Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anf. 162 Jens Holm (V)

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 22 Kommunikationer i förslaget till statsbudget. Detta är ett viktigt utgiftsområde med utgifter på närmare 60 miljarder kronor. Det handlar om viktiga satsningar för att kommunikationerna i vårt land ska fungera. Inte minst handlar det om investeringar i en hållbar transportsektor som ska göra att vi når våra klimatmål, i synnerhet målet om att minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent till 2030. I dagsläget ligger vi långt från detta mål. Trafikverket bedömer att vi behöver minska våra utsläpp med 8 procent årligen för att nå målet. I dagsläget minskar vi utsläppen med blott 2 procent.

Detta är ett viktigt mål, eftersom transporterna står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Det är viktigt, eftersom världens klimatexperter återigen har konstaterat att det är mycket bråttom att minska utsläppen om vi ska hålla ökningen av den globala uppvärmningen under 1,5 grader Celsius. Vi måste minska utsläppen för våra barns och barnbarns skull.

Men det är fullt möjligt att nå våra klimatmål på transportområdet. Inom detta utgiftsområde handlar det till exempel om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre och om att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Vi behöver också öka antalet persontransporter på järnvägen. Vi behöver investera mer i både ny järnväg och underhåll av befintlig. Vi behöver bygga höghastighetsbanor och knyta ihop våra svenska järnvägslinjer med de europeiska. Vi behöver ge SJ nya ägardirektiv, där de uppdras att köra nattåg till kontinenten och ombesörja utlandsbiljetter. Ett ensidigt vinstfokus behöver också ersättas med fokus att köra mer tåg till rimliga biljettpriser. Marknadsexperimentet i järnvägsunderhållet måste få ett slut. Målet ska vara att få en järnväg av schweizisk klass avseende punktlighet, service och turtäthet. Detta kommer förstås att kosta. Men det går att finansiera, bland annat genom en höjd flygskatt och avgift på långa lastbilstransporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi behöver också se cykling som ett transportslag, där cykelinfrastruktur byggs ut i sammanhängande nät. Det behövs fler cykelparkeringar och lånecykelsystem, och cykeln ska kunna tas med på tåget.

Vår personbilsflotta behöver elektrifieras. Därför vill vi i Vänsterpartiet ha ett försäljningsförbud mot nya personbilar som drivs på fossila drivmedel. Överlag måste bilnormen brytas.

Vänsterpartiet vill inte att det byggs nya dyra motorvägar som ökar bilismen och utsläppen. Våra städer måste planeras för gång-, cykel- kollektivtrafik, inte utifrån bilens behov. Biobränsle kommer att behövas främst för de tunga transporterna. Men även här kommer elektrifiering att vara nödvändig. Mer investeringar behöver också göras för att skapa en hållbar sjöfart med hållbarare drivmedel.

Detta är bara några exempel på frågor som sorterar under det utgiftsområde som vi nu debatterar.

Det budgetförslag som har lagts fram av övergångsregeringen lever inte fullt ut upp till de reformer som vi i Vänsterpartiet anser vara nödvändiga. Vi i Vänsterpartiet står dock bakom övergångsregeringens budget som det enda rimliga i den nu rådande situationen, där en övergångsregering styr fram till dess att vi har en ny regering på plats.

Det som nu har skett är dock att Moderaternas och Kristdemokraternas hastigt ihopskissade budgetreservation i förra veckan röstades igenom med stöd av Sverigedemokraterna. Det handlar om ett hafsverk på 28 sidor, vilket kan jämföras med övergångsregeringens budget på ca 3 800 sidor om vi räknar med alla bilagor. På grund av sitt politiska innehåll har Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budgetreservation med rätta utnämnts till en katastrofbudget.

Moderaterna, KD och SD sänker skatter för redan välbärgade med 20 miljarder kronor. Detta finansieras med drakoniska nedskärningar på arbetslösa, biologisk mångfald, klimatinvesteringar, solceller och elektriska fordon, indraget stöd för byggnation av klimatsmarta hyresrätter, höjda kostnader för barn som vill gå i kulturskolan, indragen fri entré på våra museer och - som vi hörde i den tidigare debatten - en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten. Ja, det här är bara några exempel på konsekvenserna av den här budgetreservationen. M, KD och SD! Varför ska skattesänkningar för de rikaste finansieras med neddragningar på barn, arbetslösa och klimatomställningen?

Mer specifikt för vårt område handlar det om nedskärningar med 489 miljoner kronor. Det handlar om neddragningar på kollektivtrafik på landsbygden, försämrat vägunderhåll på Gotland och mindre pengar till Trafikverket och Transportstyrelsen. På vårt utgiftsområde hittar vi också referensen till den av M, KD och SD avskaffade flygskatten. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna! Vilken planet lever ni på? Att mitt under brinnande klimatkris avskaffa flygskatten utan andra alternativ är som att hälla bensin på elden. Varför gör ni så?

Den kraftigaste försämringen på det här utgiftsområdet är dock att M, KD och SD stoppar den mycket uppskattade satsningen på gratis kollektivtrafik för barn och unga under sommarlovet. Jag har själv träffat på mängder av ungdomar som stolt har viftat med sitt SL-kort - kollektivtrafikkortet heter så här i Stockholm - för att sedan kliva på pendeltåget till badplatsen med vännerna eller ta bussen till fotbollsträningen. Att kunna röra sig fritt i kollektivtrafiken tycker jag ytterst är en demokrati- och rättvisefråga. Plånbokens storlek ska inte avgöra om du ska kunna följa med kompisarna och bada eller åka på träning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Ett ökat kollektivtrafikresande är också en miljöfråga. Ju mer vi vänjer våra barn vid att resa kollektivt, desto mer kommer de att göra det i framtiden. Utsläpp sparas också när ungdomarna kan resa själva i kollektivtrafiken i stället för att bli skjutsade och hämtade av bilkörande föräldrar. Jessica Rosencrantz, Magnus Jacobsson och Jimmy Ståhl - Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna! Varför ska inte alla unga ha samma möjlighet att resa i kollektivtrafiken? Varför försämrar ni för miljön? Varför gör ni sommarbadet till en klassfråga?

Det finns ytterligare en viktig kommentar till den budget som nu håller på att röstas igenom, och det gäller formen för hur Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nu agerar. Det hela skulle kunna liknas vid en fotbollsmatch: Vi har två lag, och matchen ska börja klockan tre på eftermiddagen. Plötsligt dyker det ena laget upp en kvart tidigt, springer ut på planen och sparkar in ett antal mål. Precis så är det med MKD-SD-budgetreservationen. Vi har ju vissa spelregler, alltså principer för framtagandet av övergångsbudgeten, som våra sju partier är överens om. Så fort de kan väljer dock M, KD och SD att bryta mot de här spelreglerna.

M och KD har lämnat en gemensam budgetreservation som är full med ny politik - i strid med den överenskommelse vi har mellan partierna. De springer med andra ord ut på fotbollsplanen en kvart tidigt och börjar matchen utan motspelare. Det andra laget, det vill säga den rödgröna majoriteten, får inte ens underkänna det här fuskspelet. Stefan Löfven och hans regering får inte ens avgå. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tycker att övergångsregeringen ska administrera deras nedskärningsbudget. Jessica Rosencrantz, Magnus Jacobsson och Jimmy Ståhl! Vad är fair play i detta?

Jag vänder mig särskilt till dig, Jessica Rosencrantz, och Moderaterna. Ni moderater är ju valets stora förlorare. Ni tappade 170 000 röster. Ni är det mindre blocket. Ni är inkapabla att bilda regering. Ändå vill ni tvinga Stefan Löfven att sänka skatten för de allra rikaste, sparka på sjuka och arbetslösa, avskaffa flygskatten, ta bort gratis kollektivtrafik, halvera klimatinvesteringarna och stänga Jämställdhetsmyndigheten över en natt. Är det så man är den vuxne i rummet, Jessica Rosencrantz? Svara gärna på det.

Fru talman! Jag ska avsluta mitt anförande. Det rimliga hade förstås varit att invänta en ny regering. Då kunde de politiska partierna lägga fram sin ekonomiska politik som antingen regeringsbildare, förhandlingspart eller opposition. Jag beklagar djupt att utskottet nu föreslår att flera viktiga anslag ska minskas i förhållande till övergångsregeringens förslag. Detta innebär en lägre ambitionsnivå för vårt utgiftsområde och att det blir svårare att nå våra viktiga målsättningar. Det gäller inte minst möjligheten att nå sektorsmålet om att minska växthusgasutsläppen med minst 70 procent till 2030.

Jag beklagar att Sverige nu får en budget som är helt och hållet oansvarig till både form och innehåll. Av det skälet deltar Vänsterpartiet inte i beslutet om det här utgiftsområdet. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande, som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och jag yrkar avslag på Centerpartiets reservation i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)

Anf. 163 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för det jag kanske inte ska kalla frågor utan möjligen attacker! Det var väldigt höga toner här från Jens Holm - och en del krokodiltårar, får jag väl också säga. Jag finner ändå anledning att gå upp och bemöta en del av dem.

Till att börja med kan jag ju konstatera att det är ganska märkligt att säga att det görs neddragningar på Trafikverket och Transportstyrelsen när Jens Holm förhoppningsvis är medveten om att detta är en följd av att man i budgetpropositionen har förlängt en del insatser som annars inte skulle ha förlängts under 2019. Vi gör helt enkelt de justeringarna i enlighet med de principer som har legat bakom övergångsbudgeten.

Det andra jag vill ta upp är avgiftsfri kollektivtrafik för unga under sommaren. Vi tycker inte att det är ett träffsäkert sätt att hjälpa familjer med låga inkomster. Vad vi däremot gör är till exempel att vi återinför fritidspengen till hushåll med ekonomiskt bistånd, för att säkerställa att de barnen får ta del av extra bidrag för att kunna få samma möjligheter som andra barn. Det rör sig alltså om mer specifika och träffsäkra insatser. Vi sänker även skatten på arbete, vilket jag är stolt över, för att fler människor - och absolut inte bara höginkomsttagare, som Jens Holm låter antyda - ska kunna tjäna pengar på att arbeta och få mer ekonomisk frihet.

Vad gäller kollektivtrafik för unga ska jag också säga att vi ger landstingen 1,5 miljarder i statsbidrag. Det är därför upp till varje landsting som så vill att fortsätta att prioritera den här reformen, om det är den avgiftsfria kollektivtrafiken man vill fortsätta med. Det är alltså 1,5 miljarder i allmänna bidrag till landstingen, och det finns alla möjligheter att fortsätta den satsningen.

Anf. 164 Jens Holm (V)

Fru talman! Tack för de kommentarerna, Jessica Rosencrantz! Det är obestridligt att era skattesänkningar främst gynnar höginkomsttagare; det så kallade jobbskatteavdraget har ju den effekten att ju mer pengar du tjänar, desto större avdrag får du göra och desto mer pengar får du kvar i plånboken. Det är också så att de som inte har ett jobb - de som är sjuka eller arbetslösa - är de verkligt stora förlorarna. De får nämligen inga pengar alls kvar i plånboken med er politik, utan de får bara försämringar.

Jag tycker att gratis kollektivtrafik för barn och unga var en fantastisk reform som band ihop det röda, det vill säga rättvisa, med det gröna, det vill säga miljö- och klimatomställningen. Det är så många ungdomar som har vittnat om att det har varit en frihetsreform för dem. Jag tänker till exempel på Iman Amiri, som är 15 år och kommer från Flemingsberg. Hon sa så här till tidningen Mitt i om hur reformen fungerade för henne: "Det betyder jättemycket. Man kan åka ut med sina vänner, åka och bada om det är varmt, till stan, åka och bowla. Det är bra också för dem som sommarjobbar."

Iman Amiri bor i Flemingsberg, som ligger i Stockholms län. Jag konstaterar att det var moderatledningen där som var med och införde denna gratis kollektivtrafik för barn och unga, som finansierades med pengar från regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag måste fråga: Varför ska ni försvåra för Iman och andra ungdomar att röra sig fritt i Stockholmsregionen och alla andra regioner i Sverige bara för att ni ska spara 350 miljoner kronor?

Anf. 165 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Med risk för att upprepa mig finns det även fortsättningsvis alla möjligheter för landstingen runt om i Sverige att erbjuda avgiftsfri kollektivtrafik för unga under sommaren, eftersom vi ger stora generella bidrag till landstingen på 1,5 miljarder. Det finns alltså alla möjligheter för Jens Holm att ta upp denna fråga med sina partikamrater eller exempelvis Miljöpartiet, som är med och styr här i Stockholms län, och rikta frågan till dem om de anser att det är en prioriterad åtgärd just i Stockholms län.

Men vad vi också gör, som jag sa och som jag tycker är mer träffsäker politik, är att rikta in våra resurser på de mest utsatta - på familjer med barn, med låga inkomster eller med ekonomiskt bistånd. Till exempel återinför vi nu en fritidspeng och utökar den till att omfatta sommarlovsaktiviteter. Det tycker jag är träffsäker politik på riktigt.

Anf. 166 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag konstaterar att om man sänker skatter med ungefär 20 miljarder kronor, som Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna gör med denna budget, är det tyvärr mycket som man inte har råd med. Det blir drakoniska neddragningar på miljöbudgeten - den debatten hörde vi i går. Det blir också stora neddragningar för arbetslösa.

Som vi kan konstatera på detta utgiftsområde har ni inte ens råd att finansiera gratis kollektivtrafik för våra barn och unga under sommaren. Detta är en fantastisk frihetsreform som gör att ungdomar kan röra sig mycket friare och vara oberoende av föräldrar som annars måste skjutsa och hämta. Dessutom grundlägger vi ett beteende där man får en relation och en vana att resa kollektivt, vilket är någonting som man förhoppningsvis har med sig när man blir vuxen. Det är alltså även en stor miljöreform som ni nu tyvärr slaktar med er budgetreservation. Det beklagar jag.

Anf. 167 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! I dag ska vi debattera trafikutskottets betänkande 1.

Ni vet att den budgetproposition som lämnades till riksdagen den 15 november beslutades av övergångsregeringen. Vi tog fram särskilda principer tillsammans med sju av riksdagens åtta partier. Vi socialdemokrater har tagit ansvar och fortsätter att ta ansvar för denna administrativt korrekta budget i väntan på den budget med reformer som kommer att läggas fram när Sverige får en ny handlingskraftig regering.

Jag trodde att andra partier skulle ta samma ansvar, men efter att riksdagen ställt sig bakom andra utgiftsramar än dem som övergångsregeringen föreslagit avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 22 och lämnar i stället ett särskilt yttrande i betänkandet.

Fru talman! Människor ska kunna leva och arbeta i hela vårt land. Att vi kan transportera rikedomar som finns runt om i landet är en förutsättning för att svensk ekonomi ska fungera, och att man ska kunna ta sig tryggt, säkert och i tid till jobbet eller till skolan är lika viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Därför gjorde vi under den förra mandatperioden, utöver den infrastrukturplan som då gällde, extrasatsningar på järnvägs- och vägunderhåll.

Därför satsade vi så att nattågen nu går till Jämtland varje natt. Fru talman och alla andra: Ni är hjärtligt välkomna!

Därför satsades miljarder på bredbandsutbyggnad. Det sattes också ett nytt mål om att hela landet ska ha tillgång till bredband. Vi vet att tillgång till detta är lika viktigt som el och vatten för våra företag, för vår sjukvård, för vår skola och för dig och mig, vare sig vi bor i glesbygd eller i storstad.

Därför införde vi en tonnageskatt för en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart, och nu kan vi äntligen se en ökning av inflaggningen.

Därför satsade vi på sjysta villkor inom transportbranschen. Vi införde en sanktionsavgift för de åkeriföretag som bryter mot cabotagereglerna samt högre böter för brott mot kör- och vilotider. Vi har gjort det möjligt för polisen att låsa fast hjul på lastbilar - det som kallas klampning - och att beslagta fordonsnycklar och registreringsskylt för att hindra fortsatt färd om inte sanktionsavgiften betalas eller om lastbilen är i trafikodugligt skick.

Nu har vår infrastrukturminister Tomas Eneroth tillsammans med transportministrarna i EU enats om ytterligare skärpningar. Det handlar om att lastbilar måste stanna utanför Sverige i minst fem dagar innan de kan köra nya cabotagetransporter i Sverige. Det handlar om nya smarta färdskrivare som kommer att introduceras för att säkerställa effektivare kontroller. Enligt de nya reglerna får man inte ta veckovila i fordonet, och dessutom tas undantaget för kombinerade transporter bort. Allt detta är viktigt på riktigt för att skapa ordning och reda och konkurrenskraft i transportbranschen.

Därför har vi också satsat på trafiksäkerhet och fattat beslut om till exempel automatiserade nykterhetskontroller - det vi kallar alkobommar - som kommer att införas i hamnar för att minska rattfylleriet i trafiken.

Vidare har vi infört vinterdäckskrav på lastbilarnas samtliga hjul när vinterväglag råder. Detta gäller både svenska och utländska ekipage som kör på svenska vägar.

Vi har infört förbud mot att prata eller surfa med mobilen i handen när man kör bil. Vi har under dessa fyra år också satsat på många fler områden.

Fru talman! Vi har en stor utmaning, och den brådskar. Det gäller vårt klimat.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp, som vi i denna riksdag har beslutat ska minska med 70 procent till 2030. Det krävs handlingskraftiga reformer för att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Det har hänt positiva saker runt om i landet, inte minst tack vare regeringens införande av stadsmiljöavtalen och Klimatklivet, som innebär en storsatsning på kollektivtrafik, cykel och laddstolpar.

Förra gången vi hade ett klimatinvesteringsprogram, alltså innan den borgerliga regeringen tog över 2006 och lade ned det, investerade vi i Jämtland i laddinfrastruktur. Det fortsatte vi sedan med, och det blev den längsta väg som hade laddinfrastruktur. Den heter Green Highway och går mellan Sundsvall och Trondheim.

Fru talman! Det är verkligen smart politik att stödja kommunernas initiativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För att ställa om Sverige har regeringen lyssnat och gjort stora strukturella satsningar som riktar sig både mot industrin och mot transportsektorn. Bränslebytet är ett viktigt styrmedel som handlar om att successivt byta ut bensin och diesel i tanken mot hållbara bränslen, exempelvis biodrivmedel. Jag kan även peka på testet med elväg i Sandviken eller Autopiloten i Kista, med helautomatiserade och elektrifierade minibussar i allmän trafik.

Vi ser flaggskeppet Viking Grace, som trafikerar Åbo, Åland och Stockholm och drivs av både LNG och vindkraft. I Öresund har man precis invigt världens första batteridrivna färjelinje i internationell trafik.

Vi har också fattat ett stort, härligt och viktigt beslut, nämligen att infrastrukturplanen för 2018-2029 innehåller 100 000 miljoner kronor mer än den borgerliga regeringen mäktade med.

Det är klart - det krävdes faktiskt en hel del. Vi har gått från att ta över det underskott på 60 miljarder som den borgerliga regeringen lämnat efter sig efter att man lånat pengar till skattesänkningar till att nu ha utrymme för att göra såväl reformer som infrastruktursatsningar.

Men efter fyra år med en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering har Sverige fram till precis nu - för Moderaternas och Kristdemokraternas budget, med stöd av Sverigedemokraterna, har ju ännu inte börjat verka - ordning och reda på statens finanser. Vi har den lägsta statsskulden sedan 70-talet. Vi har haft den högsta sysselsättningen i EU. Vi har haft en hög takt i bostadsbyggandet, en ökande export och ett skolresultat som äntligen vänt uppåt. Det är 100 000 fler som är anställda i välfärden och 300 000 fler som går till jobbet.

Det finns nu ett stort överskott att investera i reformer för att bygga hela Sverige starkare.

För oss socialdemokrater är utgångspunkten att det vi gör ska vi göra för att knyta ihop landet från Abisko till Österlen genom att bygga Norrbotniabanan och bygga fler spår mellan flackar på Arlöv. Vi vill göra satsningar som stärker vår konkurrensförmåga med tydliga näringspolitiska prioriteringar, men framför allt vill vi att vi ska klara den utmaning som vi signerat genom Parisavtalet.

Fru talman! Döm om min förvåning när Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna förra onsdagen röstade igenom en budget som tydligt visar att man har lägre ambitioner på infrastrukturområdet än övergångsregeringens administrativt korrekta budget som inte får innehålla reformer. Man väljer att prioritera bort pengar till gratis kollektivtrafik för unga. Det har varit en väldigt uppskattad reform. När de gula västarna i Frankrike sätter fingret på att klimatpolitiken måste upplevas som rättvis av alla grupper, då väljer Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna att dra in på just den reform som både gynnar låginkomsttagare och styr mot ett mer klimatsmart resande.

Återigen går Moderaternas och Kristdemokraternas tillsammans med Sverigedemokraternas skattesänkningar före det som bygger ett starkt, hållbart och framtidsinriktat Sverige där vi håller ihop. När man nu har lagt nya reformer för en massa miljarder finns det inget att återfinna i trafikutskottets betänkande. Man prioriterar i år att till och med sänka anslaget till utgiftsområde 22 med totalt 489 miljoner. Låt det sjunka in!

Jag vill passa på att önska fru talmannen och övriga ledamöter i trafikutskottet en riktigt god jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Johan Büser, Elin Gustafsson och Jasenko Omanovic (alla S).

Anf. 168 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Tack för anförandet, Anna-Caren Sätherberg! Det var lite av ett testamente över det, tycker jag, med allt förträffligt som har hänt.

Först Anna Johansson, sedan avlöst av Tomas Eneroth, beredde och tog fram en infrastrukturproposition som vi fattade beslut om här i riksdagen. Det blev direktiv från regeringen. Propositionen remissbehandlades och beslutades av regeringen Löfven-Löwin i juni i år.

Liksom motsvarande beslut två gånger tidigare fattade av alliansregeringen ökade omslutningen med drygt 100 miljarder, så det var inget exklusivt för den här planen, vill jag säga, fru talman. Dock är en effekt som påpekats av självaste Trafikverket av det nationella beslut som fastställdes av regeringen i juni i år - Trafikverket är ju expertmyndigheten - att det kommer att bli utomordentligt svårt att vidmakthålla standarden på vägar av klass 5 och 6. Vägar av klass 5 och 6 är den mest finmaskiga och lågtrafikerade delen av det statliga vägnätet. Sådana finns det väldigt många av i Sätherbergs valkrets Jämtland, kan jag tala om för fru talmannen.

Då blir min fråga till Anna-Caren Sätherberg: På vilket sätt mötte övergångsregeringen de krav som framställts av vägupproret med flera liknande rörelser, apropå gula västar? På vilket sätt möttes de mycket berättigade kraven från Jämtland och andra delar av landet på en bättre vägstandard för att upprätthålla vardagen i ledamotens hemlän?

Anf. 169 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack för frågan, Anders Åkesson, en mycket viktig fråga! Jag bor verkligen vid vägnäten 5 och 6. Jag bor där potthålen är stora och där underhåll behövs mer än någonsin.

Du frågar hur vi socialdemokrater mötte detta. Vi gick faktiskt till val på att satsa 500 miljoner mer på landsbygdens vägar från och med i år, om vi hade kunnat göra det - en övergångsregering kan ju inte lägga fram reformer - fram tills infrastrukturplanens period är slut. Vi mötte verkligen upp detta som socialdemokrater, Anders Åkesson.

Ett intresse som jag tror att du och jag verkligen delar är landsbygdens vägar, framkomligheten och att Sverige ska hålla ihop.

Anf. 170 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Men, Anna-Caren Sätherberg, jag känner till potthålen både i Jämtland och i Småland. I Jämtland sticker ju till och med stubbar upp ur vägen.

Ni gick till val på 500 miljoner kronor extra. För någon minut sedan, Anna-Caren Sätherberg, berömde ni er för den enorma satsningen omslutande 7 000 miljoner kronor i den senaste nationella planen. När ni hade den reala möjligheten, inte i en budget, att fatta ett beslut kring en nationell transportplan blev det inte mer utan mindre pengar till det finmaskiga vägnätet med stora problem, uppmärksammade av Trafikverket. Varför gjorde ni ingenting när ni satt på 7 000 miljoner kronor medan ni nu lovar att göra någonting med låtsaspengar, 500 miljoner kronor? Svara på frågan!

Anf. 171 Anna-Caren Sätherberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Tack, Anders Åkesson, igen!

Varför gjorde vi ingenting? Jag tror att både du och jag vet att det finns en stor underhållsskuld i Sverige totalt. Den har funnits väldigt länge. Jag tänker inte skylla på en borgerlig regering. Jag tycker att vi alla i den här kammaren får ta på oss den skulden.

Vi vet också att järnvägsunderhållet behöver uppgraderas rejält, och det är en stor satsning. Vi lade till de 500 miljonerna till landsbygdens vägar därför att vi ser det som oerhört viktigt att hela infrastrukturen ska fungera. Jag tror att både du och jag och alla andra här skulle önska att det fanns mer pengar till infrastruktur än vad vi ser i infrastrukturplanen.

Anf. 172 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, Anna-Caren, för anförandet!

Jag måste dock säga att jag häpnar lite när jag hör detta brandtal för att värna svensk landsbygd. När man tittar lite närmare på den politik som den rödgröna regeringen har fört på transportområdet de gångna fyra åren kan man ganska snabbt konstatera att kraftigt höjda bränsleskatter och en nationell flygskatt snarare är saker som har försvårat för människor och företag på svensk landsbygd.

Alliansregeringen lämnade efter sig en påbörjad utredning om tyngre lastbilar som skulle kunna effektivisera för skogsnäringen och för andra transporter runt om i Sverige. Det tog väldigt lång tid innan den rödgröna regeringen gick vidare med utredningen, som föreslog saker som också hade kunnat underlätta för företag på landsbygden och till exempel skogsnäringen som är så viktig för att få fram fler biobränslen.

Hur, undrar jag, fru talman, kan man påstå att den rödgröna regeringen har fört en landsbygdsvänlig politik? I stället för att införa smarta styrmedel för till exempel flyget med krav på inblandning av biobränsle har man valt att rakt av lägga en allmän straffskatt på den som väljer att flyga - utan klimatstyrning i åtgärderna.

Fru talman! Jag undrar genuint hur man kan påstå att detta är en landsbygdsvänlig politik.

Anf. 173 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Jessica, för frågan!

Jag satt ju i den parlamentariska landsbygdskommittén. Socialdemokraterna var det enda parti som hade någon ledamot som bodde norr om Dalälven, och det var jag. Där kom vi enigt fram till många saker, som servicekontor som nu byggs ut, som att sluta med storstadsfixeringen och flytta ut både myndigheter och statliga jobb från Stockholm - det är väl i alla fall 2 000 som är utflyttade nu. Vidare enades vi om extrapengar till kollektivtrafik på landsbygd, extrapengar som hela den här mandatperioden har gått till landsbygdens vägar och järnväg på landsbygden och till glesbygdshandeln så att man kan ha kvar sin handel i glesbygd. Jag vet inte var Jessica var under förra mandatperioden, men är det något som har börjat vända är det landsbygdspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I den parlamentariska landsbygdskommittén var vi helt eniga om att reseavdraget behövde ändras för att bli mer träffsäkert för dem som har de avstånd vi har på landsbygden. Men dagen efter sa gruppledaren för Moderaterna att det inte gick eftersom ändringen skulle innebära att bara avståndet betydde något och inte tiden, trots att vi vet att reseavdraget på grund av sin utformning till största del hamnar i Stockholm.

Min fråga till Jessica Rosencrantz är därför: Ska vi fortsätta att ha ett reseavdragssystem som inte gynnar klimatresande och som straffar oss som bor på landsbygden?

Anf. 174 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.

Jag tror att det finns all anledning att se över reseavdraget, men då ska det givetvis göras på ett sådant sätt att vi fortfarande säkerställer att det finns rimliga möjligheter för människor med långa avstånd och långa restider att ta sig till och från arbetet.

Men en första sak vad gäller just reseavdraget är att Skatteverket uppskattar att det även med det nuvarande systemet fuskas för upp till 1 miljard kronor årligen. Vårt första besked i denna fråga är att säkerställa att de som är berättigade till avdraget ska få avdraget och att det inte ska gå att fuska.

Jag är ändå lite nyfiken, Anna-Caren. Gör kraftigt höjda bensin- och dieselskatter som ökar mer än inflationen varje år det enklare eller svårare för människor att bo på svensk landsbygd?

Anf. 175 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Jessica!

På landsbygden älskar vi bilen men inte bensinen. Därför är det viktigt att reseavdraget utformas mer för oss som bor på landsbygden och som har stora avstånd och måste köra långt och inte för dem som vill köra en kort sträcka i Stockholm för att minska tiden. Det är skillnaden, och därför är utredningen om reseavdraget, som jag hoppas att vi ska besluta om i kammaren när den är klar, väldigt viktig för oss på landsbygden.

Anf. 176 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Även jag blev lite förvånad när jag lyssnade på Anna-Caren Sätherbergs redogörelse av läget i riket. Jag växte själv upp nära landsbygden. Uddevalla är ingen stor kommun, och i de flesta kommuner runt oss är alla beroende av fordon. Ungefär 82 procent av dem som kommer till Uddevalla centrum åker bil. Och att beskriva riket som nära nog himmelriket, får jag väl säga som kristdemokrat, blir lite jobbigt med tanke på bränsleskatter och annat.

Jag blir också förvånad över den allmänpolitiska ekonomidebatten. 350 miljoner i busskort är pengar. 100 miljoner i kulturpengar är också pengar. Men varför nämner ni inte de 100 miljoner i fritidspeng vi tillför, eller de 3,5 miljarder vi ger i fria pengar till kommunerna? Jag är gammal kommunpolitiker, och är det något vi tycker illa om så är det pekade pengar. Nu får kommunerna 3,5 miljarder i fria pengar, och då kan de möta de behov de känner för att möta.

Vad gäller vårt budgetområde är det korrekt. Vi pekar inte med en massa pengar här, och det beror på att de trillar in på andra ställen. Forskning får 300 miljoner, och laddstolpar, att utveckla och sätta ut teknikneutralt, får 250 miljoner. När det gäller bränslet - en debatt som vi säkert kommer att ha igen, och jag kommer att tala om det i mitt anförande - lägger vi 100 miljoner på forskning så att man lättare kan använda miljövänligt bränsle. Vi gör alltså grejer även på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag är dock framför allt förvånad över den rosenröda beskrivningen av verkligheten. Jag är inte säker på att alla väljare som står i kö i sjukvården delar den uppfattningen.

Anf. 177 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson!

Det finns givetvis stora utmaningar, och sjukvården är en sådan. Men man får inte sjukvård för att man inför ett jobbskatteavdrag på 10 miljarder kronor eller höjer brytpunkten med 5 miljarder kronor. Det är inte det som kommer att fixa sjukvården.

Vad gäller gratis kollektivtrafik tänker jag berätta för Magnus Jacobsson att jag 2010 skrev en motion till fullmäktige i Åre kommun, och i januari 2012 infördes gratis årskort för barn mellan 6 och 19 år. Varför gjordes det? Jo, inte för att man skulle ge vissa en liten fritidspeng utan för att lära alla att resa kollektivt och klimatsmart. Ett resultat var att föräldrarna började åka med barnen i stället för att ta bilen.

Samtidigt var det en stor frihetsreform. Barnen kunde helt plötsligt åka runt i kommunen och gå på hockeyskola och ridskola och åka skidor, som vi alla älskar, eller göra annat.

Det var alltså en frihetsreform men givetvis också en omställningsreform, för vi insåg att vi inte kan ha alla dessa bilar på vägen utan att vi i stället måste ordna med kollektivtrafik.

Statens bidrag var på 350 miljoner, och ni gör skattesänkningar på 20 000 miljoner. Varför prioriterar ni en sådan reform helt annorlunda än ett enigt kommunfullmäktige i Åre gjorde?

Anf. 178 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag måste erkänna att jag blir lite förvånad över Åre. Menar Anna-Caren Sätherberg verkligen att alla i Åre kunde använda sig av kollektivtrafik? Det är ju jättefint att göra reformer som gynnar dem som bor där kollektivtrafiken går.

Men vi kristdemokrater tycker att man ska bedriva en politik som gör att alla kan använda sig av reformerna. Du skojar lite föraktfullt om fritidspengen, men jag vet ungdomar i min hemkommun som knappt har råd att köpa tennisskor. Att ha ett fritidskort så att de kan vara med på fotbolls eller hockeyträningen är minst lika viktigt som att kunna åka buss.

Jag är helt övertygad om att när Sveriges kommunpolitiker nu får 3,5 miljarder kommer de att göra avvägningar utifrån hur deras kommuner ser ut. Jag är inte helt säker på att just Åremodellen skulle funka i Uddevalla, men jag vet att fritt kapital som kommunen och medborgarna kan använda tillsammans ger frihet. Därför ska vi sänka skatten för människor så att de kan göra det de vill och ge mer pengar till kommunerna så att de kan stötta på bästa sätt.

Anf. 179 Anna-Caren Sätherberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson!

Jag menade inte att vara hånfull, utan jag menade att en satsning på gratis kollektivtrafik till alla unga styr mot ett annat beteende. Det är både klimatsmart och rättvist.

Magnus Jacobsson sa att Sveriges 290 kommuner får 3,5 miljarder. Vi har inte sett hela budgeten än, men om jag förstår rätt dras pengar av för andra specialdestinerade statsbidrag. Jag undrar därför hur mycket extraresurser Sveriges 290 kommuner egentligen får med den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna har röstat igenom i Sveriges riksdag.

Anf. 180 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan riktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 22 och hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Sverigedemokraterna har satsat stort på infrastrukturen. Tyvärr vann inte vår budget i omröstningen. Jag vill ändå passa på att prata lite om de satsningar vi sverigedemokrater hade genomfört om vår budget hade vunnit i kammaren.

Det finns frågor som man ställs inför dagligen: Var är jag? Vart ska jag? Hur tar jag mig dit? Att ta sig dit man vill och komma i tid ska bara fungera.

På senare tid har dessa frågor blivit alltmer aktuella för medborgarna. Aldrig tidigare har det talats så mycket om infrastruktur som i dag. Folk litar inte på att de kommer fram i tid. Tyvärr är det många gånger så att transporter blir försenade och anslutningar inte fungerar, vilket ställer till det oerhört mycket.

Det är viktigt att man tänker på helheten när man pratar om infrastruktur. Med helhet menar jag både gods- och persontrafik och hur man fraktar något från punkt A till punkt Ö. Tyvärr finns det en del som ser i stuprör och koncentrerar sig på ett trafikslag. Då missar man helheten i infrastrukturen.

En resa kan starta med att man går till bussen som tar en till tåget, flyget eller kanske ett kryssningsfartyg. Väl framme blir det troligen så att ytterligare en buss, taxi, tunnelbana eller någonting annat tar en fram till slutmålet. Hela kedjan måste fungera. Likadant är det med en godstransport, som ofta startar vid en fabrik. Godset lastas upp på en lastbil eller ett tåg, körs ut till en hamn, fraktas på ett fartyg till ytterligare en hamn och lastas sedan kanske upp på ett tåg eller en lastbil för att köras till fabrik eller butik.

Fru talman! Jag tänkte rikta in mig djupare på sjöfarten. Med det blir infrastrukturen mer komplett. Mina kollegor kommer att tala om vägtrafik, järnväg och flyg senare.

Nu en djupdykning i sjöfarten, som har haft det tungt under lång tid! Det är nu dags att ge sjöfarten lite flyt. Sverigedemokraterna har satsat stort på sjöfarten för att göra den konkurrenskraftig. Genom att stärka sjöfarten och infrastrukturen runt sjöfarten skapas större möjligheter till att gods kan flyttas från de hårt trafikerade vägarna och den hårt belastade järnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det som är slående är att vi inte använder oss av de inre vattenvägarna för att frakta gods. Utmed kusterna har vi 50 hamnar, och de flesta bor nära vattnet. Varför använder vi oss inte av dem? Vattnet finns - inga konstigheter! Hamnarna finns - inga konstigheter där heller! Vad är det då som gör att vi inte fraktar mer gods på vattnet? Det är bra för miljön, det korkar inte igen vägarna och man kan lasta enorma mängder gods på varje fartyg. För mig är det faktiskt en gåta att inte mer gods fraktas genom sjöfart.

Sjöfarten är inte bara större fartyg som seglar över oceanerna eller de härliga kryssningsfartyg som trafikerar våra närliggande grannländer. Vi kan bli så mycket bättre på att använda sjöfarten, och det är vad Sverigedemokraterna kämpar för. År 2014 gavs möjligheten att bedriva trafik på de inre vattenvägarna, trafik som kan avlasta vägtrafiken med ungefär 50 000 lastbilar årligen på sträckan mellan Vänern och Göteborg. Vad har hänt sedan dess? I stort sett inget alls. Vad beror det på? Är det en ovilja från regeringen? Jag vill inte tro det, med tanke på de vinster vi får med ökad trafik till sjöss.

Det vi vet är att avgifterna är på tok för höga. De inre vattenvägarna borde det inte finnas avgifter på över huvud taget. Då skulle man få igång denna trafik. Att få igång kusttrafik med gods är en annan möjlighet som också hålls tillbaka av avgifter. Med tanke på det långa kustband Sverige har finns enorma möjligheter att frakta gods till sjöss.

Problemet i dag är att Sjöfartsverket har en avgiftsmodell som slår hårt mot sjöfarten. För att spara pengar bygger rederierna större fartyg, vilket genererar färre anlöp till svenska hamnar. Detta ger i sin tur mindre inkomster till Sjöfartsverket genom farledsavgifter. För att få ekonomin i balans höjs dessa avgifter, och de små rederierna har svårt att bedriva sjöfart. Tyvärr blir det en negativ spiral där det sista fartyget tar hela kostnaden.

Sverigedemokraterna satsar 1 miljard årligen på att minska och på sikt ta bort farledsavgifterna. Vi vill sy om Sjöfartsverkets kostym. Sverigedemokraternas ambition är att Sjöfartsverket ska bli anslagsfinansierat i stället för att som i dag vara ett affärsverk.

Vi vill även påtala vikten av att påskynda arbetet med att bygga nya slussar som möjliggör trafik på Göta älv mellan Göteborg och Vänern. I samband med detta vill vi även jordskredssäkra älven med de massor man spränger för att spara kostnader, i stället för att göra detta till två olika projekt.

Med hjälp av digitalisering finns även möjligheter att se över hur man kan effektivisera lotsverksamheten och se om det går att använda sig av fjärrlotsar på vissa sträckor i stället för fysiska lotsar, som i alla väder kör ut till fartygen och tar sig upp på bryggan för att säkert föra fartygen till hamn.

Sverigedemokraterna satsar 50 miljoner på att utöka möjligheten för fler fartyg att ingå i tonnageskattesystemet. Vi satsar även 250 miljoner på att hjälpa till att finansiera farledsfördjupningar för att kunna ta emot de större fartyg som byggs. Göteborgs hamn och Luleå hamn är två projekt där det verkligen behöver muddras för att klara av att ta mer gods.

Sverigedemokraterna har även en satsning på att ISPS-säkra dryports, det vill säga terminaler som inte ligger kustnära utan som kan agera som hamnar inne i landet. Där kan gods förtullas och vara skeppningsklart som om det vore ute i hamnen. Vi ser även vikten av att förbättra de kommunala vägarna, som bland annat leder till och från hamnar, för att få bättre flöde i logistikkedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Genom dessa satsningar som vi gör på sjöfarten blir logistikkedjan mer komplett. Detta kommer att generera fler svenskflaggade fartyg, vilket leder till nya arbetstillfällen och minskad miljöpåverkan.

Fru talman! Det finns bara vinnare på att man stärker svensk sjöfart.

(Applåder)

Anf. 181 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för ditt anförande! Jag tycker om att du pratar mycket om sjöfart och brinner för den frågan.

Men när man läser Sverigedemokraternas budgetmotion, och kanske ännu mer när man läser ert särskilda yttrande, där det står om mer resurser till torrhamnar, alkobommar, en marknadspott för sjöfarten och farledsfördjupning, förstår man att det liksom bara är hittepå. Förra onsdagen röstade du nämligen här i riksdagen igenom en reservation som Moderaterna och Kristdemokraterna hade skrivit. Där är anslagsökningen till vårt område 500 miljoner mindre än i budgeten från den övergångsregering som inte ens får lägga reformer i sin budget. Det är en skillnad på 3 miljarder mot Sverigedemokraternas budgetmotion, där det står att det görs en satsning på 2 ½ miljard. Du har röstat igenom en budget där man i stället sänker anslaget.

Behövs inte dessa satsningar? Finns det inget behov? Var det viktigare att rösta igenom dessa skattesänkningar - mest till dem som tjänar mest - än att tillgodose behoven i infrastrukturen?

Anf. 182 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Det stämmer att våra budgetar skiljer sig när det gäller utgiftsområde 22.

Vi sverigedemokrater lade fram en egen budget som var 2 ½ miljard högre än regeringens framlagda budget. Vi hade en ambition, en dröm, en önskan om att vår budget skulle vinna gehör i kammaren. När vår budget föll hade vi ett val. Det var att släppa igenom övergångsregeringens budget eller rösta på M-KD:s. Vi jämförde dessa två budgetar i sin helhet, och då föll valet på M-KD:s budgetförslag.

Tittar man på budgeten som helhet vet vi att det satsas på rättsväsendet och försvaret. Migrationspolitiken ligger närmare vår. Det satsas på hälsovård, sjukvård och social omsorg. Det ligger i paritet med att ta bort flygskatten, precis som är vår ambition. Vi kände oss mycket mer nöjda med den budget M-KD hade.

Anf. 183 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för svaret!

Då är ni alltså mycket nöjdare med att det blir 3 miljarder mindre i infrastruktur det kommande året än vad ni själva hade önskat.

Jag vet att Sverigedemokraternas partiledare tydligt har deklarerat att om inte ni allihop ges inflytande över politiken kommer ni inte att rösta fram en statsminister. Det vet Moderaterna och Kristdemokraterna. Är det Jimmy Ståhls uppfattning att ni haft inflytande över den budget som ni röstat igenom som sänker era ambitioner med 3 miljarder kronor?

Anf. 184 Jimmy Ståhl (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! När det gäller budgeterna, Anna-Caren Sätherberg, kände vi att de mer låg i vår linje än vad övergångsregeringens budget gjorde. Ja, den är inte på alla plan likadan. Jag hade gärna sett en mycket högre ambition när det gäller utgiftsområde 22. Det kan jag tillstå.

Tittar man på helheten och hur utvecklingen har gått under Socialdemokraternas styre kan man se att det dödliga våldet har ökat med 30 procent, personrånen har ökat med 100 procent, brott mot vapenlagen har ökat med 25 procent och sexualbrotten har ökat med 80 procent. Det har hittills i år varit 44 skjutningar med dödlig utgång. Det har varit hela 100 handgranatsexplosioner under mandatperioden. Det vill vi inte ha.

Anf. 185 Jens Holm (V)

Fru talman! Priset man betalar om man aktivt röstar för ett förslag är att man står bakom det förslaget. Det är någonting som Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna uppenbarligen inte vill låtsas om.

Jag lyssnade väldigt noga på Jimmy Ståhls anförande. Jimmy Ståhl berättade om de stora satsningar på bland annat sjöfarten och andra områden som partiet vill göra. Men problemet är, precis som anfördes av Anna-Caren Sätherberg, att de satsningarna inte finns. Sverigedemokraterna har aktivt valt att lägga dem åt sidan för att aktivt stödja Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation.

Därför finns det inga satsningar på sänkta farledsavgifter, som Ståhl pratar om. Det finns inga 250 miljoner kronor till farledsfördjupningar. Det finns inga extra stöd till kommunala vägar. Det finns inga extra stöd till alkobommar. Det finns inget extra stöd till säkerhetsklassade torrhamnar och så vidare. Det är allt det som Sverigedemokraterna påstår finns i deras förslag. Ni har aktivt röstat för en annan budget.

Det ni har röstat för är inte satsningar på ytterligare 2,5 miljarder kronor på utgiftsområdet utan nedskärningar på en halv miljard kronor. Det blir alltså 3 miljarder mindre, Jimmy Ståhl, jämfört med ert budgetförslag eftersom ni aktivt har röstat på Moderaternas och Kristdemokraternas budget.

Därför vill jag fråga Jimmy Ståhl följande: Förnekar Jimmy Ståhl att Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna aktivt röstade på Moderaternas och Kristdemokraternas budgetramar förra veckan? Förnekar ni att dessa ramar får konsekvenser på alla andra utgiftsområden inklusive vårt eget utgiftsområde 22?

Anf. 186 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Det är riktigt, Jens Holm. Vi röstade aktivt på M-KD:s budget. Det tänker jag inte förneka. Vi ville att vår budget skulle gå igenom. Vår budget för utgiftsområde 22 innehåller enorma satsningar på infrastrukturen. Stora delar ligger på sjöfarten. Det är viktigt att belysa dessa. Tittar man till exempel på Jens Holms och regeringens förslag kan jag över huvud taget inte se några större satsningar på sjöfarten.

När det gäller budgeten handlar det inte bara om ett utgiftsområde. Det handlar om mängder med utgiftsområden. Vi gör vad vi tycker är bäst för våra väljare. Om man jämför dessa två budgetar har vi resonerat fram att när vår budget föll var M-KD:s budget den bästa för våra väljare. Vi tar ansvar för vad våra väljare vill att vi ska göra. Då var M-KD:s budget det bästa alternativet.

Anf. 187 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Vi har förstått att Sverigedemokraterna tycker bättre om M-KD:s budgetreservation. Men då måste man också vara ärlig och berätta att satsningarna på 2,5 miljarder inte finns på utgiftsområdet, utan det blir nedskärningar på en halv miljard.

Det blir inget extra vägunderhåll på Gotland. Det blir inga extra satsningar på kollektivtrafik i landsbygden. Det blir nedskärningar på Trafikverket och Transportstyrelsen, och det blir ingen gratis kollektivtrafik för barn och unga under sommarlovet.

Det borde Sverigedemokraterna vara ärliga och berätta för sina väljare. Det är priset som Sverigedemokraterna är beredda att betala för att man ska finansiera stora skattesänkningar för de rikaste. Uppenbarligen tror de sig ha fått en hårdare migrationspolitik. Jag förstår inte annars varför de har röstat på en KD-M-budgetreservation.

Varför, Jimmy Ståhl, är ni inte ärliga och berättar sanningen för era väljare om den politik som ni driver?

Anf. 188 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Jag kan stå här stolt och säga att vi kommer att få en budget som skapar ökad trygghet. Förhoppningsvis kommer vi att få slut på det dödliga våldet. Vi kommer att få se krafttag mot brottslighet. Förhoppningsvis slutar skjutningarna. Vi skapar trygghet så att våra äldre vågar gå ut.

Man måste se budgeten som en helhet. Jag tror att de som sitter och tittar på det här programmet förstår att vår budget inte vann. Jag tror att väljarna är så pass vakna att de ser vilka satsningar vi hade gjort. I detta skeende hänvisar jag till att vi hade gjort dessa satsningar.

Om Jens Holm och hans parti och Socialdemokraterna inklusive Miljöpartiet hade valt att rösta på vår budget hade vi fått en bra budget.

Anf. 189 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Centerpartiets budgetmotion gentemot övergångsregeringens budgetproposition syftar till att uppnå tre saker.

För det första måste Sverige hålla ihop. Då måste arbetsmarknaden öppnas för dem som står utanför. Den regionala klyvningen som ställer landsändar mot varandra måste brytas upp. En rejält utbyggd och väldigt väl underhållen transportinfrastruktur i hela landet, och inte bara i fläckar av landet, måste till.

Det måste bli mindre krångligt att vara företagsam och att driva små företag. Vi vet alla att fyra av fem nya jobb, som i sin tur ger välfärd, kommer till i de små företagen.

För det andra måste tryggheten vara verklig och på riktigt i hela landet. Var man än bor och var man än arbetar i Sverige måste man kunna känna sig trygg. Det kräver i sin tur en välfärd som både fungerar och levererar och som finns i hela landet och en polis och en rättskedja som klarar av både vardagsbrott och grövre brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För det tredje måste den gröna omställningen skyndas på. Vi är alla överens om att Sverige ska kunna vara ett föredöme i miljö- och klimatpolitiken. Centerpartiet är övertygat om att det går att förena en ökad tillväxt i landet med minskade utsläpp och en minskad klimatpåverkan. Transporterna, som vi särskilt diskuterar i detta betänkande och vars utsläpp nu inte minskar tillräckligt snabbt, måste givetvis ställas om. Därför behövs bland mycket annat en grön bilbonus för personbilar, premier för transporter som minskar utsläppen och krav på biobränsleinblandning, elektrifiering och annat för både flyg och tunga transporter.

Fru talman! Till dess att en ny regering har tillträtt styrs Sverige av en övergångsregering. Den har nu presenterat sin övergångsbudget. Övergångsbudgeten har i sin tur tagits fram utifrån ett antal principer som har stämts av med partierna i Alliansen. Centerpartiets bedömning är att budgetpropositionen i stort sett avspeglar dessa principer och att övergångsregeringen alltså har agerat på ett sätt som är förenligt med dess mycket begränsade mandat.

Det betyder däremot inte att budgeten innehåller de reformer som Centerpartiet anser att landet så väl behöver. Budgeten är egentligen bara en förlängning av tidigare regeringars beslut. Det stora reformbehovet för att klara ett land som håller ihop, för att klara att tryggheten byggs och för att klara den gröna omställningen kvarstår.

Fru talman! Riksdagen har i den process vi är inne i nu i sitt första steg av budgetprocessen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomster än dem som Centerpartiet har föreslagit. Därmed följer Centerpartiet den praxis som råder och avstår från att delta i beslutet om anslagens fördelning.

I stället väljer jag här att beskriva den fördelning av anslagen och inriktning för politiken inom vårt utgiftsområde, kommunikationer, som förordas i Centerpartiets anslagsmotion och den politik som Centerpartiet avser att driva i Sveriges riksdag under den kommande tiden.

I Centerpartiets budgetmotion framhåller vi följande inriktningar för den långsiktiga politiken avseende kommunikationer. Vi konstaterar att det grundläggande är att en väl fungerande, tillgänglig och framför allt pålitlig och hållbar transport- och it-infrastruktur är en absolut förutsättning för att det över huvud taget ska gå att bo, leva, verka och utföra arbete i hela landet. Denna syn gäller inte enbart persontransporter, utan godstransporterna är precis lika viktiga.

Centerpartiet vill inte heller ställa olika transportslag mot varandra. Ett transportslagsövergripande synsätt måste alltid tillämpas i all trafik- och samhällsplanering. Ibland, fru talman, ställs i den politiska debatten vägar mot järnvägar, sjöfart mot flyg och så vidare. I det verkliga livet, för människor och företag, är insikten stor om att för att hela livet ska kunna fungera måste hela kedjan av olika transportslag fungera från dörr till dörr och från punkt A till punkt B.

Givetvis står Centerpartiet fullt ut bakom beslutet att Sverige ska uppnå en fossiloberoende fordonsflotta. Enligt Centerpartiets uppfattning gör teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till bland annat elektrifierade transporter och biobaserade drivmedel att kommunikationerna även i fortsättningen kan utvecklas och vara goda i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan därmed behöver öka. Tvärtom går det att minska den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är till och med så att en ökad rörlighet och mer transportarbete inte på något vis är oförenligt med högt ställda klimatmål. Att välja en politik där man möter klimatutmaningen med att hindra människor och varor från möjligheten att röra på sig och förflytta sig är enligt mitt och Centerpartiets sätt att se det helt fel väg att gå.

När det gäller ett av transportslagen, järnvägen, noterar vi att förväntan på att leverera punktliga transporter eroderar. Det duger inte. Centerpartiet prioriterar därför i sitt budgetförslag både ett ökat underhåll och en utbyggnad av den svenska järnvägen.

För att kunna beta av behovet och även för att kunna tidigarelägga investeringar i vår gemensamma transportinfrastruktur, oavsett om det handlar om järnväg eller något annat transportslag, måste vi dock finansiera detta på ett smartare sätt än i dag. Vi har i vår motion kallat det för alternativa finansieringslösningar, som kan innehålla olika sätt. Men jämfört med i dag, då vi klämmer in allting - investeringar, drift och underhåll - i den årliga löpande driftsbudgeten innebär detta att vi tidigare än annars kan göra nödvändiga investeringar. Annars, mina vänner, kommer vi alltid att ligga minst en generation efter de behov som finns i svensk transportinfrastruktur.

Centerpartiet värnar hela landets utveckling, och därför är det av största vikt att de resurser som vi nu bestämmer oss för att satsa också fördelas rimligt över hela landet.

Avslutningsvis, fru talman: Med den hänvisning till budgetpraxis jag tidigare gjorde anmäler jag att Centerpartiet står bakom det särskilda yttrande vi har avlämnat i samband med utskottsbehandlingen. Men för att det ska finnas någonting att votera om i morgon även på den här punkten yrkar jag bifall till Centerpartiets avlämnade reservation som är kopplad till betänkandet. Det är ett yrkande som i princip handlar om att Trafikverket ska få disponera anslagen för drift och underhåll friare över kalenderår än de medges göra i dag. Jag är övertygad, fru talman och vänner, om att det skulle underlätta Trafikverkets arbete med att mer och bättre än i dag kunna planera och utföra underhåll.

(Applåder)

Anf. 190 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag beklagar att riksdagen inte ställer sig bakom Liberalernas miljövänliga och framåtriktade budgetmotion. Vi kommer därför inte att delta i det budgetbeslut om dessa anslag som ska fattas senare - förmodligen i morgon.

Fru talman! Ett lands transportmöjligheter är en grundbult för att landet ska kunna utvecklas framåt. Därför är det viktigt att vi sätter våra infrastruktursatsningar i ett helhetsperspektiv och också tänker långsiktigt på vad vi gör. Våra politiska beslut på transportområdet har jättestor påverkan på vår vardag, på våra städer och olika orter och inte minst på våra företag och därmed på möjligheterna att utveckla vår välfärd.

Liberalerna vill inte begränsa möjligheterna att resa eller transportera gods. Vi tror att det främjar Sverige att människor möts och att företag har möjlighet och tillgång till tillförlitliga transporter. Vi fokuserar i stället på hur vi ska kunna få till dessa tillförlitliga transporter och samtidigt nå våra ambitiösa miljö- och klimatmål. Det handlar också om målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det finns en övertro inom politiken på att man kan subventionera fram de nya lösningarna. Liberalerna tror inte att det är vi politiker som sitter på lösningarna eller vet vad som är bäst framöver för att lösa miljöproblemen. Vi tror att det är de olika aktörerna inom transportområdet som gemensamt kan hitta de bästa vägarna framåt för att nå de gemensamma målen. Därför säger vi att politiken måste stötta en mångfald av lösningar, för vi vet inte riktigt vilka lösningar det är som kommer att ge verklig påverkan.

Transportsektorn måste dock ställa om för att bli en fossilfri fordonsflotta. Bilarna är en hörnsten i vårt transportsystem, men tyvärr står de fortfarande för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Omställningen går inte tillräckligt snabbt. På grund av det vill vi fokusera på hur omställningen kan underlättas.

Liberalernas väg är inte att via subventioner av inköp skapa en bättre miljö, utan vi tror att vi i stället ska låta dem som står för utsläppen betala så att det därmed blir olönsamt att smutsa ned vår värld. Vi föreslår därför en omvänd miljöbilsbonus som innebär att i stället för att vi subventionerar elbilar ska den som köper en bil som går på fossila bränslen betala mer än den som köper en elbil.

Samtidigt måste vi politiker nu fokusera på vilka infrastruktursatsningar som snabbt ger effekt på klimatutsläppen. Rapporten från FN:s klimatpanel är förskräckande och kräver kraftfulla åtgärder. Därför vill Liberalerna bland annat satsa pengar på laddinfrastrukturen längs i första hand våra huvudvägar i Sverige för att möjliggöra en snabbare övergång från fossilberoende bilar till eldrivna transporter och därmed minska utsläppen.

En annan åtgärd är att underlätta för resenärer att kunna göra klimatsmarta val. Vi vill utveckla en nationell digital plattform för resor för att underlätta användandet av olika transportslag när man ska färdas någonstans så att man kan välja mellan exempelvis kollektivtrafik, bilpooler och hyrbilar. Då blir det lättare när man planerar sin resa. Det tror vi är en väldigt viktig väg framåt. Nu är det mycket mer av olika delar som inte är kompatibla med varandra.

Vi vill som sagt inte begränsa resandet, och det gäller också flyget. Vi vill öka flygbolagens incitament att minska sina utsläpp genom en avgift på flygets koldioxidutsläpp i stället för att beskatta själva flygstolen. Vi tror att det har större effekt på klimatet. Det är viktigt att hitta de åtgärder som verkligen ger effekt nu fram till 2030.

Fru talman! Låt mig nu slutligen vara lite mer personlig. I måndags firade vi demokratins hundraårsdag. Den viktigaste delen i en demokrati är den allmänna rösträtten. Jag är väldigt stolt över att min morfar, Emil Lagerkvist, var med i den debatten och tog beslutet om allmän rösträtt. Därför var det extra intressant för mig att i måndags lyssna på seminariet om vad som kommer att hända framöver om hur den framtida demokratin kommer att se ut. Där konstaterade man att vikten av kunskap och att alla i hela landet kan ta del av vad som händer i samhället är några av de viktigaste sakerna för att vi ska kunna bibehålla vår demokrati.

Det är en av anledningarna till att Liberalerna satsar extra på att hela landet ska ha god tillgång till bredband, vilket inte är fallet i dag. Det skiljer sig väldigt mycket åt. Där det bor mycket folk är det mer lönsamt, men det finns stora delar av landet som inte har tillgång till bredband. Att ha tillgång till bredband påverkar inte bara hur vi kommunicerar och hur vi kan ta till oss information, utan det ger också större möjlighet att driva företag i hela landet. Att man ska kunna leva och jobba på vettiga villkor runt om i Sverige är förutom den allmänna rösträtten en av de viktigaste delarna i vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)

Anf. 191 Emma Berginger (MP)

Fru talman! När vi nu debatterar utgiftsområde 22 Kommunikationer är det viktigt att ha med sig att den budget som Miljöpartiet ställt sig bakom, det vill säga Budgetpropositionen för 2019, även kallad övergångsbudgeten, inte är en politisk budget. Det är en budget som vilar på de principer som övergångsregeringen i samråd med andra partier har lagt fram för hur en övergångsbudget ska tas fram. Men den svarar inte upp mot något partis politiska viljeinriktning egentligen.

Det skulle dock ha varit rimligt att denna budget hade fått gå igenom för att ge förutsättningar för en kommande regering att få forma sin politik. Tyvärr hindras det nu effektivt av Moderaterna och Kristdemokraterna som, med stöd av Sverigedemokraterna och med Centerpartiets och Liberalernas passiva överseende, har röstat fram andra budgetramar.

Om Miljöpartiet hade lagt en politiskt färgad budget skulle vi ha velat se en budget som på ett kraftfullt sätt styrt mot en mer hållbar och fossilfri transportsektor. De budgetramar som Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna drivit igenom innebär en omfattande försämring av förutsättningarna att minska utsläppen av växthusgaser och att nå Parisavtalets målsättningar om att vi ska klara en temperaturökning som ligger väl under 2 grader och eftersträva att den ska stanna vid 1,5 grader. Budgetramarna försvårar också uppnåendet av vårt eget sektorsmål för transportsektorn om att minska växthusgasutsläppen från sektorn med 70 procent till 2030.

Precis som sas här tidigare skulle vi enligt Trafikverket behöva minska våra utsläpp med 8 procent årligen för att nå målet. Men i dag ligger vi enbart på en minskningstakt på 2 procent. Dessutom prognosticerar Trafikverket stora ökningar av trafiken, vilket kommer att göra det svårare att nå målsättningarna.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna har under den föregående mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Vi har infört bränslebytet, det vill säga en reduktionsplikt, bonus-malus, flygskatt, elfordonspremie och klimatinvesteringar genom Klimatklivet. Vi har satsat på utökat underhåll av järnvägen och stadsmiljöavtal som för första gången möjliggör statlig medfinansiering i kommunal infrastruktur för kollektivtrafik och cykel.

Självklart behövs ytterligare åtgärder - åtgärder som vi vill se en kommande regering vidta. Det handlar om åtgärder för att förbättra möjligheterna att resa med tåg genom satsningar på höghastighetståg samtidigt som underhållet på det befintliga järnvägsnätet ökar så att en nollvision om tågstrul kan uppnås. Det handlar också om åtgärder som i en större utsträckning förbättrar förutsättningarna att resa med kollektivtrafik och cykel och åtgärder som gör att den sista droppen fossilt bränsle kan säljas år 2030. Det handlar därtill också om åtgärder som gör att mer gods kan flyttas över från väg till järnväg och sjöfart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

När Moderaterna och Kristdemokraterna nu lägger fram en partipolitiskt färgad budget väljer de att i stället försämra förutsättningarna att minska klimatutsläppen. De tar bort flygskatten så att flyget återigen inte tar ansvar för sina klimat- och miljökostnader. Själva avskaffandet av flygskatten beslutas visserligen inte under detta utgiftsområde, men det nämns i utskottets betänkande då Moderaterna och Kristdemokraterna som en följd av avskaffandet drar in det stöd som funnits till icke-statliga flygplatser i Norrland.

Jag vill också nämna att Moderaterna och Kristdemokraterna skär bort hälften, 840 miljoner, av klimatinvesteringsprogrammet Klimatklivet som är det centrala programmet för att minska Sveriges utsläpp. Stödet går till hundratals projekt för att ställa om Sverige: laddstolpar för elbilar, cykelbanor, biogasanläggningar, värmeåtervinning med mera.

De projekt som har införts hittills leder till att Sveriges klimatutsläpp sänks med ca 1,6 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar utsläpp från 750 000 personbilar.

Totalt skär man ned med 40 procent på Naturvårdsverkets samlade verksamhet för natur, miljö och klimat. Det här ligger inte heller under det här utgiftsområdet, men det påverkar förutsättningarna för transporter och kommunikationer.

Man väljer att avskaffa elfordonspremien och ladda-hemma-stödet. Det rasar nu Bil Sweden över. Det är lite komiskt; det är inte alltid en aktör som står på samma sida som Miljöpartiet. Men vi är tacksamma för att även den har uppmärksammat detta.

De största försämringarna för klimatet ligger som sagt kanske inte inom just det här utgiftsområdet. Men om man ser till helheten och vad som påverkar klimatet och transporterna måste man ändå nämna dem i sammanhanget.

När det gäller det här utgiftsområdet är det anmärkningsvärt att det som Moderaterna och Kristdemokraterna prioriterar är att avskaffa den satsning på gratis kollektivtrafik för ungdomar under sommarlovet som regeringen har genomfört. Det handlar om 350 miljoner kronor om året och har gjort stor nytta för ungdomars möjligheter till utökad rörlighet. Det har såklart påverkat möjligheten att transportera sig till såväl sommarjobb som fritidsaktiviteter.

Jag vill understryka att det är viktigt att tidigt etablera en vana att använda kollektivtrafiken. Det ger förutsättningar för ett mer medvetet och hållbart transportbeteende senare i livet.

Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår vidare att anslaget till Trafikverket ska minskas med 5 miljoner, eftersom man inte vill se en förlängning av översynen av förutsättningarna för fossilfrihet för statligt ägda fartyg.

Vi vet att ekobonusen kommer att stoppas.

De föreslår också att anslaget till Transportstyrelsen ska minskas med ytterligare 5 miljoner, eftersom man inte ska ha någon förlängning av satsningen på regelefterlevnad vid miljözoner.

Totalt innebär den moderata och kristdemokratiska budgeten nedskärningar på 489 miljoner under det här utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Miljöpartiet ser med stor oro på möjligheterna för en ny regering att göra insatser för att minska klimatutsläppen i tillräcklig omfattning. Tyvärr kommer det att bli svårt för en ny regering att i en ändringsbudget klara de åtaganden Sverige har för att möta klimatförändringarna och minska utsläppen, eftersom skatteintäkterna har sänkts kraftigt.

Vi behöver vända utsläppskurvorna nedåt för att klara av att begränsa temperaturökningen. Precis som också har nämnts tidigare kan man bli mörkrädd av IPCC:s rapport om möjligheterna att nå 1,5-gradersmålet. Den visar att konsekvenserna blir stora om vi inte klarar av att uppnå den målsättningen.

Fru talman! Utanför riksdagen i dag fick jag ett flygblad i handen av en äldre dam. Kanske var det fler som fick ett sådant flygblad. I det stod det: Vi älskar våra barn och barnbarn. Ett allt varmare klimat utgör ett hot mot deras framtid.

Det är precis det som det handlar om: våra barns och barnbarns framtid. Glöm inte det!

Eftersom budgetpropositionens ramar för området var större än de ramar som Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna har beslutat om har vi i Miljöpartiet och Socialdemokraterna i utskottet inte kunnat reservera oss. Av det skälet deltar Miljöpartiet inte i beslutet om utgiftsområdet. Vi hänvisar i stället till det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag yrkar också avslag på den reservation från Centerpartiet som finns i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 192 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Jag vill tacka Emma Berginger för anförandet. Jag delar det stora engagemang för klimat och miljö som Miljöpartiet och Emma Berginger ger uttryck för. Centerpartiet delar det av all vår kraft. Jag noterar dock att vi i den praktiska politiken ibland söker olika vägar för uppnå gemensamma mål. Men det är väl därför vi är olika partier i Sveriges riksdag.

Fru talman! När det gäller en sak är jag dock lite petig. Det gäller budgetprocessen. Jag kan givetvis ha hört fel, men jag tyckte nog att Emma Berginger sa i sitt anförande att den budgetram som vi nu har att ta ställning till kom till med Centerpartiets och Liberalernas passiva stöd. Jag kan ha hört fel, och då ska Emma Berginger givetvis rätta mig.

Det var på det här sättet, vilket jag också sa i mitt anförande, att riksdagen i det första steget av budgetprocessen ställde sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomster än Centerpartiet hade föreslagit. Därför följer vi praxis och avstår från att delta i beslut om anslagens fördelning, vilket vi också gjorde i rambeslutet. Vi röstade gult. Vi röstade på vårt eget förslag. Sedan röstade vi gult. Det är praxis.

Fru talman! Om jag inte hörde fel vill jag be att få en förklaring till hur Miljöpartiet får det till att vara ett passivt stöd.

Anf. 193 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Jag kan konstatera att Anders Åkesson hörde fel. Det jag sa var att det var under Centerpartiets och Liberalernas passiva överseende som den hade röstats fram av då nämnda partier - Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är faktiskt inte samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag kan också konstatera att den praxis som Anders Åkesson hänvisar till har brutits på ett tydligt sätt av Sverigedemokraterna som var uppe i talarstolen tidigare och talade för en budget som man sedan inte röstar på.

Anf. 194 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Då hörde jag fel, vilket jag är glad över, men inte fullt så fel som jag kanske skulle förmås att tro. Även att påstå att det var ett passivt överseende är nog att gå lite långt i sin värdering av hur partier agerar i riksdagen, när partier följer inrutad praxis sedan början av 90-talet, det vill säga röstar på sin egen budget och om den faller röstar man gult. Man avstår.

Att få det till passivt överseende samtidigt som man tidigare har kunnat avnjuta ett anförande av mig i vilket jag påpekade vilka satsningar Centerpartiet egentligen avser att göra är att gå lite långt. Men då har vi kanske mötts på mitten.

Anf. 195 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Jag är ändå positiv till att Anders Åkesson uttrycker ett sådant engagemang för klimatet som han inledde replikskiftet med. Det hade varit positivt om vi båda hade kunnat få lite mer genomslag i en budget som riksdagen faktiskt hade beslutat om.

Anf. 196 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Eftersom Sverige har en övergångsregering var utgångspunkten för budgetpropositionen 2019 den budget som riksdagen beslutade för 2018. Det överensstämmer helt med de principer som vi har kommit fram till. Men det skulle samtidigt innebära att nödvändiga beslut skulle fördröjas och att en del rödgrön politik skulle förlängas.

Samhällsproblemen har inte tagit paus för att Sverige saknar en verklig regering, och vår uppfattning är att Sverige inte kan vänta på reformer. Vi behöver stärka svensk ekonomi, jobbskapande och grundfunktioner i samhället. Därför har Moderaterna och Kristdemokraterna lagt fram ett gemensamt budgetförslag. Jag är glad över att riksdagen har ställt sig bakom dess ramar och nu också utskottet vad gäller utgiftsområde 22.

Vi har hört hur vissa partier försöker vilseleda och påstå att detta skulle vara en servettskiss, som jag tror att statsministern inte fullt så statsmannamässigt uttryckte det häromveckan. Budgetförslaget är tvärtom seriöst, väl genomarbetat och bygger i huvudsak på regeringens budgetproposition. Det vet naturligtvis de rödgröna partierna. Men de väljer att inte nämna det.

Däremot har vi gjort ändringar på ett visst antal viktiga punkter där Sverige behöver en annan och bättre politik här och nu.

Det hade naturligtvis varit fritt fram också för de rödgröna partierna att i riksdagen lägga sina egna budgetförslag, det hade vi inte vänt oss emot. Sverige har en övergångsregering. Vi har inte en övergångsriksdag.

Fru talman! Låt mig konstatera att Sverige är ett glesbefolkat land i norra Europas utkant med långa avstånd och en stark urbanisering till stora och små städer. En fungerande infrastruktur lägger grunden för jobb och tillväxt och är en förutsättning för att Sverige och svenska företag ska stå sig väl i en hård global konkurrens. Vi behöver väg, järnväg, sjöfart och flyg för att binda ihop vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Samtidigt har transportsektorn stora utmaningar, och utsläppen från inrikestransporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Vi måste bryta beroendet av fossila bränslen, främja teknikutvecklingen och använda mer järnväg och sjöfart för att nå våra klimatmål. Moderaternas och Kristdemokraternas budget innehåller därför de näst största satsningarna i statens budget på klimat och miljö någonsin i Sveriges historia.

Vår politik måste samtidigt ta hänsyn till att Sverige ser olika ut. Jag ska ta upp ett konkret exempel. Jag och min man bor i Stockholm. Vi har precis sålt vår bil eftersom vi kan göra det. Vi har nära tillgång till kollektivtrafik och till bilpool. Mina svärföräldrar, som bor två mil utanför Ockelbo i Gävleborgs län, är helt beroende av bilen och skulle inte kunna göra samma sak. Politiken behöver ta hänsyn till att människor ska kunna leva och utvecklas både i våra städer och på landsbygden.

Den tidigare regeringens transportpolitik har ställt trafikslag mot varandra och i många fall stad och land mot varandra, och det har bidragit till att fördyra våra transporter. Det är en politik som Sverige och svenska företag inte har råd med.

I stället behövs kloka investeringar i infrastruktur och smarta styrmedel med hjälp av ny teknik och bränslen så att vi kan transportera oss grönare samtidigt som vi värnar vår konkurrenskraft. Vi har inte tid eller råd med symbolpolitik som inte tar oss närmare klimatmålen. När oberoende experter säger att sju av åtta av regeringens insatser på klimatområdet är ineffektiva tar vi det på allvar.

För att nå klimatmålen är det viktigt att vi ställer om vår fordonsflotta. I tillägg till bonus-malus och reduktionsplikt med krav på inblandning av biodrivmedel, som vi står bakom fullt ut, har Moderaterna och Kristdemokraterna i sin budget ett riktat stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur längs våra vägar på 50 miljoner kronor 2019 och 100 miljoner kronor under de kommande åren. Det är viktig politik för att fler ska våga investera i exempelvis en elbil.

Fru talman! På perronger runt om i Sverige fryser människor i väntan på tåg som är försenade eller inte kommer alls. Om fler vågar ta tåget bidrar det kraftigt till att nå våra klimatmål. Efter decennier av underinvesteringar i järnvägsunderhåll dubblerade alliansregeringen järnvägsunderhållet och i dag finns en politisk samsyn om att det är viktigt att satsa på järnvägen, vilket jag välkomnar. Moderaterna och Kristdemokraterna räknar också upp anslagen till järnvägen under de kommande tre åren.

Samtidigt kan jag beklaga att den rödgröna regeringen inte har gått vidare med de viktiga frågor som handlar om hur vi styr järnvägens organisation, eftersom allt inte handlar om pengar. Den utredning på över 1 000 sidor som alliansregeringen tog fram om järnvägens organisation gömdes i en byrålåda på Näringsdepartementet av den rödgröna regeringen. Det är bara att beklaga.

Det stämmer, som har framförts med emfas från talarstolen, att vi i vårt budgetförslag tar bort 350 miljoner kronor för avgiftsfri kollektivtrafik för unga på sommaren, som Vänsterpartiet fick igenom i sin budgetförhandling med MP och S. Men vi ger 1,5 miljarder kronor till landstingen i generella bidrag. Vi ger också 3,5 miljarder i generella bidrag till kommunerna så att de själva kan besluta om prioriteringar. Önskar man då fortsätta med satsningen på gratis kollektivtrafik för unga kan man gärna göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi återinför också fritidspengen till hushåll med ekonomiskt bistånd och utökar den till att också omfatta sommarlovsaktiviteter.

Fru talman! Flyget är avgörande för att binda ihop vårt avlånga land också med vår omvärld. Den rödgröna regeringens ineffektiva flygskatt har enligt många experter begränsad klimatnytta. Den flyttar många av de inrikes transporterna till bil och flyttar många av de utrikes transporterna till Kastrup i Köpenhamn.

Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår därför att flygskatten avskaffas från den 1 juli 2019. I stället hoppas vi på ett krav på inblandning av biodrivmedel också i flygplanens tankar. Vi vill också ha olika start- och landningsavgifter beroende på vilket bränsle man använder. Det är smart klimatpolitik som tar sikte på att minska utsläppen, inte på att minska flygandet.

Fru talman! Många som bor på landsbygden saknar en fungerande kollektivtrafik och har påverkats i hög utsträckning av den rödgröna regeringens höjda bränsleskatter där bensin- och dieselskatter årligen har räknats upp mer än inflationen. Dessa skattehöjningar vill Moderaterna och Kristdemokraterna frysa. Alla som är beroende av bilen för jobb och försörjning ska inte missgynnas för att de bor utanför storstäderna eller långt ifrån en tågstation.

Fru talman! Det svenska trafiksäkerhetsarbetet och vår vision om noll allvarligt skadade eller döda i trafiken är ett föredöme i resten av världen. En grund till många allvarliga olyckor är alkohol. Under alliansregeringens tid infördes försöksverksamhet i flera av våra hamnar med alkobommar, vilket kraftigt minskade antalet rattfulla förare som körde in i landet.

Det påstods i talarstolen tidigare att Moderaterna och Kristdemokraterna inte gör någon förstärkning på det här området, vilket inte är sant. Tvärtom innebär vår budget 9 miljoner kronor i just förstärkning för att man ska kunna införa automatiserade nykterhetskontroller i flera av våra hamnar för att säkerställa att vi fortsätter att värna vårt viktiga trafiksäkerhetsarbete. Ingen ska kunna köra in i Sverige onykter.

I en modern värld där allt fler tjänster är beroende av uppkoppling är den digitala infrastrukturen lika viktig som den fysiska. Därför är det avgörande att säkerställa en fortsatt fiberutbyggnad men också infrastruktur för den nya generationens internet 5G. En kommande regering måste säkerställa snabb auktionering av de spektrumband som krävs för att bygga ut 5G-näten i Sverige och därmed möjliggöra för uppkopplade människor, företag och produkter, inklusive självkörande bilar inom transportområdet. Moderaterna vill och vet att Sverige kan bli ett digitalt föregångsland.

Fru talman! Sverige har inte råd att vänta på reformer. Jag är övertygad om att med rätt politik kan vi säkra ett pålitligt transportsystem, värna svensk konkurrenskraft och människors möjlighet att bo i hela landet samtidigt som vi gör transporterna gröna och hållbara. Sverige kan genom att kombinera tillväxt och hållbarhet bli ett föredöme för andra länder, men det förutsätter just både och om fler ska vilja ta efter.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I detta anförande instämde Anders Hansson (M).

Anf. 197 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för ditt anförande! Det finns mycket som jag delar när det gäller det som vi måste vidareutveckla. Däremot ser jag inte att Jessica Rosencrantz har mer resurser i sin budget.

Jag skulle vilja citera en person som sa så här den 31 mars 2018: "Vi behöver bra och säkra vägar så att människor kan ta sig till jobbet och företag få sina varor levererade, oavsett var i landet man bor. Nu ser vi att våra vägar blir sämre och att pengarna inte räcker till för underhåll och snöröjning. Det duger inte. Moderaterna lovar därför 500 miljoner kronor per år till bättre vägar. Det är en kraftig investering i vårt gemensamma vägnät. Det handlar dels om underhåll av vägar och broar, men också om vintervägunderhåll under årets kallare månader."

Satsningen omfattade 500 miljoner kronor per år under den här mandatperioden, alltså totalt 2 miljarder kronor. Min fråga till Jessica Rosencrantz blir då: Vem var det som lovade svenska folket det i årets val?

Anf. 198 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack för frågan! Det låter som en klok person. Jag tror att det var jag själv.

Vi hade mer pengar till vägunderhåll i Moderaternas budget. Men två olika partier skulle komma överens om olika prioriteringar och nu har vi landat i ett gemensamt budgetförslag, som ser ut på ett visst sätt.

Jag sticker inte under stol med att jag tror att mer pengar behövs till vägunderhåll. Jag tror att vi får återkomma hit till kammaren i en nära framtid och se hur vi ytterligare kan förstärka den svenska väginfrastrukturen.

Jag kan dock konstatera att människor som är beroende av vägnätet och vägtransporter runt om i landet är väldigt trötta på en rödgrön politik som bara gör det dyrare och svårare att använda vägnätet. Jag tror nog att Anna-Caren Sätherberg ska ha lite lägre tonläge i just denna fråga.

Anf. 199 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för svaret!

Jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att Moderaterna går till val på att satsa 500 miljoner kronor mer till landets vägar. Det är en satsning på 2 miljarder, som man stolt talade om och som fortfarande finns angiven på Moderaternas hemsida.

Är ditt svar att Kristdemokraterna har starkt stått emot satsningen på vägar? Förstod de inte, som du gjorde, att man behövde detta?

Oavsett detta vill jag säga något om den servettskiss som du kallade genomarbetad. Långsiktighet och förutsägbarhet vill såväl företag som myndigheter och människor ha. Det budgetkaos som inte bara har rått i trafikutskottet visar inte på att den var väl genomarbetad.

Anf. 200 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Det har varit kaos i Sveriges riksdag, och ingenting är i ordning när Socialdemokraterna inte får igenom sin politik. Jag förstår att detta är en bildsättning som de rödgröna partierna gärna vill driva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Faktum är att vartenda utskott har haft en gedigen process om detta. De har bjudit in personal från Regeringskansliet, som har fått ge sina synpunkter på de olika budgetförslagen. Vi har uppfyllt beredningskraven i dess olika delar. Jag tycker därför att det är anmärkningsvärt att man vill sprida en felaktig bild av att det har varit kaos i Sveriges riksdag, bara för att man inte får igenom sin egen budget.

När det gäller det förstnämnda kan jag bara upprepa vad jag sa. Ibland måste man göra prioriteringar bland flera olika viktiga anslag. I detta fall landade budgeten på detta vis. Jag är dock stolt över att få företräda en budget som på riktigt fokuserar på att vi behöver alla slags transporter i Sverige och som inte har som uttryckligt syfte att bekämpa vissa trafikslag. Det var ju den tidigare regeringens uttryckliga mål.

Anf. 201 Jens Holm (V)

Fru talman! Moderaterna var valets stora förlorare. Inget parti tappade så många väljare - 170 000 - som Moderaterna. I mina ögon agerar Moderaterna nu alltmer som ett desperat, skadskjutet djur.

Först misslyckas man totalt med att bilda en ny regering. Sedan testar man budgetspåret i stället. Man kräver att övergångsregeringen inte ska få lägga en budget med några nya politiska reformer alls. I nästa veva lägger man fram en egen budget som är full av politiska förslag. Man kräver att statsminister Stefan Löfven, som inte får avgå eftersom han leder en övergångsregering, ska administrera en budget från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Jag tycker inte att detta är särskilt ansvarsfullt, och det kommer för Moderaternas del att straffa sig.

När det gäller innehållet i denna budget är det djupt problematiskt att Moderaterna avskaffar gratis kollektivtrafik under sommaren för barn och unga.

Camilla Bunke från Skånetrafiken säger på följande vis om hur gratis kollektivtrafik för unga har fungerat i Skåne: "Vi har fått många rapporter om att det har varit mycket uppskattat och att Skånes ungdomar verkligen tagit chansen att prova på kollektivtrafiken."

Precis så tror jag att det har varit runt om i hela landet. Äntligen har ungdomar vant sig vid att resa kollektivt. Jag tror att det är ett beteende som kommer att följa med dem i vuxenlivet. Det kommer att vara bra för dem själva, och det kommer också att vara bra för miljön.

Jag lyssnade noga på Jessica Rosencrantz anförande. Hon sa många fina saker om klimatet. Men hur ska vi kunna rädda klimatet när ni avskaffar reformer som strävar i en sådan riktning, som exempelvis reformen med gratis kollektivtrafik för unga?

Anf. 202 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan!

Sju av åtta partier i Sveriges riksdag är överens om målen, men vi är inte överens om medlen för hur vi exakt ska nå klimatmålen. När sju av åtta av regeringens åtgärder bedöms vara ineffektiva, enligt olika experter som exempelvis Konjunkturinstitutet, tycker jag att det finns anledning att ifrågasätta om 1 miljard till elcykelpremie, 350 miljoner till riktat stöd för avgiftsfri kollektivtrafik för unga eller en ineffektiv flygskatt är rätt reformer. I bästa fall är det symbolpolitik, och i värsta fall utgör vissa förslag en politik som leder i helt fel riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag är stolt över att vi genom vårt budgetförslag kan bygga ut laddinfrastrukturen längs med vägnätet för att möjliggöra för fler människor att våga investera i exempelvis en elbil.

Jag är stolt över att vi har förslag om hur vi på riktigt ska kunna byta ut bränslet i flygplanen i stället för att komma med pekpinnar till människor som har lång väg till närmaste stad eller arbetsplats och säga att de inte borde ta flyget eftersom vi inte tycker att man ska flyga i det här landet. Vi säger tvärtom att vi ska byta ut bränslet.

Jag är stolt över att vi ökar medlen till forskning om biodrivmedel för flyget. Jag är stolt över att vi länge har drivit på och står bakom reformer som bonus-malus och reduktionsplikt med krav på inblandning av biodrivmedel till bilarna.

Jag är på en mängd områden väldigt stolt över vår miljö- och klimatpolitik. Som jag sa är detta den näst största miljö- och klimatbudget som Sverige någonsin har haft.

Lyssnarna kan nog ta uttalanden som "slakt", "kraftig nedskärning" och allt vad vi hört från de rödgröna med en viss nypa salt. Det är bara retorik och inte så mycket mer.

Anf. 203 Jens Holm (V)

Fru talman! Det där stämmer inte alls. På exempelvis klimatinvesteringsområdet halverar ni investeringarna genom denna budget. Ni vill avskaffa flygskatten, som minskar utsläppen med ungefär 180 000 ton. Det är lika mycket som de samlade utsläppen från Malmö stads bilar. Kom då med ett bättre förslag! Men ingen har hittills sett något sådant.

Moderaterna drömmer om en biobränsleinblandning, som inte finns här och nu. Därför behövs flygskatten.

Den gratis kollektivtrafiken för unga ledde till att 3,5 miljoner nya kollektivtrafikresor gjordes bland barn och unga bara i Skåne län, tack vare att vi gjorde kollektivtrafiken gratis på sommaren för barn och unga.

Det är reformer som dessa som Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna avskaffar. Detta är inte att ta ansvar för Sveriges framtid.

Anf. 204 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Med 1,5 miljarder i generella statsbidrag till landstingen finns det som sagt alla möjligheter att fortsätta denna satsning på kollektivtrafiken om man tycker att det är prioriterat.

Vad gäller flygtrafiken riktade denna kammare ett tillkännagivande till regeringen om att den måste säkerställa att få verktyg på plats för att få fram biobränslen till flyget. Innan tillkännagivandet gjordes var flygskatten det enda vi hade sett från regeringens sida. Det förekom inga seriösa diskussioner om hur vi skulle kunna byta ut bränslet. Det var denna kammare som riktade tillkännagivandet till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sent omsider tillsattes en utredning under ledning av Maria Wetterstrand. Den kommer i mars nästa år, och jag ser mycket fram emot att få läsa dess slutsatser. Jag hoppas att vi strax därefter kan gå vidare och få smarta styrmedel på plats för att sänka utsläppen från flyget. Men då har vi redan avskaffat den ineffektiva och skadliga flygskatt som den tidigare regeringen införde.

Anf. 205 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Det är en mörk bild av Sverige som Jessica Rosencrantz målar upp. Hon säger att vi är ett glesbefolkat land i det nordliga hörnet av Europa, trots att den sydliga delen av Sverige är minst lika tätbefolkad som stora delar av Europa i övrigt.

Jag har svårt att förstå vad Jessica Rosencrantz har emot Kastrup, som är den regionala flygplats som de flesta skåningar vill vända sig till. Men det var inte därför jag tog replik, utan jag är på riktigt nyfiken på hur Moderaterna vill arbeta för att minska våra klimatutsläpp, nu när man väljer att ta bort flygskatten utan att ha en ordentlig plan för hur flygets utsläpp ska kunna hanteras i övrigt. Vi vet att de biodrivmedel som Jessica Rosencrantz hänvisar till inte kommer att vara tillräckliga och att vi kommer att se problem när det gäller kvaliteten på den biologiska mångfalden i Sveriges skogar, som vi behöver värna.

Jag undrar också hur de 50 miljoner kronorna till laddinfrastruktur ska kunna svara upp mot de 840 miljoner som man väljer att dra ned Klimatklivets investeringar med och som i stor utsträckning har gått till just laddinfrastruktur. I betänkandet nämns att man helst hade velat avskaffa Klimatklivet helt men att man hade vissa delar upptecknade sedan tidigare.

Min fråga är som sagt: Hur vill ni få en effektiv klimatpolitik som sänker utsläppen av växthusgaser, särskilt med tanke på att ni vill skattebefria flyget och investera kraftigt i vägar?

Anf. 206 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, Emma Berginger!

Jag kan gläda Emma Berginger med att det tar längre tid än två minuter för mig att beskriva hela vår miljö- och klimatpolitik, för den är ganska omfattande.

Låt mig ändå stolt konstatera att vi till exempel tillför 1 miljard till de gröna näringarna, som är otroligt viktiga för att få fram det biobränsle som Emma Berginger beskrev. Vi tillför också 1 miljard i multilateralt klimatbistånd, utöver den rena miljö- och klimatbudgeten.

När det gäller exempelvis flyget, om man nu ska svara på just den frågan, finns det enormt många åtgärder att vidta. Till exempel finns ett gemensamt europeiskt luftrum, som enligt olika bedömare sägs kunna sänka utsläppen med 15 procent när vi plötsligt kan börja flyga rakare i stället för att ta omvägar i de olika nationella luftrummen, det finns krav på inblandning av biobränsle och det finns den norska modellen med olika start och landningsavgifter beroende på bränsle.

Jag tar också fasta på vad EU:s forskningschef för flyget säger. Han beskriver att vi inom tio år nog kommer att kunna ha elflygplan också, vid sidan av flygplan med inblandning av biodrivmedel. Jag har en tilltro till att tekniken kommer att lösa en del av utmaningarna, men jag har också en övertygelse om att politiken måste driva på med rätt verktyg. En väg är då bland annat inblandning av biodrivmedel.

Anf. 207 Emma Berginger (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag ser också fram emot den utredning som Maria Wetterstrand leder om biobränslen i flyget. Samtidigt kan jag konstatera att vi med den kunskap vi har i dag vet att biomassan inte räcker om vi ska fortsätta att öka flyget i den takt vi gör. Då vet vi att klimatnyttan av att blanda in biobränsle kommer att vara uppslukad till år 2030.

Jag tycker att vi ska arbeta med de styrmedel som vi har tillgängliga i dag. Flygskatten har varit ett sådant styrmedel. Sedan hade Miljöpartiet önskat att de klimatstyrande effekterna av flygskatten hade blivit ännu högre. Jag kan konstatera att det är oerhört problematiskt att man väljer att ta bort den indexering av bränsleskatterna som Jessica Rosencrantz nämnde tidigare, då ett borttagande av indexeringen faktiskt gör att skatten urholkas.

Anf. 208 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande tror jag att det är viktigt att säkerställa att människor både på landsbygden och i våra städer kan få ihop sin tillvaro och ta sig till och från arbetet. Då krävs genomtänkta styrmedel.

Jag är medveten om att Miljöpartiet ganska ofta utformar sin politik utifrån vad som fungerar i Stockholms stad. För mig som bor här kan jag konstatera att det funkar alldeles utmärkt, men Sverige ser annorlunda ut. Jag tror att exempelvis kraftigt höjda bensin- och dieselskatter slår hårt mot dem som saknar kollektivtrafik. Då tycker jag inte att det är en framkomlig väg att varje år höja dessa skatter med mer än inflationen.

Jag tror inte att det är en framkomlig väg, om man vill nå riktig klimatnytta, att ha en skatt på flygplansstolen men inte på flygplansbränslet. Det är bland annat det senare vi vill åstadkomma genom att omförhandla Chicagokonventionen så att det blir möjligt att beskatta flygbränsle men också värna om den globala överenskommelse som nu finns om flyget, där vi kan sänka utsläppen på riktigt. Sverige står ju för en ganska liten andel av utsläppen.

Anf. 209 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att det är väldigt orättvist: Jag har en stark supporter i denna debatt. Det är min dotter, tolv år, som har roat sig med att sitta här och lyssna på oss. Men jag ska gå över till mitt tal.

Under större delen av vår historia var det sjöar, älvar och hav som var våra huvudsakliga handels- och transportleder. Byar, köpingar och städer växte fram där olika vattendrag mötte vägar. Under 1800-talet förändrades detta då järnvägen skapade helt nya transportleder, men grundprincipen fanns kvar: Där järnvägen mötte vattendrag och vägar fortsatte städerna att utvecklas.

T-Fordens inträde på marknaden i kombination med billigt bränsle var 1900-talets stora trafikreform, som gjorde att handel kunde utövas på allt större sträckor. Varje nytt trafikslag förändrade förutsättningarna för oss människor samtidigt som själva grundprincipen aldrig förändrades, nämligen att det är handel och inte arbete som skapar välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Under inledningen av 2000-talet har en del av handeln flyttat ut på näringsutskottettet, men även där gäller samma universella principer. De länder, städer, byar och företag som har väl fungerande it har bättre förutsättningar än andra att bedriva handel. Det finns således ett mönster där nya innovationer leder till nya handelsplatser. Vi i Sverige har varit förhållandevis duktiga på att fånga upp dessa innovationer. Vi skapade handelskompanier som handlade med Kina under 1700-talet, vi lånade pengar och byggde järnväg under 1800-talet, vi förbättrade våra vägar under 1900-talet och vi var förhållandevis framgångsrika med digitaliseringen under början av 2000-talet. Allt detta har bidragit till att vi i dag har en välfärdsstat som ger våra medborgare utbildning, vård, pension med mera.

Fru talman! I dag diskuterar vi utgiftsområde 22. Dagens beslut kommer att påverka oss alla, och det kommer att ge våra barn och barnbarn förutsättningar för välfärd. Ibland när vi träter om olika budgetramar eller enskilda sträckningar på en väg eller järnväg bör vi lyfta blicken och fråga oss hur vår framtid kommer att påverkas. Vad får satsningen för ekonomiska, ekologiska och sociala effekter?

Fru talman! Kristdemokraterna och Moderaterna lägger fram en gemensam budget för 2019. Till stora delar sammanfaller den med övergångsbudgeten. Hos oss har vi tittat lite på detta: Det är 2 ½ procents skillnad. Jag är inte säker på att världen rasar ihop för denna "oerhörda" skillnad mellan våra budgetar.

Däremot är det så att vi avskaffar gratis kollektivtrafik för unga samt avvecklar flygskatten i dess nuvarande form. Därför tar vi också bort den extra kompensationen till mindre flygplatser som infördes samtidigt med flygskatten. Enligt vår uppfattning är nuvarande flygskatt ineffektiv och drabbar framför allt dem som bor utanför våra stora städer.

Det är angeläget att Sverige fortsätter att ligga i framkant i den gröna omställningen av flygtrafiken. Vi föreslår därför, tillsammans med Moderaterna, att det införs krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i alla flygbränslen. Vi anser även att start- och landningsavgifterna bör vara miljö- och klimatstyrande för att premiera dem som använder effektiva motorer eller mer förnybart bränsle.

Vi vill att Sverige tar ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal som i nuläget sätter stopp för mer generella flygskatter i exempelvis Europa. Vi avsätter 100 miljoner inom utgiftsområde 20 för att rikta satsningar på forskning och utveckling av biobränslen för flyget.

För att minska koldioxidutsläppen satsar vi på att bygga ut laddstolpar, vilket underlättar för omställningen av fordonsflottan. Vi är alla medvetna om att vi måste minska våra koldioxidutsläpp. Detta förutsätter dock att vi har medborgarnas stöd för dessa förändringar. När man exempelvis straffbeskattar landsbygden via höga bränslekostnader på de fordon som människor är tvungna att ha för att sköta sitt arbete eller skjutsa barnen till olika former av fritidsaktiviteter blir det fel.

Fru talman! I stället för att straffbeskatta landsbygdens befolkning vill vi kristdemokrater genomföra strukturella förändringar. Genom att elektrifiera våra större vägar i södra Sverige kan vi halvera koldioxidutsläppen från den tunga lastbilstrafiken. Bygger vi ny höghastighetsjärnväg, dubbelspår mellan Stockholm, Karlstad och Oslo samt mellan Oslo, Uddevalla, Göteborg, Malmö och Köpenhamn kan vi flytta gods från lastbil till tåg och få fler att välja tåg i stället för flyg inom Norden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Kristdemokraterna är medvetna om att strukturella investeringar kräver nya finansieringsmodeller. På samma sätt som vi inte klarade av att bygga ut järnvägen under 1800-talet via statliga anslag kommer vi inte att klara av att bygga allt det som vi önskar med dagens finansiering. Samverkan mellan kommuner, regioner och stat kommer att var norm snarare än undantag. Olika former av bompeng för att finansiera bestämda sträckor kommer att vara nödvändiga. Om vi inte hittar andra finansieringslösningar riskerar vi att fastna i fråga om bra projekt bara därför att delar av beslutsprocessen inte kan vara med och finansiera den enskilda sträckan. Detta har skett bland annat i Stockholm, där de flesta är överens om att man behöver bygga färdigt ringleden genom att bygga Östra länken. Men på grund av olika politiska låsningar kommer man inte till skott. Det är ett exempel på en vägsträcka som hade kunnat lösas genom exempelvis en bompeng. Jag tror att en del funderar över begreppet bompeng. Men jag bor så nära Norge att jag vet hur den fungerar.

Fru talman! Utöver dessa projekt anser Kristdemokraterna att det är viktigt att vi arbetar med de projekt som är nära brukarna. Utvecklad kollektivtrafik, kommunal och regional cykelstrategi, stöd till enskilda vägar samt åtgärder för smärre förändringar inom trafiksystemet är sådant som underlättar människors vardag. Det är bland annat därför som vi avsätter 3,5 miljarder kronor till kommunerna och 1,5 miljarder kronor till regioner och landsting. Därför är det viktigt att våra myndigheter fångar upp dessa vardagsbehov. Det är i det vardagliga som vi vinner förtroende för infrastrukturpolitiken. Det är också det som gör att vi sedan kan göra de större strukturella förändringarna. Alla som bor och bygger i Sverige påverkas av de åtgärder som vi vidtar inom trafiksystemet.

Fru talman! Kristdemokraterna anser att sjöfarten är en viktig del av transportsystemet. Godsflöden mellan olika länder och kontinenter ökar. Vi måste därför ha en sjöfartsstrategi som uppmuntrar till inflaggning, långsiktighet, stabilitet för näringen samt utveckling av våra hamnar. Framtidens sjöfart kommer att kräva moderna hamnar som fungerar som logistikcentrum, där omlastning mellan båt, järnväg och lastbil fungerar på ett bra sätt. Det är viktigt att våra myndigheter arbetar för samordning av de olika trafikslagen när Sveriges hamnar utvecklas.

Fru talman! Ett område som måste omnämnas i denna debatt är trafiksäkerheten. Vi är många som rör oss i trafikmiljön. Därför måste vi ständigt arbeta för att utveckla säkerheten för våra trafikanter. Gång- och cykelvägar inom och mellan kommuner ökar säkerheten för trafikanterna. Återkommande trafik- och alkoholkontroller ökar säkerheten för oss alla. Ombyggnation och förnyelse av våra vägnät, där man tar hänsyn till alla trafikanter inklusive motorcyklar, bidrar till minskade skador och dödsfall. Många av de trafiksäkerhetsåtgärder som jag nämner har inte bara den effekten att de ökar säkerheten, utan de är också bra för miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag är glad för att vi har kunnat göra upp med Moderaterna om årets budget. Jag är till och med stolt över det. Jag tycker att det är glädjande. Dock hoppas jag att framtida budgetar ska förhandlas tillsammans med alla allianspartier. Vi har samarbetat under det senaste decenniet, och vi har förutsättningar för att samarbeta även i framtiden. Jag gillar mina alliansvänner. Jag är stolt även över dem. Därför yrkar jag bifall till förslaget i detta betänkande.

(Applåder)

Anf. 210 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag försöker förstå varför det är så viktigt för Kristdemokraterna att avskaffa flygskatten. Då sa Magnus Jacobsson att den är ineffektiv och att det finns andra åtgärder som man kan vidta, till exempel att använda sig av biobränsle, och att man överlag kan forska på ny teknik.

Jag kan hålla med om att flygskatten inte är tillräcklig för att vi ska kunna komma till rätta med flygets utsläpp. Och vi ska komma ihåg att detta är Sveriges, västvärldens och kanske hela världens snabbast växande utsläppskälla. Om vi inte gör någonting nu mot flygets utsläpp har vi en gökunge som kommer att växa sig så stor att denna utsläppskälla kommer att vara större än någon annan. Då tycker jag att en flygskatt i alla fall är ett sätt att komma till rätta med dessa utsläpp. Den minskar de facto utsläppen med 180 000 ton - lika mycket som Malmö stads bilar. Jag tycker att Kristdemokraterna då får visa på ett effektivare sätt att minska flygets utsläpp här och nu. Drömma om biobränslen kan man göra. Men de finns inte här och nu. Biobränslen har också den problematiken att de konkurrerar med andra saker som man vill göra på den mark där biobränslen odlas.

Magnus Jacobsson sa att man i stället vill ha en start- och landningsavgift. Det låter inte som någon dum idé. Men då får Kristdemokraterna presentera en start- och landningsavgift som är minst lika effektiv som den befintliga flygskatten. Vi ska också komma ihåg att Kristdemokraterna ville avskaffa flygskatten redan från och med den 1 januari. Men jag ser inga som helst konkreta alternativ från Kristdemokraterna för att minska flygets utsläpp från och med den 1 januari. Vad har ni för förslag här och nu och inte drömmar i framtiden?

Anf. 211 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Man måste se trafiksystemen som en helhet. Genomgående för Vänsterns politik är att man missgynnar landsbygd och gynnar dem som bor i städer. Det gäller oavsett om vi talar om busskort, flygskatt eller ökade bränslekostnader. Genomgående har de en och samma effekt, nämligen att landsbygden drabbas och att de som bor i städerna tjänar på dem.

Flyget står för ungefär 3 procent av koldioxidutsläppen. Vi kan givetvis jaga dessa 3 procent hur mycket som helst. Eller också gör man som jag gör i mitt anförande och konstaterar att Sverige har varit extremt duktigt under de senaste århundradena på att ta till sig ny teknik. Här tror jag att vi skulle kunna komma väldigt långt tillsammans om vi exempelvis börjar samtala om koldioxidutsläppen i sin helhet. Då är det antagligen mycket mer effektivt att se om vi kan hitta finansiella lösningar för att elektrifiera fler av våra vägar än att hålla på och straffbeskatta landsbygden. Det är denna typ av systemtänk, när ni går in i det lilla och inte tar hänsyn till vem som drabbas, som missgynnar den svenska miljöpolitiken. Vi måste jaga koldioxidutsläppen i stort. Då ska vi gå in där det är effektivt utan att straffbeskatta landsbygden.

Anf. 212 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag förstår faktiskt ingenting. Vi måste göra saker som är effektiva. Ja, här har vi ett effektivt styrmedel, och Kristdemokraterna säger att man ska göra andra saker men presenterar inte ett enda konkret förslag. Jag förstår inte heller talet om att landsbygden straffas när det är Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som i sin budget under detta utgiftsområde drar ned öronmärkta satsningar på kollektivtrafik i landsbygd. Det är också Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som drar ned på öronmärkta satsningar på gratis kollektivtrafik för barn och ungdomar över hela landet, som är någonting som gör att ungdomarna själva kan resa kollektivt så att föräldrarna inte behöver skjutsa dem kors och tvärs. Det är någonting som Magnus Jacobsson själv var inne på i sitt anförande. Jag hör ingenting om konkreta förslag från Kristdemokraterna om hur vi ska minska utsläppen från flygsektorn eller andra områden. Det gör mig, fru talman, en smula besviken.

Anf. 213 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Det är helt uppenbart att vi talar förbi varandra. Jag tar det sakta. Inom flygets område talar vi om mer bränsle och om att man kan beskatta på ett annat sätt. Vi är alltså beredda att vidta åtgärder även på flygets område. Men vi är inte beredda att vidta åtgärder som drabbar stora delar av landsbygden. Det är samma sak när det gäller att höja bränslepriserna. Vi är beredda att titta på modeller som kan vara effektiva när det gäller att flytta från transporter med miljöfarligt bränsle till transporter med miljöbra bränsle, exempelvis el. Men vi är inte beredda att straffbeskatta landsbygden.

Om vi menar allvar med det som jag tar upp i mitt anförande, alltså att man på ett seriöst sätt - gärna tillsammans och gärna över blockgränserna - tittar på hur vi skulle kunna komma framåt med en elektrifiering, på samma sätt som vi på 1800-talet byggde järnväg kommer det att krävas mer el. Då är egentligen frågan: Kommer Vänsterpartiet att blockera kärnkraftsutveckling?

Anf. 215 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag blir lite nyfiken. Jessica Rosencrantz lovade i valet en satsning på landsbygdens vägar med 500 miljoner kronor, och hon sa i replikskiftet med mig att det var en hård förhandling. På andra sidan stod naturligtvis Magnus Jacobsson. Det gör att jag blir lite nyfiken och måste fråga: Vad har Magnus Jacobsson emot en satsning på vägarna med 500 miljoner kronor?

Anf. 216 Magnus Jacobsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag tror att vi får vara lite mer ärliga mot varandra; riktigt så går väl inte budgetförhandlingar till hos er heller, utan jag misstänker att ni har en budgetgrupp som sitter och förhandlar. Jag har inte riktigt varit delaktig i varje enskilt kommatecken i den här förhandlingen, ska jag i all ödmjukhet konstatera.

Precis som Moderaterna har vi dock givetvis haft ett antal områden som vi har fokuserat på. För oss har det varit vårdfrågor. En fråga som har varit jätteviktig för oss är biståndet, och en annan viktig fråga har varit att säkerställa att kommuner ska kunna se till att flyktingar kan bo kvar i sina bostäder. Jag är oerhört glad att just SD, av alla, röstade för detta. Vi har alltså haft frågor som vi har drivit.

Sedan är det så - det vet alla som sitter här, och det är likadant i kommun- och landstingsvärlden - att vi lägger fram en ettårsbudget. Men i finansutskottet pekar vi ändå på en treårsbudget, och de stora investeringarna kommer 2020 och 2021. Jag hoppas givetvis att vi får till en regering som kommer att kunna verkställa dem 2020 och 2021. När det gäller 2019 års budget är det dock helt korrekt att Moderaterna inte har fått igenom detta. Vi har fått igenom andra grejer, exempelvis 2 miljarder till att korta köer i vården. Det har vi kristdemokrater prioriterat.

Vi har prioriterat de mjuka värdena - men också säkerställt att infrastrukturen inte skadas.

Anf. 217 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack för din ärlighet, Magnus Jacobsson!

Magnus Jacobsson sa också i sitt anförande att man ökade det generella bidraget till Sveriges 290 kommuner och att det, om jag förstår det rätt, skulle vara ett tillskott på 3,6 miljarder. Men då måste jag fråga Magnus Jacobsson: Är det verkligen ett tillskott, eller äts det upp av att man tar bort specialdestinerade statsbidrag till våra 290 kommuner? Vad är egentligen tillskottet till Sveriges 290 kommuner?

Anf. 218 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Nu har jag inte alla utskottens sammanställningar, men om jag minns rätt är det ungefär 600-700 miljoner i riktade stöd som tas bort. Sedan för man tillbaka 3 ½ miljard, så det blir väl 2,8 miljarder. Sedan har vi 1,5 miljarder till region och landsting och 2 miljarder som riktas för att korta köerna i sjukvården, vilket enligt oss kristdemokrater är ett av de riktigt stora misslyckandena. Till det kommer givetvis åtgärder som polis, rättsstat, tull och mycket annat som är viktigt för oss i trafikutskottet.

Det är alltså ett plus, även om jag inte kan säga exakt om det är 600 eller 700 miljoner som är återtagna; i så fall måste jag titta på varje utskott för sig. Men det är ett kraftigt plus, och därför blir debatten så konstig. Man skäller om 100 miljoner när vi de facto för in betydligt mer pengar.

Anf. 219 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Jag tänkte börja med att säga att jag känner stolthet när jag tittar ut över den här kammaren - och framför allt när jag åker utomlands för att representera Sverige. Fru talmannen och jag har nyligen varit i Georgien, och när man besöker andra länder och ser vilka politiska problem som finns där känner man faktiskt stolthet över riksdagen och vårt parlament. Vi har nämligen principer, och vi står för stabilitet i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Eller så kände jag fram till nu när vi ska besluta om den här budgeten, ska jag säga.

Nu är det nämligen så att en del partier här - till exempel Moderaterna, som på åtta år har tappat var tredje väljare - känner att de måste agera trots att vi har kommit överens om en del principer. De bara måste agera, och så skriver de ihop sig med en del andra och får stöd långt högerut ifrån. De får stöd för någonting som egentligen inte står för den svenska principen eller svenskheten i den här församlingen.

Därmed har jag lättat mitt hjärta lite grann kring detta, fru talman. Nu ser man alltså sådant som kan hända i andra länder även i det svenska parlamentet. Det är en liten del, men man ser att det händer här också.

Fru talman! Jag känner inte bara stolthet som riksdagsledamot, utan jag känner stolthet också som socialdemokrat. Under den förra mandatperioden åstadkom vi nämligen fantastiskt mycket på det här området. Vi har åstadkommit så konkreta saker som exempelvis cabotagebrott, klampning och sanktionsavgift. Man har till och med ökat klampningstiden till 36 timmar. Vi har tagit saker och ting och gjort något ordentligt, på många områden.

Det finns dock en del saker som kännetecknar hur vi jobbar i vårt samhälle, och det är att vi har tagit fram fyra strategier. Det är cykelstrategin, och det är en maritim strategi. Vi har tagit fram en flygstrategi, och vi har tagit fram godsstrategin. Detta är viktigt, fru talman, för det handlar om att myndigheter, branscher och intresseorganisationer tillsammans arbetar fram en strategi. Vi kommer tillsammans överens om någonting på ett område.

Här har vi alltså satt upp ett antal målsättningar, där vi är överens om att vi kommer att arbeta på det här området utifrån de förutsättningar vi gemensamt har kommit fram till. Till exempel godsstrategin är ett område där vi efter många år nu har en klar och tydlig målsättning för hur vi ska få transporterna att fungera. Det handlar om hur vi ska flytta transporter från till exempel vägar till sjöfart och om hur vi ska jobba med de här frågorna. Det är jätteviktigt för att vi ska kunna uppnå en minskad klimatpåverkan från våra transporter.

Vi har dock inte bara gjort saker och ting när det gäller strategier. Nu hör man plötsligt moderater och kristdemokrater säga i debatten att de har varit för landsbygden. Ja, vi investerade 800 miljoner i utveckling av kollektivtrafiken på landsbygden under den förra mandatperioden - 200 miljoner varje år. Vi har investerat och investerat, år efter år, för att utveckla kollektivtrafiken på landsbygden. Vi har dessutom satsat på gratis kollektivtrafik för ungdomar.

När Moderaterna och Kristdemokraterna talar om landsbygden talar de om att man ska flyga till Stockholm, eller vart de nu menar. Men vi behöver faktiskt också få vardagen att fungera på landsbygden, vilket innebär att man ska ta sig till jobbet och tillbaka. Det är inte bara att man ska flyga från landsbygden till storstäderna. Det är faktiskt så att storstadsbor använder flyget mer än folk på landsbygden. Nu är det sagt, så att ni förstår det.

Gratis kollektivtrafik till alla ungdomar i hela landet är en fantastisk åtgärd, men jag förstår att man tar bort den. När vi under den förra mandatperioden diskuterade självkörande bilar tog Sverigedemokraterna upp epatraktorer, och det är förmodligen epatraktor som blir alternativet till kollektivtrafik ute i landet. Jag tycker att det är oseriöst att avskaffa denna möjlighet. Vi försöker ju få ungdomar att förstå vikten av att åka kollektivt och att ge dem möjligheten att använda kollektivtrafiken och få in den vanan. Men man säger nej till denna åtgärd. Förmodligen är det epatraktor som är alternativet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Vi har väldigt många utmaningar framför oss. Vi har ju sagt att vi kommer att fatta beslut om den största satsningen på infrastruktur i modern tid; 712 miljarder ska investeras på 10-12 år.

För att vi ska kunna göra det behöver vi kompetens. Vi behöver utbilda människor för att bygga ut infrastruktur, och vi behöver även arbetskraft för att använda alla transportslag. För det behövs resurser, fru talman. För att utbilda och bygga ut den kvalificerade yrkesutbildningen och högskoleutbildningar behöver man resurser. Då behöver man inte 20 miljarder i skattesänkningar.

Fru talman! En annan utmaning som finns med i våra strategier, som jag nämnde tidigare, är att vi behöver en utbyggnad när det gäller biobränsle. Vi har en del efterfrågan på biodrivmedel, men vi behöver bygga ut produktionen. Det kan man inte göra om man har den syn som Moderaterna, KD och Sverigedemokraterna har på våra samhällsbehov.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Johan Büser, Elin Gustafsson och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Anf. 220 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag blev förvånad när jag stod och lyssnade.

Jag har haft förmånen att sitta i kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland samt i regionala utvecklingsnämnden och har även varit kommunpolitiker i en halvstor kommun ute på landet med något mindre grannkommuner.

Satsningen på kollektivtrafik är jättevacker, men den har ju ingen effekt för dem som inte har en buss som går från punkt A till punkt B. Det är ju här det blir så dumt! Ni står och beskriver hur oerhört positivt detta är. Visst är det synnerligen bra för dem i Göteborg, men det har ingen effekt för dem som åker från en landsbygdskommun till en annan kommun när bussen inte går eller när den sista bussen hem går klockan nio eller något liknande.

Det har inte haft sådana effekter, utan det har helt klart varit en satsning för storstäder och mellanstora städer. Återigen: Det har varit en satsning där landsbygdens befolkning inte kan ta del av effekten.

Det är där som en del av vår kritik ligger. Det kommer inte att vara möjligt att i alla mindre kommuner ha ungefär lika bra kollektivtrafik som i Stockholm. Det kommer inte att fungera så. Det är därför det blir så orättvist när man höjer bränslepriserna för dem som är tvingade att ha bil. Samtidigt ger man stora rabatter till dem som bor i städer, där kollektivtrafiken finns. Ni har ju slitit itu landet! Det är ingen god politik ur ett rättviseperspektiv.

Anf. 221 Jasenko Omanovic (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag tror inte att Magnus Jacobsson riktigt har förstått vad detta handlar om. Vi har ju investerat så mycket på landsbygden i förhållande till både den tidigare alliansregeringen och det ni nu gör i denna budget. Vi har investerat så mycket pengar i möjligheten till kollektivtrafik. Där det finns kollektivtrafik i kommunen ska man själv, utifrån den kollektivtrafik man har, försöka utveckla metoden så att fler kan nyttja kollektivtrafiken.

I min egen hemkommun har man gått mycket längre än så här. Det kostar 50 kronor - man köper ett kort och kan åka hela månaden för 50 kronor. Detta har gjort att bussarna nu plötsligt är fyllda med folk; de åker inte längre tomma utan är fyllda med folk.

Därför är det viktigt att de 800 miljoner som vi under den förra mandatperioden avsatte för att investera inte kom ur ett ovanifrånperspektiv. Det var inte så att vi sa: "Nu får ni göra så här". Man skulle i stället kunna utgå från sina egna förutsättningar och utveckla det man har.

Fru talman! Visst finns det, som Magnus Jacobsson sa, skillnader mellan kommuner och mellan regioner. Det råder olika förutsättningar. Därför investerade vi pengar för att man utifrån sina egna förutsättningar skulle kunna investera för att bygga bättre kollektivtrafik.

Anf. 222 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag vill vara noga här: Jag ifrågasätter inte era goda intentioner, Jasenko Omanovic. Jag ifrågasätter inte er vilja eller er önskan att göra gott. Jag ifrågasätter bara effekten.

När man har lagt in ett system för att konsekvent höja bränslepriserna samtidigt som man för 2019 har 350 miljoner för fria resor, vilket givetvis leder till att några fler åker under sommaren än vad som annars hade varit fallet, leder det till att de som inte har en fungerande kollektivtrafik - och det är stora delar av Sverige som har väldigt mycket mindre kollektivtrafik än i Stockholm, Göteborg och Malmö och andra större städer - missgynnas av denna politik. De straffbeskattas, och det är bland annat därför vi har varit så kritiska till just detta.

Anf. 223 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Jag måste säga till Magnus Jacobsson att den investering som görs med 350 miljoner för ungdomar, eller den investering som vi gjorde så att man utifrån sina egna förutsättningar skulle kunna skapa bättre fungerande kollektivtrafik för invånarna där man befinner sig, är mycket bättre för landsbygden än skattesänkningar för dem som tjänar över 42 000 kronor i månaden.

Det du erbjuder, Magnus Jacobsson, är skattesänkningar för dem som tjänar över 42 000 kronor i månaden. Det hjälper inte de flesta ute på landsbygden. Det hjälper inte undersköterskor som bor ute på landsbygden.

(Applåder)

Anf. 224 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Det är ganska intressant att höra Jasenko Omanovic stå här och raljera över Moderaternas valresultat. När jag senast tittade på val.se sjönk Socialdemokraterna som en sten - 13 mandat försvann. Sverigedemokraterna plockade hem dessa 13 mandat, vilket vi är mycket tacksamma för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Apropå raljerandet över epatraktorer på landsbygden tycker vi att detta är en bra satsning. Det är en satsning som gynnar landsbygden. Sist jag tittade slutade bussarna på landsbygden att gå väldigt tidigt, och då finns inte många alternativ för ungdomar att ta sig hem. Då är bussen kanske inte det alternativ som står högst på dagordningen, för då får de välja att gå.

Därför har vi sverigedemokrater satsat just på A-traktorer och epatraktorer för att ungdomar ska kunna färdas mycket snabbare i en mycket trygg miljö.

Sedan har jag en liten fråga till Jasenko Omanovic. Jag har noterat att Jasenko bor i Västernorrland. Hur tar sig Jasenko till sitt arbete här i Stockholm? Jag misstänker att han inte åker tåg, som jag gör från Göteborg. Men det hade varit intressant att veta.

Som sagt var behöver vi mängder av olika transporter. Men att försvåra för flyget, som jag misstänker att Jasenko använder, är ingen bra idé för dem som bor på landsbygden.

Jag ser att det också går snabbtåg upp till Härnösand, och det tar fyra och en halv timme.

Anf. 225 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågan!

Först vill jag säga att jag inte har något emot epatraktorn. Men er politik är att ni investerar 20 miljarder i de rika. En epatraktor kostar i dag över 100 000 kronor, och ingen undersköterska eller brandman har möjligheter att köpa en till sina barn. Det är bara de som har råd, de som ni öser pengar över, som kan köpa epatraktor. Men den ungdom som inte har föräldrar som är förmögna är hänvisad till att antingen åka kollektivt eller, om det finns möjlighet, att cykla.

Den politik ni för är väldigt orättvis, orättvis mot arbetarbarn och orättvis mot landsbygden, för de som ni öser skattesänkningar över finns ju här på Östermalm i mycket större utsträckning än någonstans ute på landsbygden. Därför är det väldigt orättvist.

Fru talman! Jag ska svara på Jimmy Ståhls andra fråga om hur jag personligen åker hit. I måndags kom jag hit med tåg från Härnösand. Det tar fyra och en halv timme. Det går mycket fortare med flyg. Om jag inte har tidsutrymme använder jag absolut flyget, för vi har ju både flyg och tåg. Utifrån förutsättningarna använder jag det som är möjligt för mig. Men framför allt vill jag såklart använda tåg om jag kan göra det tidsmässigt.

Anf. 226 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Det är ganska intressant att stå här och lyssna på Jasenko Omanovic. Jag ser och hör att Jasenko har tagit över vänsterns retorik: Det är fult att arbeta och fult att tjäna pengar. Den logiken går inte ihop. Det är klart att man ska tjäna pengar om man arbetar.

Jag är jätteglad att Jasenko väljer att ta tåget när han har tid.

Jag är också glad att kunna tala om för Jasenko Omanovic att det faktiskt finns epatraktorer som inte kostar hundratusentals frågor och som ungdomarna själva kan bygga ihop för en rätt billig penning.

Anf. 227 Jasenko Omanovic (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag kan bara beklaga att Jimmy Ståhl inte har förstått att hans skattesänkningar bara gynnar de rika och inte de som bygger egna epatraktorer - arbetarnas barn.

Jimmy Ståhl har sagt här i talarstolen att man tittade både på vår budget och på Moderaternas och Kristdemokraternas budget och tyckte att deras passade bättre. Därför röstade man på M- och KD-budgeten. Jag undrar varför folk egentligen röstar på Sverigedemokraterna när de direkt kan rösta på M och KD, för SD röstar ju ändå på deras budget.

Anf. 228 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget i budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 22.

Sverigedemokraterna understryker vägtrafikens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig svensk väginfrastruktur sträcker sig dock inte enbart till vägar som transportmedel, då vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport och infrastrukturplanering.

I vårt budgetförslag fanns satsningar på en rad viktiga områden, satsningar som var mer långtgående än övergångsregeringens budgetförslag. Jag ska ta upp några områden som vi ser som viktiga för ett konkurrenskraftigt väginfrastruktursystem.

I ett väl fungerande och hållbart samhälle bör rätt förutsättningar skapas för att vägnätet ska kunna samverka med andra trafikslag, oavsett om vi talar om leveranser av livsmedel till en lokal butik på den svenska landsbygden, tunga transporter till industrin eller regionala gods- eller persontransporter. Men även viktiga samhällsfunktioner som försvar, räddningstjänst, sjukvård och polis är i stort behov av fungerande vägar.

Fru talman! Jag är en av få i den här kammaren som har haft döden som uppdragsgivare. Under mina år vid trafikpolisen hann jag utreda ca 300 svåra trafikolyckor med döda eller svårt skadade människor. Jag har suttit med skadade och chockade människor och försökt trösta dem när de har varit med om någonting fasansfullt. Av egen erfarenhet vet jag hur svåra olyckor påverkar dem som drabbas, deras anhöriga och nära vänner. Jag har träffat barn som har förlorat föräldrar, och jag har träffat föräldrar som har förlorat barn. Dessa upplevelser har givetvis påverkat mina kollegor och inte minst mig själv.

Min tid hos trafikpolisen har ökat mitt engagemang för att öka trafiksäkerheten, och jag hoppas givetvis att fler i den här kammaren ska engagera sig för ökad trafiksäkerhet.

Enligt den senaste rapporten jag läste angående samhällets kostnad för varje individ som omkommer i vägtrafiken är den hela 46,6 miljoner kronor. 46,6 miljoner kronor är samhällskostnaden för varje människa som omkommer! Men de mänskliga kostnaderna låter sig inte räknas i pengar, ty förlusten av en familjemedlem, vän eller kollega är långt mycket större.

Vägarna har sedan 60-talet blivit säkrare, och antalet dödsolyckor har minskat betydligt genom olika åtgärder. Sverige har i ett historiskt perspektiv gjort stora insatser för att öka trafiksäkerheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Den positiva trend vi har sett i olyckstalen har tyvärr stannat upp, och signaler tyder på att antalet olyckor ökar, vilket kommer att ge ett dystert resultat för 2018. Vid november månads utgång var antalet dödade i trafiken hela 287 personer. Det kan jämföras med 2017, då 253 personer omkom i trafikolyckor.

Vi ser också en ökande trend när det gäller drogpåverkade förare i samband med olyckor. Under 2017 omkom 81 personer i alkohol- eller drogrelaterade olyckor. Det är ungefär 32 procent av de omkomna.

För att öka trafiksäkerheten finns inte en enkel och snabb lösning, utan här måste flera åtgärder vidtas. Vi sverigedemokrater föreslog i vår budgetmotion 345 miljoner kronor utöver regeringens budgetförslag. Vi föreslog också 500 miljoner riktat till de kommunala vägarna - pengar som skulle ha gjort stor nytta i arbetet med höjd trafiksäkerhet.

Sverigedemokraterna föreslår också satsningar på en särskild enhet för kontroll av den yrkesmässiga trafiken, en enhet med specialutbildade tjänstemän som besitter en kompetens i trafiklagstiftningen som den reguljära polisen saknar.

Svensk transportnäring har under flera år utsatts för en osund konkurrens. Seriösa företagare inom transportsektorn får allt svårare att utöva sitt företagande, och flera företag har också gått i konkurs till följd av den rådande situationen. Orsaken till konkurserna är inte ett dåligt företagande, utan svaret finner vi i den osunda konkurrenssituation som råder.

De kriminella nätverken, vilket det ofta är fråga om i de här fallen, "flyger" helt ostört under myndigheternas radar och kan lugnt bedriva sin brottsliga verksamhet. De kriminella har också på ett effektivt sätt nästlat sig in i våra logistikflöden, ty transporter är en viktig del i den brottsliga verksamheten.

Ett annat problem inom transportnäringen är manipulerade färdskrivare. Det är ett brott mot regelverket som ökar dramatiskt och ett fusk som sätter konkurrensen ur spel. Inte minst får det allvarliga konsekvenser för trafiksäkerheten. Tänk er själva en förare som har suttit bakom ratten på ett tungt fordon och bokstavligt talat kört dygnet runt. Vilka konsekvenser får det för trafiksäkerheten?

Vid ett tillfälle medan jag var kvar på trafikpolisen i Skara och var ute på kontroll av den yrkesmässiga trafiken stoppade vi en förare som hade kört i 55 timmar utan godkänd dygnsvila. 55 timmar! Och med dagens digitala teknik erbjuds stora möjligheter att släcka ut färdskrivaren helt och hållet, vilket gör att man i princip kan köra dygnet runt utan att något händer.

I slutet av november publicerades en artikel i flera tidningar där polisen konstaterar att ett fordon med manipulerad färdskrivare kan köra in mellan 500 000 och 600 000 kronor extra. Det är lätt att förstå hur lockande det är för mindre seriösa åkerier att plocka dessa lågt hängande frukter. Risken för upptäckt är i princip noll eftersom antalet kontroller av den tunga trafiken är ytterst begränsad. Tala om att snedvrida konkurrensen!

Ett annat förslag vi sverigedemokrater har lagt fram är en återflytt av kontrollerna i företagens lokaler från Transportstyrelsen till en vägkontrollgrupp. Sedan Transportstyrelsen övertog dessa kontroller den 1 januari 2011 har man gång på gång visat att man inte är kompetent att göra dem. Man når helt enkelt inte det medvetna fusket. Ska det medvetna fusket tas måste det tas ute på vägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Både buss- och åkerinäringen har vid upprepade tillfällen påtalat hur fel dessa kontroller slår då myndighetens kontrollmetoder inte fångar dem som fuskar.

Med en särskild vägkontrollgrupp som har till uppgift att kontrollera den yrkesmässiga trafiken kan man snabbt och effektivt kontrollera och vid behov lagföra dem som ägnar sig åt färdskrivarfusk eller annan kriminell verksamhet. Med en särskild vägkontrollgrupp säkerställer man också att personalen har rätt kompetens för uppdraget. En särskild vägkontrollgrupp kan snabbt gå in i ett företag och utföra en så kallad företagskontroll när de upptäcker oegentligheter vid en vägkontroll.

Jag kan inte låta bli att kommentera detta med A-traktorer eftersom jag kommer från en bygd som bokstavligt talat är nedlusad av A-traktorer. Ett av de uppdrag jag hade när jag jobbade på trafikpolisen var just att kontrollera dessa. En A-traktor kostar inga 100 000 kronor, utan det är oftast en gammal Volvo som är ombyggd av ungdomar. Det är i och för sig ganska bra att de sysselsätter sig med lite mekaniska kunskaper, men ibland blir det lite fel. Men en A-traktor kostar inga 100 000.

Anf. 229 Mikael Larsson (C)

Fru talman! Digitaliseringen för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att vi ska kunna bo, leva och arbeta i hela landet. För Centerpartiet är it det femte transportslaget, som jämte vägar, järnvägar, sjöfart och flyg möjliggör just boende, arbete och sysselsättning i hela landet.

För att vi ska kunna nå bredbandsmålen som är uppsatta behöver vi öka takten. Ett sätt är att Trafikverket ska få ökat ansvar för just bredbandsfrågor i den stora infrastrukturplaneringen - detta för att man på ett tydligt och bra sätt ska få in planeringen av it i bland annat förstudier och utredningar och i fyrstegsprincipen.

Tack vare teknikutvecklingen ökar användningsområdena för telefoner och surfplattor. Ökad täckning och allt högre överföringshastighet efterfrågas för att möjliggöra att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt.

Framför allt i glesbefolkade områden kan just mobiltäckningen vara till stor hjälp innan fiber har kunnat byggas ut helt och hållet. En väl fungerande infrastruktur för mobiltelefoni- och bredbandstjänster är en förutsättning för att fortsätta att ge möjlighet för människor att bo kvar, driva företag, kanske delta i undervisning, utöva kultur - kanske i bygdegårdar eller Folkets Hus - och för att kunna ha kvar sociala kontakter också i landsbygdsdelarna av vårt land.

Inom Landsbygdsprogrammet avsattes 3,25 miljarder kronor för en utbyggnad av bredband på landsbygden. Dessa pengar skulle användas mellan åren 2014 och 2020. Så kallade byalagslösningar och fiberföreningar har startats upp med stor ideell kraft över hela landet. Detta har drivit på och inneburit en kostnadseffektiv utbyggnad. Intresset för dessa pengar har varit stort, vilket resulterat i att avsatta medel inte har räckt till mer än två tredjedelar av ansökningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För att den pågående digitaliseringen av hela Sverige ska kunna fortsätta har Centerpartiet föreslagit att ytterligare 1 miljard kronor ska avsättas för en förbättrad bredbandsinfrastruktur i hela landet.

Fru talman! Något vi inte varit inne på än i kvällens debatt är frågan om postmarknad och paket. Som vi alla vet genomgår postmarknaden en betydande förändring. Teknikskiften och snabbare kommunikation har förändrat behovet av stora brevvolymer. Snabb elektronisk kommunikation har bidragit till ett minskat antal brevförsändelser. Samtidigt skickas det allt fler paket. På grund av denna förändring behöver de brev som skickas kanske inte komma fram efter en dag, utan det kanske räcker att de kommer fram efter två eller tre dagar.

För att kunna möta denna förändring skulle samdistribution av post, paket och tidningar vara både tids- och kostnadseffektivt. Det skulle också vara positivt ur miljösynpunkt då färre transporter behövs. Tidningar och brev har i dag olika tidpunkt för leverans till kund. Vårt förslag innefattar att den gemensamma distributionen sker enligt nuvarande tidningsdistributörers tidsordning. Förslaget skulle även bidra till att vidmakthålla och kanske också öka servicen på landsbygd och i större tätort.

Fru talman! Centerpartiet deltar inte i beslutet om fördelningen av budgetanslagen eftersom riksdagen redan beslutat en budgetram som är en annan än den vi vill ha. Centerpartiets syn på fördelningen av anslag framgår av det särskilda yttrandet i vårt budgetärende.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Åkesson (C).

Anf. 230 Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Uttrycket "det går som tåget" är ett vedertaget begrepp och en liknelse för något som går bra och som går undan. Men med tanke på hur illa ställt det är med den svenska järnvägssektorn är frågan om inte uttrycket i stället borde vara "det går som bilen".

Numera är jämförelser med tåg mer att se som något negativt än positivt. På stationerna klingar utropen om spårfel, kontaktledningsfel, spårledningsfel, spårspring, inställda tåg, tågmöte och växelfel. Ja, listan kan göras väldigt lång.

Vi kan se hur regering efter regering använt järnvägsunderhåll och järnvägsinvesteringar som någon form av budgetregulator. Det är något som fått bli lidande i jakten på medel för att finansiera den kostsamma massinvandringen. Något som också blivit lidande är antalet arbetare i spåret, ute i verkligheten. Samtidigt som antalet chefer och administratörer ökat på Trafikverket har antalet arbetare ute i infrastrukturen under en lång tid i stället minskat. Utöver att detta går ut över underhåll och investeringar påverkar det även snöberedskapen.

Även om alla viktiga växlar är försedda med element vid växeltungorna mäktar de inte med snöoväder. De mäktar inte med isklumpar som trillar ned i tungan. Växeln kan då inte läggas om. Det går inte att göra i kontrollen. Dessa klumpar måste manuellt avlägsnas av personal. När man då år efter år minskar på antalet arbetare ute i spåren är det inte bara underhållet som blir lidande, utan även snöberedskapen.

Enligt Trafikanalys minskade antalet arbetare i infrastrukturen från att vara 2 708 år 2012 till att vara 1 789 år 2015. Alltså försvann ungefär en tredjedel av arbetarna på denna korta tid. Detta är inte en hållbar utveckling. Därför vill Sverigedemokraterna skära i Trafikverkets administration till förmån för att öka antalet spårarbetare och antalet utbildningsplatser inom järnvägssektorn. Vi vill också öka kontrollen och rådigheten över järnvägen med ett återtaget underhåll i egen regi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I Sverigedemokraternas budget finner man kraftiga satsningar på direkta förbättringar av järnvägsnätet. Vi har anslagit 1 miljard årligen till en så kallad marknadspott. Syftet är att kunna genomföra insatser utöver den nationella planen. Denna järnvägsmiljard har sitt ursprung i industrins önskemål om resurser för att snabbt kunna möta marknadens transportbehov. Det kan röra sig om att bygga bort flaskhalsar, att bygga mötesspår, att anlägga dubbelspår och liknande åtgärder.

Vi sverigedemokrater är också oroade över den forcerade etableringen av ERTMS på den för vår malmexport så viktiga Malmbanan. Det är den som står näst på tur. Under flera år har barnsjukdomarna drabbat Botniabanan i mycket stor omfattning, och vi befarar att samma öde kommer att gå Malmbanan till mötes. Att skjuta på det här införandet vore önskvärt.

Fru talman! I Sverigedemokraternas Sverige ska man kunna lita på att tågen går och att de går i tid. Därför anslår vi utöver den årliga miljarden också upprustningspengar på 25 miljoner årligen till ett förstärkt kontaktledningsunderhåll. På många ställen finns det fortfarande kontaktledning som är 50-60 år gammal och skulle ha varit bytt för 15-20 år sedan. Slitage från tåg och väder gör att kontaktledningen brister. Takten för utbyte måste höjas.

Vi vill också se kraftiga satsningar på säkerheten genom suicidprevention. Flera mil av hägnader måste till. Flera mil har redan byggts, men det finns mycket kvar att bygga. Vi vill bygga bort fler obevakade övergångar och olycksdrabbade plankorsningar. Varje personolycka är en tragedi och skapar stora störningar i tågtrafiken.

Några andra saker i vår politik som jag vill lyfta fram är bättre mobiltäckning utmed våra järnvägssträckor, nej till Sverigeförhandlingen, höjda straff för sabotage mot järnvägsanläggningar, såsom kopparstölder, höjt straff för spårspring samt att SJ ska åläggas att öppna sitt bokningssystem för övriga tågoperatörer. Det sistnämnda är väldigt viktigt för att andra operatörer än SJ ska kunna klara av situationen; de har inte tillgång till den här säljkanalen.

Fru talman! Det är med stor glädje jag kan konstatera att flygskatten kommer att avskaffas med Sverigedemokraternas hjälp. Inte bara i vår utan även i Moderaternas och Kristdemokraternas budget är det en viktig punkt. Flyget är viktigt för såväl den inhemska trafiken som utrikestrafiken. Denna skattepålaga lade sig som en våt filt över flygbranschen. Vi har redan sett hur Norwegian lagt ned två USA-linjer och hur linjen Stockholm-Skellefteå samt SAS Gotlandstrafik varit akut hotade.

Vi ser ett behov för flera flygplatser att bygga ut kapaciteten och att möjliggöra trafik av större flygplan. För att Sverige ska hävda sig internationellt behöver vi kunna hantera framtidens trafikvolymer men även den kommande generationens flyg, som ökar i storlek. Vi ser Arlandas betydelse som Sveriges största flygplats. Arlanda är ett nav gällande internationella och nationella affärsresor och är därmed även ett nav i Sverige som tillväxtmotor. Sverigedemokraterna har därför föreslagit ett investeringsstöd på 500 årliga miljoner till flygplatserna för nödvändiga anpassningar. Vi vill också utöka resurserna till polisen på flygplatser för att stärka säkerheten. För att stärka säkerheten vill vi också anslå mer resurser för att anpassa oss till US preclearance. För detta vill vi lägga 25 miljoner om året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Slutligen vill jag säga några ord om bonus-malus, som också har varit på tapeten här. Den rödgröna regeringen har i riksdagen fått igenom ett nytt system för fordonsskatt på bilar, lätta bussar och lätta lastbilar, det så kallade bonus-malus-systemet. Syftet är mer eller mindre att skapa så stora kostnader för hushållen att man tvingas köra i små och effektsvaga bilar samt såklart att dra in mer pengar till statskassan.

Detta vänder vi oss kraftigt emot. Vi vill avskaffa det här systemet, som pungslår hushållen. Fordonsskatten gräver ett djupt hål i ekonomin för den som ska köpa ny bil. Dessutom kommer sällan bonusen barnfamiljerna till godo, då den typ av bil som efterfrågas sällan svarar mot familjernas krav när det gäller elbilar. Bonusen kommer i stället de rika till del, som har råd att lägga 100 000-300 000 kronor mer på att införskaffa en batteridriven bil. En subvention av dessa elbilar riskerar också att motverka syftet, då subventionen i sig kan leda till att priset inte pressas nedåt.

Dessutom leder den här subventionen till helt oönskade effekter. Var femte elbil som exporterats i år har lämnat landet inom sex månader efter att den först registrerades i fordonsregistret. Vissa företag har kammat hem miljoner i supermiljöbilspremier för att efter så kort tid som 13 dagar exportera bilarna ut ur landet. Det visar den undersökning av elbilsexporten som gjorts av SVT:s program Plus.

För att tydliggöra effekterna av bonus-malus ger jag ett par exempel. En helt vanlig Skoda Octavia 1,8 TSI får en årlig skatt på 5 976 kronor. En fyrhjulsdriven och dieseldriven Opel Insignia Tourer får en fordonsskatt om 11 728 kronor om året. För bilentusiasten som vill införskaffa en Ford Mustang skulle fordonsskatten landa på över 21 000 kronor om året. Vanligen kör man de här bilarna korta sträckor, 200-300 mil om året. Detta motsvarar alltså en kostnad på mellan 50 och 100 kronor milen för de här bilarna. Lägg därtill ständigt höjda bränslepriser!

I Sverigedemokraternas värld ska en familj kunna ha råd att äga en större och säkrare familjebil, som klarar av att dra en husvagn, kan göra säkra omkörningar och är rymlig, utan att det gräver stora hål i familjeekonomin. Därför lägger vi i vårt budgetförslag fram ett avskaffande av bonus-malus-systemet.

Vi vänder oss kraftigt emot Socialdemokraternas och Miljöpartiets skattepolitik. Ni vill bestraffa de svenska hushållens bilägande. I vårt Sverige är det inte bara de välbesuttna som har råd att äga en bil. Bilen är en nödvändighet som vi anser att alla som behöver ska ha råd att inneha.

Eftersom riksdagsmajoriteten slog fast en mindre budgetram än Sverigedemokraternas gällande trafikutskottet väljer vi att avstå från att delta i beslutet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)