Privatekonomi i skolan

Motion 2019/20:664 av Jessika Roswall (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om privatekonomi i skolans undervisning och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

För många unga har konsumtionen en stark koppling till status, identitet och grupptillhörighet. Många unga har dock bristande kunskap i privatekonomi som tyvärr går hand i hand med konsumtionshetsen. Näthandel, vårdavgifter, körkort och mobilräkningar är de vanligaste skulder för unga som hamnar hos Kronofogden. Under 2018 ökade såväl antalet mål som antalet personer mellan 18 och 20 år hos Kronofogden och det finns ungefär 34 000 ungdomar i Kronofogdens register. Det är olyckligt och allvarligt att många unga vuxna riskerar att starta sitt vuxenliv med skulder.

Att hamna i skuldsättning redan i ung ålder är ett stort problem som kan ge förödande konsekvenser när det gäller framtida lån, arbete och bostad. Alla unga har inte ett privat skyddsnät som exempelvis föräldrar som kan ta över skulder. Det kan i sin tur leda till en långvarig överskuldsättning som också innebär stora kostnader för samhället. Överskuldsättningen i samhället är ett stort problem som drabbar den enskilde hårt med psykisk och fysisk ohälsa. I Kronofogdemyndighetens register fanns 413 900 personer registrerade år 2018. Det är oklart vad detta kostar samhället, men beräkningar visar att det kostar samhället 30–50 miljarder årligen (KFM rapport 2008:1). Det är viktigt att arbetet mot överskuldsättning börjar i tid.

Det är viktigt att ungdomar har kunskap när det gäller grundläggande privatekonomi – planering av inkomster och utgifter, lån, krediter, räntor, sparande, betala räkningar – och också om ekonomiska risker och konsekvenser. Idag står i läroplanen att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån, vilket naturligtvis är bra. Olika aspekter av privatekonomin ska ingå i flera av skolans ämnen. Vidare finns det från flera olika myndigheter bra stöd att få, exempelvis ”Koll på cashen” som är ett material för elever och lärare framtaget av Kronofogden i samarbete med Finansinspektionen och Konsumentverket. För att öka kunskaperna har också Kronofogden tagit fram material som riktar sig mot både högstadiet och gymnasiet som heter ”Skuldkollen”. Det finns också framgångsrika privata företag som Gimi, f d Veckopeng, som har utvecklat en app där små barn och deras föräldrar lär sig hantera pengar och få kunskap och insikt om ekonomi. I dagens samhälle är behoven av kunskaperna om ekonomi och i synnerhet ungas privatekonomi stora och studier visar att lärandet bör starta i tidig ålder. Regeringen bör därför överväga att se över möjligheten till mer omfattande skolundervisning i privatekonomi, detta för att unga ska ha användning för sina kunskaper i verkliga livet och på så sätt förhindras att hamna i skuldsättning.

Jessika Roswall (M)