Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet, vilket innebär avslag på regeringens proposition. Propositionen heter Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet - investeringar i ökad nätkapacitet men har innehållsmässigt inte någon som helst reglering som leder till just det.

Det är nu andra gången regeringen lägger fram detta förslag. När man lade fram det första gången i höstas stod det klart att det var enbart partierna som ingick i regeringen som avsåg att stödja det, och detta fick regeringen att dra tillbaka förslaget.

Vi hade hoppats att det skulle få en annan form innan man lade fram det för riksdagen igen. Det är dock inte fallet då det i praktiken är exakt samma förslag. Tyvärr ser det även ut att kunna gå igenom.

Under lång tid har elnätspriserna utgjort en allt större del av elräkningen för konsumenterna. För många kunder utgör faktiskt elnätskostnaden och skatterna merparten av beloppet på elräkningen.

Efter att riksdagen röstat igenom förslaget kommer konsumenterna att få betala ytterligare 28 miljarder kronor i elnätskostnad, med högst oklar nytta.

Förhoppningen är att beslutet ska leda till ökade investeringar i utbyggd nätkapacitet. Här ställer regeringen och övriga partier sitt hopp till elnätsbolagens goda vilja eftersom de i lagstiftningsförslaget väljer att inte styra investeringarna dit.

Fru talman! Det finns ett trängande behov av att bygga ut kapaciteten i elnäten då kapacitetsbristen är ett faktum runt om i landet och ett växande problem. Sverigedemokraterna instämmer i detta. Det är nu så allvarligt att det påverkar samhällsutveckling och planering och förhindrar exempelvis bostadsprojekt, företagsetableringar och en tilltagande elektrifiering för att nå fossilfrihet.

I förlängningen leder detta till att kommuner, regioner och stat går miste om såväl arbetstillfällen som skatteintäkter, vilket går ut över vår välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Sverigedemokraterna är i grunden positiva till att man ska kunna använda outnyttjade underskott från tidigare intäktsramar till investeringar som ökar kapaciteten i elnätet. För oss är det dock en självklarhet att det ska finnas en reglering som styr investeringarna just dit för att skapa sådana särskilda drivkrafter.

Vi är inte direkt ensamma om denna uppfattning. Flera remissinstanser instämmer i kritiken om brist på styrning alternativt vill att förslaget avslås helt. Energimyndigheten är på motsvarande sätt positiva men vill att ett antal villkor ska uppfyllas. Remissinstanserna Energimarknadsinspektionen, Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner avstyrker helt förslaget i dess nuvarande form.

Svenskt Näringsliv bedömer att förslaget inte inkluderar ett tillräckligt tydligt kundperspektiv utan snarare leder till ökade kostnader utan att tillföra ökad nytta för användarsidan. Sveriges Kommuner och Regioner anser att förslaget är olämpligt och otillräckligt för att avhjälpa just lokal kapacitetsbrist.

Därför anser Sverigedemokraterna att riksdagen bör avslå regeringens proposition. I stället ska regeringen återkomma med ett förslag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som ger ökade drivkrafter för elnätsföretagen att göra investeringar i elnätens kapacitet och där det finns mekanismer som styr investeringarna dit.

Om riksdagen ändå antar regeringens förslag, vilket tyvärr ser ut att bli fallet, anser Sverigedemokraterna att det är rimligt att man efter den första tillsynsperioden utvärderar hur regeringens förslag har fallit ut och om avgifterna verkligen gick till det som var syftet.

I regeringens förslag till lag anges att man får meddela sådana föreskrifter om skyldighet för elnätsbolagen att i en särskild ordning redovisa vilka investeringar som genomförs i en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme. Det tycker vi inte är tillräckligt. Det hade varit rimligare med tydligare riktlinjer om detta och en skrivning från riksdagen om en sådan uppföljning av förslaget.

Det behövs en lagstiftning som tydligt kräver det man vill uppnå - i stället för att man flera år senare ska behöva konstatera att man varit naiv och att så inte blev fallet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3. Vi står också bakom Sverigedemokraternas reservation om att avslå propositionen.

Vad handlar detta om? I korthet: Regeringen vill ge elnätsbolagen möjlighet att ta ut högre avgifter än i dag. Syftet är att få mer investeringar i kraftnätet, men det är få utöver regeringen som tror att det verkligen blir så. Elkunderna kommer att drabbas av dyrare räkningar, men inget talar för att pengarna kommer att gå till investeringar i stället för ännu högre vinster för bolagen.

Kritiken från remissinstanserna är svidande. Ett flertal konsumentorganisationer, exempelvis Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, men även Konkurrensverket och regeringens egen tillsynsmyndighet Energimarknadsinspektionen avstyrker förslaget. Det gör även Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner.

Energimarknadsinspektionen, det vill säga regeringens egen tillsynsmyndighet, fastslår att elnätsföretagen redan får kostnadstäckning för sina investeringar i den nuvarande regleringen, vilket gör att förslaget endast leder till utökade vinster. Samma slutsats drar Hyresgästföreningen med flera remissinstanser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Konkurrensverket är lika kritiskt som flera andra remissinstanser. Konkurrensverket anser att förslaget innebär en omotiverad kostnadsökning för elkonsumenterna eftersom elnätsföretagen ges möjlighet till höjda avgifter utan att det säkerställs att målet med utbyggd kapacitet nås.

Elnätsbolagen har monopol på sina marknader. Man kan med andra ord inte välja vem som levererar ström till ens fastighet.

Och nu till det märkliga. När marknadsivrarna konstruerade systemet 1996 utlovades det att nätkostnaden på elfakturan skulle bli lägre. I stället blev det tvärtom. Den svenska elmarknaden avreglerades, men det är enbart elförsörjningen som är konkurrensutsatt. Eldistributionen är ett monopol med 180 elnätsföretag spridda över hela landet.

Propositionen som nu behandlas är en reviderad version av den som regeringen lade fram i höstas. Då drogs den tillbaka eftersom det saknades stöd i riksdagen. Nu har de fått med sig Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Liberalerna. Kanske har borgarna lite samvetskval eftersom deras livsåskådning är att marknaden löser allt, och avreglering av elmarknaden är något som kan stavas borgerlig politik.

Vän av ordning frågar sig givetvis om propositionen är så mycket bättre nu när man fått stöd för den i riksdagen. Visst måste jag medge att den inte har blivit sämre, men kommer den att lösa alla problem som hopat sig när elnätsägarna försummat sina åtaganden? Att investeringar inte har varit prioriterade, med alla nätavgiftshöjningar, är känt. När två tredjedelar av de prishöjningar som gjorts har gått till att dela ut vinst till moderbolaget har man inte prioriterat robusthet, kapacitetshöjningar och så vidare. Mitt svar blir då: Nej, den är inte tillräckligt tillförlitlig.

Om vi tittar på de tio största nätägarna under 2015 ser vi att de gjorde en rörelsevinst på 8,7 miljarder kronor. Under perioden 2014 till 2019 höjdes elnätsavgifterna med 27 procent. Det finns ingenting i samhället som haft sådana ockerhöjningar som nätavgifterna under en tioårsperiod. Varför blir det då så här?

Elnätsbolagen har alltså ett naturligt monopol, och deras sätt att ta ut avgifter av kunderna regleras därför av Energimarknadsinspektionen, EI, som sätter ramarna för vilka avgifter elnätsföretagen kan ta ut av kunderna. När Energimarknadsinspektionen har fått nya regler för att beräkna de så kallade intäktsramarna för en period, så kallad tillsynsperiod, har majoriteten av elnätsbolagen överklagat beslutet om intäktsramar. Med andra ord accepterar elnätsbolagen inte begränsade intäkter. De vägrar att följa Energimarknadsinspektionens beslut och försöker säkra kommande höjningar av elnätspriset med hjälp av tvister i domstol. Det är dessa domstolsprocesser som regeringen motiverar sitt förslag med, det vill säga att eftersom elnätsbolagen ändå vinner i domstol behöver man ge dem rätt att ta ut högre avgifter.

Jag måste medge att regeringen nog har gjort så gott de kunnat för att få till lite mer investeringar i det förslag som ligger på bordet i dag, men grundproblemet är att det helt enkelt är ett systemfel. Det närmaste jag skulle kunna jämföra denna galenskap med är om vi skulle sälja ut alla våra statliga vägar och sedan uppfinna en myndighet som ska försöka reglera vägavgifterna. Att en samhällsviktig funktion, som elnät faktiskt är, har blivit en lukrativ monopolmarknad som dessutom inte fungerar är, i alla fall för mig, helt obegripligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Fru talman! Eldistributionen behöver ses som en del av samhällets infrastruktur som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur, till exempel vägar och järnvägar. Vi kan inte ha ett system där jämförbara villakonsumenter kan ha 7 000 kronor i skillnad på elräkningen på årsbasis, bara för att monopolmarknaden godkänner det. Elnäten hör till grundläggande infrastruktur, och det är sådant som samhället borde ta ansvar för.

Fru talman! I dag debatterar vi NU15 Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet - investeringar i ökad nätkapacitet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Propositionen föreslår en lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet, men också vissa ändringar i ellagen. Den nya lagen omfattar nätföretag som har ett så kallat outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012-2015 och innebär att Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

Det föreslås även att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om skyldighet för elnätsföretag att i en särskild ordning redovisa vilka investeringar som genomförs i en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme.

Fru talman! Regeringen anger också att det är av särskild vikt att investeringarna görs i de områden som hittills varit eftersatta och där det finns eller inom en snar framtid kommer att finnas behov av att öka kapaciteten eller att förebygga kapacitetsbrist för att på så sätt öka kundnyttan. Uppföljningen ska ge en bild av vilka investeringar som möjliggörs av det särskilda investeringsutrymmet. Uppföljningen bör göras vart tredje år med start 2022.

Sverige behöver ett robust elsystem som klarar att leverera el till rimliga priser och som ger företag möjlighet att växa. Det vi ser är att samhälls- och teknikutvecklingen går fort och att det är en ständig efterfrågan på el, vilket ställer nya krav på både produktion och elnät. Kapacitetshöjande investeringar är därför nödvändiga för att möta behovet av framtida effekthöjningar.

Fru talman! Vi är alla överens om att elanvändningen kommer att öka i Sverige. Frågan är bara hur mycket. Energiministern tar höjd för en fördubblad elanvändning, och för att klara detta ska vi trefaldiga investeringarna i elnäten och halvera tillståndstiden för utbyggnaden av elledningar.

I lagrådsremissen Moderna tillståndsprocesser för elnät föreslås en stor tidsbesparing för elledningsbyggande, bland annat ändringar i ellagen, för att det ska bli enklare att bygga elledningar och för att tillståndsförfarandet ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Det är bra, för det tar alldeles för lång tid i dag. Detta är något vi behöver lösa för att klara omställningen i samhället.

Vi ser nu stora investeringar som har påbörjats och som är i planeringsstadiet för att bli klimatneutrala. Hybrit, stål utan kol, är ett sådant exempel, men det finns fler. Viktigt är att industrin ställer om och blir konkurrenskraftig, för det är detta som de kunder de ska sälja sina varor till efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Fru talman! Regeringen anför i propositionen att det är motiverat att under en begränsad tid skapa ytterligare incitament för att öka effekten i näten, och jag skulle vilja säga att det är absolut nödvändigt. Vi behöver förbättra överföringen från norr till söder men också lösa lokala problem. Med detta lagförslag på plats tar vi ett steg i rätt riktning, men det behöver göras mer.

Vi behöver utveckla användarflexibiliteten för att göra användningen smartare, och vi behöver utveckla vätgasproduktion och batterilager så att vi har el när vi behöver det. Därför stöttar Sverige bland annat utvecklingen av battericeller och ett elektrifieringscampus för batteriforskning i Västerås.

Vätgas kommer att spela en allt större roll i framtidens energisystem, och Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en vätgasstrategi för att skynda på denna utveckling.

Vi ser också framväxten av lokala marknader för kapacitet i våra städer. Detta löser inte allt men är värdefulla tillskott i hanteringen av städernas utmaning. Vi har historiskt ett stort elöverskott. Sedan 2010 har vi gått från nettoimport på 2 terawattimmar till en nettoexport på 25 terawattimmar el. Det motsvarar konsumtionen i Lettland, Estland och Litauen tillsammans. Vi producerar inte bara mer el än någonsin, utan vi producerar också mindre fossil el än tidigare.

Vi behöver producera mer el i södra Sverige, och där kommer havsvindkraften att bli viktig. Samtidigt kommer kraftvärmen att spela en allt viktigare roll.

Regeringen har påbörjat arbetet med en elektrifieringsstrategi för att ta ett helhetsgrepp och för att bidra till klimatmålen 2030, 2040 och 2045.

Fru talman! Först ska jag säga att Sverigedemokraterna delar bilden av att det finns ett väldigt stort behov av att investera i ökad kapacitet i elnäten runt om i Sverige, och framför allt med tanke på den elektrifiering som vi kan se framför oss och ambitionen om fossilfrihet för att kunna se till att detta inte håller tillbaka samhällsutvecklingen utan kan vara med och bidra till den samhällsutveckling som vi vill ha. Ett konstruktivt sätt är givetvis att kunna hantera de outnyttjade intäkter som finns från tidigare intäktsramar.

Men det finns ingen koppling mellan ett sådant utrymme och lokal kapacitetsbrist. Det finns inte heller någonting i det förslag som regeringen har lagt på riksdagens bord som styr investeringarna till just sådana områden som har lokal kapacitetsbrist. Det är lite grann det som kanske är problemet i det förslag som man har valt att lägga fram, där medborgarna kan känna att de betalar väldigt mycket för sin el och att skatterna tilltar och även elnätskostnaden. Politiker motiverar att elnätsbolagen ska kunna ta ut tiotals miljarder kronor extra, men där det kanske inte finns någon koppling alls till lokal kapacitetsbrist.

Fru talman! Jag undrar varför Socialdemokraterna tycker att det är rimligt att elnätsbolagen ska kunna ta ut tiotals miljarder kronor utan någon reglering som styr just mot ökade investeringar i nätkapacitet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Fru talman! Vi har inte riktigt samma uppfattning om effekterna av detta lagförslag; det är alldeles uppenbart, ledamot Mattias Bäckström Johansson. Vi tror att detta kommer att styra mot att det kommer att bli mer investeringar där det behövs. Det är det som hela lagförslaget går ut på.

Även när det gäller intäktsramarna har vi sett att det har varit ett antal domstolsprocesser som har gjort att de faktiskt får ta ut dessa avgifter. Då tycker vi att det är bättre att försöka styra dem så att de faktiskt gör investeringarna och att investeringarna hamnar på rätt ställe.

Fru talman! Ett faktum som visar att det är möjligt att ändå göra korrigeringar är att man drog tillbaka den första propositionen och har återkommit med ett annat förslag. Men jag kan inte på något sätt se att man har uttömt möjligheterna att ha en reglering som styr investeringarna dit där de ska göras. Det finns ingen som helst sådan koppling i den proposition som man har lagt fram. Det som man gör här är att man mer eller mindre litar på ett handslag. Förhoppningar ställs till den goda viljan, att de ska investera utifrån det som beskrivs som syftet i propositionen. Men så behandlar vi inga andra förslag i denna kammare. I så fall är frågan varför vi har intäktsramar över huvud taget. Elnätsbolagen kanske bara investerar och tar ut så mycket avgifter från elnätskunderna som behövs. Jag förstår inte riktigt varför man hanterar det på detta sätt.

Nu ska man utreda och titta på i efterhand vad investeringarna gick till. Någonstans är det inte skattepengar som vi pratar om här. Utan här kommer elnätsbolag att ta ut avgifter via elräkningar från vanliga medborgare, och sedan ska det utvärderas. Det kan då i efterhand visa sig att investeringarna kanske inte gick till det som man sa att de skulle gå till. Vad ska det få för konsekvenser? Vilket förtroende kommer dessa människor att känna för politiken och för hur man hanterar regleringen och deras surt förvärvade pengar som de har betalat sina elräkningar med?

Fru talman! En fråga till Socialdemokraterna när det gäller hur de ser på detta är: Vad ska hända om det i efterhand visar sig att man inte alls har investerat i ökad nätkapacitet i något bolag eller på olika områden? Vad ska konsekvensen bli av det när detta utvärderas? Det måste finnas ett syfte med utvärderingen av detta förslag.

Fru talman! Det är väl också lite oklart vad syftet är med Sverigedemokraternas förslag när det gäller vad utvärderingen enligt propositionen skulle ge. Det är bland annat det som ni efterfrågar i er reservation. Det är ganska otydligt.

Men det är klart att utvärderingen kommer att visa om detta har gett det resultat som vi vill ha. Elnätsbolagen har också ett tryck på sig i denna fråga. Denna fråga har nämligen varit aktuell ganska länge. Försök har också gjorts för att stoppa förslag om hur höga nätavgifterna ska vara.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige behöver investera i elinfrastruktur. Vi har ett till stor del gammalt nät. Sverige var tidigt ute med att elektrifiera, och redan på 1800-talet fick vissa städer elektrisk belysning. Därefter byggdes elnätet ut då vattenkraften byggdes ut i början av 1900-talet och kraften skulle distribueras därifrån. Lägg därtill utbyggnaden av kärnkraft och allmän elektrifiering av samhället, vilket historiskt krävt stora investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Fru talman! I dag krävs många nya investeringar i nät för att klara ökad efterfrågan, förändrad efterfrågan och att göra näten mer robusta för stormar. Den gamla infrastrukturen var enbart luftburen, och nu gräver man i ökad utsträckning ned elkablarna, vilket är nog så viktigt när man befarar att klimatförändringarna kan ge fler och kraftigare stormar. När produktionen och konsumtionen av el förflyttas förflyttas också behovet av elnät.

Fru talman! Elnätet består av tre olika nivåer: stamnät, regionala nät och lokala nät. Det svenska elnätet består av hela 15 000 kilometer högspänningsledningar, det vill säga stamnät. Vidare är det de regionala näten med lägre spänning som ofta levererar direkt till elintensiva företag och verksamheter som smältverk och pappersbruk. De lokala nätverken skickar sedan elen till privatpersoner och till de mindre elintensiva företagen och industrierna. Här finns den spänning som vi har i hemmens väggkontakter.

Fru talman! Stamnäten ägs av Svenska kraftnät, och de regionala näten har bara tre nätägare: Eon, Vattenfall och Fortum. Men det är 170 företag som äger de lokala elnäten i Sverige. Företagen har inom sitt område ensamrätt att tillhandahålla el till sina kunder. Det är en mycket reglerad fri marknad. Mycket av regelverk och lagar styr, och många gånger detaljstyr, marknaden.

Fru talman! Allt detta kräver investeringar, och investeringar som nu behöver komma på plats snabbt. Vi har det senaste året sett problem med distribution till Mälardalen, Stockholm och Skåne framför allt. Men hela prisområde 3 och 4 har problem med distribution och otillräckliga nät. Därför ställer vi oss bakom denna proposition, trots att vissa orosmoln kan uppstå. Detta ger möjlighet för elbolagen att genom ny lagstiftning skapa särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamheten, detta genom att outnyttjade underskott från tidigare år nu får användas.

Fru talman! Vi är oroade över att detta kan leda till onödigt höga priser för kunderna och att investeringarna inte kommer dit där de bäst behövs. Därför har regeringen fått återkomma med ett nytt lagförslag och en lagändring, efter det förslag som kom i höstas, genom att vi har krävt att detta nogsamt ska följas upp och att investeringarna ska kunna göras där de behövs och att detta inte ska leda till ökad utdelning från bolagen.

Fru talman! Ska vi klara den enorma omställningen av vårt nya behov av infrastruktur till vår bilpark, vår industri och vår transportsektor kommer det förutom förstärkning av gammal infrastruktur att krävas nyinvesteringar. Vi vill att alla ska kunna ställa om till elbilar och då vara säkra på att bilen också går att ladda. Detta är nya utmaningar för vårt elnät.

Fru talman! Energibranschen uppger också att vi missar en tillväxt på 150 miljarder kronor per år om eltillgången fortsätter att vara en trång sektor. Det innebär att vi missar stora skatteintäkter till staten om inte jobb och tillväxt finns. Sverige har redan i dag en arbetslöshet på 9,7 procent, en arbetslöshet som kan kosta oss alla stora förluster av skatteintäkter, skatteintäkter som måste tas någonstans. Och skatten på el bör inte heller höjas för konsumenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Fru talman! Sverige har till stora delar en elintensiv industri och många verksamheter som kräver både bra infrastruktur och säker elleverans. Genom detta har vi attraherat ny industri, samtidigt som vi också har lyckats behålla och vara världsledande inom många tunga industrisegment. Men detta kräver infrastruktur. Och jämför man exempelvis Sverige med Tyskland förbrukar vi dubbelt så mycket elenergi per capita.

Fru talman! Allt hänger ihop. Ska Sverige vara ett innovativt land med en visionär industri och en låg arbetslöshet samt kunna ställa om till att bli det första fossilfria välfärdslandet behövs stora satsningar på elinfrastruktur. Vi klarar inte att nå våra klimatmål nationellt och på EU-nivå utan en förstärkt elinfrastruktur, fru talman. Bara så kan vi klara jobben, välfärden och klimatet.

Fru talman! Sverige växer, och omställningen pågår. Det betyder bland annat att vi ser en ökad efterfrågan på el runt om i landet. Det fordrar förstås en rad insatser, och ökade investeringar i våra elnät är en av dem. När regeringen presenterade sitt förslag om ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet var det därför viktigt för Centerpartiet att förslaget skulle leda till ökade investeringar som stärker kapaciteten i elnätet, för att säkra en tryggare energiförsörjning.

Investeringar behövs nu mer än någonsin för att framtidssäkra våra elnät och för att vi ska klara Sveriges klimatmål. Det behövs för att möjliggöra elektrifieringen av fordonsflottan så att vi kan bli först i världen med att framställa fossilfritt stål som faktiskt kan minska utsläppen i Sverige med hela 10-14 procent. Tekniken, som är under utveckling, skulle också kunna minska de globala utsläppen med 7 procent.

Med regeringens ursprungliga förslag, det som man senare reviderade, skulle elnätet bytas ut vart fyrhundrade år - en takt som ligger långt från pågående samhällsutveckling. Förslaget skulle också innebära ett hårt slag mot elkunderna i vissa områden, som kunde förvänta sig höjda avgifter utan tillräckliga motkrav på elbolagen att öka investeringarna i elnäten. Därför är vi glada att vi kunde vara med och se till att stärka ambitionerna i förslaget. Centerpartiet var med och höjde kraven så att detta på riktigt styr mot investeringar för att även avhjälpa kapacitetsbristen i särskilt ansträngda områden.

Fru talman! Med det sagt är vi fortfarande inte helt nöjda med regeringens politik på området. Centerpartiet oroar sig för att regeringen verkar sakna en långsiktig plan och ambition för den infrastruktur som är så central för att klara våra uppsatta klimatmål i flera sektorer. Vad vi behöver nu mer än någonsin är långsiktighet och förutsägbarhet. Vi behöver ge Svenska kraftnät i uppdrag att planera för en ökad elanvändning. Vi behöver tydliggöra ansvarsrollerna mellan våra relevanta myndigheter, och vi behöver se över relevant lagstiftning så att den är anpassad till ett system i omställning. Det gäller såväl ellagen som elnätsregleringen.

Fru talman! I dag premieras mer traditionella investeringar, vilket inte alltid är det mest samhällsekonomiskt effektiva. Lagstiftningen behöver i högre grad styra mot smarta lösningar, inte minst eftersom vi vet att det tar lång tid att bygga nya ledningar. Vi vill se mer investeringar i smart teknik som kan justera efterfrågan. Det skulle också kunna ge kunden mer makt att styra sin elräkning genom smart användning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Fru talman! Vi behöver också öka överföringskapaciteten, vilket flera har varit inne på här i dag. När vi pratar om överföringskapacitet talar vi ofta om överföring av kraft - ofta vattenkraft - från norr till söder, men det kommer i framtiden att bli minst lika viktigt med överföringskapacitet från söder till norr. Industrin växer så att det knakar i norra Sverige, och vindkraften i söder - inklusive den havsbaserade - kommer därför att få en viktig roll. De olika kraftkällorna har olika egenskaper. När det inte blåser har vi vattenkraften som förser oss med stora mängder energi, och när vinden ligger på ska den också kunna användas norrut i landet. Det handlar om att skapa ett system som är robust och där egenskaperna hos de olika kraftslagen kan komplettera varandra.

Slutligen, fru talman, är det viktigt att vi också utvärderar våra förslag. Vi anser att det är viktigt att följa upp och se till att förslaget leder till ökade investeringar i våra elnät och inte ensidigt till ökade vinster för bolagen. Vi måste följa upp våra åtgärder så att vi ser att de styr mot en förbättrad kapacitet, en stärkt försörjningsförmåga och ett robust system. Det behövs för omställningen och för att vi ska nå våra uppsatta klimatmål - och naturligtvis för att Sverige ska kunna fortsätta att växa.

Fru talman! Vilket betänkande vi diskuterar har framgått av tidigare talare.

När ärendet inlämnades i höstas var vi kristdemokrater ganska kritiska till utformningen av detta som helhet, och det var vi inte ensamma om. Därför drog regeringen tillbaka propositionen, och det finns nu ett omarbetat förslag som vi kristdemokrater har tagit ställning till.

I det förra förslaget fanns det alldeles för många allvarliga brister för att det från vårt perspektiv skulle vara möjligt att hantera det på ett bra sätt. Vi står i dag med ett delvis förändrat förslag. Flera parametrar har förändrats, men det finns fortfarande ett antal frågor som vi kristdemokrater anser måste få en lösning över tid. Vi är därmed fortfarande kritiska, men situationen måste hanteras utifrån dagens situation.

Vårt motiv till att i detta läge gå regeringen till mötes när det gäller förslaget är att vi anser att Sverige befinner sig i en situation där frågan om utbyggnad och underhåll av elnätet som helhet är mycket angelägen för hela elsystemet. Vi måste därför skapa förutsättningar för de olika bolagen att fortsätta sitt viktiga arbete, så att inte värdefull tid går förlorad. Därför är vi beredda att under rådande omständigheter stödja förslaget i propositionen.

Vi ser att det behöver göras investeringar i elnätet som ökar kapaciteten i nätet. Det är angeläget, och det är också nödvändigt att utpekad myndighet - som regeringen bestämmer - ska kunna meddela föreskrifter om skyldighet för elnätsföretag att redovisa vilka investeringar som görs gällande det särskilda investeringsutrymmet. Det är även angeläget att följa upp och utvärdera investeringarna. Det framgår i propositionen att detta ska göras redan 2022 och därefter vart tredje år.

För framtiden vill vi dock inflika att Kristdemokraterna anser att elnätsregleringen behöver utvecklas till kommande reglerperiod 2024-2027. Elmarknadsfrågorna som helhet behöver ses över, och det är en angelägen fråga som inte får hamna längre ned på dagordningen än vad den hittills har gjort. För att detta ska kunna ske behövs ett antal förberedelser. Menar man allvar med att elförsörjning ska vara en hygienfaktor även i framtiden behöver även ändringar göras på elmarknaden. Då behöver förslag tas fram, remitteras, förberedas, beredas och senare beslutas. Sådant tar tid, och det kan inte göras alltför sent. Det finns ett uppenbart behov, och trots uppmaningar är vi inte där än. Vi hoppas att regeringen tar och snabbar upp sitt jobb för att få detta i hamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Det finns flera frågor som behöver adresseras i ett arbete med nätregleringen. Sverige har haft otaliga rättsprocesser som skapat såväl en regulatorisk osäkerhet som en ryckighet i prissättningen för oss kunder. Det är rimligt att överväga hur man kan komma ifrån denna osäkerhet och därmed minska risken i elnätsinvesteringar. Det är en frågeställning som behöver ta sig in även på regeringens näthinna.

Vi anser att man bör ta fasta på och utgå från den befintliga reglermodellen. Det innebär dock inte att allt ska vara som det alltid har varit. Tvärtom behöver delar och områden i reglermodellen utvecklas. Det är en självklarhet att försöka finna en balans mellan rimliga avgifter för kunderna och rimliga investeringsvillkor för företagen.

I tillägg till detta bör man särskilt analysera hur man kan premiera ny teknik som kan utveckla elnätens funktion. I arbetet sätter EU-rätten ramar för vad Sverige kan göra, och det är därför viktigt att se vilka möjligheter Sverige har till egna avgöranden men också att se hur andra länder har utformat sina elnätsregleringar.

Vårt lands konkurrenskraft och klimatutmaningen förutsätter en trygg produktion. Kristdemokraterna menar att elmarknadens utformning bör ses över, så att den bättre styr mot leveranssäkerhet. I dag betalar marknaden för energi, men det saknas incitament att tillhandahålla kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt med energi vid ett givet ögonblick. Stödtjänster som får systemet att fungera tillhandahålls i huvudsak utan betalning. Ett elsystem som ger betalt för dessa egenskaper skulle bli mer robust, menar vi. Planerbara kraftslag, som exempelvis kärnkraft och kraftvärme, skulle då få ersättning för den viktiga funktion de har i elsystemet.

I sammanhanget bör det sägas att riksdagen har beslutat att det ska tas fram ett förslag till ett mål om leveranssäkerhet. Dessvärre kan jag konstatera att regeringen har lämnat denna för energibranschen så viktiga fråga, och man har inte återkommit med förslag trots att det är två år sedan denna kammare beslutade om ett sådant tillkännagivande. Vi förväntar oss dock att regeringen återkommer i den delen.

Bara för att vi i dag kan samla en bred majoritet i kammaren är inte alla frågor avklarade. Det finns som synes en hel del att fortsätta jobba med.

Fru talman! Tack, alla ni andra som är med i debatten!

Alla vet ju att klimatet är den största utmaningen. Det är vi helt överens om i näringsutskottet. Det är den största utmaning som vi som land och som människor står inför under vår tid på denna jord. Det kan kännas lite övermäktigt, men egentligen behöver det inte vara det.

Om vi skulle lyckas med att elektrifiera precis allt som vi i dag kör på el som kommer från fossila källor som ger utsläpp som driver på klimatförändringarna skulle vi faktiskt klara klimatutmaningen, under förutsättning, förstås, att vår elproduktion är fossilfri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Fru talman! Om man ska göra detta måste man arbeta på flera fronter samtidigt. Vi jobbar ju med alla de delarna i näringsutskottet. En del saker ligger i andra utskott också, men näringsutskottet är kanske det utskott som kommer närmast att ha en helhetsöverblick när det gäller klimatfrågan just eftersom vi hanterar energifrågorna. I det här fallet handlar det om elnätsfrågorna, men vi hanterar också flera andra delar som är viktiga för klimatomställningen.

Detta innebär att vi får en stabilare och långsiktigare planering och investering just i våra elnät i Sverige. Det är ju helt avgörande för att vi ska kunna elektrifiera, oavsett vilken del av landet vi talar om. Och vi ska ju elektrifiera allt.

Fru talman! I svensk debatt talar vi mycket om överföringskapacitet mellan norr och söder. Jag tycker egentligen att det ligger utanför ärendet, men det har tagits upp av flera andra debattörer. Det konstaterades att vi i dag har ett system där vi har gjort södra Sverige beroende av el från norra Sverige. Oavsett hur mycket pengar vi lägger på elnätsverksamhet och hur mycket vi investerar i elnätet kommer detta inte att vara hållbart i framtiden om vi vill fortsätta elektrifieringen.

Det finns industrier i norra Sverige som kommer att kräva mer el. Då har vi ingen el att föra över. Vi vill också kunna expandera i hela landet och ha mer industrier också i de södra delarna. Vi vill också ha mer klimatsmart energiproduktion som vi kan exportera till andra och därmed pressa undan deras energiproduktion, som inte är fossilfri. För att detta ska komma på plats kommer vi att behöva bygga ny, reglerbar energiproduktion både i norra Sverige och i södra Sverige. Båda delarna behövs, oavsett vad vi gör i elnätsfrågan. Därför tycker jag alltså att detta egentligen inte hör till debatten i det här ärendet, men eftersom andra har tagit upp det är det svårt att inte säga hur det ligger till, får jag erkänna.

Fru talman! Vi i Sverige behöver långsiktiga, stabila investeringar i våra elnät. Därför är detta ett otroligt viktigt ärende. Om vi lyckas elektrifiera och se till att den el som kommer fram är grön kommer vi också att klara klimatutmaningen.

Fru talman! Jag ser att jag har skrivit upp mig för ett anförande om åtta minuter. Jag tror inte att jag behöver så mycket, men jag ska ändå säga några ord.

Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Först och främst vill jag slå fast att Sverige är i stort behov av ökade investeringar i elnätet. Det är uppenbart, inte minst när det gäller stomnätet, där Svenska kraftnät har ett ansvar, men det gäller även regionnät och lokalnät. Det beror dels på urbanisering, dels på att vi går mot 100 procent förnybar elproduktion, och då behöver kapaciteten i elnäten öka kraftfullt.

Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet

Låt mig ta ett exempel på detta med urbanisering. När vi sätter spaden i marken för att bygga Bromma parkstad kommer vi att behöva dra elledningar dit, till exempel.

Sedan är detta monopol, och då behöver man en balans. Vi behöver helt enkelt reglera den här verksamheten så att den leder till investeringar. Det har den hittills inte gjort i tillräcklig grad. Under många år har vi haft underinvesteringar i elnätet. Det behöver vi ändra på, och då behöver vi lägga fram det här förslaget.

Jag vill säga att det här förslaget möter kravet. Det finns en balans, och syftet är tydligt. Det ska leda till ökade investeringar och därmed också ökad kapacitet i näten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 april.)

Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetnings-koncession