Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket

Betänkande 1998/99:SkU1

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SKU01

Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1998/99

SkU1

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag i budgetpropositionen till anslag budgetåret
1999 för skatteförvaltningen och Tullverket.
Motioner från Kristdemokraterna och Folkpartiet om
höjda anslag avstyrks. Utskottet tillstyrker vidare
följdlagstiftning med anledning av den nya region-
indelningen för skattemyndigheterna. Ansvaret för
Intrastatinsamlingen (EU:s internhandelsstatistik),
som varit delad mellan Tullverket och Statistiska
centralbyrån (SCB), övergår till SCB fr.o.m. år 1999
och utskottet tillstyrker regeringens förslag om att
insamling och bearbetning av utrikeshandelsstatistik
inte skall vara ett övergripande mål för Tullverket.
Kraven på Tullverkets verksamhet avseende
utrikeshandelsstatistik skall i fortsättningen
formuleras som ett verksamhetsmål i regleringsbrevet
för myndigheten. Utskottet behandlar i övrigt sex
motioner rörande skatteförvaltningens och tullens
verksamhet som alla avstyrks.

Beträffande anslagen för 1999 har särskilda
yttranden avgivits av kd och fp. Vidare har m, kd
och fp reserverat sig i frågan om att avskaffa
tulltilläggen. Ytterligare ett par reservationer har
avgivits av m och kd.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:1 Utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd

1. att riksdagen antar förslaget till lag med
anledning av en ny regionindelning för
skatteförvaltningen,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om
ändring i lagen (1997:232) om ändring i
taxeringslagen (1990:324),

3. att riksdagen antar förslaget till lag om
ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

4. att riksdagen godkänner att Tullverkets mål som
avser utrikeshandelsstatistik inte längre skall
gälla, i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet om Tullverket,

5. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd enligt följande uppställning:

-----------------------------------------------
-----------------------------------------------
Anslag Anslagsbelopp Tkr

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------
Skatteförvaltning och uppbörd
------------------------------------------------------
A 1 Riksskatteverket 349 704
(ramanslag)
------------------------------------------------------
A 2 Skattemyndigheterna 4 362 445
(ramanslag)
------------------------------------------------------
B 1 Tullverket (ramanslag) 1 098 710
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 5 810 859
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------
Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till
betänkandet.

Motionerna

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas

9. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd enligt uppställningen i bilaga 2.

1998/99:Sk646 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sturup som frizon.

1998/99:Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade resurser för
skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter för
budgetåren 2000 och 2001.

1998/99:Sk807 av Olle Lindström (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att
gemenskapslagstiftningen i enlighet med EG-rätten
fullföljs vid den svensk-finska gränsen i norra
Sverige.

1998/99:Sk808 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget
från den 1 januari 1999 i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1998/99:Sk817 av Torgny Danielsson och Ann-Kristine
Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av gällande
bestämmelser för införsel av varor för s.k. aktiv
förädling.

1998/99:Sk818 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade resurser till
skatteförvaltningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om gränskontrollen i
övrigt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade resurser till
tullen,

6. att riksdagen med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anvisar
anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd enligt uppställning: A 2
Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 362 445
000; Anslagsförändring; + 200 000 000; B 1
Tullverket; Regeringens förslag; 1 098 710 000;
Anslagsförändring; + 100 000 000; Summa för
utgiftsområdet; 5 810 859 000; Anslagsförändring; +
300 000 000.

1998/99:U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökade resurser
till den svenska tullen.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m, kd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förenkling av
tullprocedurerna.

Utskottet

Lagstiftning med anledning av en ny
regionindelning för skatteförvaltningen

Propositionen

Regeringen föreslår att övergången till ny
regionindelning regleras i en särskild lag.
Samtidigt föreslås ändringar i taxeringslagen
(1990:324) och mervärdesskattelagen (1994:200) som
föranleds av att den nya indelningen inte bygger på
länsindelningen respektive landstingen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker lagförslagen.

Slopande av Tullverkets övergripande mål
avseende utrikeshandelsstatistik

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna att
insamling och bearbetning av
utrikeshandelsstatistik inte längre skall vara ett
övergripande mål för Tullverket. Regeringen anser
att ansvaret för Intrastatinsamlingen (EU:s
internhandelsstatistik) som varit delad mellan
tullen och SCB helt skall övergå till SCB fr.o.m.
1999 och att tullen skall svara för endast en mindre
del av utrikeshandelsstatistiken. Kraven på den
verksamheten kommer att formuleras som
verksamhetsmål i Tullverkets regleringsbrev.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget.

Anslag inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd

Propositionen

Regeringen föreslår att Riksskatteverket,
skattemyndigheterna och Tullverket för budgetåret
1999 beviljas var sitt ramanslag, det till Riks-
skatteverket på 349 704 000 kr, det till
skattemyndigheterna på 4 362 445 000 kr och det till
Tullverket på 1 098 710 000 kr.

Enligt propositionen skall en prioriterad uppgift
för skatteförvaltningen vara att effektivisera
verksamheten genom bl.a. förbättring av IT-stödet,
ändrat arbetssätt och kompetensutveckling.
Träffsäkerheten i urvalet och kvaliteten i
kontrollen skall utvecklas. Helhetssynen på kontroll
och service genom hela beskattningsförfarandet,
inklusive indrivningsarbetet, skall stärkas. Arbetet
med att inrätta skattebrottsenheter skall slutföras
så att de är i drift vid utgången av år 1999.

För Tullverkets del anser regeringen att
narkotikakontrollen skall ges fortsatt högsta
prioritet. Kontrollinsatserna mot illegal införsel
av sprit och tobak skall också ha hög prioritet. I
övrigt lägger regeringen stor vikt vid det
omfattande omstruktureringsarbetet vilket bl.a.
innefattar en ny organisationsstruktur, bättre
kvalitet i arbetet och en effektivare verksamhet.
Från år 1999 tillförs Tullverket 34 miljoner kronor
för punktskattekontroll.

Motionerna

I motion Fi211 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) föreslås att skattemyndigheterna skall
tillföras 150 miljoner kronor mer än vad regeringen
föreslagit. Medlen skall enligt motionen användas
för att motverka fusk i skattesystemet genom en
effektivare kontroll. Anslaget för utgiftsområdet
skall enligt motionen således bestämmas till 5 961
miljoner kronor.

I motion Sk818 av Mats Odell m.fl. (kd) föreslås
dels tillkännagivanden om behovet av ökade resurser
till skatteförvaltningen och Tullverket för
förstärkt skattekontroll, bekämpning av illegal
införsel och effektivare gränskontroll i övrigt,
yrkandena 1, 3 och 5, dels att riksdagen beslutar om
utökade anslag till skattemyndigheterna och
Tullverket i förhållande till propositionen. Enligt
motionen skall skattemyndigheterna tillföras
ytterligare 200 miljoner kronor och Tullverket
ytterligare 100 miljoner kronor, yrkande 6.

I motion U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)
yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om behovet av
att bekämpa den gränsöverskridande kriminaliteten
och att tullen skall ges ökade resurser för detta
ändamål.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterade i sitt yttrande
(1998/99:SkU1y) till finansutskottet i samband med
behandlingen av ramen för utgiftsområdet att
bekämpningen av smuggling, annan ekonomisk
brottslighet och skattefusk är en prioriterad
verksamhet för skatteförvaltningen och Tullverket
och att det är viktigt att myndigheterna har
tillräckliga resurser för verksamheten. Som vidare
framgår av yttrandet bedömde utskottet att
verksamheten kan bedrivas inom de ekonomiska ramar
som regeringen föreslagit. Till detta kan utskottet
tillägga att den redovisning som lämnas i
propositionen inte talar för att utgiftsområdet för
närvarande behöver utökade anslag. Den nyligen
genomförda utredningen om utvärdering av EU-
medlemskapets effekter för Tullverkets
dimensionering och organisation drar i betänkandet
(SOU 1998:18) En gräns - en myndighet slutsaten att
Tullverket i dag är effektivare i sin
kontrollverksamhet än man var före inträdet i EU. En
annan slutsats är att tullen har tillräckliga
resurser, men att dessa kan användas på ett
effektivare sätt. Utskottet anser att den
effektivisering av skattekontroll och gränskontroll
som motionärerna förespråkar i första hand skall
åstadkommas genom rationaliseringar och
organisationsförändringar och inte genom ökade
anslag. Utskottet tillstyrker därmed propositionens
förslag till anslag till Riksskatteverket,
skattemyndigheterna och Tullverket och avstyrker
motionerna Fi211, Sk818 och U509 i här berörda
delar.

Skattemyndigheternas framtida resurser

Motionen

I motion Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås
ett tillkännagivande till regeringen om att
skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter bör få
ökade resurser under budgetåren 2000 och 2001. De
stora besparingar dessa myndigheter fått vidkännas
på senare år medför en sänkt ambitionsnivå, ökat
skatteundandragande och ökad ekonomisk brottslighet.

Utskottets ställningstagande

I det nyss nämnda yttrandet (1998/99:SkU1y) till
finansutskottet med anledning av ramen för
utgiftsområde 3 har utskottet biträtt regeringens
förslag till beräkning av anslagsram för
skattemyndigheterna under de närmaste två åren efter
budgetåret 1999. Enligt propositionen finns det
prognoser över medelsförbrukningen som tyder på att
anslagssparandet såvitt gäller skattemyndigheterna
kommer att avvecklas helt och anslagskrediten tas i
anspråk framför allt under år 2000 och år 2001.
Utskottet delar regeringens uppfattning - och även
motionärernas uppfattning - att det främst med
hänsyn till de nya eller utökade arbetsuppgifter som
skatteförvaltningen under senare år har ålagts finns
skäl att närmare undersöka hur resursbehovet på
längre sikt ter sig. Av propositionen framgår vidare
att regeringen för närvarande arbetar med att
sammanväga ett större material rörande
kontrollverksamheten, bl.a. rörande de insatser som
fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansierats med hjälp av
extra kontrollmedel. Regeringen avser enligt
propositionen att återkomma med en samlad
redovisning i frågan till riksdagen. Intentionerna
bakom motion Sk806 får anses tillgodosedda med det
anförda och motionen avstyrks därmed.

Tulltillägg

Motionen

I motion Sk808 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4
påtalas att tulltilläggen drabbar företagen på ett
sätt som inte står i rimlig proportion till den
förseelse det rör sig om. Tulldeklarationerna
upprättas under tidspress och felen är nästan
uteslutande ouppsåtliga. Tulltillägget bör därför
avskaffas från den 1 januari 1999.

Utskottets ställningstagande

Regeringen har i april 1998 tillkallat en särskild
utredare (Dir. 1998:34) för att göra en
förutsättningslös översyn av
skattetilläggsinstitutet. Tulltillägg ingår i samma
system av administrativa sanktioner som
skattetillägg och översynen får därmed
återverkningar även beträffande tulltillägg. Inom EU
pågår också ett arbete med ett gemensamt system för
administrativa sanktioner på tullområdet. Utskottet
anser inte att det är lämpligt att föregripa det
pågående arbetet och avstyrker därför motion Sk808 i
denna del.

Förenkling av tullproceduren

Bakgrund

Medlemskapet i EU innebär att Sverige förbundit sig
att tillämpa den gemensamma tullkodexen och
dess tillämpningsföreskrifter. Sverige förfogar
inte nationellt över detta regelverk. Ändringar kan
endast ske på gemenskapsnivå. Härutöver finns viss
nationell kompletterande lagstiftning och
Tullverkets föreskrifter. Sverige har i EU
prioriterat förenkling av reglerna. På svenskt ini-
tiativ har de femton medlemsländerna och
kommissionens generaldirektör (GDXXI) genom den s.k.
Stockholmsdeklarationen gemensamt uttalat att
förenklingar av regelverket är en högt prioriterad
uppgift. Uttalandet har följts upp av en resolution
i inre marknadsrådet, där medlemsländernas ministrar
ställt sig bakom deklarationen. Med stöd av dessa
beslut pågår arbete med regelförenklingar i
kommissionen och nationellt. I Sverige har
Generaltullstyrelsen (GTS) initierat ett samarbete
med Kommerskollegium, Jordbruksverket och
näringslivsorganisationerna för att åstadkomma
enklare tullhantering för svenska företag i det s.k.
Alfredprojektet. Genom detta projekt kanaliseras
förslag om förenklingar till GTS:s representanter i
EU:s kommittéer och arbetsgrupper.

I Tullagsutredningens direktiv (dir. 1996:103)
sägs bl.a. att utredaren skall undersöka
möjligheterna för förenklingar av regelsystemet.

Motionen

I motion N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m, kd) yrkande 15 föreslås att Tullverket skall
utarbeta ett förslag till en samlad strategi för en
genomgripande förenkling av tullproceduren. Reglerna
bör enligt motionen vara så enkla att småföretagare
kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att den fråga som motionärerna berör
är uppmärksammad i Regeringskansliet och att ett
tillkännagivande av riksdagen inte behövs. Utskottet
avstyrker därför motion N326 i berörd del.

Införsel av varor för aktiv förädling

Bestämmelserna om aktiv förädling

EG:s tullregler - förordning (EG) nr 2454/93 -
innehåller ett tullförfarande som kallas aktiv
förädling. Reglerna tillämpas när varor (som inte är
avsedda att omsättas inom gemenskapen) förs in i
gemenskapen för bearbetning eller reparation eller
liknande för att sedan återexporteras från
gemenskapens tullområde. Enligt 3 kap. 6 § (TFS
1994:54) om vissa tullförfaranden med ekonomisk
verkan m.m. gäller att den som medges tillstånd till
aktiv förädling skall ställa säkerhet för den tull,
annan skatt och avgift som skulle betalas om varorna
hade övergått till fri omsättning/fri förbrukning.

Motionen

I motion Sk817 av Torgny Danielsson och Ann-Kristine
Johansson (s) föreslås en översyn av bestämmelserna
om införsel för aktiv förädling. Kravet på
deposition för tull och moms är enligt motionärerna
ologisk och utgör ett konkurrenshinder eftersom det
kan göra det omöjligt att ha kunder utanför EU:s
gräns.

Utskottets ställningstagande

Generaltullstyrelsen avslutar för närvarande en
översyn av föreskriften (TFS 1994:54) om vissa
tullförfaranden med ekonomisk verkan m.m. avseende
bl.a. kravet på att ställa säkerhet vid aktiv
förädling. Översynen har utmynnat i förslag om att
slopa kravet på säkerhet vid aktiv förädling men att
möjligheten bibehålls under vissa särskilda
omständigheter. Att företaget bedöms ha tillräcklig
kreditvärdighet föreslås gälla som förutsättning för
att kravet på säkerhet skall kunna underlåtas.
Kravet på säkerhet för mervärdesskatt föreslås
slopat beträffande förfarandet aktiv förädling även
för den som betalar kontant och är registrerad för
moms. Nu kan bara den som är registrerad som
kredithavare åtnjuta den förmånen. Avsikten är att
de föreslagna bestämmelserna skall träda i kraft i
december 1998.

Enligt utskottet får motion Sk817 anses
tillgodosedd med det anförda och avstyrks därmed.

Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid
svensk-finska gränsen

Motionen

I motion Sk807 av Olle Lindström (m) begärs ett
tillkännagivande om att gemenskapslagstiftningen
skall fullföljas vid svensk-finska gränsen i norr.
EG-fördraget innebär fri rörlighet för varor,
tjänster och kapital mellan medlemsstaterna. En
konsument som handlar en beskattad vara i ett
medlemsland skall inte behöva skatta för varan i
hemlandet. Motionären ifrågasätter om inte tullen
och skattemyndigheterna bryter mot EG-rätten när man
använder bestämmelser om kontroll av yrkesmässiga
vägtransporter för att kontrollera privat trafik.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade så sent som i februari 1998
motioner med liknande syfte som motion Sk807.
Utskottet erinrade i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1997/98:SkU18 bl.a. om att
gemenskapsrätten beträffande vissa produkter medgav
att varan om den inköpts beskattad i en medlemsstat
i vissa fall kunde beskattas på nytt i
förbrukarlandet. Utskottet ansåg vidare att den fria
handeln över gränserna utgjorde en viktig drivkraft
till harmonisering av medlemsländernas regelsystem
men att säkerhetsskäl kunde tala för att viss handel
över gränserna borde undvikas.

När det gäller transportkontroll erinrar utskottet
om att privat trafik faller utanför
tillämpningsområdet för lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.
Utskottet anser att det inte finns någon anledning
för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande
som motionären föreslår. Utskottet avstyrker motion
Sk807.

Sturup som frizon

Bestämmelserna om frizoner

För att tillgodose importörernas behov av förvaring
och viss bearbetning av importerade varor innan de
övergår i fri omsättning eller blir föremål för
annan tullmässig bestämmelse eller användning finns
inom EU en möjlighet att inrätta bl.a. frizoner.
Regeringen kan ge tillstånd att inrätta frizon eller
frilager med stöd av artikel 167 i förordningen (EG)
nr 2913/92 (EG:s tullkodex) och 46 § tullagen
(1994:1550). I sådana frizoner får enligt 50 §
tullagen industriell verksamhet bedrivas med de
begränsningar och på de villkor som regeringen
föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner
vara inhägnade.

Motion

I motion Sk646 av Bertil Persson (m) föreslås att
Sturups flygplats skall ges status som frizon.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen i juni
1998 beviljat en ansökan från ett bolag om att
inrätta en frizon i anslutning till Sturups
flygplats. I ansökan anförs bl.a. att en frizon
skulle stärka Sturup som flygplats och erbjuda ett
heltäckande flygplatskoncept samt en förstärkt
inriktning på fraktflyg vilket i sin tur kan ge
möjligheter till samarbete med Kastrup. Någon frizon
har såvitt utskottet erfarit dock ännu inte tagits i
drift. Motion Sk646 får anses tillgodosedd med det
anförda och avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande följdändringar med
anledning av en ny region-indelning för
skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 3 punkterna 1-3 godtar regeringens
förslag i denna del,

2. beträffande Tullverkets övergripande
mål avseende utrikes-handelsstatistiken

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 3 punkt 4 godkänner att
Tullverkets mål som avser utrikeshandels-
statistik inte längre skall gälla, i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet om
Tullverket,

3. beträffande anslag inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 3 punkt 5 och med avslag på
motionerna 1998/99:Fi211 yrkande 9,
1998/99:Sk818 yrkande 1, 3, 5 och 6 och
1998/99:U509 yrkande 16 anvisar anslag under
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
enligt bilaga 2,

4. beträffande skattemyndigheternas
framtida resurser

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk806,

5. beträffande tulltillägg

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk808 yrkande 4,

res. 1 (m, kd, fp)

6. beträffande förenkling av
tullproceduren

att riksdagen avslår motion 1998/99:N326 yrkande 15,

res. 2 (m, kd)

7. beträffande införsel av varor för aktiv
förädling

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk817,

8. beträffande gemenskapslagstiftningens
fullföljande vid svensk-finska gränsen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk807,

res. 3 (m)

9. beträffande Sturup som frizon

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk646,

10. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts
och med bifall till proposition 1998/99:1
utgiftsområde 3 punkterna 1-3 i denna del antar
de i bilaga 1 i detta betänkande framlagda
förslagen till

1. lag med anledning av en ny regionindelning
för skatteförvaltningen,

2. lag om ändring lagen (1997:232) om ändring i
taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

Stockholm den 24 november 1998

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne
Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Carl Fredrik Graf
(m), Per Erik Granström (s), Ulla
Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie
Engström (v), Helena Höij (kd),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd
(c), Johan Pehrson (fp), Lars U
Granberg (s), Catharina Hagen (m)
och Kenneth Lantz (kd).

Reservationer

1. Tulltillägg (mom. 5)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij
(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson
(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har

dels anfört följande:

Tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte
står i rimlig proportion till en begången förseelse.
Det handlar nästan uteslutande om ouppsåtliga fel i
tulldeklarationer som upprättats under tidspress.
Sveriges inträde i EU har samtidigt inneburit att
importörerna fått en mängd nya regler att hålla reda
på. Dessutom har inlämningsfristen för
tulldeklarationer minskat från 15 till 9 dagar. De
skäl som talar emot tulltillägget som sanktionsform
har alltså om möjligt blivit ännu starkare. Vi
föreslår därför att sanktionen avskaffas den 1
januari 1999.

dels under moment 5 hemställt:

5. beträffande tulltillägg

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk808 yrkande 4
begär att regeringen skyndsamt lägger fram
förslag av innebörd att tulltilläggen avskaffas
fr.o.m. den 1 januari 1999,

2. Förenkling av tullproceduren (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij
(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina
Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har

dels anfört följande:

Harmoniseringen av svenska lagar och regler i
tullfrågor med EU:s bestämmelser har lett till en
mer komplex lagstiftning än tidigare. Detta har fått
återverkningar för både näringslivet och
tulladministrationen. Enligt vår mening bör reglerna
för tullproceduren förenklas i sådan omfattning att
småföretag normalt kan klara sina tullärenden utan
konsulthjälp. Tullverket bör ges i uppdrag att
utarbeta förslag till en samlad och kraftfull svensk
strategi för genomgripande förenklingar av
tullprocedurerna inom EU. I avvaktan på att det
europeiska regelverket förenklas bör Sverige undvika
mer långtgående anpassning av de nationella
tullreglerna än den gällande EG-rätten kräver.

dels under moment 6 hemställt:

6. beträffande förenkling av tullproceduren

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N326 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,

3. Gemenskapslagstiftningens fullföljande
vid svensk-finska gränsen (mom. 8)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de
Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att fortfarande tre år efter EU inträdet
fungerar inte gemenskapslagstiftningen vid den
svensk-finska gränsen i norra Sverige. I EG-
fördragets artikel 3 klargörs att inom den inre
marknaden skall hindren för fri rörlighet för varor,
tjänster och kapital avskaffas. I artikel 6 står
det: "Regler som är så utformade att de måste leda
till en mindre gynnsam behandling av det som härrör
från ett annat land är öppet diskriminerande. Under
lika och ostörda konkurrensförhållanden skall man på
den gemensamma marknaden kunna handla och byta
tjänster, arbeta, investera och producera och
därigenom främja gemenskapens mål". Det står vidare
att den konsument som åker över gränsen till ett
annat medlemsland och köper en beskattad vara inte
får beskattas i hemlandet. Det torde således inte
råda någon tvekan om vad som gäller och gällt sedan
Sverige blev medlem i unionen. Europeiska
kommissionen har i en handlingsplan lagt fram
tydliga politiska rekommendationer för att den inre
marknadens hela potential skall förverkligas.
Kommissionen skriver: "På den nationella nivån måste
medlemsstaterna dels förbättra takten i
genomförandet av gemenskapslagstiftningen av
betydelse för den inre marknaden, dels vidta
kraftiga åtgärder för att minska nationell reglering
som hämmar både konkurrens och konkurrenskraft".
Befolkningen i norra Sverige är mycket irriterade
över den nationella särlagstiftningen och
myndighetsutövningen som är direkt diskriminerande.
Landets främsta experter på EG-rätt Ulf Bernitz och
Michael Quitzov hävdar att myndigheternas
förfaringssätt vid gränskontrollen inte håller vid
en EG-rättslig prövning. Experterna ifrågasätter
också om Tullverket och Riksskatteverket gör sig
skyldiga till överträdelse av gemenskapsrättens
bestämmelser och kontroll av yrkesmässiga vägtran-
sporter genom att felaktigt utnyttja bestämmelser om
kontroll av yrkesmässiga vägtransporter för kontroll
av privat vägtrafik. Parallellt med en utredning om
införlivandet av EG-rätten bör gränsproblematiken
vid svensk-finska gränsen i norra Sverige snarast
åtgärdas.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande gemenskapslagstiftningens
fullföljande vid svensk-finska gränsen

att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Sk807 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 3
skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)

Helena Höij och Kenneth Lantz (båda kd) anför:

Kristdemokraterna anser att den "svarta marknaden"
ur flera aspekter är helt oacceptabel. Det gäller
t.ex. tryggheten vid sjukdom och ålderdom för dem
som jobbar svart, kommunernas förlorade
skatteintäkter och företagens konkurrens-
förhållanden. Det är viktigt att skattemyndigheterna
har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot
rimliga rättssäkerhetsgarantier. På senare tid har
skattemyndigheternas resurser för kontrollverksamhet
minskat på grund av det generella besparingskravet.
Riksskatteverket gör vidare bedömningen att
medelsförbrukningen kommer att öka i framtiden. Vi
vill framhålla att en effektivare skattekontroll
innebär ökade skatteintäkter och att verksamheten
drar in mera pengar till statskassan än den kostar.

Sverige måste även efter EU-medlemskapet ha en
mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre
gräns. Vi anser att tullen skall få ökade resurser
för att bekämpa smugglingen. Om förstärkningar inte
görs riskerar samhällets kostnader att bli mycket
större än de besparingar som kortsiktigt görs. I
narkotikans spår följer brottslighet och ökat
vårdbehov som orsakar samhället stora kostnader och
ett stort personligt lidande. Nedskärningarna av
tullens resurser i samband med medlemskapet i EU
genomfördes alldeles för tidigt och innan EU:s
kompensatoriska åtgärder var färdigutvecklade.

I Kristdemokraternas budgetalternativ
tillförs skatteförvaltningen 200 miljoner
kronor mer och Tullverket 100 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit.
Finansutskottet har tillstyrkt
(1998/99:FiU1) regeringens förslag till
utgiftsramar på utgiftsområde 3. När
skatteutskottet yttrade sig till
finansutskottet (1998/99:SkU1y) över
ramarna redovisade Kristdemokraterna i en
avvikande mening uppfattningen att
utgiftsområdet för vart och ett av
budgetåren 1999-2001 borde tillföras 300
miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit. När skatteutskottets majoritet
nu tillstyrker propositionens
anslagsfördelning för budgetåret 1999 på
utgiftsområdet redovisar vi
Kristdemokraternas förslag i detta
särskilda yttrande.

2. Anslag inom utgiftsområde 3
skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)

Johan Pehrson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en
alternativ budget för 1999. Vårt budgetförslag
innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för fler
jobb genom ökat företagande och höjd tillväxt med
utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och
omsorg men även för utbildning, bistånd, miljö och
rättssäkerhet (se reservationerna nr 1, 19 och 23 i
finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1). För
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
föreslår vi för vart och ett av budgetåren 1999-2001
en ram som är 150 miljoner kronor högre än
socialdemokraternas, vänsterpartiets och
miljöpartiets förslag. Folkpartiet anser att fusk i
skatte- och bidragssystemet skall motverkas med
såväl regeländringar som effektivare kontroll. Vi
föreslår flera strukturförändringar som motverkar
fusk och svartjobb. Vi vill för budgetåret 1999
tillföra skattemyndigheterna 150 miljoner kronor mer
än regeringen föreslagit i syfte att uppnå en
effektivare skattekontroll. Vårt förslag till
utgiftsramar har avslagits av riksdagen i budget-
processens första steg och vi är nu förhindrade att
fullfölja våra anslagsyrkanden i en reservation
varför vi redovisar Folkpartiets förslag i detta
särskilda yttrande.

2.1 Förslag till lag med anledning av en ny
regionindelning för skatteförvaltningen

Härigenom föreskrivs följande.

Det som är föreskrivet i eller annars följer av en
lag eller annan författning beträffande
skattemyndigheterna i länen eller skattemyndigheten
i ett visst län skall efter utgången av år 1998 i
stället gälla Skattemyndigheten i Stockholm,
Skattemyndigheten i Linköping, Skattemyndigheten i
Växjö, Skattemyndigheten i Malmö, Skattemyndigheten
i Göteborg, Skattemyndigheten i Örebro,
Skattemyndigheten i Västerås, Skattemyndigheten i
Gävle, Skattemyndigheten i Östersund och
Skattemyndigheten i Luleå respektive den av dessa
myndigheter i vars verksamhetsområde länet ingår.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:232)
om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen
(1990:324), i dess lydelse enligt lagen (1997:232)
om ändring i nämnda lag, skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------
7 kap.

5 §
-----------------------------------------------------
Val av ledamot i Val av ledamot i
skattenämnd förrättas av skattenämnd förrättas av
landstingsfullmäktige. I landstingsfullmäktige. I
Gotlands län förrättas Gotlands län förrättas
valet av valet av
kommunfullmäktige i kommunfullmäktige i
Gotlands kommun. Gotlands kommun. Om en
skattenämnds verksamhets-
område omfattar flera
landsting eller ett
landsting jämte Gotlands
kommun, skall ledamöter
väljas av dessa i
proportion till
folkmängden i landstinget
respektive kommunen.
-----------------------------------------------------
Valet skall vara proportionellt, om det begärs av
minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som
erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med
det antal personer valet avser, ökat med 1. Om
kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till
närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om
proportionellt valsätt finns särskilda föreskrifter
om förfarandet.

Vid val av ledamöter skall eftersträvas att
lekmannakåren får en allsidig sammansättning med
hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.
-----------------------------------------------------

2.3 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200)

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 2 § andra stycket
mervärdesskattelagen (1994:200)[1] orden "det län" skall bytas
ut mot "den region".

______

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse av 12 kap. 2 § 1998:346
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde

3 Skatteförvaltning och uppbörd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.

-----------------------------------------------
-----------------------------------------------
Anslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------
Skatteförvaltning och uppbörd
------------------------------------------------------
A 1 Riksskatteverket 349 704
(ramanslag)
------------------------------------------------------
A 2 Skattemyndigheterna 4 362 445
(ramanslag)
------------------------------------------------------
B 1 Tullverket (ramanslag) 1 098 710
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 5 810 859
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning...................................1
Propositionen....................................1
Motionerna.......................................2
Utskottet........................................3
Lagstiftning med anledning av en ny regionindelning för
skatteförvaltningen
3
Slopande av Tullverkets övergripande mål avseende
utrikeshandelsstatistik
3
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd........................................4
Skattemyndigheternas framtida resurser.........5
Tulltillägg....................................6
Förenkling av tullproceduren...................6
Införsel av varor för aktiv förädling..........7
Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid svensk-finska
gränsen 8
Sturup som frizon..............................8
Hemställan.....................................9
Reservationer...................................10
1. Tulltillägg (m, kd, fp)....................10
2. Förenkling av tullproceduren (m, kd).......11
3. Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid
svensk/finska gränsen (m)
11
Särskilda yttranden.............................12
1. Anslag inom utgiftsområde 3 skatteförvaltning och
uppbörd (kd)
12
2. Anslag inom utgiftsområde 3 skatteförvaltning och
uppbörd (fp)
13
Bilaga 1 Propositionens lagförslag .............14
Bilaga 2 Utskottets förslag till anslag inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd
17