Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
Betänkande 2024/25:SkU17
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 maj 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Sänkt skattesubvention för solceller (SkU17)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet.
Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort.
Sänkt subventionsgrad för installation av solceller börjar gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el börjar gälla den 1 januari 2026.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:SkU17
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Sänkt skattesubvention för solceller
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av elProposition 2024/25:109
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:3357 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:109 Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
- Motion 2024/25:3374 av Anders Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:109 Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
- Motion 2024/25:3382 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:109 Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-05-06
Trycklov: 2025-05-06
Betänkande 2024/25:SkU17
Alla beredningar i utskottet
Sänkt skattesubvention för solceller (SkU17)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet.
Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort.
Sänkt subventionsgrad för installation av solceller föreslås börja gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el föreslås börja gälla den 1 januari 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-05-15
Debatt om förslag 2024/25:SkU17
Webb-tv: Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
Dokument från debatten
- Torsdag den 15 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:116
- Protokoll 2024/25:116 Torsdagen den 15 majProtokoll 2024/25:116 Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
- Torsdag den 15 maj 2025Talarlista 2024/25:20250515
Protokoll från debatten
Anf. 14 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Det här betänkandet handlar om regeringens förslag att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas samt att subventionsgraden för installation av solceller inom ramen för skattereduktionen för grön teknik sänks. Från halvårsskiftet kommer det helt enkelt att bli dyrare att som privatperson investera i solcellsteknik.
Man kan påminna sig om att det inte är alltför länge sedan som subventionsgraden för installation av solceller höjdes av samma regering som nu ska sänka den, fru talman. Justeringen från 15 till 20 procent skedde den 1 januari 2023, och nu – två och ett halvt år senare – ska subventionsgraden alltså sänkas till 15 procent igen. Man kan ju undra vad det är som har hänt.
Det som har hänt är att väldigt många hushåll har valt att svara på regeringens prissignal. Om vi jämför före och efter att subventionsgraden höjdes 2023 ser vi att det året före höjningen var 62 000 hushåll som erhöll skattereduktion för solcellsinstallationer och att det vid utgången av 2023 var mer än dubbelt så många som hade erhållit skattereduktionen. Vi har sett en acceleration av utbyggnaden av grön teknik. Det är bra.
Exakt vad som driver hushåll att vid ett visst tillfälle göra en viss investering kan förstås bero på flera olika faktorer, såsom privatekonomi, konjunktur, framtidsutsikter och så vidare. Men skillnaderna mellan åren är så pass stora att det är uppenbart att subventionsgraden har spelat roll – kanske rent av en väsentlig roll.
Vi socialdemokrater tycker att man skulle ha fortsatt med den högre subventionsgraden under ytterligare en tid eftersom vi menar att det finns skäl att fortsatt stimulera kapacitetsutbyggnaden av produktionen av förnybar el och minska beroendet av fossilbaserad elproduktion. Det är egentligen samma argument som regeringen anförde när den höjde subventionsgraden häromåret.
Hur den kommande försämringen kommer att påverka viljan att investera i solceller är svårt att säga med exakthet eftersom det är flera faktorer som påverkar. Två skillnader mellan dagens läge och 2023 är dels att det har blivit lite billigare att installera solceller, dels att marknaden har nått en viss mättnadsgrad. Vi kan dock vara helt säkra på att försämringen inte kommer att öka intresset för solceller.
Vi tycker också att det är problematiskt när den här typen av ryckighet uppstår gällande olika stimulansåtgärder, fru talman. Det är alltså bara två och ett halvt år sedan regeringen höjde subventionsgraden, och nu sänks den igen. Hur ska man som konsument tänka i det läget? Ska man ha is i magen och hoppas på att subventionsgraden höjs igen, eller är det här en signal om att regeringen kommer att påbörja en utfasning och att man som solcellsspekulant bör skynda sig?
Av respekt för den sammanhållna budgetprocessen har vi socialdemokrater valt att inte reservera oss i ärendet. Vi har i stället motiverat vårt ställningstagande i ett särskilt yttrande, där huvudbudskapet är just att vi tycker att man bör ligga kvar på en högre subventionsgrad. I vårt budgetförslag har vi avvisat regeringens försämringar.
Anf. 15 Kajsa Fredholm (V)
Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas samt att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller sänks från 20 till 15 procent.
Vi i Vänsterpartiet anser att regeringens förslag är ytterligare ett exempel på hur regeringens förda klimat- och energipolitik bromsar eller motverkar en nödvändig grön omställning. Med åtgärderna i propositionen försvåras möjligheterna för människor att i sin vardag och på ett enkelt och ekonomiskt fördelaktigt sätt bidra till klimatomställningen och samtidigt stärka sin beredskap.
Fru talman! Regeringen konstaterar själv i propositionen att förslagen minskar de ekonomiska incitamenten för hushållen att investera i solceller. Förslagen rimmar därmed även illa med regeringens förda retorik att man vill bygga ut fossilfri elproduktion och att den förda klimatpolitiken måste vara folkligt förankrad.
Regeringens skäl som anges i betänkandet är att solkraft i större utsträckning bör byggas på marknadsmässiga grunder. Jag kan instämma i att man inte ska ge subventioner hur länge som helst, men – och jag kan inte låta bli att nämna det här – när det gäller kärnkraft är regeringen tydligen beredd att ge subventioner i flera decennier. Det är svårt att se någon logik i detta.
Fru talman! För näringslivet innebär förslagen att långsiktiga spelregler raseras, och en effekt av detta blir konkurser och arbetslöshet.
Solkraft är ett mycket hållbart kraftslag som snabbt kan byggas ut, och inte minst är takmonterade solceller ett effektivt sätt för privatpersoner att bidra till den totala energiförsörjningen.
Fru talman! Vi instämmer även i remissinstansernas synpunkter att förslagen försämrar konkurrenskraften för svenska lantbrukare samt att hushåll och små företag blir mer sårbara vid framtida energikriser.
Med det yrkar jag bifall till den enda reservationen i betänkandet.
Anf. 16 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
I dag behandlar vi en proposition som föreslår att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas och att subventionsgraden för installation av solceller inom ramen för skattereduktioner för grön teknik ska sänkas från 20 till 15 procent.
Skillnaden i subventionsgrad för installation av solceller blir alltså 5 procent. Vissa framställer det som att detta var en jätteförändring som mynnade ut i gud vet vad, men så är alltså inte fallet. Vidare kan jag, precis som görs i propositionen, konstatera att förändringen innebär en återgång till den subventionsgrad som gällde före 2023, det vill säga en tid då bland annat den nuvarande vänsteroppositionen i denna kammare hade majoritet. Det var ingen katastrof då, och det kommer inte att vara någon katastrof i framtiden heller.
Fru talman! Solen skiner, och då går elpriserna ned på minus. Så ser det faktiskt allt oftare ut runt om i Sverige, inte minst under sommaren. När solen lyser som mest producerar vi mer el än vi kan använda. Det borde vara en framgångssaga, men det är i själva verket ett symtom på ett elsystem som har blivit alltmer instabilt. För att lösa elbristen under delar av året kan man inte satsa på åtgärder som ökar produktionen under tider då vi inte behöver elen.
Subventioner ska vara ett verktyg för att stötta tekniker som annars har väldigt svårt att klara sig på marknaden – eller rent av inte klarar sig alls – men som behövs. Subventioner är ett tillfälligt stöd och alltså inget som ska finnas kvar i all evighet.
Vi har i åratal öst ut skattemedel för att stimulera väderberoende elproduktion, till exempel solkraft. Det behöver som sagt inte vara av ondo i alla sammanhang, men verkligheten visar tydligt vad det kan leda till: kraftig obalans i elsystemet, överproduktion när solen skiner och brist när det är mörkt eller molnigt. Det är inte hållbart, vare sig för klimatet, för elmarknaden eller för skattebetalarna. Jag tror att alla i denna kammare är överens om att hållbarhet ska vara något som vi strävar efter.
Fru talman! Budgethänsyn är en viktig aspekt i denna debatt. Skatteincitament och subventioner kostar statliga medel, och genom att minska dessa kan vi frigöra resurser för att finansiera andra hållbara energiprogram med bredare eller snabbare effekt. Solcellsindustrin har mognat, och produktionskostnaderna har sjunkit markant, vilket indikerar att branschen kanske inte längre behöver lika generösa subventioner för att förbli konkurrenskraftig.
Vi bör också betona differentiering av energikällor. En minskning av vissa subventioner kan uppmuntra investeringar i en diversifierad uppsättning av förnybara energikällor snarare än starkt fokus på en enda teknik. Det här kan leda till effektiv resursanvändning och till att regeringen kan styra mot mer kostnadseffektiva eller lovande energiteknologier som ger större avkastning per investerad skattekrona. Minskad ekonomisk styrning kan i sin tur ge medborgarna och företagen större valfrihet att själva avgöra vad som är den bästa investeringen för deras specifika energibehov och situation.
Fru talman! Vi behöver ett elsystem som är robust, planerbart och stabilt. Det är dags att prioritera investeringar i kärnkraft, kraftvärme och annan planerbar produktion i stället för ytterligare subventioner till teknik som producerar när vi inte behöver el och som står stilla när vi gör det. Att återgå till tidigare nivåer när det gäller subventioner av solceller är inte att säga nej till förnybart, utan det är att säga ja till ansvar, till ett elsystem som fungerar dygnet runt och till att skattepengar används där de faktiskt gör nytta.
Anf. 17 Anders Ådahl (C)
Fru talman! För att förstå solceller och solcellers plats i elsystemet tror jag att vi behöver fundera på frågan ur några olika perspektiv. Det var en väsentligen annorlunda tid när Sverige byggde upp sitt elsystem på 70- och 80-talet, först med vattenkraften och sedan med kärnkraften. Vi byggde ett hierarkiskt system. Vi byggde ett system med väldigt stora anläggningar och transformerade ned elen till spänningsnivåer som var lämpliga att ha i hushållen. Anläggningarna var stora, och i änden av eltrådarna fanns inte kunder utan, som det då hette, belastningspunkter.
Det var då. Det är denna tid som Tidögänget längtar tillbaka till. Det har hänt otroligt mycket sedan dess. Vi har ett nytt elsystem som växer fram. Vi har nya teknologier som har gjort enorma genombrott. Vi har kostnadsminskningar för solceller, för vindkraftsteknologier och för olika lagringsteknologier.
Vi ser också att det inte går att bara vara antingen producent eller konsument i elsystemet, utan vi pratar numera också om prosumenter. Vi har en helt ny möjlighet att styra elsystemet. Med digitaliseringens möjligheter och den artificiella intelligensens intåg kan vi ha en oerhört mycket större flexibilitet på efterfrågesidan. Vi kan använda elbilarnas batterier inte bara för att ladda upp och köra våra mil i våra bilar utan också som energilager för våra hushåll.
Vi ser möjligheter med stationära batterier i våra villor, radhus och bostäder. Det gör att talet om vad vi ska göra när det inte blåser eller när solen inte skiner blir gammalt. Den problematiken finns inte längre i akademins olika utredningar. Den finns inte heller i näringslivets olika förslag på hur man kan lösa våra utmaningar.
Vi kan även addera pumplager, som man gör i vissa länder. Med storskaliga pumplager kan vi pumpa upp vattenkraft och använda den när elpriset så kräver. Vi kan ha nya strategier för kraftvärme som produceras på vinterhalvåret, när efterfrågan på el är som störst. Vi kan ha förbättrade elprisområden. Vi kan dessutom jobba med topplastproduktion i olika biogasturbiner.
Vi har oändligt många fler möjligheter i dag, fru talman, än när vi byggde vårt elsystem på 70- och 80-talet. Aldrig har vi heller haft ett elsystem som producerar så mycket el som i dag – trots att vi av åldersskäl har stängt ett antal kärnkraftsreaktorer i Sverige producerar vi mer el än vad vi någonsin gjort tidigare.
Ett annat perspektiv, fru talman, är landsbygdens perspektiv. Att bo på landsbygden har kommit att bli ganska dyrt. Man behöver kanske ta sin bil och fara flera mil om dagen till sin arbetsplats eller inom sitt arbete. Varför då inte se den möjlighet som solceller erbjuder till självförsörjning och till att sälja till elnätet och skapa en bättre ekonomi för landsbygdens befolkning? Varför ska vi sänka subventionsgraden och slå undan de ekonomiska förutsättningarna för landsbygden? Jag förstås faktiskt inte hur Tidöregeringens partier resonerar när de vill sänka landsbygden genom ett sådant här förslag.
Vi kan också se att vi får en ökad demokratisering av elsystemet när mindre teknologier växer fram och allt fler kan delta, till exempel på landsbygden. Man kan ha åsikter och delta i debatter. Vi kan då få ett energisystem som faktiskt utvecklas enligt folkets mening, vilket inte är oväsentligt i ett polariserat politiskt landskap.
Det går såklart inte att missa att nämna fördelen med förnybara energislag. Vi tar energin från en gemensam resurs – i solceller är det solen som lyser tack vare vätereaktionerna och fusionen i solen. Det är ingen som äger solen; det gör vi tillsammans. Solens strålar kostar ingenting. Uran, diesel och biobränsle kostar pengar, men solen kostar inga pengar. Vinden kostar inte heller några pengar. Det är såklart också en stor fördel.
Vi kan också nämna det som händer när man gör så ryckiga förändringar som regeringen nu är inne på. Det kan bli konkurser i näringslivet. Man har byggt upp firmor som ska göra solcellsinstallationer men som plötsligt får en helt annan marknad, inte längre klarar av ekonomin och får färre kunder över en natt. Det är naturligtvis inte bra för vare sig företagen eller arbetsmarknaden. Också detta slår väldigt hårt på landsbygden.
Det går inte att undgå att diskutera det här med ett teknikneutralt elsystem. Jag läser direkt ur betänkandet: ”Användningen av solkraft bör i stället i större utsträckning utgå från marknadsmässiga grunder, och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leveranssäkerhet och försörjningstrygghet.”
Jag tycker att det låter bra. Problemet, fru talman, är att det bara låter bra om det är giltigt för alla teknologier, så att vi verkligen har teknikneutralitet.
Prova att byta ut ”solkraft” mot ”kärnkraft” och se vad som händer i era kroppar och hjärnor! Då låter det så här: Användningen av kärnkraft bör i stället i större utsträckning utgå från marknadsmässiga grunder, och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leveranssäkerhet och försörjningstrygghet. I Centerpartiets och min värld låter det där riktigt bra.
Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation i betänkandet.
Anf. 18 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Låt mig inledningsvis säga att det alltid är glädjande att höra fina ord om landsbygden och landsbygdens villkor. Jag tycker att vi får höra sådant lite för sällan i denna kammare. Att de kommer från Centerpartiet förvånar inte eftersom man försöker att upprätthålla bilden av att vara ett landsbygdsparti trots att man är allt annat än det i dag. Med tanke på att Centerpartiet är villigt att slå sönder allt som är viktigt för människor på landsbygden talar verkligheten sitt eget tydliga språk.
Anders Ådahl nämnde i sitt anförande att vi producerar mer el än någonsin. Det är korrekt, men det sker under fel tider på året. Han nämnde också att vi inte har samma problem som på 70- och 80-talet eftersom vi har batterier som kan lagra el. Men om det nu var så skulle vi inte ha de problem med skenande elpriser vi har sett i Sverige under vinterhalvåret, vilket har drabbat vanliga familjer hårt.
Hur menar Anders Ådahl att man ska lösa detta? Jag ser inga förslag från Centerpartiet för att lösa dessa problem. Men uppenbarligen finns de, så vad är förslagen? Hur ska detta lösas?
Anf. 19 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Låt mig först säga ett par ord om Centerpartiet som landsbygdsparti. Det är givetvis med en oerhörd stolthet vi kan konstatera att vi har kämpat för demokrati och rättvisa med själen, botten och stövlarna i jorden sedan 1910. Alla riksdagsledamöter, kommunpolitiker, regionpolitiker och alla medlemmar i Centerpartiet vet exakt vad som är viktigt. För oss råder det ingen tvekan om att vi är landsbygdens röst i svensk politik och att vi inte kör med populistiskt bonnasnack utan har verkliga förslag som betyder något för alla invånare i Sverige.
Vad gör man när vinden inte blåser? Det är något som intresserar Sverigedemokraterna väldigt mycket. Som jag sa i mitt anförande finns det många olika sätt att möta denna situation, och jag instämmer med ledamoten i att vi måste möta den. Jag nämnde, kanske lite hastigt, att det finns helt nya sätt att jobba med flexibilitet på efterfrågesidan. Man behöver inte värma sin hetvattenackumulator i villan när det är som dyrast på morgonen och eftermiddagen. Det kan man göra på natten eller mitt på dagen. Man kan förbättra villkoren för svensk kraftvärme, som levererar bäst på vinterhalvåret och faktiskt allra bäst när det är som kallast. Man kan bygga ut vattenkraften, en teknologi som jag tror att alla i kammaren är väldigt förtjusta i. Här finns potential att öka effektiviteten och produktionen.
Det är alltså inte ont om möjligheter. Det som det möjligen är ont om på regeringssidan är fantasi.
Anf. 20 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Centerpartiets historia är en sak, men i dag är Centerpartiet ett helt annat parti än det var för 50, 60, 70 år sedan – på gott och ont, ska tilläggas.
Anders Ådahl nämner igen att det finns många sätt att möta de problem vi har med att vinden inte blåser, solen inte skiner och så vidare. Jag noterade en åtgärd: att inte leva när det produceras väldigt lite el. Men det är möjligt att någonting mer nämndes.
Men var är förslagen? Vi har ju haft enorma problem med elmarknaden i Sverige under vissa perioder av året, med jättehöga elpriser som följd. Med tanke på att vi alla här inne vill gå mot en mer hållbar samhällsutveckling är detta inte gångbart, särskilt inte när allt fler skaffar elbil och så vidare.
Det finns inga lösningar, för om de hade funnits hade vi redan haft dem.
Det är möjligt att Centerpartiet fortfarande lever i 70-talet, men Anders Ådahl får gärna utveckla sitt resonemang.
Anf. 21 Anders Ådahl (C)
Fru talman! Nja, det är kanske snarare Sverigedemokraterna och regeringspartierna som befinner sig i 70- och 80-talet. Centerpartiet rör sig i 2025 och framåt och ser hur teknologiutvecklingen har varit enorm de senaste decennierna. Det jag försökte säga var att den sanning som rådde på 70- och 80-talet inte längre gäller. Nu är de teknologiska möjligheterna otroligt mycket större.
Ledamoten nämner att vi har haft enorma problem i svenskt elsystem. Men har vi haft blackouter? Har vi haft dagar eller timmar då elsystemet inte har levererat el till sina kunder? Nej. Vi har inte haft enorma problem i svenskt elsystem. Vad vi har haft är enorma elpristoppar två tre timmar vid några tillfällen. Dessa har i högsta grad varit beroende av skeenden utanför vårt rike. Vi har också sett hur Putin under sitt anfallskrig valt energivapnet genom att strypa gasen till Tyskland och hur det har spillt över på svenska elpriser. När det tyska elunderskottet blir stort och Sverige tvingas leverera väldigt mycket el till kontinenten blir det pristoppar. Men dessa problem beror inte på att vi har dålig energi- eller elpolitik.
Fru talman! Jag får nog ge ledamotens samhällsanalys underkänt.
Anf. 22 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! Jag är född på 60-talet, så vi får väl se vad som kommer nu.
Bakgrunden till denna proposition aviserades redan i budgetpropositionen för 2025. Regeringen föreslog då sänkta subventioner för installation av solceller och slopad skattereduktion för mikroproduktion av el.
Övergripande kan det finnas skäl att beskriva lite hur bakgrunden ser ut och hur marknaden och systemet fungerar. Vi tenderar nämligen att hamna där i nästan alla dessa debatter.
Vi moderater anser att det vid vissa tillfällen och i vissa givna situationer kan finnas skäl att använda sig av subventioner, till exempel för att stötta ny teknik eller när marknadsimperfektion gör att marknaden inte själv klarar att göra förändringar tillräckligt snabbt. Stöden bör vara temporära och utformade så att de inte är för smala utan gynnar samhället i stort.
Fru talman! Med de fakta vi har är det svårt att se att solkraften i dag behöver förlängda eller ytterligare subventioner eller större avdrag, snarare tvärtom. Det innebär att vi inte längre behöver samma subventionsgrad på installation av solceller. Stödet som har funnits i ett antal år har gett god effekt, vilket flera av de tidigare talarna har varit inne på, och en substantiell volym av ny el har producerats via solceller.
Stödet har som sagt gett god effekt, och stor utbyggnad har skett. Men som det står i propositionen bedöms det i dagsläget inte behövas ytterligare utbyggnad. Kanske är den inte ens möjlig eftersom vi behöver vara säkra på att det uppnås balans i systemet. Alltså behöver stödet inte vara lika stort som tidigare.
Fru talman! När det gäller skattereduktionen på mikroproduktion av el är det just nu inte önskvärt att mata ut mer icke planerbar el i systemet. Som flera av er väl känner till är detta en ganska komplicerad kombination av matematik och fysik, och även om det över tid sker förändring och utveckling av teknik och policy tror jag att matematiken och fysiken är kvar i sin ursprungliga form. Det gäller att hitta balans i elsystemet. Det måste alltså finnas tillräckligt stor volym planerbar el i systemet för att vi också ska kunna använda oss av icke planerbar el. Det innebär att vi i dagsläget inte bör eller kan tillföra mer icke planerbar el i systemet, i alla fall inte i någon större omfattning.
Det är mycket möjligt att vi i framtiden kommer att vilja ha eller behöva mer solkraft i kombination med utbyggd vattenkraft, som är planerbar, och utbyggd kärnkraft. Detta är, som några av de tidigare talarna har berört, en viktig del i att undvika toppar i prissättningen av el.
Solcellerna bidrar inte med någon el när vi har pristoppar på vintern. Subventionen är helt enkelt inte hållbar rent tekniskt, och skatteavdraget bör inte finnas. Om man är lite teknisk vet man att vi inte kan ha ett avdrag när vi har minuspriser. Vanlig matematik säger att den logiken inte borde finnas. Egentligen handlar propositionen uteslutande om matematik och fysik, och det kanske är detta som gör att det är ganska svårt att förstå.
Fru talman! Klimatomställningen är en viktig idé i vår regerings energi- och klimatpolitik. Regeringen arbetar för att nå målet om fossilfrihet. Vi behöver bygga ut produktionen och distributionen av el. För att hantera den ökande efterfrågan på ren el, som förväntas dubbleras i takt med elektrifieringen av transporter och industri, vill vi moderater satsa på mer planerbar el, både kärnkraft och vattenkraft.
Kärnkraften är avgörande därför att den är trygg, stabil och utsläppsfri och kan skapa en elförsörjning som är oberoende av väderförhållanden. Genom att ha en högre andel planerbar energi kan vi också få en högre andel icke planerbarbar energi.
Fru talman! Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag angående SkU17.
I detta anförande instämde Magnus Resare och Mats Sander (båda M) samt Markus Wiechel (SD).
Anf. 23 Cecilia Engström (KD)
Fru talman! Kristdemokraterna är för en hållbar utveckling och minskat beroende av fossil energi. Skattereduktion för grön teknik har utan tvekan varit en viktig del i denna strävan, särskilt genom att stimulera installation av solceller, batterier och laddpunkter för elfordon.
Vi har sett en kraftig ökning av antalet solcellsinstallationer sedan subventionsgraden höjdes från 15 till 20 procent. I slutet av 2024 fanns det nästan 300 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Denna utveckling signalerar ett fortsatt intresse för solenergi i Sverige, även om tillväxttakten varierar. Det är ett tydligt tecken på att kapacitetsutbyggnaden av förnybar elproduktion har varit framgångsrik.
Men, fru talman, framgång kräver också omprövning. Kristdemokraterna var med och införde skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el tillsammans med övriga allianspartier. Samtidigt slopades momsplikten för den som säljer överskottsenergi upp till 80 000 kronor per år. Det gav incitament att bygga ut solcellssystem mer än vad som täcker den egna förbrukningen. Nu slopar vi skattereduktionen eftersom vi har nått vårt syfte.
Fru talman! Nu föreslår vi att subventionsgraden för installation av solceller sänks från 20 till 15 procent. Installationer som slutbetalas före den 1 juli omfattas av den högre subventionsgraden. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna.
Vi föreslår också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska slopas från och med januari. El som matas in i systemet och tas ut får inte längre subventioner. Solkraft bör i större utsträckning bygga på marknadsmässiga grunder, och mikroproducenterna bör ges korrekta prissignaler från elmarknaden för att göra rätt investeringsval.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag understryka att Kristdemokraterna fortsatt kommer att värna om incitament för klimatsmarta investeringar men att dessa måste vara väl avvägda och anpassade efter rådande marknadsförhållanden. Vi tillstyrker därför utskottets förslag och avstyrker motionerna.
I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).
Anf. 24 Anders Ekegren (L)
Fru talman! Dagens debatt handlar om subventioner av solceller och mikroproduktion av el.
Regeringen föreslår i proposition 2024/25:109 att subventionsgraden ska sänkas från 20 till 15 procent när det gäller solceller, vilket är den subventionsgrad som gällde före 2023, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska slopas.
Solenergin har ökat i Sverige de senaste åren, i och för sig från mycket låga nivåer. Sett till faktisk elproduktion svarar solkraften för 1,9–2,4 procent av elproduktionen i Sverige, och den är mycket koncentrerad till de ljusa månaderna.
Huruvida den höjda subventionsgraden har bidragit till detta är höljt i dunkel. Bland annat har priserna på solceller sjunkit de senaste åren, vilket troligtvis har haft en större effekt. Solenergi hade haft större betydelse för elförsörjningen om den hade kombinerats med batterier och annan energilagring i större utsträckning.
Fru talman! När man först ser propositionen kan man tänka att det inte är något bra förslag. Småskalig solenergi är ju lite gulligt och är nog jättebra för att öka elproduktionen, men då till den egna fastigheten. Det är mycket tveksamt vilken effekt subventionerna har haft.
Fru talman! Det finns både remissinstanser som är för förändringen och remissinstanser som är emot den. De myndigheter som har ett övergripande ansvar, däribland Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Konkurrensverket, samt Svenskt Näringsliv anser att regeringens proposition är bra. Det är ändå tunga instanser.
Konkurrensverket vill exempelvis att 15-procentsregeln ska utvärderas fortlöpande för att se om den har någon effekt. Enligt Energimyndigheten begränsas utbyggnaden av solceller i högre utsträckning av utbudet av solceller och tillgången till installatörer än av subventionsgraden.
Utbyggnaden av solceller är bra om energin används av producenten själv eller om den lagras i batterier för att bland annat trygga den egna elförsörjningen, men då under den soliga delen av året, som Fredrik visade tydligt här.
Flera myndigheter konstaterar att subventionerna ger incitament för inmatning av el i elnätet oavsett prisläge, vilket kan bidra till att mer el produceras än vad som är samhällsekonomiskt motiverat eller vad som gynnar kraftsystemets stabilitet. Ju större mängd sol- och vindkraft i elsystemet och ju mindre planerbar kraft, såsom kärnkraft och vattenkraft, desto sämre stabilitet i elsystemet. Och el från mikroproduktion, som egentligen går åt fel håll, gör det inte lättare.
Oppositionen har haft många synpunkter i denna debatt, men i det man har skrivit i utskottet finns inga omfattande invändningar. Det är svårt att säga att förändringarna påverkar installationen av solceller nämnvärt, enligt flera statliga myndigheter.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 8.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:116 Torsdagen den 15 majProtokoll 2024/25:116
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av förnybar el
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
3. lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:109 punkterna 1-3 och avslår motionerna
2024/25:3357 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V),
2024/25:3374 av Anders Ådahl m.fl. (C) och
2024/25:3382 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).- Reservation 1 (V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 14 SD 62 0 0 10 M 59 0 0 9 C 0 20 0 4 V 0 19 0 5 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 12 0 0 4 - 2 0 0 0 Totalt 243 54 0 52
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.