Inkomstskatt

Anf. 58 Ida Ekeroth Clausson (S)

Herr talman! Vi har precis hört en ledamot som är väldigt nöjd med regeringens och SD:s politik. Jag kan dock vara lite frågande till den.

Enligt en ny rapport från Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset lever cirka 276 000 barn i Sverige med en mycket ansträngd ekonomi. Hälften av de ensamstående föräldrarna uppgav att de haft svårt att köpa näringsrik mat, och fyra av tio sa att de inte själva kunnat äta sig mätta. Lika många har behövt låna till grundläggande utgifter.

För barnfamiljer med låga inkomster är oron för den egna ekonomin på samma nivå som inflationsåret 2023.

I stället för att stödja dessa familjer med exempelvis höjda barnbidrag har regeringspartierna valt att prioritera enorma skattesänkningar för lånade pengar främst till dem som tjänar allra mest. Jag vill därför fråga Markus Wiechel: Är verkligen det här rätt prioriteringar?

Markus Wiechel (SD)

Anf. 59 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag vill erinra om situationen innan Tidösamarbetet tog över i Sverige. Vi såg en väldigt destruktiv utveckling, som definitivt drabbade barnfamiljer väldigt hårt. Jag talar framför allt om den destruktiva tillväxtprognosen i landet, som majoriteten nu har lyckats bryta.

Precis som jag nämnde i mitt anförande är barnfattigdomen, som ledamoten var inne på, den lägsta på tio år. Det är någonting som är positivt. Vi har faktiskt lyckats vända en negativ utveckling.

Jag förstår faktiskt inte riktigt hur Socialdemokraterna genom höjda skatter och genom ytterligare press på vanliga familjer ska förbättra deras tillvaro. Jag förstår inte riktigt hur det går ihop.

Anf. 60 Ida Ekeroth Clausson (S)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Sverige befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Skuldutvecklingen hos Kronofogden talar sitt tydliga språk. Den visar att den ekonomiska krisen biter sig fast hos hushållen. På tio år har skulderna hos Kronofogden nästan fördubblats, och svenska hushåll har fått det allt svårare att få pengarna att räcka till. Vart elfte barn i Sverige växer upp i en familj där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden, vilket motsvarar nästan 200 000 barn.

Det är den här verkligheten vi har att förhålla oss till. Därför undrar jag om Markus Wiechel menar att rapporten som hjälporganisationerna har tagit fram är fel och om de ljuger om den svenska verklighet som de här föräldrarna vittnar om.

Vi socialdemokrater vill göra någonting åt det här. Varför vill inte regeringen och SD det?

(Applåder)

Markus Wiechel (SD)

Anf. 61 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Självklart ska vi göra någonting åt det, och det är ju det vi gör. Min poäng var att utvecklingen var betydligt värre när Socialdemokraterna satt vid rodret. Då hade vi, som jag nämnde tidigare, en otroligt låg tillväxt och en prognos som såg jättedestruktiv ut. Därtill hade vi en skyhög inflation som drabbade vanliga familjer väldigt hårt.

Tack vare Tidösamarbetet får vanliga barnfamiljer tusentals kronor mer i månaden genom skattesänkningar och olika lättnader. Dessutom har vi som sagt bekämpat inflationen väldigt effektivt, vilket naturligtvis är väldigt bra för just den grupp som ledamoten talar om.

Självklart ska vi göra allt vi kan för att underlätta för dessa grupper, men det är vår politik som har gjort det, inte Socialdemokraternas.

(Applåder)

Anf. 62 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet om inkomstskatt, SkU13.

Under regeringens snart fyra år vid makten har de ekonomiska klyftorna i Sverige ökat. Många hushåll har fått det allt svårare att klara sin vardagsekonomi, inte minst till följd av stigande boendekostnader, höga elräkningar och höga matpriser. Fattigdomen har vuxit, och allt fler har skulder hos Kronofogden.

Under samma tid har regeringen valt att prioritera omfattande skattesänkningar finansierade genom ökad upplåning. Dessa skattesänkningar har i huvudsak gynnat människor med höga inkomster och stora tillgångar. Sammantaget har regeringens politik inneburit att statens budget har underfinansierats med mer än 350 miljarder kronor.

Den politik som regeringen för är inte bara orättvis – vi kan till och med kalla den omoralisk i vissa avseenden – utan den har också visat sig vara skadlig för svensk ekonomi. I stället för att stärka vanligt folks ekonomi har Sverigedemokraterna och regeringen försämrat de ekonomiska förutsättningarna för de mest utsatta genom att göra det dyrare att hämta ut mediciner, försämra bostadsbidraget för barnfamiljer och ignorera att barnbidraget har urholkats. Vanligt folk har fått ta den ekonomiska smällen samtidigt som höginkomsttagare har fått stora skattesänkningar.

Samtidigt som hushållen har utsatts för stora påfrestningar har vår gemensamma välfärd försvagats. Skattesänkningar för de rikaste går hand i hand med nedskärningar i vård och skola. När vi bevittnar dålig arbetsmiljö inom vården och skolan måste vi koppla ihop det med skatt. Skattesänkningar leder till nedskärningar. Det finns ett direkt samband mellan hur mycket vi gemensamt betalar i skatt och vilken kvalitet vi kan ha i skolan, sjukvården och äldreomsorgen samt vår förmåga att stärka rättsväsendet och Sveriges försvar.

Fru talman! I Finanspolitiska rådets senaste rapport kan vi läsa att ”utökat jobbskatteavdrag är ett ineffektivt sätt att öka sysselsättningen, särskilt då det innebär en betydande och varaktig försämring av de offentliga finanserna”. I vårt budgetalternativ prioriterar vi vanligt folks ekonomi. Vi föreslog en rättvis skattesänkning för vanligt folk som ger lika mycket som regeringens förslag. Vi tycker däremot inte att det är läge för en ytterligare skattesänkning för dem som tjänar över 67 000 kronor i månaden. Vi står inte bakom borttagandet av avtrappningen i jobbskatteavdraget. De pengarna hade kunnat gå till viktigare saker, som att höja barn- och studiebidragen. Den senaste gången barnbidraget höjdes var 2018, som en händelse av en socialdemokratisk regering. Sedan dess har kostnaderna för barnfamiljer rusat, men Sverige är det enda land i Norden som inte har höjt barnbidraget under kostnadskrisen.

Fru talman! Full sysselsättning har en avgörande betydelse för hela befolkningens livskvalitet och för att minska de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället. Socialdemokraternas grundsyn är att människor vill jobba. Vår politik strävar efter det goda arbetslivet och att alla som kan jobba också ska jobba. Genom att fler jobbar ökar skatteintäkterna, samtidigt som de offentliga utgifterna minskar.

Vår högsta prioritet är därför att få fler i arbete. Tillväxt, produktivitet och fler jobb är det bästa sättet att öka resurserna till välfärden och skapa reallöneökningar för löntagare. Genom den välfärd som skatterna finansierar skapar vi möjlighet för fler att delta på arbetsmarknaden. Skattefinansierad förskola, fritids och äldreomsorg gör att fler kan kombinera familj och yrkesliv. Skattefinansierade utbildningsinvesteringar höjer produktiviteten och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Skatteuttaget möjliggör på så sätt ett högt arbetskraftsdeltagande och ett högt välstånd.

Fru talman! Hög facklig organiseringsgrad är en bärande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. År 2018 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgiften, men 2019 avskaffades den av riksdagens högermajoritet. År 2022 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen en skattereduktion för a-kasseavgiften. Socialdemokraterna anser att även fackföreningsavgiften ska vara avdragsgill på samma sätt som arbetsgivares avdragsrätt för serviceavgiften till arbetsgivarorganisationer.

Fru talman! Behovet av en ny, omfattande översyn av skattesystemet är stort. Vi socialdemokrater vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet och rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Grunden för översynen är att skillnaden i beskattningen av arbete och kapital åtgärdas, alltså att de allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden. För att bidra till ett legitimt, rättvist och effektivt skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella med breda skattebaser och enhetliga skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Skattesystemet ska ha så få särregler och undantag som möjligt. Det ska i samverkan med den ekonomiska politiken bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet.

Ett övergripande mål för att trygga välfärdens finansiering är att skattepolitiken ska ha en bred förankring i befolkningen. Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har höga inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, medan alla får ta del av den gemensamma välfärden. Det är så den svenska välfärdsmodellen ser ut.

Avskaffandet av ett flertal skatter samt stora inkomstskattesänkningar har lett till att de som har det bäst ställt ekonomiskt betalar lägre skatter. Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt samtidigt som många med höga kapitalinkomster gynnas av omfattande undantag från ordinarie kapitalbeskattning.

Kapitalinkomsterna är mycket ojämnt fördelade jämfört med de andra inkomstslagen. Man kan fråga sig varför kassörskan ska betala en större andel av sin lön i skatt än vad affärskedjans ägare gör. Det går faktiskt inte ihop.

”Skatterna och avgifterna har varit de instrument med vilkas hjälp vi kunnat förvandla vårt land från ett privilegiesamhälle till en välfärdsstat – byggd på solidaritetens och gemenskapens principer.” Så står det i en socialdemokratisk riksdagsmotion från 1978 av Olof Palme, Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Carlsson med flera, och det gäller än i dag.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2 under punkt 2 och reservation 5 under punkt 4.

(Applåder)

Anf. 63 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag har en fråga vad gäller skatt på de allra rikaste. En studie från Svenskt Näringsliv visar att avskaffandet av värnskatten har haft en självfinansieringsgrad på hela 200 procent, alltså att Sverige tjänat på att den skatten avskaffats. Analysen bygger på data från SCB:s inkomst- och taxeringsregister och avser hela befolkningen i åldersspannet 20–64 år. Efter reformen ökade skattebasen snabbare i gruppen som tidigare träffades av värnskatten. Ökningen var så betydande att reformen redan efter tre år genererade dubbelt så mycket skatteintäkter som om skattebasen varit oförändrad.

Fru talman! Anser ledamoten att det var bra att värnskatten avskaffades? Det var alltså skatten för de allra rikaste, som Socialdemokraterna tog bort.

Anf. 64 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! Vi står i dag i ett Sverige med stora ekonomiska skillnader. Klyftorna i samhället ökar jättemycket, enligt rapporten jag tog upp tidigare i ett replikskifte med en annan ledamot.

Vi socialdemokrater tycker att det är ett stort problem att de rika blir allt rikare och att de fattiga blir allt fattigare. Vi vill därför se en mer likformig skattepolitik. Det är därför vi föreslår en översyn av skatterna och vill ha en stor skattereform.

Anf. 65 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret, men jag vet inte om det var ett riktigt svar på frågan.

Ledamoten tog upp Kronofogdemyndigheten. Den största gruppen hos Kronofogdemyndigheten är unga män dömda till att betala skadestånd till brottsoffer. När det gäller familjer hos Kronofogdemyndigheten har socialtjänsten i kommunerna ett ansvar. Problemen är störst i Stockholm, Göteborg och Malmö, och de styrs av socialdemokratiska partikamrater. Har ledamoten frågat dem vad de gör för att minska gruppen hos Kronofogdemyndigheten?

(Applåder)

Anf. 66 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! Det är lite roligt att jag de senaste gångerna jag stått här i kammaren har fått frågan vad jag ska fråga socialdemokratiska kommunpolitiker runt om i landet om. Jag kan självklart prata med dem, men Sverige har en regering som styr och som har en verklighet att förhålla sig till, och vi ser att skulderna hos Kronofogden ökar.

Jag tycker självklart att de som har begått brott ska betala skadestånd till brottsoffren, men det finns även en stor del hos Kronofogden som inte har begått brott utan har hamnat där för de inte har haft råd att betala sina räkningar. De har inte haft råd att betala elräkningen. De har inte haft råd att betala hyran. Det tycker jag är ett problem. Där har vi som samhälle misslyckats. Anser inte ledamoten att det är ett problem och att vi borde göra någonting åt det? Är det rätt prioritering att sänka skatten så mycket för höginkomsttagare som ledamoten har varit med och gjort? Jag anser att det är en helt felaktig prioritering.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Eftersom det var en slutreplik får frågorna i inlägget ses som retoriska.)

Anf. 67 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag i betänkande 13 Inkomstskatt och avslag på motionerna.

Sverige befann sig 2022 i en djup lågkonjunktur driven av höga räntor och kraftiga prisökningar som pressade hushållens köpkraft. I en lågkonjunktur faller skatteintäkterna automatiskt, och transfereringarna ökar. Det är grundläggande ekonomi och ingen politisk skandal som vissa vill göra gällande ibland. Den oansvariga nedläggningen av kärnkraften har också drivit upp priserna, vilket Tidöpartierna nu försöker ändra på.

Moderaterna har förstärkt jobbskatteavdraget med fokus på låg- och medelinkomsttagare i tre budgetar i rad. Budgetarna har sammanlagt procentuellt sett gett mest till dem som tjänar minst. Vi har extremt starka statsfinanser. Med reformerna i budgeten för 2026 får en vanlig familj med två barn runt 5 000 kronor mer i plånboken varje månad.

Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov; det är precis den politik vi nu bedriver. Vi sänker inkomstskatterna för hårt arbetande människor och kombinerar det med hårdare krav på dem som går på bidrag. Det är en riktig och rättvis politik. Det ska löna sig att arbeta och inte gå på bidrag. Svenskt Näringsliv har även gett oss stöd för att det leder till fler arbetade timmar och driver tillväxt.

Vad är alternativet? Jo, höjd skatt på arbete, återinförd arvs- och gåvoskatt, statlig fastighetsskatt på miljontals familjers bostäder och höjd skatt på kapitalinkomster. Är det det vi kommer att få se om olyckan är framme och Socialdemokraterna bildar regering med Vänstern, Miljöpartiet och Centerpartiet? Den typen av skattechock skapar inte fler jobb – den förstör.

Alltför höga skatter och en överreglerad ekonomi har historiskt hämmat tillväxt och jobbskapande och ibland drivit ekonomin i kris. Socialdemokraterna har inte bara Vänstern och Miljöpartiet att tampas med utan också sin egen intresseförening Reformisterna, som vill driva Socialdemokraterna vänsterut. Hur kommer den socialdemokratiska politiken att se ut om de vinner valet? Det tycker jag att svenska folket borde få veta före valet.

Klyftorna minskar inte av att man beskattar bort framgång. De minskar av att fler kommer i arbete. Det finns många människor i Sverige som inte är självförsörjande. Det är det verkliga problemet. Sysselsättningen har dock ökat. Moderaternas svar är att göra det mer lönsamt att arbeta och att bryta bidragsberoendet, inte att höja skatterna för dem som redan sliter och bidrar. Välfärden finansieras bäst av en växande ekonomi med fler i arbete. Den ekonomiska politiken ska skötas med respekt för skattebetalarnas pengar och det finanspolitiska ramverket.

Fru talman! Utbildning måste löna sig. De som pluggar vidare, kämpar och kanske går upp till sex år på universitet eller högskola får många gånger en studieskuld på hundratusentals kronor plus missad arbetsinkomst. Tanken är väl att det ska kompenseras av höga löner, men enligt OECD lönar det sig inte i samma utsträckning i Sverige som i andra länder.

Så fort lönen går över drygt 50 000 kronor per månad inträder den statliga inkomstskatten. Från och med den punkten kommer varje löneökning, varje bonus och varje extra timme att beskattas med mer än hälften. En sjuksköterska eller läkare som jobbar mycket, tar många övertidspass och kommer över brytgränsen borde väl åtminstone få behålla hälften av sin lön, liksom den som ställer upp och åker från sin familj och tar ett extrapass på julafton för att det fattas folk eller åker till jobbet en ljummen fredagskväll när det luktar grillat i kvarteret? Är det verkligen rätt att höja skatterna för vårdpersonal som ställer upp och tar ett extrapass för samhällets bästa? Här har Socialdemokraterna varit motståndare till att höja brytgränsen.

Frågan om skatt för de allra rikaste tas med jämna mellanrum upp av vänstersidan. Dansk Industri har med hjälp av en ny studie från Princeton University uppskattat effekterna av det förslag de har om en halv procents skatt på förmögenheter över 25 miljoner kronor, vilket var danskarnas förslag. Analysen visar att skatten skulle sänka dansk bnp med en halv procent, vilket motsvarar 16 miljarder svenska kronor. Hela 850 000 jobb i familjeägda företag vore i farozonen.

Anledningen till att de flesta länder har avskaffat sådana skatter – Danmark 1997 och Sverige 2007 – är att de skadar hela ekonomin och att företagare och investeringskapital riskerar att fly landet.

Studien stödde sig på uppgifter från införandet av fastighetsskatt i Norge.

Regeringen vill försvåra för kommuner och regioner att höja skatten. En utredare har lagt fram ett konkret förslag om en skattebroms. En regering måste kunna få genomslag för sin skattepolitik. Om politiker på riksplanet beslutar att sänka inkomstskatten ska det inte ätas upp av att lokala politiker passar på att höja sin skatt.

Det skiljer 6,72 procentenheter mellan den kommun som har högst skatt i Sverige och den som har lägst. Den enorma skillnaden beror på politik, inte på dessa kommuners och regioners förutsättningar. Det finns ett utjämningssystem som ska kompensera för skillnader mellan kommuner beträffande invånarnas inkomstnivåer, åldersstruktur, geografi och så vidare. Alla kommuner ska så att säga ha samma chans.

När skattesatsen är hög kan det mycket väl bero på att lokalpolitiker inte har orkat sköta sin kommun eller region på bästa sätt, utan de har i stället valt den enkla vägen att höja skatten.

Min region Dalarna har höjt skatten med 35 öre. Per år blir det en kvarts miljard kronor, och på två år har dalfolket betalat ungefär en halv miljard kronor. Med allt rensat har man gått 700 miljoner plus, men vad har dalfolket fått för det? Socialdemokraternas skattehöjning där har varit dålig för Dalarna – precis som Leksands uttåg ur SHL i går.

Får människor lite lägre skatt kan de lyxa till det med ett restaurangbesök, tapetsera om eller vad de nu prioriterar. Den privata konsumtionen är en central drivkraft och utgör 50 procent av Sveriges samlade bruttonationalprodukt. Lägre inkomstskatt är alltså en bra drivkraft för konsumtion. De allra flesta vet att höjd skatt drabbar dem med minst marginaler mest. Ofta gäller det fattigpensionärer och inte dem med redan höga löner.

Den 1 april sänks matmomsen för att människor med mindre marginaler ska få lite mer utrymme i plånboken. Att arbetsgivaravgiften sänks för unga är därtill ett sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig en försörjning.

Tidöpartierna har verkligen gjort skillnad. Bland mycket annat har inflationen sjunkit, räntan sjunkit, tillväxten ökat och skjutningarna minskat. Tyvärr har dock tragiska händelser skett de senaste dagarna.

Vad är alternativet på den vänstra sidan? Miljöpartiet tänker inte sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Centern ska inte ha Vänstern i en regering, men Vänstern ska in i en regering. Som jag ser det har man blandat ihop flera pussel och försöker nu få ihop bitarna till ett pussel, vilket är omöjligt.

(Applåder)

Anf. 68 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! Ledamoten Carlsson talade mycket om vikten av att jobba, och det är något som vi socialdemokrater håller med om. Den som kan jobba ska också jobba. Däremot har vi en verklighet att förhålla oss till.

Sverige har de senaste åren presterat sämre än övriga Europa. Stora svenska företag har lagt varsel och sagt upp personal. Konkurserna är även fortsättningsvis på rekordnivåer. Sedan regeringen tillträdde har nästan 30 000 företag gått i konkurs.

Man har misslyckats med arbetslösheten. När arbetslösheten har minskat i Europa har den fortsatt att öka i Sverige. Under det senaste året har Sverige haft en arbetslöshet som är den tredje högsta i EU. Över en halv miljon människor är arbetslösa. Fler personer saknar jobb i dag än under pandemin. Vi ser även att arbetslösheten ändrar form och äter sig in i nya grupper. Allt fler unga människor börjar sitt yrkesliv i arbetslöshet.

Det här är inte bara statistik. Bakom siffran cirka 9 procents arbetslöshet finns en halv miljon människoöden. Det handlar om personer som inte har råd att betala räkningar, föräldrar som inte har råd att låta sina barn idrotta och vanligt folk som inte har råd att hämta ut sina mediciner.

Man kan tro att regeringen inte förstår hur hårt arbetslösheten slår, framför allt för människor som vill göra rätt för sig, vill ha ett jobb att gå till och vill känna tryggheten av en egen inkomst. Jag vill därför fråga ledamoten: Anser inte ledamoten att detta är ett problem?

Anf. 69 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Enligt SCB går barnfattigdomen ned. Andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard minskar. Regeringens ekonomiska politik över mandatperioden gynnar dem med lägst inkomster procentuellt sett mest.

Gini-koefficienten, det vill säga det vanligaste sättet att mäta ekonomisk ojämlikhet i form av inkomstspridning, beräknas minska över mandatperioden. Sverige har alltså blivit mer jämlikt sedan vi tog över.

Vi har även stärkt jämställdheten. Kvinnors inkomster beräknas i genomsnitt öka procentuellt något mer än mäns över mandatperioden.

Alla inkomstgrupper bedöms alltså ha fått stärkt köpkraft. Inkomsterna räcker till mer i slutet av mandatperioden än vad de gjorde i början av mandatperioden.

(Applåder)

Anf. 70 Ida Ekeroth Clausson (S)

Fru talman! Vi kan se att klyftorna har ökat i Sverige sedan början av 2000-talet. Det totala välståndet har stigit, men inkomstökningen har varit ojämnt fördelad. Det här borde vi göra något åt.

Mellan 2003 och 2022 har de 10 procent med högst ekonomisk standard haft en dubbelt så bra ekonomisk utveckling som den övriga befolkningen. Den översta decilen har dubblerat sin ekonomiska standard, medan den övriga befolkningen har sett den öka med mellan 35 och 50 procent.

I det här sammanhanget försvarar ledamoten Crister Carlsson att man har tagit bort avtrappningen i jobbskatteavdraget. Man har alltså velat ha en skattesänkning exklusivt riktad till dem som tjänar allra mest pengar.

I gårdagens Dagens Nyheter kunde man återigen läsa om rapporter från Rädda Barnen, Röda Korset och Majblomman. Föräldrar vittnar där om att de inte har råd att köpa näringsrik mat till sina barn. De har inte råd att betala medlemsavgiften till barnens idrottande.

Vi socialdemokrater anser att det här är ett problem och tycker därför att den orättvisa avtrappningen av jobbskatteavdraget inte borde vara kvar. Vi vill ta bort den, och vi vill även se en översyn av hela skattesystemet.

Jag kan inte riktigt förstå hur ledamoten inte kan se att det här är ett problem. Jag vill därför ge honom en chans att återigen förklara hur det kan vara rätt att de som tjänar allra mest ska få det ännu bättre samtidigt som en stor del av Sveriges befolkning bara fått det sämre under hans partis regeringstid.

Anf. 71 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Vilka är de som tjänar allra mest? Är det de som har gått många år på universitet och tagit stora studieskulder? Som jag sa i mitt anförande kan det handla om läkare som har gått fem sex år på universitet och därigenom fått en arbetsinkomstförlust. Är de inte värda att få tjäna lite extra? Och är inte de som startar företag också värda att kunna tjäna lite pengar på de arbetsinsatser de gör?

Om man jämför med när de rödgröna styrde Sverige är det ganska slående. Ojämlikheterna ökade från 2014 för att nå en ny toppnivå under 2021. Ojämlikheterna ökade alltså när Socialdemokraterna styrde Sverige. Det är ytterligare en negativ trend som vi har vänt under den här mandatperioden.

(Applåder)

Anf. 72 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Jag blev lite paff, måste jag säga, när Crister Carlsson sa att kommuner som har hög skatt missköter sin ekonomi. För ett par år sedan kom en enig utredning fram till att man behövde ändra utjämningssystemet. Men Crister Carlsson säger alltså här att det inte behövs. Jag har hört andra moderater säga att det pågår en beredning i Regeringskansliet gällande ett nytt utjämningssystem, men ska jag tolka Crister Carlssons inlägg som att det inte kommer att komma ett förslag om ett nytt utjämningssystem för att kommuner med hög skatt är kommuner som missköter sin ekonomi?

Det skiljer ungefär 7 kronor i skatt mellan de kommuner som har högst skatt och de som har lägst skatt. Den som har lägst skatt är en Stockholmskommun, och den som har högst skatt är Dorotea. I Dorotea bor det knappt 2 300 personer. Här måste man hålla igång skolor med tio elever, för det är tio mil till nästa skola. Behöver man göra det i de tätbefolkade Stockholmsorterna? Det kostar att vara en liten kommun som också är en glesbefolkad kommun.

Jag skulle vilja att Crister Carlsson förklarar för sina partikamrater i Norrland hur de ska klara ekonomin när Moderaterna och Crister Carlsson anser att det är dåligt skött ekonomi som gör att det är svårt att få ekonomin att gå ihop i Norrlands inland.

Anf. 73 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag märker att ledamoten Waldau medvetet missförstår det jag sa här i talarstolen. Jag sa att det kan vara så. Och jag säger inte att det är så överallt. Det kan vara så. Och jag vet inte, ledamoten Waldau, om alla kommuner sköter sina ekonomier exemplariskt och gör exakt allting effektivt. Är det så?

Jag sa att det kan vara så.

Anf. 74 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Tack, ledamoten, för icke-svaret! Jag har fortfarande inte fått svar på vad regeringen avser att göra med Utjämningskommitténs förslag. Tycker Moderaterna att man inte ska ändra utjämningssystemet?

Jag tänker berätta lite mer om Dorotea. Dorotea är till ytan lika stort som Blekinge och nästan lika stort som halva Stockholms län. I Dorotea bor det, som jag sa, knappt 2 300 personer och i Stockholms län över 2,4 miljoner. För att Dorotea och andra små glesbygdskommuner ska klara sig behöver vi ett utjämningssystem som utjämnar mer.

Skälet till att kommuner och regioner höjer skatten är inte att regeringen ger det utrymmet genom att sänka skatten, utan det beror på att högerregeringen när den sänkt skatten inte har några pengar kvar till statsbidragen till kommuner och regioner. Alltså höjer man skatten i kommuner och regioner för att kunna bekosta det som man inte längre klarar, på grund av inflation och liknande, när den här regeringen väljer att inte öka statsbidragen. Det hänger ihop.

Ge kommunerna och regionerna ett statsbidrag som gör att de kan ha en bra verksamhet i stället för att hålla på och sänka skatter och, framför allt, i stället för att införa en stopplag som straffar kommuner som måste höja skatten och belönar kommuner som har ett ekonomiskt utrymme att sänka skatten. Vi behöver ett nytt utjämningssystem.

Jag ber om ursäkt, fru talman, för att vi diskuterar detta här när det egentligen ligger på finansutskottet.

Anf. 75 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag har inte hundra procent koll på utjämningssystemet. Men det ska ju fördela utifrån de behov som finns i kommunerna.

Jag vill påpeka att jag sa att det kan vara så att man ibland lite lättvindigt höjer skatten. Sedan finns det också många kommuner med väldigt stora utmaningar – det ska vi hålla i minnet.

Vad gäller utjämningssystemet har allting sin process. Det kan mycket väl behöva ses över, absolut. Men det är en annan fråga än den som vi diskuterar i dag.

(Applåder)

Anf. 76 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Tack, ledamoten Crister Carlsson, för ditt anförande!

Jag häpnade lite över hur ledamoten beskrev skatteutjämningssystemet. Även om ledamoten nämnde att han menade att det kan vara så var ledamoten övertydlig med hur det kan uppfattas att kommuner som inte klarar sin ekonomi slösar med skattemedel. Precis som har beskrivits här är det stora skillnader i landet. I norra Sverige är skatten väsentligt högre än i södra Sverige, med undantag för höglandet och några andra delar.

Menar ledamoten att nuvarande skattesystem är tillräckligt för att få ett mer jämlikt samhälle genom just skatten? Jag anser att vi måste förstärka detta för att få ett bättre fungerande system.

Tittar man på de kommuner som har höga skatter ser man att de inte har bäst välfärd. Där görs många gånger prioriteringar. En del kommuner får ta bort exempelvis cykelvägar och annat som anses vara självklarheter för att klara av välfärdens kärna, som skola och omsorg.

Anf. 77 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan. Men jag får lov att upprepa det jag tidigare sa i min replik till en annan ledamot: Det kan finnas kommuner som lite lättvindigt höjer sina skatter. Men det finns absolut också kommuner som har stora utmaningar. Norrlandskommuner är exempel på detta.

Jag uppfattade alltså inte riktigt frågan utan får kanske be om lite förtydliganden.

Anf. 78 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Frågan var om ledamoten inte ser förstärkningar av utjämningssystemet som ett sätt att få en mer jämlik välfärd i hela landet. Det kan faktiskt vara så att även en kommun med lågt skattetryck slösar med sina pengar, som ledamoten uttrycker det. Det behöver inte vara den som har ett högt skattetryck.

En annan sak som ledamoten lyfte i sitt anförande är skatten på arbete. Centerpartiet anser att vi bör gå ännu längre när det gäller att sänka skatten på arbete, för den är skadlig i ett välfärdssamhälle.

Samtidigt måste man få in finansiering. Ledamoten var negativ till en breddning av skattebasen, men på något sätt måste vi ändå få ihop detta. Om vi är överens om att vi vill få ned skattetrycket på arbete måste pengarna in någonstans. Jag undrar alltså också vilken väg Moderaterna vill gå.

Anf. 79 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Vi är inte emot skattesänkningar där de behövs. Skadliga skatter ska naturligtvis bort.

Jag funderar ändå lite över Centerpartiet här. Nu blir det en retorisk fråga, men hur ska Centerpartiet få igenom sin politik när man står tvärtemot vad Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och även Miljöpartiet står för?

Jag välkomnar Centerpartiet i ett Tidösamarbete framöver för att vi ska kunna jobba med att sänka våra skatter och ta bort skadliga skatter.

(Applåder)

Anf. 80 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Regeringens politik riktar in sig på att göra det dyrare att vara fattig. Den som är sjuk och fattig ska betala högre skatt än den som jobbar. Egenavgiften på medicin har höjts, och den som saknar säkerhet för att ta ett banklån får inte göra ränteavdrag.

Situationen för ensamstående låginkomsttagare blir värre och värre för varje år. Hälften av alla ensamstående föräldrar med låg inkomst har vid ett eller flera tillfällen inte haft råd att köpa näringsriktig mat till sig och sina barn. 270 000 barn bedöms växa upp i fattigdom, och 824 barn har vräkts från sitt eller föräldrars boende under 2025. Sedan regeringen tillträdde har antalet svenskar i materiell och relativ fattigdom dubblerats och var vid årsskiftet 730 000 personer.

Regeringen är stolt över att man sänker skatten för dem som jobbar, men man låter dem som är sjukskrivna eller arbetslösa betala en högre skatt. I somras kunde vi se att vart tredje barn till föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna var hemma hela sommaren utan planerade aktiviteter.

För högermajoriteten går skattesänkningar för höginkomsttagare före satsningar på barn och unga, satsningar som kan förebygga att unga dras in i kriminalitet. Barnperspektivet lyser helt med sin frånvaro.

En uppväxt utan meningsfulla aktiviteter ökar riskerna för att barn hamnar i isolering eller i värsta fall i destruktiva miljöer och kriminalitet. Men lösningen för regeringen är inte att ge alla barn en bra uppväxt utan att sänka straffbarhetsåldern, införa hårdare straff och köpa fängelseplatser utomlands. Det handlar inte om att förebygga kriminalitet utan om att straffa.

Mitt tips till regeringsföreträdarna är att läsa den senaste rapporten från Bris. Antalet samtal från barn i ekonomisk utsatthet har ökat från 2022 till i dag. Här är några röster från barn som ringer in:

”Om jag tar mat från affären, kommer jag att komma i fängelse då?”

”Jag vill inte ta egentligen. Jag tog makaroner och korv. Det fanns ingen mat hemma.”

”Jag har sex för att ha pengar att sova och äta.”

”Jag behöver snatta ibland för att inte behöva sova hungrig.”

”Jag brukade alltid va ute på kvällen och natten. Dom började prata med mig och köpte mat till mig för att jag inte hade ätit. Dom köpte en jacka till mig för jag hade ingen. Sen började dom fråga om jag kunde göra små saker för dem, och då ville jag va snäll mot dom, för det kändes bra att va med dom, så då gjorde jag det. Sen har det bara blivit mer och mer.” Här syftar ”dom” på ett kriminellt gäng.

Det är fattigdomen som göder de kriminella gängen. Det bästa sättet att förebygga kriminalitet är att satsa på barnfamiljer, inte att sänka skatten för höginkomsttagare och att hota fattiga barn med fängelser eller, om det är möjligt, utvisning.

Fru talman! Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest sedan 1980-talet. Regeringen har sänkt skatterna för höginkomsttagare med sammanlagt 110 miljarder kronor under den här mandatperioden. Bara i år har skatterna sänkts med 50 miljarder.

Ett fåtal skattesänkningar gynnar dem med små marginaler, men det mesta går till dem med höga inkomster. En genomsnittsfamilj har fått mindre skattesänkningar på ett år än vad exempelvis statsministern får på en månad. Skatteklyftan mellan den som är sjuk eller arbetslös och den som är frisk och arbetar ökar varje gång den här regeringen höjer jobbskatteavdraget. Den som har det allra svårast att få ekonomin att gå ihop är den som får minst när högermajoriteten sänker inkomstskatterna.

Enligt högerretoriken behöver en höginkomsttagare få mer pengar i plånboken för att stimuleras att arbeta mer. Men den som är sjuk eller arbetslös måste få mindre pengar för att vilja arbeta. I själva verket vill ju den som är sjuk bli frisk och arbeta, och den som är arbetslös vill ha ett jobb. Men det förutsätter att sjukvården fungerar och att det finns ett jobb att få.

En viktig skatteprincip är enligt Vänsterpartiet att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen. Det innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar cirka 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har motsvarande arbetsinkomst. Därför vill Vänsterpartiet se att skatteklyftan sluts för alla inkomster. Det innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler. Vi vill också att jobbskatteavdraget trappas av på inkomster över 50 000.

Fru talman! I Sverige är det förbjudet att köpa sex. En utvärdering av sexköpslagen har visat att den har varit ett viktigt verktyg för att begränsa sexhandeln i Sverige. Men samtidigt kan kvinnor som utnyttjas i sexhandeln bli tvungna att betala skatt. Regeringen måste ta fram riktlinjer för hur personer i sexhandeln inte ska behöva skatta för den betalning de får när de utnyttjas. Om en förändring av skattelagstiftningen är nödvändig måste den göras. Det övergripande målet måste vara att stoppa exploateringen av människor i prostitution, och den här beskattningen bidrar inte till det.

En annan viktig fråga är att sänka kostnaderna i kollektivtrafiken. Det skulle stärka jämlikheten och jämställdheten. Kollektivtrafiken skapar tillgänglighet till resor för stora grupper med låg inkomst. Eftersom kvinnor för närvarande i större utsträckning använder sig av kollektiva färdmedel skulle en sådan reform i högre utsträckning gynna kvinnor, som också generellt har lägre inkomster än män.

I dagsläget kan en arbetsgivare stimulera miljövänliga resor med bil men inte med kollektivtrafik. En avskaffad beskattning av kollektivtrafikkort skulle medföra en betydlig kostnadsminskning.

Det är min och Vänsterpartiets absoluta övertygelse att Sverige behöver en ny stor skattereform som ökar skatteintäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet – ett skattesystem som bidrar till en stark, gemensamt finansierad och jämlik vård, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem som motverkar klassamhället. Dagens stora klyftor mellan människor måste minska.

Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga motioner från Vänsterpartiet, både dem som jag har talat om i det här anförandet och skattereduktion för fackföringsavgift, att rotavdraget görs om till ett helt grönt avdrag för fastighetsförbättringsarbeten, ett avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag med mera. De är alla viktiga och skulle bidra till ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Men, fru talman, jag vill särskilt yrka bifall till reservation 3 om avtrappning av jobbskatteavdraget.

Anf. 81 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Ledamoten var inne på sjukersättning och aktivitetsersättning.

En skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes 2018 och höjdes 2022. Den 1 januari 2026 förstärktes skattereduktionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning genom att reduktionen nu ges för alla som har ett underlag som överstiger 54 000 kronor per år.

Anser inte ledamoten att det här är ett bra initiativ?

Anf. 82 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Ibland vill man inte upprepa sig för mycket. När vi diskuterade budgetpropositionen berömde jag just att man slöt skatteklyftan för dem som hade sjuk- och aktivitetsersättning, precis som jag berömmer den förra socialdemokratiska regeringen för att man tog bort skatteklyftan mellan pensionärer och dem som jobbar.

Men det finns fortfarande skatteklyftor kvar att sluta. Jag tycker inte att det är rimligt att det skiljer nästan 2 000 kronor i skatt mellan den som är arbetslös och får a-kassa och den som arbetar vid samma inkomst. Jag tycker inte heller att det är rimligt att den som är sjukskriven har högre skatt eller att den som är föräldraledig har högre skatt.

Det finns fortfarande många skatteklyftor kvar att sluta. Jag skulle önska att även den här regeringen kunde sluta fler skatteklyftor, men jag har inte så stort hopp om det. Jag har betydligt större hopp om att vi kommer att få en rödgrön regering efter valet, och då vet jag att det är fler partier än Vänsterpartiet som vill sluta alla skatteklyftor.

Anf. 83 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Det är väldans mycket prat om det här med skattesänkningar för dem som tjänar mycket och mest.

Jag måste gå tillbaka och tänka på mitt eget yrke inom vården. Läkare och sjuksköterskor har stora studieskulder och har haft ett stort inkomstbortfall under tiden då de har studerat. Man jobbar också mycket övertid. Man jobbar kvällar och helger. Man jobbar julafton – jag brukar säga att man åker ifrån sin familj på julafton när det är Kalle. Anser inte ledamoten att man ska få behålla åtminstone hälften av sin lön under sådana premisser?

(Applåder)

Anf. 84 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag tror inte att det är hur mycket man får behålla av sin lön som avgör vad man utbildar sig till eller hur man väljer att jobba.

Det ni i regeringen och i högern tror är att om man får lägre skatt jobbar man mer. Men det finns utredningar som visar att om man får lägre skatt och därmed mer pengar i plånboken jobbar man mindre, för man behöver inte jobba lika mycket för att få ihop till vardagen. Det talar ju emot det som ledamoten säger här. Men jag vet att ledamoten inte har möjlighet att svara.

Väldigt många av dem som har dålig ekonomi och svårt att få vardagen att gå ihop, som till exempel inte har råd att köpa mat till sina barn, är personer som jobbar inom vården och inom omsorgen. Det är vårdbiträden, undersköterskor och andra som inte får tillbaka lika mycket på skatten som de som har högre inkomster.

Jag tänker på människor som sliter och kämpar för att få ekonomin att gå ihop, som kämpar för att få mat till sina barn, som kämpar för att kunna köpa en jacka till sitt barn och som kämpar för att barnen ska kunna ha en fritidsaktivitet eller ens vara med på gymnastiken genom att få gymnastikkläder. För mig är det otroligt viktigt att vi har ett skattesystem som gör att det kommer in pengar till samhället så att vi kan stötta och hjälpa dem. Det är de som har svårt att få det att gå ihop som behöver skattesänkningar, inte de som redan har höga inkomster.

Cecilia Engström (KD)

Anf. 85 Cecilia Engström (KD)

Fru talman! Vi behandlar i dag betänkandet om inkomstskatt. Det berör centrala delar av svensk skattepolitik: skatteskala, jobbskatteavdrag, skattereduktioner, rot- och rutavdrag och civilsamhällets villkor.

För Kristdemokraterna är utgångspunkten tydlig: Skattesystemet ska vara rättvist, ansvarsfullt och samhällsbyggande. Det ska finansiera välfärden men också stärka samhället. Man ska kunna arbeta. Familjer ska fungera, företagandet ska fungera och civilsamhället ska fungera.

Fru talman! Sverige har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur. I det läget är det rätt att, som regeringen har gjort, fokusera på att stärka hushållens ekonomi. Sänkt skatt på arbete och pension ger människor större ekonomiskt utrymme och bidrar till att göra ekonomin lite lättare igen. Samtidigt är det rimligt att skattepolitiken präglas av stabilitet och långsiktighet.

Fru talman! Jobbskatteavdraget är en hörnsten i arbetslinjen. Förstärkningen för inkomster bidrar till att det lönar sig bättre att arbeta. Det är avgörande inte bara för individen utan för hela samhällsekonomin. Välfärden behöver stärkas. Men man gör inte det genom att höja skatter och minska sysselsättningen, för det dämpar tillväxten. Ett starkare skatteunderlag skapas genom att fler arbetar och att företag växer, inte genom att skatterna höjs för dem som redan bär en stor del av finansieringen.

Samtidigt välkomnar vi att beskattningen av sjuk- och aktivitetssättningen har justerats så att det inte längre är någon skatteklyfta där.

Fru talman! När det gäller rot- och rutavdragen kan vi tydligt se deras betydelse.

Rotavdraget har bidragit till att minska svartarbete och stärka sysselsättningen i byggsektorn. Höjningen av taket under 2025 var ett viktigt konjunkturstöd.

Rutavdraget har i sin tur skapat jobb, inte minst för personer som står långt från arbetsmarknaden. Det är viktigt att det fortsatt riktas mot tjänster där trösklarna in i arbete är lägre, där svartarbete kan undvikas och där efterfrågan kan öka sysselsättningen.

Samtidigt delar vi utskottets bedömning att rutavdrag inte bör omfatta tjänster som kräver avancerad specialkompetens och tung teknisk utrustning. Det skulle förändra avdragets grundläggande syfte.

Fru talman! Vi kristdemokrater har länge drivit frågan om gåvoskatteavdraget.

Civilsamhället spelar en avgörande roll i vårt samhälle för att stötta utsatta, bygga gemenskaper och fånga upp människor där det offentliga inte alltid räcker till. Genom ett fungerande gåvoskatteavdrag kan vi stärka incitamenten för människor att bidra till ideella organisationer och välgörande ändamål.

Vi har nu tagit ett viktigt steg genom att införa skattereduktion även för juridiska personer, det vill säga företag. Deras gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning ger nu också gåvoskatteavdrag. Det är ett viktigt steg i rätt riktning mot att fler delar av civilsamhället omfattas. Samtidigt vill vi stärka kvaliteten och legitimiteten för gåvorna. Kristdemokraterna vill gärna gå ännu längre i det.

Fru talman! I betänkandet finns också reservationer om höjda skatter, förändrade avdrag och breda omtag av skattesystemet.

Kristdemokraterna menar att vägen framåt inte är att höja skatter på arbete och företagande. Det riskerar att hämma tillväxten och slå mot hushållens ekonomi.

Samtidigt ser vi att oppositionen talar om stora skattereformer men utan en gemensam riktning. Här krävs det tydlighet. En skattereform måste bygga på stabila principer: att arbete ska löna sig, att företag ska kunna växa och att välfärden ska finansieras långsiktigt.

Fru talman! Skattepolitiken handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha – ett samhälle där staten tar allt större plats eller ett samhälle där människor, familjer, företag och civilsamhället ges kraft att bära varandra. Kristdemokraterna väljer absolut det senare.

Där arbete lönar sig och företagande uppmuntras, med ansvar för ekonomin och respekt för skattebetalarnas pengar och med ett starkt civilsamhälle bygger vi ett Sverige som håller ihop. Det är så vi bygger ett starkt samhälle – tillsammans.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 86 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Vi debatterar skatteutskottets betänkande SkU13 Inkomstskatt.

System för att finansiera ett lands kostnader är byggda väldigt olika i olika länder. Det beror på att länder har olika mycket naturresurser, och det beror på storleken på landet och hur tätbefolkat det är.

Sverige har valt att beskatta arbete mer än i många andra länder. Det leder till många negativa effekter, som jag återkommer till, men det totala skattetrycket är väl så högt i många andra länder. Vi var med utskottet i USA och såg då att flera stater har högre skattetryck än Sverige, dock inte på arbete utan genom en breddning av skattebasen. Centerpartiet vill sänka skatten på arbete och sänka arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för företag.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 26 under punkt 19 om grön skatteväxling. Vi vill växla skatt genom att sänka skatten kopplat till arbete och beskatta utsläpp, växthusgaser och miljöförstöring mer. Detta kommer att leda till att fler kommer i arbete. Vi kan inte göra som dagens regering och acceptera att det är 500 000 som inte har ett jobb. Det är den största skillnaden i välfärden: att inte ha ett jobb eller att ha ett jobb. Här måste vi göra skillnader, och lägre beskattning på arbete och lägre arbetsgivaravgifter går absolut i den riktningen.

Detta kommer att stärka företagens konkurrenskraft, men det uppstår kostnader på vägen som vi måste kompensera för så att företagens kostnader inte ökar när vi gör denna omställning. Det är viktigt att vi på det här området har långsiktiga spelregler som inte helt plötsligt ändras. Vi måste ha en långsiktig bild av vad vi vill med vårt skattesystem. Det här påverkar många branscher. Det påverkar transportsektorn i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet, men många branscher kommer att påverkas.

I det här betänkandet tar vi också upp många enskildheter inom skatteområdet. Jag kommer att gå igenom några av dem som ligger med i betänkandet. En sak är stimulansen för solel, som har minskat med 60 öre per kilowattimme. Med tanke på att den precis har mer eller mindre stoppats måste vi ha en fortsatt stimulans av något slag. Centerpartiets förslag är att skatten på egenanvänd solel slopas.

En annan detalj är att konverterande av fossila bilar till fossilfria bilar behöver stimuleras. När regeringen sänker skatten på bensin och diesel, vilket har föreslagits, vill Centerpartiet att även bränslen som el följer med i sänkningen för att inte missgynna de elbilar som har svårt att få bra fart i försäljningen och som också är bra för miljön.

Rot- och rutavdrag för tjänster är också en sak som vi tar upp i betänkandet. De går också att använda som ett verktyg för att förbättra och stärka miljöeffekten och få en grön profil.

I den del av betänkandet som berör gåvor är vi positiva till det som gäller stöd för social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Centerpartiet vill också bredda gåvomöjligheten för kulturverksamhet.

Det är också, vilket har nämnts tidigare, ologiskt att beskatta sexuella tjänster, för dessa är ju olagliga. Här får man göra om och göra rätt. Vi måste få till en förändring, för det är orimligt att kvinnor utsätts för våld på grund av ett skattesystem.

Vi måste ta sikte på ett nytt och modernt skattesystem. Det är stort och komplext, och det är viktigt att man har ett transparent och lättförståeligt system för att få hög trovärdighet i det. De miljöeffekter som jag beskrev tidigare bör prioriteras, liksom återbruk och cirkulering av material. När det gäller detta, fru talman, är skatteverktyget väldigt effektivt.

Jag vill avsluta med att säga att utsläppen måste ned. Sverige kan mer!

Anders Ekegren (L)

Anf. 87 Anders Ekegren (L)

Fru talman! En hel del av det Anders säger känns rätt och riktigt. Jag tänker framför allt på sänkta inkomstskatter, för det tror jag är viktigt. Jag pratar med olika typer av skatteexperter, och de säger att det är en av de viktigaste sakerna vi ska göra, alltså att sänka inkomstskatterna. I en internationell värld där man faktiskt kan bo i Sverige och jobba någon annanstans kan inte skillnaderna i skatt vara för stora.

När jag läser igenom vad olika politiska partier tycker i skattefrågor ser jag tre olika konstellationer. Den ena är det gäng som sitter där borta i salen, alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag tycker i och för sig inte att de har en identisk politik, men de går ändå åt ett och samma håll – det vill säga att de av olika skäl gillar höjda skatter. Sedan finns Tidöpartierna, som har kunnat enas om en gemensam skattepolitik, och så finns den stora outsidern – Centerpartiet – som ju i skattefrågor faktiskt inte är ett centerparti utan ett extremt högerparti, skulle jag vilja säga.

Min före detta partikollega Birgitta Ohlsson vill ju gärna sitta i en socialdemokratisk regering och ha Magdalena Andersson som statsministerkandidat. Min fråga är: Hur ska Centerpartiet, som har en diametralt motsatt skattepolitik jämfört med de tre rödgröna partierna, kunna enas med dem kring en gemensam linje?

(Applåder)

Anf. 88 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Tack, ledamoten Anders Ekegren, för den frågan! Jag märker att ledamoten har uppfattat Centerpartiets skattepolitik helt korrekt. Var vi kommer att befinna oss efter valet vet inte jag – jag tror inte att du vet det heller. Ledamoten Crister Carlsson gav en invit tidigare och sa att vi åtminstone är välkomna någonstans. Hur det blir står skrivet i stjärnorna fram till valdagen, men det blir ju ett kompromissande oavsett hur det blir.

Vi är väldigt tydliga i den här delen. Att sänka skattetrycket på arbete och förstärka det gällande miljöskadlig verksamhet tror jag att vi skulle kunna få en ganska stor bredd i acceptansen för av många partier efter valet.

Anders Ekegren (L)

Anf. 89 Anders Ekegren (L)

Fru talman! Som det politiska landskapet ser ut är det väl självklart att man måste genomföra kompromisser i politiken.

Det är självklart att det går att kompromissa om huruvida det ska byggas fyra eller sex nya kärnkraftverk, exempelvis. Det går ju att kompromissa om; man kan landa i att bygga fem. Men om några partier vill höja skatterna och ett parti vill sänka inte bara inkomstskatten utan även arbetsgivaravgifter – du nämnde dessutom något mer – ser jag inte att en kompromiss är möjlig. På något sätt har ni alltså hamnat i fel sällskap. Det är ju självklart att skatter och ekonomi är en väldigt viktig fråga om man ska bilda regering ihop.

Du är dock väldigt välkommen till vårt gäng. Min morfar satt i kommunfullmäktige för Centerpartiet, så jag känner er ganska bra. Alltså: Välkommen till ett annat gäng!

(Applåder)

Anf. 90 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Vi i Centerpartiet har en väldigt tydlig profil för sänkt skatt på arbete, ledamoten Ekegren. Men vi vill göra det på ett rättvist sätt, och det är möjligt att vi skiljer oss lite från andra partier gällande hur skattesänkningen ska se ut och hur en sådan skatteskala ska se ut.

För oss är det viktigt att insteget ska vara lågt. Man ska ha en låg beskattning i början av skatteskalan. Sedan har vi tagit bort de helt extrema skattemodeller som gällde på 80- och 90-talen – kända från Pomperipossadebatten, som Astrid Lindgren startade – där kapitalskatten lades över tjänsteinkomsten och det var marginalskatteeffekter på detta. De stora bitarna är gjorda, men vi har även en stor del kvar.

Vi tittar ofta på den nivå som Sverige har just nu, men vi måste även jämföra med andra, konkurrerande, länder. Vi måste också se vilken skadeeffekt som höjd skatt på arbete har, med tanke på den stora arbetslöshet som er regering har bidragit med här. Det är 500 000 som inte har ett jobb att gå till. Det finns bättre sätt.

När det gäller det som ledamoten inte uppfattade handlade det om egenavgifterna för företagarna. Den frågan är jätteviktig för att vi ska få fler företag och fler personer i arbete.

Kerstin Lundgren

Anf. 91 Tredje vice talman Kerstin Lundgren

Vi är nästan i slutet av mandatperioden, men i all ödmjukhet påminner jag om att vi inte duar varandra i kammaren. Samtliga ledamöter talar i stället via talmannen, och vi använder för- och efternamn.

Anf. 92 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Jag vill tacka Anders Karlsson för hans inlägg.

I sitt inlägg nämnde Anders Karlsson beskattning av sexuella tjänster. Efter att ha hört hans och de andra oppositionspartiernas inlägg kan jag konstatera att ingen yrkade bifall till vår gemensamma reservation. Därför passar jag helt enkelt på att yrka bifall till reservation 16.

Anf. 93 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Jag yrkade inte bifall till den eftersom jag hade yrkat bifall till en annan reservation, och enligt det regelverk vi har gjort upp om partierna emellan bör man inte yrka bifall till fler än en. Jag avstår därför från det, men jag anser att ledamoten gör helt rätt. Vi är överens om att det måste till en förändring i den frågan.