Skatteförvaltning och uppbörd

Motion 1998/99:Sk818 av Mats Odell m.fl. (kd)

Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och
Tullverket. Kristdemokraterna gör bedömningen att dessa områden bör
tilldelas större resurser än vad regeringen föreslår i sitt budgetförslag.

Behovet av samverkan mellan skattemyndigheterna och Tullverket har
ökat och det är viktigt att denna samverkan fortsätter att utvecklas.

1 Skatteförvaltningens organisation och uppgift
2
En ny regionindelning för skatteförvaltningen införs den 1 januari 1999.
Tio regionala myndigheter ersätter de länsvisa myndigheterna, medan
den lokala kontorsorganisationen i princip inte kommer att förändras.
Skatteförvaltningen har i likhet med många andra förvaltningar även
rationaliserat sin verksamhet. Det är viktigt att så sker för att skapa
utrymme för bland annat skattekontroll. Det är vidare angeläget att
helhetssynen på kontroll, service och information till allmänhet och
företag fortsätter att utvecklas, liksom den internationella samverkan på
skatteområdet.

Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är
av grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhälls-
ekonomisk synpunkt. Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och
uppgifter lämnade i självdeklarationen. Uppgiftsskyldighet och att kontrollen
av den fullgörs är basen för en effektiv och likformig beskattning. Det är ett
problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som ska
deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklarationen.

3 Skattekontroll
4
Kristdemokraterna anser att den "svarta marknaden" ur flera aspekter är
helt oacceptabel. Flera av dem som tvingas jobba svart har till exempel
inte den ekonomiska trygghet vid sjukdom eller ålderdom som andra som
förvärvsarbetar har. Det gemensamma, främst kommunerna, går miste
om stora skatteintäkter då den "svarta marknaden" enligt undersökningar
omsätter omkring 70 miljarder. Sist men inte minst snedvrids
konkurrensen mellan företag och den svenska affärsmoralen försämras
på ett negativt sätt. Det är viktigt att skattemyndigheterna för att komma
åt skattefusk har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot
rimliga rättssäkerhetsgarantier.

I en rapport som Riksskatteverket överlämnade i anslutning till årsredo-
visningen drar verket bland annat följande slutsatser:

- att kontrollverksamhetens preventiva effekt är betydande,
-
- att det totala skattefelet ligger i storleksordningen 80-90 miljarder
kronor, samt
-
- att det varit svårt att avdela tillräckligt kompetent personal för
kontrollen av de minsta företagen, och att vissa bedrägerier mot
mervärdesskattesystemet inte har kunnat förhindras.
-
På senare tid har resurserna minskat även för kontrollverksamheten,
vilket regeringen själv medger är ett trendbrott och kan tolkas så att det
inte längre varit möjligt att freda denna verksamhet mot neddragningar
på grund av det generella besparingskravet.

Det bör vidare påpekas, vilket regeringen också gör i budgetförslaget, att
Riksskatteverket gör bedömningen att medelsförbrukningen i framtiden
kommer att öka år för år.

Mot bakgrund av detta föreslår Kristdemokraterna att ytterligare 200
miljoner kronor per år avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt
skattekontroll. Det handlar dels om att öka beskattningseffektiviteten, det vill
säga förhållandet mellan rätt skatt och debiterad skatt, dels uppbörds-
effektiviteten, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och faktisk
skatt. Erfarenheter visar att detta anslag ger åtminstone sex gånger så mycket
tillbaka. Kristdemokraterna räknar således med att skatteintäkterna ökar med
1 200 miljoner kronor per år när detta förslag genomförs.

5 Tullverkets organisation och uppgift
6
Ett antal varor som importeras till Sverige är föremål för gränskontroll.
Vissa varor är belagda med tullavgift, medan andra bara får föras in i
landet i begränsade kvantiteter eller är helt förbjudna antingen av
folkhälsoskäl eller av säkerhetsskäl. Det finns dock inga förutsättningar
att kontrollera all import, vilket innebär att varusmuggling är vanligt
förekommande.

Tullverket har med anledning av inträdet i Europeiska unionen ställts inför
omfattande förändringar av sin verksamhet. Arbetsvolymen har minskat
kraftigt vad avser klarering och ett helt nytt regelverk har införts. Samtidigt
har nya uppgifter tillkommit. Som en följd av detta har verket om-
organiserats och personalstyrkan minskats. Utredningen om utvärdering av
EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation
(SOU 1998:18) sammanfattar att Tullverket klarat omställningen bra.

Samtidigt anser utredningen att en mer systematisk ansats behövs i
gränskontrollarbetet och att det saknas en samsyn och samlad strategi mot
narkotikasmugglingen mellan de tre gränskontrollmyndigheterna. Därför bör
Tullverket, Kustbevakningen och polisen gemensamt få i uppdrag att se över
hur underrättelseverksamheten bättre kan samordnas så att man dels arbetar
mot en gemensam hotbild, dels använder varandras kompetens och
utrustning.

Vi delar här slutsatsen i SOU 1998:18 att ansvaret och uppgifterna inom
gränskontrollen måste vara föremål för en flexibilitet och fördelas prag-
matiskt mellan de inblandade myndigheterna. Här finns en av kärnpunkterna
för en effektiviserad gränskontroll.

Från den 1 juli i år har tullen möjlighet att stoppa och kontrollera
transporter som misstänks innehålla punktskattebelagda varor. Man får även
möjlighet att kontrollera postförsändelser som misstänks innehålla tobak
eller alkohol. Det är en förändring som dock givetvis måste tillämpas med
största möjliga respekt för den personliga integriteten. Regeringen har givit
tullen ökade resurser på 14 miljoner kronor 1998 och sedan 34 miljoner
kronor årligen för att genomföra punktskattekontrollen.

Kristdemokraterna delar i stort de prioriteringar för 1999 som regeringen
anger i budgetförslaget, nämligen att narkotikakontrollen skall ges prioritet
liksom kontrollerna mot illegal införsel av sprit och tobak.

Det är vidare viktigt att det utvecklings- och effektiviseringsarbete som
påbörjats fortsätter och att en god service och en bra information utvecklas.
Det ger tillsammans med enklare regler och procedurer förutsättningar för en
effektiv kontroll. Tullverket har till uppgift att föreslå förenklingar av
regler
och procedurer, inte minst när det gäller EU:s regelverk.

7 Gränskontroll
8
I och med det svenska medlemskapet i EU har begreppen yttre och inre
gräns fått betydelse. Yttre gräns är mot länder utanför EU och inre gräns
är mot EU-länder. Hela den svenska kusten är en del av den yttre
gränsen. Vi får dock inte förledas att tro att risken för smuggling skulle
vara större vid yttre gräns. Det bör framhållas att 89 % av all införd
narkotika i Sverige kommer från annat EU-land.

Den ökade fria rörligheten inom EU ökar möjligheten för smugglare.
Risken för upptäckt kan befaras minska om inte motåtgärder sätts in. Det är
värt att påpeka att hela 80 % av tullbeslagen görs med tjänstemännens
erfarenhet som grund jämfört med 15 % som resultat av tips, spaning och
underrättelse. Detta innebär att Sverige i fortsättningen måste ha en mycket
god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns.

Om förstärkningar inte görs riskerar samhällets kostnader att bli mycket
större än de besparingar som kortsiktigt kan göras nu. I till exempel
narkotikans spår följer brottslighet och ett ökat vårdbehov som orsakar
samhället stora kostnader utöver det stora personliga lidandet. En
narkotikamissbrukare kostar samhället ungefär 900 000 kronor per år medan
en tulltjänsteman kostar ca 300 000.

EU har fattat beslut om kompensatoriska åtgärder som gör det möjligt att
bibehålla kontroller vid inre gräns i andra former än gränskontroll. De
kompensatoriska åtgärderna kan utformas på olika sätt bland annat i form av
skydd vid yttre gräns och samarbete mellan medlemsländernas tulladmini-
strationer. Problemet med de kompensatoriska åtgärderna är, enligt tull-
tjänstemän, avsaknaden av möjligheten att avsätta resurser för att utveckla
dessa.

Den nedskärning av tullens resurser som regeringen drev igenom i
samband med Sveriges inträde i EU kom alldeles för tidigt och innan de
kompensatoriska åtgärderna inom EU var färdigutvecklade. Härigenom har
man i onödan öppnat för olika former av kriminell verksamhet, i synnerhet
smuggling. Detta bör enligt Kristdemokraterna åtgärdas genom ökade
resurser till den svenska tullen.

De senaste åren har smugglingen av narkotika, tobak och alkohol ökat. En
bidragande orsak har varit just den kraftiga nedskärningen i tullmyndighetens
resurser i samband med att vårt land gick med i EU. Under 1995/96 och 1997
reducerades tullens anslag med 288 miljoner kronor till följd av EU-
medlemskapet, vilket innebar att tullpersonalen minskades med 820 personer
och att tio olika tullposteringar upphörde. Fram till i dag har antalet
tullmyndigheter minskat från 35 till 12 och personalen har minskat med en
fjärdedel.

Schengenavtalet omfattar tio EU-länder varav sju var med när den inre
gränskontrollen försvann i mars 1995. Vi kristdemokrater har stött ett
svenskt deltagande i Schengensamarbetet, eftersom vi anser att öppnare
gränser knyter människor och länder närmare varandra. Samtidigt har vi gjort
ett antal förbehåll, varav det viktigaste är att en full avveckling av
gränskontrollen inte får ske förrän effektiva kompensatoriska åtgärder finns
på plats.

För Sveriges del innebär ett medlemskap i Schengen bland annat ett krav
på permanent kontroll vid våra internationella flygplatser. Detta kommer att
ställa krav på ny organisation och ombyggnader.

Sverige har idag 24 internationella flygplatser. Kontrollen vid dessa är inte
tillfredsställande utan utövas endast vid vissa tillfällen och tidpunkter, vid
en
del endast på kontorstid. Samtidigt är det väl känt att transporter och resande
till vårt land, och därmed även illegal verksamhet, pågår dygnet runt. Det är
inte rimligt att kontrollen inskränks utanför den normala arbetstiden. Det
innebär att vissa ankomster, och bland dem även vissa "högriskflyg", lämnas
helt eller delvis utan bevakning. Kristdemokraterna kräver därför att
kontrollen förbättras på de internationella flygplatserna.

En effektivare gränskontroll kräver mer resurser till Tullverket. I
jämförelse med regeringens förslag innebär vårt budgetförslag för åren
1999-2001 att tullens budgetramar utökas med 100 miljoner kronor per år,
för att förstärka kontroll och spaning efter illegal införsel av bland annat
narkotika, vapen, alkohol, tobak och skattepliktiga varor i övrigt.

9 Hemställan

9 Hemställan
10
Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till skatteförvaltningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samverkan när det gäller gränskontrollen,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränskontrollen i övrigt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad kontroll vid våra internationella flygplatser, 1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till tullen,

6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd enligt uppställning:
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
A 2 Skattemyndigheterna
4 362 445 000
+ 200 000 000
B 1 Tullverket
1 098 710 000
+ 100 000 000
Summa för utgiftsområdet
5 810 859 000
+ 300 000 000

Stockholm den 28 oktober 1998

Mats Odell (kd)

Stefan Attefall (kd)

Harald Bergström (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Göran Hägglund (kd)

Helena Höij (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Per Landgren (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Inger Strömbom (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

1 Yrkandena 2 och 4 hänvisade till JuU.