapsflygplatser. Jag vill som västsvensk passa på att säga att Säve flygplats fyller en stor funktion. Jag tror att det var ett misstag när Luftfartsverket avvecklade den och satte ett staket mitt i banan trots att den var fullt funktionsduglig. Jag tror att man behöver göra en översyn här, och det pågår som sagt en utredning.

Jag måste ändå säga att jag är lite förvånad över Försvarsmaktens agerande. Först gick man ut med ett pressmeddelande och sa att den här flygplatsen var viktig för Försvarsmakten. Sedan hann det inte gå mer än något dygn innan man gick ut med ett nytt pressmeddelande om att man inte tyckte att den var så viktig. Sådant gör att det är svårt att förstå vad man menade.

Regeringen har också gett Trafikverket ett uppdrag när det gäller upphandling av flygtrafik. Det handlar alltså om att underlätta för upphandling av flygtrafik. Det tror jag är oerhört viktigt om vi ska få ett väl fungerande flygsystem över tid.

Man har tillsatt en utredning om fjärridentifiering av drönare. Det är också väsentligt. Det är en fråga som vi antagligen kommer att få ägna mer tid åt, fru talman. Var ska drönarna landa? Hur ska de fungera? I vilket luftspann ska man få ha olika typer av drönare? Jag tror att det här kommer att vara en av de stora politiska frågorna framgent, för när det gäller drönartrafiken är vi bara i dess linda. Det handlar om markdrönare, som kommer att köra ut paket och liknande, och om luftburna drönare, som kanske till och med kör ut vårdmaterial till någon som har farit illa eller som behöver vård. Det är alltså en helt ny framtid som öppnar sig.

Ett spännande land att studera när det gäller detta är Rwanda, som efter det fruktansvärda inbördeskriget har jobbat mycket med drönare inom vården. Det här är ett spännande område.

Fru talman! Tidigare talare har varit inne på detta, nämligen att man har tillsatt en utredning med uppdrag att se över statens framtida roll som ägare och förvaltare av flygplatser. Här kan man ha lite olika uppfattningar. Jag arbetade själv inom Kristdemokraterna med att ta fram lite tankar och idéer inför valet. Jag pekade på det som vi senast i trafikutskottet fick en väldigt bra bild av. Man kan titta på Norge, Finland, Danmark och Island. De har en annan infrastruktur. Den svenska kartan är full av flygplatser och olika operatörer.

Jag tror, fru talman, att det kommer att vara nödvändigt att göra någon form av omorganisering. Samtidigt ska man inte kasta ut barnet med badvattnet, för det finns enskilda flygplatser som har klarat av att ha utrikestrafik. I Norge och Finland är den i princip styrd bara till de största flygplatserna. Frågan är om vi vill ha det så i Sverige. Men, som sagt var, det pågår en utredning.

Vad har vi för utmaningar? Jo, vi behöver faktiskt få upp flygandet. Det finns de som har en annan uppfattning. Men ska vi ha råd med framtida teknikutveckling måste flygandet faktiskt gå upp, fru talman. Det är då vi kan få en ekonomi som gör att man kan teknikutveckla.

Vi måste se över flygplatsernas organisering. Vi måste ta tag i Arlanda. Där delar jag det som sades i ett tidigare anförande från Socialdemokraterna. Jag tycker att det var bra markerat hur viktigt det är att man i Sverige och Norden får ett starkt Arlanda. Vi måste också fånga upp allt det andra som man lätt glömmer i fråga om flyget – försvaret, brandflyget, sjuktransporter, affärsflyg och flygutbildning.

Det finns en annan fråga som jag, Hans Eklind och en tjänsteman hos oss, Saga Rypdal Josefsson, har arbetat mycket med: Hur gör vi med flygledningen? I utskottet senast kom det signaler om att det finns en oro över hur flygledningen ska fungera. Det gäller då enskilda företag. Och när det gäller oron kring flygledningen handlar det om runt 17–18 flygplatser.

Här har vi jobbat väldigt hårt i Kristdemokraterna. Jag vet inte hur alla detaljer ser ut, men jag vet att vi har lyft frågan med regeringen. Jag skulle bli väldigt förvånad om det inte kommer ett positivt svar. Vi får väl se om någon vecka eller två vad det blir. Jag är tacksam för det stöd jag har haft hos både Hans och Saga i det här arbetet.

När vi nu närmar oss landning, fru talman, kommer jag till flygets miljöpåverkan. Vi producerar bra bränslen i dag – det gör St1, bland annat. Vi har, som jag nämnde, elektrifieringen. Vi har GKN.

Fru talman! När det gäller framtidens flyg tror jag att man kommer att jobba med el på korta distanser. Sedan handlar det om det som man kan kalla kontinentalt. Det handlar alltså om flyg inom EU, inom Australien eller inom Amerika – man får nog dela upp det i Nordamerika och Sydamerika. Där kommer det att vara vätgas. Sedan har vi de långa interkontinentala transporterna. Jag är helt övertygad om att det där kommer att vara hybrider eller biobränslen i någon form.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi har en positiv inställning till det här och att vi ser att det inte är flyget i sig som är ett problem. Det är utsläppen som är problemet, och därför ska vi jobba med teknikutveckling.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla motioner.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Eklind (KD) och Rashid Farivar (SD).

Anf. 54 Malin Östh (V)

Fru talman! I dag debatterar vi luftfarten. Jag ska redogöra för Vänsterpartiets syn på luftfartsfrågor, men jag skulle vilja börja i en annan ända och prata en stund om hur regeringen behandlar de olika trafikslagen.

Regeringsföreträdare, inte minst infrastrukturministern, brukar ofta säga att den här regeringen inte ställer trafikslag mot varandra. Men oavsett vad man säger har vi i praktiken en regering som prioriterar olika trafikslag väldigt olika.

Inför förra året riskerade fyra trafikavtal med koppling till kollektivtrafiken att stå helt utan finansiering. Berörda regioner reagerade såklart kraftigt och beskrev stora och allvarliga konsekvenser. När jag i samband med det här ställde en fråga till infrastrukturministern svarade ministern så här: I vilken utsträckning trafiken kommer att kunna bedrivas om statens finansiering minskar eller uteblir är en fråga för regionerna att ta ställning till.

Budskapet från ministern var alltså att statens finansiering för samhällsviktig trafik kan minska, men den kan också utebli. Det är upp till regionerna att förhålla sig till. I år upprepades detta när Norrtåg fick halverad statlig finansiering via trafikavtalen. Även Samverkande Inland stod med näst intill halverad finansiering. Det här rör som sagt kollektivtrafiken.

När det handlar om flyget är responsen dock en annan. Driftsbidragen till de regionala flygplatserna har ökat med över 400 procent på tre år. Samtidigt säger ministern att man kan behöva göra ännu mer.

Skillnaden i hantering av två trafikslag som båda bidrar till tillgänglighet och utvecklingskraft är tydlig. Det visar, tycker jag, att det regeringen säger om att de olika trafikslagen inte ska ställas mot varandra i praktiken betyder något annat.

Vänsterpartiet står upp för funktionsmålet och allas rätt till en grundläggande tillgänglighet av god kvalitet. Det är en jätteviktig princip. Här är alla trafikslag viktiga, också flyget. Flyget bidrar på flera platser med tillgänglighet som annars skulle vara väldigt begränsad. För tidskritiska transporter är flyget ofta helt avgörande, och det samhällsviktiga flyget ska stöttas. När regeringen ökade stödet till de regionala flygplatserna med över 400 procent på tre år gjorde man det dock utan några som helst villkor kopplade till stödet.

Från Vänsterpartiet tycker vi att det här är anmärkningsvärt av flera skäl. Det finns till exempel ingen garanti för att det är det samhällsviktiga flyget som gynnas när man utformar stödet på det här sättet. För oss är det viktigt att identifiera och upprätthålla de samhällsviktiga, mest värdefulla förbindelserna så att flyget också förblir tillgängligt för de personer och regioner som är mest beroende av flyget. Det finns heller inga klimatkrav eller krav på utsläppsminskningar trots att Normans utredning tydligt förordar detta.

Flygets utsläpp måste minska; det är vi överens om över partigränserna, vilket är positivt. Men samlad forskning visar också att vi behöver flyga mindre för att kunna minska flygets utsläpp i linje med Parisavtalet. Det här är ytterligare ett tungt vägande skäl för att identifiera och säkra upp de mest värdefulla förbindelserna.

Fru talman! Flyget och närheten till en flygplats beskrivs ofta som en förutsättning för regional utveckling och tillväxt, men det gäller naturligtvis också andra trafikslag. Näringslivet och svensk industri har exempelvis varit övertydliga med att skicket på järnvägen i dag är direkt tillväxthämmande. Vi har också alla tagit del av beskrivningen av vad nedlagd nattågstrafik innebär för regional utveckling, för besöksnäringen, för kompetensförsörjningen, för tillgängligheten men också för beredskapen. Därför behöver vi en annan ingång i den här diskussionen. Tillgänglighet kan inte enbart avgöras av närhet till flygplats utan måste avgöras utifrån en samlad bedömning.

Fru talman! I budgetdebatten påstods det en del saker om Vänsterpartiets budget kopplat till flyget. Jag skulle vilja prata lite om det.

Sanningen är att vi i vår budget för 2026 valde att avvisa den senaste höjningen av stödet till de regionala flygplatserna. De tidigare höjningarna som har genomförts ligger dock kvar, vilket alltså bland annat inkluderar den dubblering av stöd som gjordes förra året.

Vi behåller också, och instämmer i, höjningen av ersättning till beredskap för flygplatser och också höjda anslag för flygtrafiktjänst. Att vi helt skulle dra in eller kraftigt minska resurserna till de regionala flygplatserna är alltså långtifrån sant. Resurserna har ökat kraftigt även i Vänsterpartiets budget. Det vill jag få sagt.

Skillnaden mellan våra prioriteringar och regeringens är att vi ser behovet av ett sammanhållet, hållbart transportsystem. Där ingår tydliga offensiva satsningar också på nattågen och kollektivtrafiken. Detta saknas helt i regeringens budget.

Fru talman! Jag vill tacka för ordet och yrka bifall till reservation 8.

Anf. 55 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Tack till ledamoten Malin Östh för anförandet!

Det är uppenbart att Sveriges luftfart och flygplatsinfrastruktur kommer att drabbas hårt om Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet får makten efter valet. Nästan allt som ledamoten nämner handlar om att minska eller lägga ned flyget.

Med det sagt har jag en teknisk fråga. I trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor från förra året föreslår Vänsterpartiet i en motion om flygets klimatpåverkan att sträckor där motsvarande resa med tåg tar under tre timmar ska läggas ned. I år anser man i samma motion – yrkande 8 om flygets klimatpåverkan – att flyget ska avvecklas på sträckor där det finns en fungerande järnvägslinje med tillräcklig frekvens och där resan kan göras på fem timmar eller mindre.

I går reste jag till Stockholm på fem timmar. Kommer ni att lägga ned flyglinjerna där det finns tågresor som tar fem timmar nästa år?

Anf. 56 Malin Östh (V)

Fru talman! Det där är ett felaktigt citat. Vi säger inte fem timmar; vi säger fyra timmar eller mindre i det senaste betänkandet. Det ledamoten sa stämmer helt enkelt inte.

Vad gäller att beakta alternativa färdmedel försökte jag uttrycka i mitt anförande att tillgänglighet behöver bedömas samlat och ur ett bredare perspektiv. Tillgänglighet kan inte bara handla om närhet till flygplats, utan övriga transportslag måste också ingå. Jag förstår uppriktigt inte varför det här blir så kontroversiellt.

Vad handlar transporteffektivitet om? Det är tydligt även i regeringens infrastrukturproposition. Vi ska bygga ett transporteffektivt samhälle. Det handlar om överflytt från mindre hållbara transportslag till mer hållbara sådana. Det är själva definitionen av transporteffektivitet, som samtliga partier har ställt sig bakom. Då behöver vi också beakta alternativa färdmedel. Det bottnar den här skrivningen i, och jag har svårt att se varför det skulle vara kontroversiellt.

Anf. 57 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Jag sa inte fel. Förra året, i samma motion, hade ni tre timmar som gräns för att lägga ned flygresor. I år har ni fyra timmar. Kanske att det blir fem timmar nästa år.

Jag hoppas att ledamoten förstår att med den politik Vänsterpartiet driver mot flygning och för att lägga ned flyglinjer mellan Sveriges städer i slutändan kommer att leda till att flygplatser läggs ned. Transportföretagen SAS och Norwegian var på besök vid trafikutskottets sammanträde förra veckan. De har berättat tydligt hur svenskt flyg mår.

Nu är det en fråga för Socialdemokraterna hur de ska genomföra sin politik med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som samarbetspartier. Ledamoten från Socialdemokraterna vill att vi glömmer allt de har gjort i åtta år och siktar framåt.

Jag ställer återigen frågan om den angivna tiden blir fem timmar nästa år. Om Vänsterpartiet sitter i regering då tillsammans med Socialdemokraterna behöver vi lägga ned många flyglinjer i Sverige, inte bara mellan Göteborg och Stockholm.

Anf. 58 Malin Östh (V)

Fru talman! Trafikverket rekommenderar att man beaktar alternativa färdmedel vid en gräns på fyra timmar. Därifrån kommer den skrivningen. EU:s luftfartsförordning rekommenderar tre timmar. Siffrorna kommer därifrån. Jag förstår inte varför det här ses som så kontroversiellt.

Vänsterpartiet föreslår inte att flyget ska läggas ned, punkt slut. Vi vill åstadkomma transporteffektivitet och uppnå ett transporteffektivt samhälle. Jag sa också väldigt tydligt att det samhällsviktiga flyget ska värnas och stödjas. Jag vet inte riktigt vad det är som inte har gått fram till ledamoten, men så är det i alla fall.

Anf. 59 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag lyssnade på anförandet och uppfattade tre sentenser. Vänsterpartiet konstaterar att regeringen brister när det gäller mindre flygplatser och att det finns en oro att de ska stängas. I nästa andetag konstaterar ledamoten att Vänsterpartiet enbart jobbar för det samhällsnyttiga flyget. Slutligen var det nej till den sista statliga höjningen av flygplatsstödet, eftersom det inte fanns någon koppling till samhällsnytta.

Fru talman! För mig går de här tre teserna inte riktigt ihop. Om det inte finns affärs- och privatflyg kommer i praktiken alla flygplatser att behöva läggas ned, inklusive Arlanda. Det är affärs- och privatflyget som bär större delen av kostnadsmassan för flyget. Man kan inte säga att man vill prioritera samhällsnytta men samtidigt inte vilja använda statliga pengar.

Att inte ha affärsflyg och privatflyg och inte tillföra statliga pengar annat än för samhällsnyttigt flyg är en ekonomisk kalkyl som jag inte tror att jag har sett i någon budget – om man inte menar att allt detta ska rullas över till kommuner och regioner? Om de ska bära hela kostnaden för flyget när det inte finns affärs- och privatflyg pratar vi såklart om stora tillskott och att kommuner och regioner ska ta pengar från vården för att satsa på flyget. Då tycker jag att det är betydligt bättre, fru talman, med en regering som satsar på flyget i form av statligt stöd så att kommuner och regioner kan fortsätta att satsa på vård och omsorg. Hur får ledamoten sin kalkyl att gå ihop?

Anf. 60 Malin Östh (V)

Fru talman! Jag skulle kanske tycka att det vore intressantare med en debatt där man inte fultolkar varandra utan uppriktigt diskuterar de här frågorna med ett lösningsfokus.

Jag har deklarerat att Vänsterpartiet tycker att det samhällsviktiga flyget ska stöttas, också med ett statligt stöd.

Ledamoten Magnus Jacobsson brukar ofta vara uppe i talarstolen och prata om att politik handlar om prioriteringar. Det håller jag med om. Politik handlar om prioriteringar. Men när man som regeringen ensidigt satsar på flyget och samtidigt helt avstår från satsningar på kollektivtrafiken blir det skevt, vilket jag försökte uttrycka i mitt anförande. Den prioriteringen leder inte till ökad transporteffektivitet och inte heller till att vi klarar våra klimatmål eller uppnår ett hållbart transportsystem. Det behöver också diskuteras i sammanhanget. Hur ser regeringens prioriteringar ut på det området?

Jag har en fråga till ledamoten, som ofta brukar prata om vikten av marknadsstyrning och liknande. Varför ska passagerartrafik på järnväg bedrivas på kommersiella grunder men inte flyg på samma sätt? När nattågstrafiken från Göteborg norrut lades ned sa ministern att passagerartrafik på järnväg ska bedrivas på kommersiella grunder. SJ lade ned trafiken för att det inte var möjligt att driva den på kommersiella villkor. Då satt regeringen på händerna och tittade på – men med flygtrafiken är det någonting helt annat. Jag förstår inte riktigt de här prioriteringarna.

Anf. 61 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag måste erkänna att jag blev lite ställd och snabbt försökte googla fram några siffror. Vi satsar 1 171 miljarder på 12 år när det gäller väg och järnväg. En satsning på 400–500 miljoner om året gånger 12 ger ungefär 5 miljarder. Den siffran ska alltså ställas mot 1 171 miljarder. Det är inte ens jämförbart. Att då stå i talarstolen och säga att regeringen bara satsar på flyget är så långt ifrån sanningen man kan komma.

Fru talman! Jag menar inte att fultolka. Jag lyssnar bara på ledamotens argumentation om att regeringen gjorde fel som inte gav extra stöd till kommunerna. Sedan argumenterade ledamoten för samhällsnyttan, som då är det Vänsterpartiet vill prioritera. De är ärliga i sin argumentation om att vid 3–4 timmars restid ska man inte använda flyg. Man kan använda annan infrastruktur, exempelvis järnväg, som är den mest subventionerade av alla trafikslag. Det är bra för åhörarna att veta. Samtidigt säger Vänsterpartiet nej till det sista statliga stödet, vilket i praktiken innebär att kommuner och regioner ska ta ett större ansvar.

Fru talman! Med all respekt – jag försöker verkligen inte fultolka utan bara lyssna på vad ledamoten för fram. Med det sagt måste jag ändå ställa samma fråga som jag ställde till Socialdemokraterna. Det vi hörde i det senaste anförandet är raka motsatsen till det jag hörde när jag lyssnade till Socialdemokraternas utifrån mitt perspektiv väldigt goda anförande som i många stycken stämmer överens med de ambitioner Tidöregeringen har. Hur ämnar Vänsterpartiet få igenom sin rätt så verklighetsfrånvända politik i ett samarbete med Socialdemokraterna?

Anf. 62 Malin Östh (V)

Fru talman! Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, Magnus Jacobsson. Mitt anförande får tala för sig självt. Jag har försökt att uttrycka Vänsterpartiets ståndpunkt i luftfartsfrågor. Vi är angelägna om att värna det samhällsviktiga flyget.

Vi är däremot inte intresserade av en debatt där allt flyg är lika viktigt och alla flygplatser lika viktiga, vilket jag uppfattar att vi i väldigt stor utsträckning har i Sverige i dag. Vi behöver hitta en annan ingång i debatten och kunna prata om det här på ett annat sätt, inte minst utifrån våra klimatmål och det som vi har beslutat här i riksdagen om att uppnå ett transporteffektivt samhälle och ett hållbart transportsystem.

Regeringens prioriteringar och det som ledamot Magnus Jacobsson lyfte är hur stora resurser som finns avsatta till den nationella planen för järnväg, väg och så vidare. Vi har diskuterat dessa prioriteringar tidigare. Det som jag lyfte fram handlade om att även när regeringen betonar att den inte ställer trafikslag mot varandra går det ändå att se väldigt skilda prioriteringar i hur man väljer att resurssätta olika trafikslag.

Exempelvis har kollektivtrafiken mig veterligen inte fått någon uppmärksamhet i regeringens budget eller politik under mandatperioden. Jag kan inte hitta någon satsning på kollektivtrafiken. Det färdmedelsneutrala reseavdraget är borta. Förändringar i förmånsbeskattningen lades aldrig fram. Vi vet också vad som har hänt med kollektivtrafiken. Enligt den senaste kollektivtrafikbarometern har kollektivtrafiken backat och tappat marknadsandelar i 18 av 21 regioner.

Detta är något som regeringen skulle kunna välja att fokusera på. Men i stället säger man att vi inte ska ställa trafikslag mot varandra. Jag ser det mer som ett sätt för regeringen att kunna lägga transporteffektiviteten på hyllan och inte jobba med transportsektorns 2030-mål. Det är anmärkningsvärt och tråkigt.

Helena Gellerman (L)

Anf. 63 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag debatterar vi luftfartsfrågor. Liberalerna och våra tre samarbetspartier ser flygets betydelse för vårt land och har under mandatperioden gjort en lång rad förbättringar för flyget.

Sverige är EU:s till ytan tredje största land och är det land som har längst avstånd mellan landsändarna. Utan flyget skulle det bli svårare att jobba och bo i hela landet och kunna hälsa på hos släktingar och vänner. Företagens höga innovationstakt och konkurrenskraft skulle dessutom försvåras om inte flyget fanns.

Alla fyra trafikslag – flyg, sjöfart, väg och järnväg – måste fungera, och de måste fungera tillsammans. Det är viktigt att binda samman trafikslagen och att kunna nå flygplatserna med spårbunden trafik.

Det är därför positivt att Västsverige har funnit en lösning för den nya järnvägen Göteborg–Borås med fyra spår under flygplatsen Landvetter. Det kommer att öka Landvetters upptagningsförmåga och attrahera nya direktlinjer, vilket är viktigt för den välutvecklade industri som finns i Västsverige.

Regeringen har också utrett förbindelserna till Arlanda med syfte att stärka Arlandas konkurrenskraft. Regeringen jobbar nu med frågan. Och genom Ostlänken får även Skavsta bättre förbindelser. Den spårbundna trafiken till våra flygplatser är riktigt viktig.

Fru talman! Flyget är samtidigt satt under press. Det gäller inte minst inrikesflyget. Om vi vill att hela landet ska leva måste vi underlätta för flygets återhämtning efter pandemin, efter att överflygningarna blivit färre på grund av Ukrainakriget och efter den pågående lågkonjunkturen.

Liberalerna och våra samarbetspartier ser flygets fördelar och det svåra dagsläget. Vi har därför vidtagit en lång rad åtgärder. Vi har tidigare fattat beslut om drygt 1 miljard för att kompensera en kostnad från pandemin, då flygplatserna var tvungna att ha säkerhetskontrollerna öppna trots att resenärerna i princip uteblev.

Vi har ökat stödet till de regionala flygplatserna till totalt 528 miljoner. Det ska täcka upp till 75 procent av flygplatsernas underskott, vilket innebär en fyrdubbling av stödet under mandatperioden.

Vi utreder samtidigt om flygplatserna Sälen, Norrköping och Säve i Göteborg ska bli beredskapsflygplatser och har ökat ersättningen till beredskapsflygplatserna med över 50 procent till 103 miljoner totalt.

Vi har därtill tagit bort flygskatten. Fokus i klimatomställningen ska vara på flygets utsläpp, inte på flygresan som sådan. En borttagen flygskatt stärker inrikesflyget men också utrikesflyget från framför allt Arlanda och Landvetter. Utan flygskatt blir det mer attraktivt för flygbolag att välja Sverige. Flygskatten avskaffades den 1 juli 2025.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas i september i år, det vill säga före valet. Den ska se över det nuvarande basutbudet av flygplatser och statens roll i det hela. I utredningen ingår också Brommas funktion. Bromma flygplats ska bevaras. Det är en viktig transportrelaterad del av Tidöavtalet. Samtidigt har konsekvenserna av ett minskat inrikesflyg gjort att flygrörelserna och antalet flyg på Bromma har minskat dramatiskt.

Vi bör dock se inrikesflyget över en längre tidsperiod och inte göra förhastade förändringar, inte minst med tanke på klimatomställningen och hur det ser ut med vår beredskap. Det är därför intressant att det nu också startas nya flygförbindelser till Bromma. Regioner och företag har gått samman, ändrat sina resepolicyer och lagt fram förslag på nya flyglinjer. Vi välkomnar linjen från Malmö till Bromma, som startade i april, samt de tidigare linjerna från Växjö och Trollhättan. Det här är exempel på drivkrafter som visar på flygets betydelse för regionerna och företagen, något som bör tas till vara.

Fru talman! Flygets roll i klimatomställningen är viktig, och Sverige går före. Swedavia med sina tio större flygplatser och de regionala flygplatserna är snart klimatneutrala och undersöker hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen ska kunna tillhandahållas på flygplatserna. I flygbranschens färdplan för ett fossilfritt Sverige är målet ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och ett fossilfritt utrikesflyg 2045.

Det är samtidigt viktigt att flyget i Sverige har konkurrensneutrala förutsättningar för sin klimatomställning. Under det svenska ordförandeskapet beslutades EU:s gröna omställningspaket Fit for 55 och ett paket specifikt riktat mot flyget, ReFuelEU Aviation. Utdelningen av fria utsläppsrätter kommer att upphöra i år, 2026, och vi får en gemensam lagstiftning om reduktionsplikt av fossilfria bränslen i dagens flygbränsle. Flygets utsläpp löser vi bäst på internationell nivå för att det ska få effekt, och vi måste använda EU för att trycka på och få en global påverkan.

På ämnet konkurrensneutrala förutsättningar för flyget är det dags att se över de resepolicyer som finns i Sverige. De får inte hindra eller försvåra att man kan göra effektiva resor inom Sverige och till utlandet. Regeringen har därför i regleringsbrev krävt att 59 myndigheter ska redovisa hur de säkerställer färdmedelsneutrala tjänsteresor och om de har köpt hållbara bränslen under året. Regeringskansliet införde en färdmedelsneutral resepolicy redan 2024.

Fru talman! Möjligheten att köpa till fossilfritt bränsle vid flygning tillvaratas inte tillräckligt i dag. Resepolicyer inom det offentliga och i privata företag förordar att andra färdsätt ska väljas framför flyget, inte minst inrikes, även om det ger betydligt längre restid för den anställde och betydligt högre kostnader. Detta riskerar att hindra flygets klimatomställning. I stället för hotellövernattningar och ökad betald restid till den anställda kan pengarna gå till inköp av fossilfritt bränsle.

Det biobränsle som produceras i Västsverige av ST1 och Preem kan göra inrikesflyget fossilfritt redan i dag, alltså långt innan 2030. Det gäller att stärka efterfrågan på fossilfritt bränsle.

För att nå flygbranschens mål om ett fossilfritt flyg 2045 krävs utveckling av en rad tekniker. Biobränslen, elflyg och elektrobränslen ligger närmast i tid. Flygplan som går på vätgas samt minskade höghöjdseffekter ligger lite längre bort.

Energimyndighetens uppdrag att föreslå hur vi kan påskynda sjö- och luftfartens omställning till fossilfrihet redovisades i januari i år och bereds i Regeringskansliet.

Elflyg har potentialen att binda samman mindre, regionala flygplatser runt om i landet och inom Norden. Liberalerna har länge drivit på för ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Därför var det positivt att Nordens ministrar 2024 skrev på en deklaration om nordiskt samarbete kring elflyg.

Här vill jag ta upp Heart Aerospace, som startade sin utveckling i Göteborg och utvecklar ett elflygplan för 30 personer som kan gå 40 mil och som rönt stort internationellt intresse med order på flera hundra plan, främst i USA. Jungfruflygningen för att testa planet kommer att ske i år, 2026. Företaget är samtidigt ett viktigt exempel på Sveriges innovationskraft och något som kanske inte hade blivit till om vi inte haft flyg i grunden. När företaget fanns i Göteborg kom nämligen en väldigt stor del av de anställda från utlandet.

Sverige står också rustat för utvecklingen av vätgasflyg, inte minst baserat på den mycket höga kompetens gällande vätgas som finns på företaget GKN i Trollhättan, som nu expanderar kraftigt.

Fru talman! Liberalerna har länge här i riksdagen krävt att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik på samma sätt som i övriga EU. Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att utreda frågan, och regeringen bereder nu den rapporten.

Fru talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför som jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan, i Sverige och globalt.

Nu har Sverige äntligen fått en liberal, borgerlig regering som tror på flyget och som redan nu vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka flygets framtid och omställning. Vi hoppas att vi kommer att få fortsatt förtroende att bedriva detta viktiga arbete under många år framöver.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Anf. 64 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Under den här debatten har flera ledamöter från de andra partierna lyft flygets fördel: att man kan ta sig långt på kort tid. Det är sant. Men om man tror att kritiken mot flyget handlar om att det är ett dåligt transportmedel i sig har man fullständigt missat både klimatforskningen, klimatdebatten och de förändringar vi redan ser runt om i världen.

Problemet är att flyget fortfarande till 98 procent är helt beroende av fossila bränslen. Vi måste bort från det beroendet, snabbt. Utsläppen från flyget, liksom från svenskt flygande i stort, måste minska drastiskt. Det är inte ett alternativ; det är en nödvändighet.

Samtidigt behöver vi både i Sverige och inom EU verka för något som egentligen borde vara självklart: att det kommersiella flyget slutar subventioneras och i stället betalar sina egna kostnader, inklusive den fulla kostnaden för klimatpåverkan.

Vi vet nämligen att det kommer att ta tid att göra de längre flygresorna helt fossilfria. Teknikutvecklingen är lovande men långsam. Medan vi väntar på de stora genombrotten måste vi hålla oss inom det begränsade utsläppsutrymme som återstår om vi ska klara Parisavtalet. Därför behöver också det internationella flyget börja betala för sina utsläpp, fullt ut.

För att minska flygets klimatpåverkan krävs två saker samtidigt: mindre flygande och omställning till förnybara bränslen, elektrobränslen och elhybridflyg, där flyg faktiskt behövs. Men utbudet av dessa bränslen kommer sannolikt att vara begränsat under överskådlig tid, och tekniken är långtifrån brett tillgänglig. Detta betyder att vi måste prioritera. Vi måste minska flygresorna, och vi måste avveckla flyget på de sträckor där det redan finns utmärkta alternativ.

Det finns flera flyglinjer i Sverige som i dag inte kan motiveras ur ett tillgänglighetsperspektiv. Det gäller framför allt sträckor där tåget tar under tre timmar. Ett tydligt exempel är Stockholm–Göteborg, där flera avgångar redan i dag har en restid på under tre timmar.

Låt mig lägga en siffra på bordet: En enda flygresa mellan Stockholm och Göteborg motsvarar klimatavtrycket från 50 000 tågresor. Det är en orimlighet. Därför menar jag att flyglinjer på sådana korta sträckor bör avvecklas.

Fru talman! Jag vill också lyfta en annan fråga: kravet på klimatinformation vid försäljning och marknadsföring av flygresor. Precis som vi har varningar på tobaksprodukter och tydliga utsläppsuppgifter för bilar borde det på ett enkelt och tydligt sätt framgå hur mycket koldioxid en flygresa genererar, inklusive höghöjdseffekten. Det är en fråga om konsumentupplysning men också om ärlighet.

Fru talman! Jag vill även betona behovet av att förbjuda privatjetflyg. Under de senaste fem åren har privatjetflygningarna i Europa ökat med 50 procent. Det innebär att en mycket liten grupp resenärer står för mycket stora utsläpp – per person helt orimligt höga. Det är inte försvarbart. Frankrike, Irland, Nederländerna och Österrike har redan tagit initiativ inom EU för att granska regelverket och skärpa klimatåtgärder gällande privatjet. Sverige bör självklart ansluta sig till det arbetet. Dessutom finns det inget som säger att Swedavia måste upplåta sina flygplatser för denna verksamhet i den utsträckning som sker i dag.

Fru talman! Jag vill även kort prata om hinderbelysningen på vindkraftverk. I dag krävs av säkerhetsskäl blinkande hinderljus på höga objekt. Men detta har skapat en helt onödig motvilja mot vindkraften. Det finns i dag teknik för behovsstyrd hinderbelysning så att lamporna bara tänds när ett flygplan närmar sig. I Danmark fungerar detta redan i samspel med både civilt och militärt flyg. I Sverige har utvecklingen tyvärr stoppats. Det är dags att ändra på det.

Fru talman! Så till Bromma flygplats. Flera utredningar har visat att Bromma kan avvecklas utan att det påverkar landets behov av flygtrafik. Arlanda ligger lika nära Stockholm sett till restid och kan ta över trafiken, förutsatt att terminalerna anpassas. Detta är Swedavias ansvar.

Dessutom har pandemin förändrat flygmarknaden i grunden. Tjänsteresorna är permanent färre. Inrikesflyget, som dominerade på Bromma, har minskat med 90 procent, vilket innebär att Bromma hålls öppet främst för affärsflyg och privatjet. Marknaden behöver konsolideras, inte splittras. Trafiken bör samlas på Arlanda.

Och låt oss inte glömma staden. Stockholm har ett stort bostadsförsörjningsansvar. Brommaområdet är stadens största utvecklingsbara markreserv – centralt placerad och med enorm potential för bostäder och infrastruktur. Det är dags att använda den.

Fru talman! Sammanfattningsvis står vi inför ett vägskäl. Flyget behövs, men inte i sin nuvarande form. Vi måste minska utsläppen, styra om subventionerna, avveckla onödig trafik och prioritera de transportmedel som är hållbara på riktigt. Det här handlar inte om ideologi, utan det handlar om att ta ansvar – för klimatet, resenärerna och framtida generationer.

Jag står självklart bakom Miljöpartiets samtliga reservationer men väljer att yrka bifall endast till reservation 10.

Anf. 65 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten Jacob Risberg, för anförandet!

Det är inga nyheter för oss att Miljöpartiet vill lägga ned flyglinjer och stänga flygplatser och till och med firar nedläggning av flygplatser med tårta. Jag är stolt över det jobb som vi tillsammans med regeringen har gjort för att förstärka flyget, för flyget har verkligen motarbetats under åtta förlorade år med rödgröna regeringar.

Jag har en fråga till ledamoten Jacob Risberg gällande flygskatten. Jag har förståelse för att ledamoten inte sitter i trafikutskottet, utan hans uppgifter finns inom utrikesutskottet.

Vad har Miljöpartiet för planer för flygskatten om man efter valet 2026 får majoritet tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet? Vad kommer att hända med flygskatten?

Under replikskiftet jag hade med Centerpartiets företrädare, ledamoten Ulrika Heije, framkom att det just i dag inte finns något förslag om flygskatt.

Anf. 66 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Tack, Rashid Farivar, för frågan!

Det är en intressant fråga. Vi fyra partier i opposition går till val som fyra helt olika partier. Vi använder inte kammaren för att kompromissa eller för att komma fram till olika lösningar. Det gör vi efter en eventuell valseger.

Det finns ingen anledning för mig att här börja recensera andra partiers syn på flygskatten. Jag kan bara tala om Miljöpartiets syn på flygskatten. Vi tycker självklart att den bör återinföras.

Det är inte rimligt att flyget i dag är så pass subventionerat som det är. Det är inte rimligt att flygbränsle i dag kostar i princip en tredjedel mot vad motsvarande bränsle kostar för bensin- eller dieselbilar.

Det är inte rimligt att utsläpparna inte betalar för sina klimatutsläpp. Vi är alla överens om att det krävs att vi minskar klimatutsläppen i världen och i Sverige.

Det är kanske inte alltid det man hör från Sverigedemokraterna. Men de var åtminstone överens om det när det kom till den föregående miljöberedningen.

Vi borde också vara överens om att det är utsläpparen som ska betala för sina utsläpp. Eller vill vi lägga den kostnaden på kommande generationer?

Vill vi fortsätta att bidra till att klimatförändringarna accelererar? Är det våra barn och våra barnbarn som ska ta den kostnaden i stället för dem som väljer att ta flyget i dag i stället för att till exempel åka tåg till Göteborg?

Jag tycker inte att det är rimligt. Även de som flyger måste börja betala för sina utsläpp.

Anf. 67 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten Jacob Risberg, för svaret!

Jag vill påpeka att i Miljöpartiets höstbudget föreslås att man inte bara ska införa flygskatten utan att man ska fördubbla den. Jag vet inte om ledamoten vet om det eller inte. Det är något som ledamoten kan kommentera.

När det gäller utsläpp från flyget står Sveriges inrikesflyg enligt statistik från Transportstyrelsen för 1 procent av Sveriges totala utsläpp.

Ledamoten påstår att flyget inte betalar för sina utsläpp. Flyget betalar. Passagerarna betalar inte bara vad deras resor kostar. De betalar även andra kostnader som annat flyg, till exempel beredskapsflyg, belastar systemet med.

När det gäller subventionering subventioneras till exempel våra tåg och våra vägar procentmässigt mycket mer än flyg. Flyget är mer självständigt än våra andra trafikslag. Jag vet inte var statistiken som ledamoten tar fram kommer ifrån.

Jag vill ha en kommentar om förslaget om fördubbling av flygskatten och om subventioneringen av flyget. Det är inte så som ledamoten påstår.

Det talades om nedläggning av flyglinjer. Vilka flyglinjer tycker ledamoten ska läggas ned först? Är det den mellan Göteborg och Stockholm eller den mellan Stockholm och Malmö?

Anf. 68 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Tack för frågorna!

Jag kan börja med den sista frågan. Jag tycker att det självklart måste finnas alternativ till flyget.

Vi har fullgoda alternativ, även om vi fortfarande har problem på sträckan. Många tåg i dag mellan Göteborg och Stockholm tar runt tre timmar. Vi bör kunna lägga ned den flyglinjen.

Vi hade kunnat satsa på höghastighetsbanor. Men regeringen väljer i stället att lägga ned och slopa de projekten. Vi har möjlighet att bygga oss in i framtiden för att kunna möjliggöra utsläppsfria sätt att färdas på. Men regeringen lägger ned de satsningarna. I stället väljer man att subventionera det transportsätt som släpper ut allra mest per kilometer, det vill säga flyget. Visserligen står det bara för en liten del av Sveriges totala utsläpp. Men det är bara inrikesflyget. Vi måste också se till flyget som helhet.

I dag betalar flyget inte en enda krona i skatt för sina bränslen. Var finns rimligheten i dag? Jag vet att vi sitter fast i konventioner som gör att vi inte kan ta ut den avgiften när vi flyger mellan länder. Men någon måste börja arbeta för att förändra det. Det kan inte vara rimligt att det kostar en tredjedel att tanka ett flygplan jämfört med en bil, om man nu hade samma storlek på tankarna förstås.

Jag förstår inte riktigt hur man ska komma åt klimatförändringarna och klimatutsläppen om man inte börjar se var de kommer ifrån.

Anf. 69 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag har tidigare varit skolpolitiker. Jag har i de sammanhangen suttit och pratat med ungdomar och även pratat med ungdomar som faktiskt har klimatångest.

Jag tycker att det som just nu sker i vår kammare är djupt upprörande. Man beskriver saker och ting som om det vore just vi som orsakar en klimatkris och att det är just flyget det beror på.

Fru talman! Vi kan hålla oss till lite fakta. Sverige står för 0,1 procent av världens alla utsläpp. Sverige är ett stort land. Det internationella flyget står för 2,5 procent av utsläppen, och det svenska flyget står för cirka 4 procent. Det har med avstånd att göra.

Räknar vi in skogen är Sverige i dag ett nettonoll-land. Sedan varierar det över tid. Det beror på hur skogen har sin tillväxtperiod. Vi ska givetvis ta hänsyn till det.

Fru talman! Att beskriva Sverige som en katastrof och tala om hur vi vill att våra barn och barnbarn ska hanteras är djupt oärligt. Sverige är ett föregångsland. Vi har långt mycket lägre utsläpp än alla andra.

Vi började långt mycket tidigare. Redan under oljekrisen växlade vi om. Det är ingen som i dag skulle komma på tanken att sätta en oljetank vid sin villa. Vi har fjärrvärme och el i olika varianter. Vi har gått långt före.

Ska vi komma åt utsläppen är det inte de här 4 procenten som är det mest avgörande. Det är transporterna. Där arbetar vi som regering för att få mer elektrifiering, och vi talar om vätgas.

Inom EU jobbar vi för att vi ska ha CO2-skatt gentemot de länder som faktiskt släpper ut. Jag tycker att det som sägs här är upprörande, fru talman.

Anf. 70 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Tack, ledamoten Magnus Jacobsson!

Jag är inte säker på om jag uppfattade någon fråga här, utan det var enbart en massa påståenden.

Jag håller med om att klimatångest är ett jättestort problem för ungdomar. Jag har själv barn hemma som såklart känner av det. Men vad gör regeringen? Den ökar utsläppen.

Bara flyget ökar sina utsläpp med 54 000 ton på grund av att man tar bort flygskatten. Man skyller på att Sverige bara är ett litet land. Tänk om vi skulle ha den synen också vad gäller övriga frågor!

Först och främst har vi väldigt mycket historiska utsläpp. Den koldioxid som vi har bidragit väldigt mycket till försvinner inte i det första taget från atmosfären.

Visst var vi väldigt duktiga på att ställa om snabbt i Sverige, framför allt när det kom till uppvärmning och så vidare. Men när det kommer till transporterna ökar utsläppen. De senaste tre åren har vi sett ökade utsläpp från transporter, inklusive flyget. Då kan man inte säga att vi är ett föregångsland. Vi kanske var ett föregångsland, men vi är inte det längre. Det är bara att kolla på de klimatjämförelser som görs i samband med klimatförhandlingarna varje år, där Sverige tidigare låg i topp. Vi var det bästa landet. Vi hamnade alltid i topp i de här rankningarna. Vi har rasat ned till plats 23, 24, 25 någonting. Vi är inte ett föredöme längre.

Man kan inte leva på gamla meriter. Man måste fortsätta jobba, och om vi över huvud taget ska klara Parisavtalet måste vi ned till nettonollutsläpp ganska snabbt. Då kan man inte fortsätta att öka utsläppen från transportsektorn, inklusive flyget.

Anf. 71 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Det är tyvärr det som är min poäng: att Miljöpartiet med sin retorik, som de har hamrat ut i åratal, får barn och unga i Sverige att må dåligt och skämmas för sitt eget land och för den utveckling som vi har gjort, när vi trots allt är bland de bästa i världen.

Sedan är det korrekt, fru talman, att andra länder ”catchar upp”. Så är det med all teknikutveckling. Någon går före; någon annan utvecklas. När jag studerade internationella relationer hade jag en professor som beskrev det ungefär som ett cykellopp. Den som ligger i täten kommer förr eller senare att bli trött. De som ligger bakom hämtar energi, går om och ligger före en stund, och så vandrar det så. Så är det även med teknisk utveckling.

Ett av de bästa exemplen på det är tyskarnas utveckling av järnvägen. De väntade; de var lite senare än Storbritannien, men skillnaden mellan det tyska systemet och det i Storbritannien är att tyskarna har ett samlat järnvägssystem. De har en standard som gör att systemet fungerar i hela Tyskland. Så är det med teknikutveckling.

Det vi lyfter fram som regering är att vi är teknikpositiva. Ta ett sådant företag som GKN! De tillverkar flänsar till jetmotorer, som används i 90 procent av alla flygmaskiner i världen. De tar i dag fram flänsar för att kunna jobba med vätgasmotorer. Det kommer alltså att påverka hela världsklimatet. Men det räknas inte in i den svenska miljökalkylen.

Fru talman! Jag är djupt upprörd över den retorik som förs fram. Sverige står för 0,1 procent av utsläppen.

Sedan måste jag ställa en väldigt konkret fråga: Hörde jag rätt att Miljöpartiet önskar lägga ned flyget mellan Göteborg och Stockholm? Det skulle jag vilja ha ett förtydligande av.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Anf. 72 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Nej, jag vill såklart inte att våra ungdomar ska skämmas. Eventuellt ska man skämmas för den här regeringen, som ökar utsläppen. Där tycker jag att man ska skämmas.

Ledamoten säger att andra länder ”catchar upp”. Absolut, så är det. Det är jättebra att andra länder kommer i fatt Sverige och att teknikutvecklingen hela tiden går framåt. Men om teknikutvecklingen går framåt, hur kommer det sig då att våra utsläpp ökar? Det handlar inte om att andra länder kommer i fatt oss i klimatrankningen. Det handlar om att vi tappar. Vi ökar våra utsläpp. Vi minskar våra insatser för att minska utsläppen.

Ledamoten talade tidigare om att vi var ett nettonoll-land sett till skogstillväxten. Det var länge sedan. Det har visat sig att vi har använt siffror som finnarna tycker är helt orimliga därför att samma typ av skog räknas på ett helt annat sätt i Finland. Förmodligen har vi räknat fel vad gäller vår egen skog.

Våra utsläpp har ökat under de tre senaste åren. Är det några som ska skämmas tycker jag att det är den nuvarande regeringen.

Vad gäller flyget mellan Göteborg och Stockholm är det klart att det inte kan läggas ned hur som helst i ett svep. Men det är inte rimligt att man ska behöva flyga på sträckor där tåget tar under tre timmar. Vi måste se till att stärka järnvägen mellan Stockholm och Göteborg så att man kan åka från Stockholms centrum till Göteborgs centrum på tre timmar. Då kan vi lägga ned den linjen, tycker jag.

Maria Stockhaus (M)

Anf. 73 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag tackar för en spänstig debatt om flyget.

Flyget är viktigt för tillväxt och utveckling i alla delar av landet. Utan flyget går det inte att driva företag och rekrytera personal på alla platser i Sverige. Frågan är vilken regering som skulle vara bäst för flyget i Sverige och för flygets framtid.

Den moderatledda regeringen har bland annat höjt stödet till de regionala flygplatserna, tagit bort flygskatten och gett uppdrag att ändra resepolicyer så att man inte väljer bort flyget per automatik. Vi har återupptagit arbetet med att utveckla Arlanda och har en utredning igång som ska titta på Brommas framtid med tanke på all den teknikutveckling som sker inom flyget.

På den andra sidan i politiken spretar det ordentligt. Socialdemokraterna och deras stödpartier införde flygskatten. När det var pandemi fick flygplatser söder om Stockholm inget stöd.

Det är lite underhållande att höra ledamoten Kasirga tala sig varm för Arlanda. Det är lite märkligt med tanke på att när den slutrapport som Arlandarådet tog fram förra mandatperioden, som innehöll ett antal förslag för att utveckla Arlanda flygplats, var klar och skulle presenteras ställde man in en presskonferens som redan var planerad. Allt det ställdes in, och rapporten hamnade i papperskorgen.

Tidöpartierna är rörande överens om flygets betydelse för Sverige och vikten av att ha en politik som ger bra förutsättningar för flyget.

Fru talman! Vi ser en fantastisk teknisk utveckling. Flygmarknaden kommer att förändras, och i ljuset av det är det faktiskt många länder som tittar på hur man ska kunna anlägga en flygplats som har ett citynära läge.

Med tanke på osäkerheten kring vart flygmarknaden ska ta vägen och den enorma tekniska utveckling som är på gång vore det direkt oansvarigt att lägga ned Bromma flygplats. Det finns ingen motsättning mellan Bromma och Arlanda. De kan ha helt olika funktioner på en framtida flygmarknad i Sverige. Vi vill utveckla Arlanda men är också rädda om Bromma eftersom flyget är under stor omdaning.

Sedan skulle jag vilja lämna en sakupplysning. Kadir Kasirga låter påskina att regeringen skulle lägga ned flyglinjer till flera orter i Sverige. Det är en ren osanning.

Det som har hänt är att Trafikverket har signalerat att för nästa period, det vill säga 2027, kommer pengarna inte att räcka till alla de flygsträckor som i dag är upphandlade. Men det gäller ju nästa årsbudget; det vill säga att det finns gott om tid att ta fram förslag för att rädda de här flyglinjerna.

Fru talman! En sak är helt säker: Med Socialdemokraterna och deras stödpartier kommer flygets förutsättningar i Sverige att bli betydligt sämre. Frågan är hur i hela friden Socialdemokraterna ska kunna säkra pengar till de upphandlade flygsträckorna om man ska samarbeta med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det skulle vara riktigt dåligt för tillväxt och utveckling och för förutsättningarna för svenskt flyg med en socialdemokratiskt ledd regering med de stödpartier som man har i dag.

(Applåder)

Anf. 74 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Maria Stockhaus nämnde mitt namn och Socialdemokraterna. Men jag vill börja med Bromma flygplats.

Både jag och ledamoten Maria Stockhaus kommer från Stockholm, och vi har sett hur utvecklingen har varit på Bromma flygplats. Under de här fyra åren har den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna pumpat in 100 miljoner kronor varje år i en flygplats som har ekat tom.

Nu har det etablerats några flyglinjer. Vi får se om de kommer att klara sig; det är en annan fråga. Men det här är en flygplats som ligger mitt i Stockholm och som marknaden har lämnat. Aktörerna i branschen dömer ut flygplatsen. Swedavia, som äger driften av flygplatsen, har flera gånger sagt att den inte är lönsam. Ändå hör vi Moderaterna i kammaren försvara hur slösaktigt man sköter ekonomin för Bromma flygplats. Det förvånar mig faktiskt.

Vi vet också att Stockholm lider brist på bostäder. Det är inte Lidingö kommun som bygger hyresrätter. Det är inte Danderyd som bygger hyresrätter. Det är Stockholms stad, särskilt när Socialdemokraterna leder styret i Stockholms stad. Det är då man bygger hyresrätter. Det är då man bygger bostäder.

Jag skulle gärna vilja höra från Maria Stockhaus hur man motiverar en flygplats som ekar tom och som fram till i dag nästan bara har använts av affärsjet och av rika män som flyger med sina mopsar till Alperna. Hur motiverar man det här?

(Applåder)

Maria Stockhaus (M)

Anf. 75 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag tycker att man kanske ska lägga lite band på sig när det gäller raljerandet. Jag har varit ute och träffat privatjet-aktörerna som har flygtrafiken ute på Arlanda. De beskriver att stora svenska företag är helt beroende av denna verksamhet, så det handlar om betydligt mer än rika affärsmän som flyger mopsar till Alperna.

Bromma flygplats är också viktig ur beredskapssynpunkt. När man har med viktig infrastruktur att göra kan man inte titta på ett separat år eller på ett eller två år framåt. Man måste höja blicken och titta kanske 50 år framåt. Om vi lägger ned Bromma och bygger bostäder där kommer vi aldrig att kunna återskapa en flygplats så nära Stockholm city.

Vi vet också att ett svenskt företag är på väg att lansera elflyg, och nu senast testkördes mindre transportdrönare på Bromma flygplats. Den här utvecklingen är på gång. Vi vet att den kommer, och den typen av verksamhet går inte att ha på Arlanda. Det går inte att blanda stora jetplan med de här mindre farkosterna, för de dyker i backen om det inte är väldigt lång tid mellan start och landningar. Det handlar om stora plan och mindre plan.

Det är jätteviktigt att vi bygger bostäder, men problemet är att vi har så mycket regler i Sverige att när vi bygger bostäder är det ingen som har råd att efterfråga de hyresrätterna. Jag är ordförande i Sollentunahem. Vi har renoverat och byggt bostäder och har svårt att hitta människor som har råd att hyra dessa. Det beror inte på att vi inte försöker att bygga billigt, utan det beror faktiskt på att det är svårt att göra det med de regelverk och de kostnader vi har. Bostadspolitiken kanske hör hemma någon annanstans.

Man måste som sagt höja blicken. Vi måste våga säga att vi kan satsa på Arlanda och utvecklingen där, men med tanke på den framtid som flyget har och den teknikutveckling som finns har vi inte råd att lägga ned väl fungerande infrastruktur i ett sådant fantastiskt läge som Bromma har.

(Applåder)