Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket
Betänkande 1998/99:SkU1
Skatteutskottets betänkande
1998/99:SKU01
Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket
Innehåll
1998/99
SkU1
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen till anslag budgetåret 1999 för skatteförvaltningen och Tullverket. Motioner från Kristdemokraterna och Folkpartiet om höjda anslag avstyrks. Utskottet tillstyrker vidare följdlagstiftning med anledning av den nya region- indelningen för skattemyndigheterna. Ansvaret för Intrastatinsamlingen (EU:s internhandelsstatistik), som varit delad mellan Tullverket och Statistiska centralbyrån (SCB), övergår till SCB fr.o.m. år 1999 och utskottet tillstyrker regeringens förslag om att insamling och bearbetning av utrikeshandelsstatistik inte skall vara ett övergripande mål för Tullverket. Kraven på Tullverkets verksamhet avseende utrikeshandelsstatistik skall i fortsättningen formuleras som ett verksamhetsmål i regleringsbrevet för myndigheten. Utskottet behandlar i övrigt sex motioner rörande skatteförvaltningens och tullens verksamhet som alla avstyrks.
Beträffande anslagen för 1999 har särskilda yttranden avgivits av kd och fp. Vidare har m, kd och fp reserverat sig i frågan om att avskaffa tulltilläggen. Ytterligare ett par reservationer har avgivits av m och kd.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1998/99:1 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
1. att riksdagen antar förslaget till lag med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen,
2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:232) om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
4. att riksdagen godkänner att Tullverkets mål som avser utrikeshandelsstatistik inte längre skall gälla, i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet om Tullverket,
5. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning:
----------------------------------------------- ----------------------------------------------- Anslag Anslagsbelopp Tkr
-----------------------------------------------
----------------------------------------------- Skatteförvaltning och uppbörd ------------------------------------------------------ A 1 Riksskatteverket 349 704 (ramanslag) ------------------------------------------------------ A 2 Skattemyndigheterna 4 362 445 (ramanslag) ------------------------------------------------------ B 1 Tullverket (ramanslag) 1 098 710 ------------------------------------------------------
------------------------------------------------------ Summa för utgiftsområdet 5 810 859 ------------------------------------------------------
------------------------------------------------------ Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställningen i bilaga 2.
1998/99:Sk646 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sturup som frizon.
1998/99:Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser för skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter för budgetåren 2000 och 2001.
1998/99:Sk807 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gemenskapslagstiftningen i enlighet med EG-rätten fullföljs vid den svensk-finska gränsen i norra Sverige.
1998/99:Sk808 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget från den 1 januari 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk817 av Torgny Danielsson och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av gällande bestämmelser för införsel av varor för s.k. aktiv förädling.
1998/99:Sk818 av Mats Odell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till skatteförvaltningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränskontrollen i övrigt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till tullen,
6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 362 445 000; Anslagsförändring; + 200 000 000; B 1 Tullverket; Regeringens förslag; 1 098 710 000; Anslagsförändring; + 100 000 000; Summa för utgiftsområdet; 5 810 859 000; Anslagsförändring; + 300 000 000.
1998/99:U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till den svenska tullen.
1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund (m, kd) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av tullprocedurerna.
Utskottet
Lagstiftning med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen
Propositionen
Regeringen föreslår att övergången till ny regionindelning regleras i en särskild lag. Samtidigt föreslås ändringar i taxeringslagen (1990:324) och mervärdesskattelagen (1994:200) som föranleds av att den nya indelningen inte bygger på länsindelningen respektive landstingen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker lagförslagen.
Slopande av Tullverkets övergripande mål avseende utrikeshandelsstatistik
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna att insamling och bearbetning av utrikeshandelsstatistik inte längre skall vara ett övergripande mål för Tullverket. Regeringen anser att ansvaret för Intrastatinsamlingen (EU:s internhandelsstatistik) som varit delad mellan tullen och SCB helt skall övergå till SCB fr.o.m. 1999 och att tullen skall svara för endast en mindre del av utrikeshandelsstatistiken. Kraven på den verksamheten kommer att formuleras som verksamhetsmål i Tullverkets regleringsbrev.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget.
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Propositionen
Regeringen föreslår att Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket för budgetåret 1999 beviljas var sitt ramanslag, det till Riks- skatteverket på 349 704 000 kr, det till skattemyndigheterna på 4 362 445 000 kr och det till Tullverket på 1 098 710 000 kr.
Enligt propositionen skall en prioriterad uppgift för skatteförvaltningen vara att effektivisera verksamheten genom bl.a. förbättring av IT-stödet, ändrat arbetssätt och kompetensutveckling. Träffsäkerheten i urvalet och kvaliteten i kontrollen skall utvecklas. Helhetssynen på kontroll och service genom hela beskattningsförfarandet, inklusive indrivningsarbetet, skall stärkas. Arbetet med att inrätta skattebrottsenheter skall slutföras så att de är i drift vid utgången av år 1999.
För Tullverkets del anser regeringen att narkotikakontrollen skall ges fortsatt högsta prioritet. Kontrollinsatserna mot illegal införsel av sprit och tobak skall också ha hög prioritet. I övrigt lägger regeringen stor vikt vid det omfattande omstruktureringsarbetet vilket bl.a. innefattar en ny organisationsstruktur, bättre kvalitet i arbetet och en effektivare verksamhet. Från år 1999 tillförs Tullverket 34 miljoner kronor för punktskattekontroll.
Motionerna
I motion Fi211 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att skattemyndigheterna skall tillföras 150 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Medlen skall enligt motionen användas för att motverka fusk i skattesystemet genom en effektivare kontroll. Anslaget för utgiftsområdet skall enligt motionen således bestämmas till 5 961 miljoner kronor.
I motion Sk818 av Mats Odell m.fl. (kd) föreslås dels tillkännagivanden om behovet av ökade resurser till skatteförvaltningen och Tullverket för förstärkt skattekontroll, bekämpning av illegal införsel och effektivare gränskontroll i övrigt, yrkandena 1, 3 och 5, dels att riksdagen beslutar om utökade anslag till skattemyndigheterna och Tullverket i förhållande till propositionen. Enligt motionen skall skattemyndigheterna tillföras ytterligare 200 miljoner kronor och Tullverket ytterligare 100 miljoner kronor, yrkande 6.
I motion U509 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om behovet av att bekämpa den gränsöverskridande kriminaliteten och att tullen skall ges ökade resurser för detta ändamål.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterade i sitt yttrande (1998/99:SkU1y) till finansutskottet i samband med behandlingen av ramen för utgiftsområdet att bekämpningen av smuggling, annan ekonomisk brottslighet och skattefusk är en prioriterad verksamhet för skatteförvaltningen och Tullverket och att det är viktigt att myndigheterna har tillräckliga resurser för verksamheten. Som vidare framgår av yttrandet bedömde utskottet att verksamheten kan bedrivas inom de ekonomiska ramar som regeringen föreslagit. Till detta kan utskottet tillägga att den redovisning som lämnas i propositionen inte talar för att utgiftsområdet för närvarande behöver utökade anslag. Den nyligen genomförda utredningen om utvärdering av EU- medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation drar i betänkandet (SOU 1998:18) En gräns - en myndighet slutsaten att Tullverket i dag är effektivare i sin kontrollverksamhet än man var före inträdet i EU. En annan slutsats är att tullen har tillräckliga resurser, men att dessa kan användas på ett effektivare sätt. Utskottet anser att den effektivisering av skattekontroll och gränskontroll som motionärerna förespråkar i första hand skall åstadkommas genom rationaliseringar och organisationsförändringar och inte genom ökade anslag. Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag till anslag till Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket och avstyrker motionerna Fi211, Sk818 och U509 i här berörda delar.
Skattemyndigheternas framtida resurser
Motionen
I motion Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter bör få ökade resurser under budgetåren 2000 och 2001. De stora besparingar dessa myndigheter fått vidkännas på senare år medför en sänkt ambitionsnivå, ökat skatteundandragande och ökad ekonomisk brottslighet.
Utskottets ställningstagande
I det nyss nämnda yttrandet (1998/99:SkU1y) till finansutskottet med anledning av ramen för utgiftsområde 3 har utskottet biträtt regeringens förslag till beräkning av anslagsram för skattemyndigheterna under de närmaste två åren efter budgetåret 1999. Enligt propositionen finns det prognoser över medelsförbrukningen som tyder på att anslagssparandet såvitt gäller skattemyndigheterna kommer att avvecklas helt och anslagskrediten tas i anspråk framför allt under år 2000 och år 2001. Utskottet delar regeringens uppfattning - och även motionärernas uppfattning - att det främst med hänsyn till de nya eller utökade arbetsuppgifter som skatteförvaltningen under senare år har ålagts finns skäl att närmare undersöka hur resursbehovet på längre sikt ter sig. Av propositionen framgår vidare att regeringen för närvarande arbetar med att sammanväga ett större material rörande kontrollverksamheten, bl.a. rörande de insatser som fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansierats med hjälp av extra kontrollmedel. Regeringen avser enligt propositionen att återkomma med en samlad redovisning i frågan till riksdagen. Intentionerna bakom motion Sk806 får anses tillgodosedda med det anförda och motionen avstyrks därmed.
Tulltillägg
Motionen
I motion Sk808 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 påtalas att tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig proportion till den förseelse det rör sig om. Tulldeklarationerna upprättas under tidspress och felen är nästan uteslutande ouppsåtliga. Tulltillägget bör därför avskaffas från den 1 januari 1999.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i april 1998 tillkallat en särskild utredare (Dir. 1998:34) för att göra en förutsättningslös översyn av skattetilläggsinstitutet. Tulltillägg ingår i samma system av administrativa sanktioner som skattetillägg och översynen får därmed återverkningar även beträffande tulltillägg. Inom EU pågår också ett arbete med ett gemensamt system för administrativa sanktioner på tullområdet. Utskottet anser inte att det är lämpligt att föregripa det pågående arbetet och avstyrker därför motion Sk808 i denna del.
Förenkling av tullproceduren
Bakgrund
Medlemskapet i EU innebär att Sverige förbundit sig att tillämpa den gemensamma tullkodexen och dess tillämpningsföreskrifter. Sverige förfogar inte nationellt över detta regelverk. Ändringar kan endast ske på gemenskapsnivå. Härutöver finns viss nationell kompletterande lagstiftning och Tullverkets föreskrifter. Sverige har i EU prioriterat förenkling av reglerna. På svenskt ini- tiativ har de femton medlemsländerna och kommissionens generaldirektör (GDXXI) genom den s.k. Stockholmsdeklarationen gemensamt uttalat att förenklingar av regelverket är en högt prioriterad uppgift. Uttalandet har följts upp av en resolution i inre marknadsrådet, där medlemsländernas ministrar ställt sig bakom deklarationen. Med stöd av dessa beslut pågår arbete med regelförenklingar i kommissionen och nationellt. I Sverige har Generaltullstyrelsen (GTS) initierat ett samarbete med Kommerskollegium, Jordbruksverket och näringslivsorganisationerna för att åstadkomma enklare tullhantering för svenska företag i det s.k. Alfredprojektet. Genom detta projekt kanaliseras förslag om förenklingar till GTS:s representanter i EU:s kommittéer och arbetsgrupper.
I Tullagsutredningens direktiv (dir. 1996:103) sägs bl.a. att utredaren skall undersöka möjligheterna för förenklingar av regelsystemet.
Motionen
I motion N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund (m, kd) yrkande 15 föreslås att Tullverket skall utarbeta ett förslag till en samlad strategi för en genomgripande förenkling av tullproceduren. Reglerna bör enligt motionen vara så enkla att småföretagare kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att den fråga som motionärerna berör är uppmärksammad i Regeringskansliet och att ett tillkännagivande av riksdagen inte behövs. Utskottet avstyrker därför motion N326 i berörd del.
Införsel av varor för aktiv förädling
Bestämmelserna om aktiv förädling
EG:s tullregler - förordning (EG) nr 2454/93 - innehåller ett tullförfarande som kallas aktiv förädling. Reglerna tillämpas när varor (som inte är avsedda att omsättas inom gemenskapen) förs in i gemenskapen för bearbetning eller reparation eller liknande för att sedan återexporteras från gemenskapens tullområde. Enligt 3 kap. 6 § (TFS 1994:54) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan m.m. gäller att den som medges tillstånd till aktiv förädling skall ställa säkerhet för den tull, annan skatt och avgift som skulle betalas om varorna hade övergått till fri omsättning/fri förbrukning.
Motionen
I motion Sk817 av Torgny Danielsson och Ann-Kristine Johansson (s) föreslås en översyn av bestämmelserna om införsel för aktiv förädling. Kravet på deposition för tull och moms är enligt motionärerna ologisk och utgör ett konkurrenshinder eftersom det kan göra det omöjligt att ha kunder utanför EU:s gräns.
Utskottets ställningstagande
Generaltullstyrelsen avslutar för närvarande en översyn av föreskriften (TFS 1994:54) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan m.m. avseende bl.a. kravet på att ställa säkerhet vid aktiv förädling. Översynen har utmynnat i förslag om att slopa kravet på säkerhet vid aktiv förädling men att möjligheten bibehålls under vissa särskilda omständigheter. Att företaget bedöms ha tillräcklig kreditvärdighet föreslås gälla som förutsättning för att kravet på säkerhet skall kunna underlåtas. Kravet på säkerhet för mervärdesskatt föreslås slopat beträffande förfarandet aktiv förädling även för den som betalar kontant och är registrerad för moms. Nu kan bara den som är registrerad som kredithavare åtnjuta den förmånen. Avsikten är att de föreslagna bestämmelserna skall träda i kraft i december 1998.
Enligt utskottet får motion Sk817 anses tillgodosedd med det anförda och avstyrks därmed.
Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid svensk-finska gränsen
Motionen
I motion Sk807 av Olle Lindström (m) begärs ett tillkännagivande om att gemenskapslagstiftningen skall fullföljas vid svensk-finska gränsen i norr. EG-fördraget innebär fri rörlighet för varor, tjänster och kapital mellan medlemsstaterna. En konsument som handlar en beskattad vara i ett medlemsland skall inte behöva skatta för varan i hemlandet. Motionären ifrågasätter om inte tullen och skattemyndigheterna bryter mot EG-rätten när man använder bestämmelser om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter för att kontrollera privat trafik.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade så sent som i februari 1998 motioner med liknande syfte som motion Sk807. Utskottet erinrade i sitt av riksdagen godkända betänkande 1997/98:SkU18 bl.a. om att gemenskapsrätten beträffande vissa produkter medgav att varan om den inköpts beskattad i en medlemsstat i vissa fall kunde beskattas på nytt i förbrukarlandet. Utskottet ansåg vidare att den fria handeln över gränserna utgjorde en viktig drivkraft till harmonisering av medlemsländernas regelsystem men att säkerhetsskäl kunde tala för att viss handel över gränserna borde undvikas.
När det gäller transportkontroll erinrar utskottet om att privat trafik faller utanför tillämpningsområdet för lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Utskottet anser att det inte finns någon anledning för riksdagen att göra ett sådant tillkännagivande som motionären föreslår. Utskottet avstyrker motion Sk807.
Sturup som frizon
Bestämmelserna om frizoner
För att tillgodose importörernas behov av förvaring och viss bearbetning av importerade varor innan de övergår i fri omsättning eller blir föremål för annan tullmässig bestämmelse eller användning finns inom EU en möjlighet att inrätta bl.a. frizoner. Regeringen kan ge tillstånd att inrätta frizon eller frilager med stöd av artikel 167 i förordningen (EG) nr 2913/92 (EG:s tullkodex) och 46 § tullagen (1994:1550). I sådana frizoner får enligt 50 § tullagen industriell verksamhet bedrivas med de begränsningar och på de villkor som regeringen föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner vara inhägnade.
Motion
I motion Sk646 av Bertil Persson (m) föreslås att Sturups flygplats skall ges status som frizon.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet erfarit har regeringen i juni 1998 beviljat en ansökan från ett bolag om att inrätta en frizon i anslutning till Sturups flygplats. I ansökan anförs bl.a. att en frizon skulle stärka Sturup som flygplats och erbjuda ett heltäckande flygplatskoncept samt en förstärkt inriktning på fraktflyg vilket i sin tur kan ge möjligheter till samarbete med Kastrup. Någon frizon har såvitt utskottet erfarit dock ännu inte tagits i drift. Motion Sk646 får anses tillgodosedd med det anförda och avstyrks därmed.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande följdändringar med anledning av en ny region-indelning för skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 3 punkterna 1-3 godtar regeringens förslag i denna del,
2. beträffande Tullverkets övergripande mål avseende utrikes-handelsstatistiken
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 3 punkt 4 godkänner att Tullverkets mål som avser utrikeshandels- statistik inte längre skall gälla, i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet om Tullverket,
3. beträffande anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 3 punkt 5 och med avslag på motionerna 1998/99:Fi211 yrkande 9, 1998/99:Sk818 yrkande 1, 3, 5 och 6 och 1998/99:U509 yrkande 16 anvisar anslag under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt bilaga 2,
4. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk806,
5. beträffande tulltillägg
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk808 yrkande 4,
res. 1 (m, kd, fp)
6. beträffande förenkling av tullproceduren
att riksdagen avslår motion 1998/99:N326 yrkande 15,
res. 2 (m, kd)
7. beträffande införsel av varor för aktiv förädling
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk817,
8. beträffande gemenskapslagstiftningens fullföljande vid svensk-finska gränsen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk807,
res. 3 (m)
9. beträffande Sturup som frizon
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk646,
10. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts och med bifall till proposition 1998/99:1 utgiftsområde 3 punkterna 1-3 i denna del antar de i bilaga 1 i detta betänkande framlagda förslagen till
1. lag med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen,
2. lag om ändring lagen (1997:232) om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
Stockholm den 24 november 1998
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Carl Fredrik Graf (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd).
Reservationer
1. Tulltillägg (mom. 5)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har
dels anfört följande:
Tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig proportion till en begången förseelse. Det handlar nästan uteslutande om ouppsåtliga fel i tulldeklarationer som upprättats under tidspress. Sveriges inträde i EU har samtidigt inneburit att importörerna fått en mängd nya regler att hålla reda på. Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer minskat från 15 till 9 dagar. De skäl som talar emot tulltillägget som sanktionsform har alltså om möjligt blivit ännu starkare. Vi föreslår därför att sanktionen avskaffas den 1 januari 1999.
dels under moment 5 hemställt:
5. beträffande tulltillägg
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk808 yrkande 4 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag av innebörd att tulltilläggen avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1999,
2. Förenkling av tullproceduren (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har
dels anfört följande:
Harmoniseringen av svenska lagar och regler i tullfrågor med EU:s bestämmelser har lett till en mer komplex lagstiftning än tidigare. Detta har fått återverkningar för både näringslivet och tulladministrationen. Enligt vår mening bör reglerna för tullproceduren förenklas i sådan omfattning att småföretag normalt kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp. Tullverket bör ges i uppdrag att utarbeta förslag till en samlad och kraftfull svensk strategi för genomgripande förenklingar av tullprocedurerna inom EU. I avvaktan på att det europeiska regelverket förenklas bör Sverige undvika mer långtgående anpassning av de nationella tullreglerna än den gällande EG-rätten kräver.
dels under moment 6 hemställt:
6. beträffande förenkling av tullproceduren
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N326 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid svensk-finska gränsen (mom. 8)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att fortfarande tre år efter EU inträdet fungerar inte gemenskapslagstiftningen vid den svensk-finska gränsen i norra Sverige. I EG- fördragets artikel 3 klargörs att inom den inre marknaden skall hindren för fri rörlighet för varor, tjänster och kapital avskaffas. I artikel 6 står det: "Regler som är så utformade att de måste leda till en mindre gynnsam behandling av det som härrör från ett annat land är öppet diskriminerande. Under lika och ostörda konkurrensförhållanden skall man på den gemensamma marknaden kunna handla och byta tjänster, arbeta, investera och producera och därigenom främja gemenskapens mål". Det står vidare att den konsument som åker över gränsen till ett annat medlemsland och köper en beskattad vara inte får beskattas i hemlandet. Det torde således inte råda någon tvekan om vad som gäller och gällt sedan Sverige blev medlem i unionen. Europeiska kommissionen har i en handlingsplan lagt fram tydliga politiska rekommendationer för att den inre marknadens hela potential skall förverkligas. Kommissionen skriver: "På den nationella nivån måste medlemsstaterna dels förbättra takten i genomförandet av gemenskapslagstiftningen av betydelse för den inre marknaden, dels vidta kraftiga åtgärder för att minska nationell reglering som hämmar både konkurrens och konkurrenskraft". Befolkningen i norra Sverige är mycket irriterade över den nationella särlagstiftningen och myndighetsutövningen som är direkt diskriminerande. Landets främsta experter på EG-rätt Ulf Bernitz och Michael Quitzov hävdar att myndigheternas förfaringssätt vid gränskontrollen inte håller vid en EG-rättslig prövning. Experterna ifrågasätter också om Tullverket och Riksskatteverket gör sig skyldiga till överträdelse av gemenskapsrättens bestämmelser och kontroll av yrkesmässiga vägtran- sporter genom att felaktigt utnyttja bestämmelser om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter för kontroll av privat vägtrafik. Parallellt med en utredning om införlivandet av EG-rätten bör gränsproblematiken vid svensk-finska gränsen i norra Sverige snarast åtgärdas.
dels under moment 8 hemställt:
8. beträffande gemenskapslagstiftningens fullföljande vid svensk-finska gränsen
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk807 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 3 skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)
Helena Höij och Kenneth Lantz (båda kd) anför:
Kristdemokraterna anser att den "svarta marknaden" ur flera aspekter är helt oacceptabel. Det gäller t.ex. tryggheten vid sjukdom och ålderdom för dem som jobbar svart, kommunernas förlorade skatteintäkter och företagens konkurrens- förhållanden. Det är viktigt att skattemyndigheterna har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsgarantier. På senare tid har skattemyndigheternas resurser för kontrollverksamhet minskat på grund av det generella besparingskravet. Riksskatteverket gör vidare bedömningen att medelsförbrukningen kommer att öka i framtiden. Vi vill framhålla att en effektivare skattekontroll innebär ökade skatteintäkter och att verksamheten drar in mera pengar till statskassan än den kostar.
Sverige måste även efter EU-medlemskapet ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns. Vi anser att tullen skall få ökade resurser för att bekämpa smugglingen. Om förstärkningar inte görs riskerar samhällets kostnader att bli mycket större än de besparingar som kortsiktigt görs. I narkotikans spår följer brottslighet och ökat vårdbehov som orsakar samhället stora kostnader och ett stort personligt lidande. Nedskärningarna av tullens resurser i samband med medlemskapet i EU genomfördes alldeles för tidigt och innan EU:s kompensatoriska åtgärder var färdigutvecklade.
I Kristdemokraternas budgetalternativ tillförs skatteförvaltningen 200 miljoner kronor mer och Tullverket 100 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Finansutskottet har tillstyrkt (1998/99:FiU1) regeringens förslag till utgiftsramar på utgiftsområde 3. När skatteutskottet yttrade sig till finansutskottet (1998/99:SkU1y) över ramarna redovisade Kristdemokraterna i en avvikande mening uppfattningen att utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 1999-2001 borde tillföras 300 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. När skatteutskottets majoritet nu tillstyrker propositionens anslagsfördelning för budgetåret 1999 på utgiftsområdet redovisar vi Kristdemokraternas förslag i detta särskilda yttrande.
2. Anslag inom utgiftsområde 3 skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)
Johan Pehrson (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för 1999. Vårt budgetförslag innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för fler jobb genom ökat företagande och höjd tillväxt med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (se reservationerna nr 1, 19 och 23 i finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1). För utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd föreslår vi för vart och ett av budgetåren 1999-2001 en ram som är 150 miljoner kronor högre än socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets förslag. Folkpartiet anser att fusk i skatte- och bidragssystemet skall motverkas med såväl regeländringar som effektivare kontroll. Vi föreslår flera strukturförändringar som motverkar fusk och svartjobb. Vi vill för budgetåret 1999 tillföra skattemyndigheterna 150 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit i syfte att uppnå en effektivare skattekontroll. Vårt förslag till utgiftsramar har avslagits av riksdagen i budget- processens första steg och vi är nu förhindrade att fullfölja våra anslagsyrkanden i en reservation varför vi redovisar Folkpartiets förslag i detta särskilda yttrande.
2.1 Förslag till lag med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen
Härigenom föreskrivs följande.
Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan författning beträffande skattemyndigheterna i länen eller skattemyndigheten i ett visst län skall efter utgången av år 1998 i stället gälla Skattemyndigheten i Stockholm, Skattemyndigheten i Linköping, Skattemyndigheten i Växjö, Skattemyndigheten i Malmö, Skattemyndigheten i Göteborg, Skattemyndigheten i Örebro, Skattemyndigheten i Västerås, Skattemyndigheten i Gävle, Skattemyndigheten i Östersund och Skattemyndigheten i Luleå respektive den av dessa myndigheter i vars verksamhetsområde länet ingår.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:232) om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324), i dess lydelse enligt lagen (1997:232) om ändring i nämnda lag, skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------- 7 kap.
5 § ----------------------------------------------------- Val av ledamot i Val av ledamot i skattenämnd förrättas av skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige. I landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas Gotlands län förrättas valet av valet av kommunfullmäktige i kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Gotlands kommun. Om en skattenämnds verksamhets- område omfattar flera landsting eller ett landsting jämte Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av dessa i proportion till folkmängden i landstinget respektive kommunen. ----------------------------------------------------- Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om proportionellt valsätt finns särskilda föreskrifter om förfarandet.
Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke. -----------------------------------------------------
2.3 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 2 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200)[1] orden "det län" skall bytas ut mot "den region".
______
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse av 12 kap. 2 § 1998:346 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde
3 Skatteförvaltning och uppbörd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
----------------------------------------------- ----------------------------------------------- Anslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------
----------------------------------------------- Skatteförvaltning och uppbörd ------------------------------------------------------ A 1 Riksskatteverket 349 704 (ramanslag) ------------------------------------------------------ A 2 Skattemyndigheterna 4 362 445 (ramanslag) ------------------------------------------------------ B 1 Tullverket (ramanslag) 1 098 710 ------------------------------------------------------
------------------------------------------------------ Summa för utgiftsområdet 5 810 859 ------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning...................................1 Propositionen....................................1 Motionerna.......................................2 Utskottet........................................3 Lagstiftning med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen 3 Slopande av Tullverkets övergripande mål avseende utrikeshandelsstatistik 3 Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd........................................4 Skattemyndigheternas framtida resurser.........5 Tulltillägg....................................6 Förenkling av tullproceduren...................6 Införsel av varor för aktiv förädling..........7 Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid svensk-finska gränsen 8 Sturup som frizon..............................8 Hemställan.....................................9 Reservationer...................................10 1. Tulltillägg (m, kd, fp)....................10 2. Förenkling av tullproceduren (m, kd).......11 3. Gemenskapslagstiftningens fullföljande vid svensk/finska gränsen (m) 11 Särskilda yttranden.............................12 1. Anslag inom utgiftsområde 3 skatteförvaltning och uppbörd (kd) 12 2. Anslag inom utgiftsområde 3 skatteförvaltning och uppbörd (fp) 13 Bilaga 1 Propositionens lagförslag .............14 Bilaga 2 Utskottets förslag till anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 17