En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan

Anf. 34 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag står bakom alla Moderaternas reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 5.

I dag diskuterar vi den klimatpolitiska handlingsplan som har lagts fram av regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Eftersom en ny klimatpolitisk handlingsplan presenteras en gång per mandatperiod läggs det bara fram ytterligare sex handlingsplaner före 2045, då Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser.

Varje enskild handlingsplan spelar därför en stor roll för möjligheten att nå våra klimatmål. Därför beklagar jag att regeringen släpar efter vad gäller stora satsningar på till exempel elektrifiering av både vägtransporter och industri och att handlingsplanen inte lever upp till kraven i klimatlagen vad gäller att mäta effekten av de åtgärder som vidtas. Detta är en slutsats som inte bara Moderaterna drar, utan det gör också experterna i Klimatpolitiska rådet i sin granskning av regeringens handlingsplan.

Moderaterna kräver att regeringen återkommer med en uppdaterad handlingsplan där klimatnyttan av reformerna utvärderas, så att politiken vet vad som fungerar och inte fungerar. Bara så kan vi få en klimatpolitik som ger resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Klimatförändringarna är här och nu. Mänsklig aktivitet har det senaste århundradet fått medeltemperaturen att stiga snabbare än någonsin. Polarisar smälter, och allt fler extremväder drabbar oss i form av översvämningar, torka och bränder.

Vi vet tillräckligt för att veta att vi behöver agera. Som experter på SNS eller nationalekonomen John Hassler brukar säga: Om vi bara gör rätt saker är det en billig investering jämfört med alternativet. Då gäller det också att vi i politiken gör rätt, men när regeringen inte följer upp sina egna satsningar famlar man i blindo.

Ytterst krävs globala åtgärder för att minska utsläppen, men Sverige måste också ta sin del av ansvaret. Det var mot den bakgrunden som Moderaterna och en majoritet av partierna i denna kammare enades om ett klimatpolitiskt ramverk med klimatlagen, Klimatpolitiska rådet och framför allt det långsiktiga målet att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det är Sveriges bidrag - ytterst - för att säkerställa att vi når Parisavtalet, där världens länder har enats om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader och helst under 1,5.

Enligt klimatlagen ska regeringen vart fjärde år lägga fram en handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen ska gälla hela mandatperioden och är förmodligen regeringens viktigaste klimatpolitiska dokument. Trots detta saknas, som jag var inne på, tillräckliga satsningar i regeringens politik vad gäller elektrifiering, som är helt avgörande för att minska utsläppen i både industrin och transporterna.

Regeringen vill tillsätta en elektrifieringskommission. Det är utmärkt, men Moderaterna har satsningar här och nu för att elektrifiera vägtransporter och hjälpa industrin att ställa om. Vi satsar sex gånger så mycket som regeringen på laddinfrastruktur för personbilar och tio gånger så mycket som regeringen på att ställa om de tunga transporterna. Vi satsar på att stödja omställningen av industrin och vill se en strategi för koldioxidavskiljning och lagring, CCS och bio-CCS, i Sverige.

Vi har också starka synpunkter på att regeringen i en tid när efterfrågan på el bedöms öka med 60 procent till 2045 för att industrin ska kunna ställa om till fossilfrihet fokuserar på att stänga ned fossilfria kraftslag. Vi behöver mer av både förnybart och kärnkraft; vi behöver inte ställa olika fossilfria kraftslag mot varandra.

Men, fru talman, det här är inte en vanlig allmänpolitisk klimatdebatt. Det här är en debatt om regeringens handlingsplan, om hur den sammantaget leder till att Sverige når sina klimatmål och om hur den kan göras bättre.

I vår följdmotion redogör Moderaterna för vår syn på regeringens förslag till inriktning för det klimatpolitiska arbetet. Vi fokuserar på fyra områden, som jag kommer att beskriva här i dag.

För det första är den största bristen att regeringens handlingsplan inte lever upp till de krav som ställs i klimatlagen på att redovisa vad åtgärderna faktiskt har för effekt för att minska utsläppen. Vi vet ändå att regeringens klimatpolitik, som den ser ut i dag, inte är tillräcklig för att vi ska nå klimatmålen. Naturvårdsverket, som ansvarar för Sveriges officiella statistik över utsläpp av växthusgaser, konstaterar att utsläppen minskar för långsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Sju av åtta av de klimatåtgärder som genomförts de senaste åren har dömts ut av expertmyndigheter som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen som ineffektiva eller som åtgärder som hade genomförts ändå. Både Klimatklivet och bonus-malus, som är regeringens största satsningar och tillsammans kostar drygt 4 miljarder per år, döms ut av samma myndigheter för att vara dyra utan tillräckliga utsläppsminskningar.

Viktiga delar i en resultatinriktad klimatpolitik är att genomförda och planerade reformer utvärderas med avseende på klimatnytta. Paragraf 5 i klimatlagen innehåller därför en beskrivning av vad klimathandlingsplanen bör innehålla. Där nämns "utfallet av vidtagna åtgärder för utsläppsminskningar" samt "i vilken grad beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan nås".

Moderaterna är kritiska till att regeringens handlingsplan inte innehåller detta. Kritiken bekräftas av Klimatpolitiska rådet, expertmyndigheten med uppdrag att utvärdera regeringens klimatpolitik.

I sin årliga utvärdering slår man fast följande: "Den allvarligaste bristen är att regeringen inte redovisar i vilken grad de beslutade och aviserade insatserna, i sina delar eller som helhet, bidrar till att klimatmålen kan nås. Därmed uppfyller inte handlingsplanen klimatlagens krav i detta avseende. Insatserna är därtill genomgående diffust beskrivna och saknar en tidplan för genomförande."

Att regeringens handlingsplan inte lever upp till kraven i klimatlagen är allvarligt. Därför menar Moderaterna att regeringen behöver återkomma till riksdagen med en uppdaterad handlingsplan.

För det andra, fru talman, menar Moderaterna att Klimatpolitiska rådet ska ges ett nytt uppdrag att utvärdera effektiviteten i regeringens enskilda reformer.

Rådets övergripande uppdrag är att utvärdera regeringens politik och de underlag som den bygger på. Däremot saknas ett tydligt uppdrag att utvärdera hur effektiva regeringens reformer är. Det råd som är skapat för att utvärdera regeringens klimatpolitik borde självklart också granska de centrala reformerna. I de fall reformerna bedöms vara ineffektiva bör rådet peka på alternativa reformer som bättre uppfyller kravet på effektivitet och resultat. Utvärderingarna kommer då också att kunna tjäna som underlag till kommande regeringars klimathandlingsplaner.

För det tredje anser Moderaterna att klimatpolitiken bättre behöver integreras i arbetet på alla politikområden, men att det inte får tolkas som att andra samhällsmål per automatik är mindre viktiga. Det är till exempel avgörande att politiken och våra samhällsmål fortsätter att ta hänsyn till människors behov av att resa eller företags behov av transporter liksom att värna jobb och tillväxt.

Regeringen föreslår att regeringen i samband med nästa översyn av respektive samhällsmål vid behov ska omformulera målen så att de är förenliga med klimatmålen. Här instämmer Moderaterna med Konjunkturinstitutet, som i sitt remissvar till Miljömålsberedningen skriver att en översyn av relevanta samhällsmål är välkommet men att klimatmålen inte bör vara överordnade andra samhällsmål.

För det fjärde, fru talman, måste svensk klimatpolitik också ha ett internationellt perspektiv. Moderaterna vill se en ambitiös klimatpolitik på hemmaplan för att nå klimatmålet till 2045. Men utsläppsminskningar i Sverige måste också leda till utsläppsminskningar globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Regeringen vill att det ska göras konsekvensanalyser av effekterna för klimatet inom de politikområden där det är relevant, och det är någonting som Moderaterna välkomnar. Men konsekvensanalyserna får inte leda till en politik där Sverige sänker sina utsläpp på bekostnad av att utsläppen ökar globalt. Det strider mot det övergripande målet om att minska utsläppen globalt för att nå Parisavtalets mål. Därför vill vi se konsekvensanalyser som också innehåller eventuella effekter för de globala utsläppen.

Vi anser vidare att Naturvårdsverket bör få ett nytt uppdrag att redovisa klimatnyttan av svensk export.

Svensk industri är på många sätt koldioxideffektiv; det kan nog de flesta vara överens om. Och forskning visar att svensk export av varor bidrar till minskade globala utsläpp. Genom att tränga undan varor som generar högre utsläpp vid tillverkningen i andra länder bidrar den svenska industrin till att de totala utsläppen i världen är lägre än vad de annars skulle kunna vara.

Enligt EU:s siffror skulle en ökad produktion i Sverige, som ger upphov till ett ton koldioxid, i snitt minska de globala utsläppen med dubbelt så mycket. Sverige exporterar alltså utsläppsminskningar. En viktig del av svensk klimatpolitik är därför att bibehålla hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera mer klimatsmarta produkter.

Moderaterna vill att utsläppen, med hänsyn till exportens klimatnytta, ska börja mätas och följas upp på samma sätt som Naturvårdsverket i dag mäter territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp. Vi vill helt enkelt förhindra att politiken skapar dåliga förutsättningar för svensk industri och därmed tvingar klimatsmart produktion att flytta till andra länder.

Avslutningsvis, fru talman, är klimatförändringarna här och nu, och vad vi gör varje år spelar roll. Moderaterna tar klimatutmaningen på största allvar, på så stort allvar att vi inte kan acceptera att regeringen i klimatets namn strör miljarder över projekt med i bästa fall begränsad nytta för just klimatet. Vi kan inte heller acceptera en politik som slår undan benen för svenska företag så att produktion flyttas utomlands till länder med sämre miljökrav och fortsatt höga eller högre utsläpp. Då har vi inte gjort någon skillnad alls för klimatet.

En ny klimathandlingsplan ska presenteras en gång per mandatperiod, vilket som sagt innebär att det bara kommer att läggas fram ytterligare sex handlingsplaner före 2045, då Sverige ska ha nettonollutsläpp. Varje enskild handlingsplan spelar därför en stor roll för klimatarbetet och möjligheterna att nå klimatmålet.

Experterna i Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringens handlingsplan inte lever upp till kraven i klimatlagen. Det är en allvarlig brist. Vi vill därför att regeringen skyndsamt återkommer med en uppdaterad handlingsplan som redovisar hur regeringens politik kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen nås.

Det räcker inte att vilja väl. Klimatpolitiken måste behandlas med samma krav på effektivitet som andra områden och prioritera åtgärder som ger resultat. Endast så kan vi minska utsläppen på riktigt och inte bara i retoriken. Med regeringens politik minskar utsläppen för långsamt för att vi ska nå klimatmålen. Detta behöver förändras.

Anf. 35 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Fru talman! I enlighet med vad lagen kräver presenterar regeringen med stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna nu en klimatpolitisk handlingsplan. Detta följer av den lagstiftning som vi numera har. Vart fjärde år ska en sådan här handlingsplan tas fram för de kommande åren, men vi kan konstatera att regeringen struntar i lagen. Planen redovisar inte i vilken grad de beslutade och aviserade insatserna bidrar till att klimatmålen kan nås. Åtgärderna är otydliga och oftast okonkreta. Det handlar till stor del om en bunt olika utredningar som vi de närmaste åren kommer att få se hur det går med.

Även Klimatpolitiska rådet har konstaterat att regeringen bryter mot sin klimatlag, så vad händer då? Inte så mycket såklart. Det här är ju en ganska märklig lagstiftning. Från SD:s sida tycker vi att det vore klädsamt om regeringen påbörjade arbetet med att återkomma till riksdagen med kompletteringar i enlighet med den här lagstiftningen.

Fru talman! Handlingsplanen består som sagt till stora delar av mindre konkreta förslag som det i dag är svårt att bedöma kostnadseffektiviteten av och i vilken utsträckning de bidrar till att klimatmålen nås.

Klimatfrågan och arbetet med att minska växthusgasutsläppen är en global utmaning och kräver ett målinriktat arbetssätt från världens alla länder. Frågans globala dimension gör klimatpolitiken komplex. Exempelvis behöver en offensiv politik i Sverige som bidrar till minskade territoriella utsläpp här inte nödvändigtvis bidra till att minska globala utsläpp om de här verksamheterna flyttar till andra marknader. Detta perspektiv saknas i regeringens handlingsplan, och det är såklart oroande.

Om utsläppsminskningar görs på ett sätt som minskar svensk industris konkurrenskraft kommer det globala klimatarbetet att bli lidande till följd av ökade utsläpp i andra länder och negativ påverkan på de konsumtionsbaserade utsläppen. Det finns en hög grad av självmotsägelser i den svenska klimatpolitiken. Vi har en regering som vill hindra företag från att investera i Sverige, exempelvis Preem där regeringen också struntar i lagstiftningen. Samtidigt vet vi att anläggningarna så gott som alltid är utsläppssnålare i Sverige än i andra länder. Det är lite som att man vill minska utsläppen i Sverige till vilket pris som helst, även om priset är att utsläppen i världen ökar och svenska jobb och svensk tillväxt skadas.

Det är i det här sammanhanget viktigt att tänka på livsmedelsproduktionen. Vi tillverkar för lite mat i Sverige i dag. Oavsett hur snabbt den tekniska utvecklingen med att fasa ut fossil energi går kommer jordbruket enligt de flesta bedömare att vara den dominerande utsläppskällan framöver, om man lyckas minska i de andra sektorerna. För Sverige och för världen, med tanke på det miljövänliga svenska jordbruket, skulle en fördubblad livsmedelsproduktion vara bra. Men med de rådande klimatmålen är det sannolikt inte möjligt. Livsmedelsproduktionen kan i bästa fall ligga kvar på samma låga nivå. Det konstaterade IVA när man utredde hur Sverige bäst kan uppnå klimatmålen. Då var man ändå inte speciellt pessimistisk vad gällde utvecklingen, utan det var ganska mycket man tecknade in som skulle ske i andra sektorer som man inte riktigt vet hur det ska gå till.

Fru talman! Huvudfokus i den svenska klimatpolitiken måste ligga på att bidra till minskade utsläpp på global nivå samt att åtgärderna är kostnadseffektiva sett till utsläppsreduktion per krona.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

De svenska klimatmålen bör med anledning av detta omformuleras, och all klimatpolitik bör utvärderas utifrån hur den kan bidra till att minska utsläppen i världen. Det är positivt att handlingsplanen tar upp näringslivets betydelse för att minska utsläppen i Sverige och vikten av forskning och innovation. En brist är däremot att handlingsplanen inte tar upp den potential som finns för svensk industri att genom klimatvänlig export bidra till minskade utsläpp. Dessutom pliktar en stor del av svensk industri under EU:s utsläppshandelssystem, som är lagstadgat att nå nettonollutsläpp 2045. Industri som pliktar under detta system är därmed per definition mer klimatvänlig än industri som ligger utanför. Att främja svensk industri, särskilt exportindustri, bör därför vara en prioriterad del av klimatpolitiken.

Fru talman! Regeringen söker i propositionen stöd för en ny inriktning i klimatpolitiken. Detta är kanske värderingsmässigt det mest problematiska med handlingsplanen. För Sverigedemokraterna är det viktigt att arbeta för ett land som håller ihop, en politik där man inser att exempelvis bilen är en frihetsfråga i ett glesbefolkat avlångt land som Sverige och att kostnaden för att äga och köra bil måste vara rimlig.

Det handlar om att vi till exempel kan kombinera miljötänk med gott företagsklimat. Det handlar om att vi kan satsa på skolan samtidigt som vi har en ambitiös klimatpolitik. Det handlar om att vi tar höjd för att försvaret behöver mer pengar långsiktigt, även efter 2025. Om vi till exempel skulle stå inför en pandemi, som vi är inne i just nu till följd av ett tidigare okänt virus, handlar det om att vi snabbt kan ställa om prioriteringar och fokusera på att framför allt rädda liv.

Regeringen vill inte låtsas om intressekonflikter. Den vill vara snällast i miljöklassen och deklarera att klimatpolitiken ska överordnas all annan politik. Det är inte rimligt. Om vi till exempel står inför en pandemi ska vi inte ägna värdefull tid åt att värdera hur smittskyddsåtgärder och krisstöd till näringslivet slår mot klimatet. Nej, då måste fokus vara att skydda medborgarnas hälsa, något som naturligtvis har såväl med virus som pengar i plånboken att göra. Nej, vi kan inte ha en dogmatisk klimatpolitik.

Fru talman! Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget då det är principiellt fel att överordna ett samhällsmål över samtliga andra. Det är viktigt att klimatpolitiken beaktas i utformningen av annan politik. Men det får inte betyda att klimatpolitiken i alla sammanhang ska överordnas all annan politik. Kostnadseffektivitet i klimatarbetet är centralt för att svensk klimatpolitik ska kunna bedrivas utan negativ påverkan på jobb och tillväxt och bör inkluderas i förslag om en ny inriktning.

Varje produkt som kan tillverkas här i Sverige i stället för av det kommunistiska partiet i Kina är ett bidrag till klimatarbetet. Med anledning av den sista meningen yrkar jag bifall till reservation 22.

Anf. 36 Stina Larsson (C)

Fru talman! Jag är mycket stolt och glad att här i dag få möjligheten att debattera och diskutera klimatfrågan i Sveriges riksdag. Att kunna besluta om en handlingsplan för miljö och klimat är så avgörande för allas vår framtid. Men hur ska vi då göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Vi kommer inte kunna prata oss ur denna klimatkris. Vi måste visa att det går att göra något. Därför är det bra att Sverige har som ambition att bli världens första fossilfria välfärdsland 2045. Centerpartiet vill nå klimatneutralitet i Sverige och EU redan 2040.

Men covid-19-krisen har dessvärre lett till att flertalet av de stora utsläpparna nu vill göra paus eller stopp i klimatarbetet. En del, till exempel Polen, vill lämna det mest effektiva klimatverktyg vi har, handeln med utsläppsrätter. Andra vill sätta den största samlade klimatsatsningen som presenterats i EU på länge - den gröna given - på paus. När dessa länder säger nej måste Sverige visa att det går att kombinera tillväxt och omställning för att minska utsläppen.

När jag började jobba politiskt med miljöfrågorna pratade vi om den stora miljökonferensen som precis hade ägt rum i Rio 1992. Det pratades om hållbar utveckling, och kommunerna anställde Agenda 21-samordnare på löpande band. I min hemkommun anlades våtmarker, och vi var ute och räknade lökgrodor. Fokus var på biologisk mångfald och energibesparingar, och mycket handlade också om sopsortering. Just Agenda 21 syftar till miljöpolitik för det 21:a århundradet. Nu är vi där. Frågan är om vi har en politik som kan möta detta nya århundrade.

Vad har då hänt under dessa 20 år? Ja, i dag kallar sig Agenda 21-samordnaren för miljöstrateg. Det har gjorts en del framsteg för mångfalden. Det gäller speciellt i Skåne där storken har kommit tillbaka tack vare alla nyanlagda våtmarker. En ny teknik gör att ledlamporna tänds och släcks automatiskt. Men nu pratar vi också om klimatförändringar, om att klara översvämningar och att bygga tillräckligt högt över havsvattennivån.

Fru talman! Klimatarbetet kan ske i det lilla, i det enskilda hushållet. Centerpartiet tror att de flesta vill göra rätt. Det gäller att handla efter säsong och närodlat för att minska transporterna och för att slippa värma upp tomatväxthus på vintern. Det är också många företagare och entreprenörer som har insett att det lönar sig att jobba för miljön, som ser att kunden vill ha en klimatsmart produkt.

Det ska vara enkelt att fatta klimatsmarta beslut. Vi vill öka informationen till konsumenterna när det gäller resande, byggande, vid nybilsköp och genom obligatorisk klimatmärkning på maten vi köper. Vi vill också minska regelkrånglet för att det ska bli lättare att exempelvis installera solceller på taket. Det gröna avdraget som Centerpartiet drivit fram är ett viktigt steg i rätt riktning, men mer jobb behövs. För dig som bor i lägenhet bör det exempelvis bli lättare att äga en andel av solceller på taket som kan förse lägenheten med förnybar el, samtidigt som dessa mikroproducenter ökar motståndskraften i samhället.

Det krävs också strukturella åtgärder för klimatet. Det handlar om att till exempel bygga upp ett cykelbanenät som verkligen hänger ihop. Där kan vi snegla lite på Danmark. De har kommit bra mycket längre med sin infrastruktur för cykel. Här har kommunerna och regionerna en nyckelroll att i samhällsplaneringen se till att det finns trygga sätt för alla att ta sig fram i tätorter och på landsbygden och att det finns bra kollektivtrafik. Just miljötänk i samhällsplaneringen är helt avgörande för att vi ska kunna uppnå det elfte målet i Agenda 2030 om hållbara städer.

Att klimatarbetet ska ske på alla nivåer, överallt och samtidigt är något som lyfts fram i handlingsplanen som vi har på bordet. Det står: Det krävs ett brett engagemang och förankring i hela samhället. Det är precis det jag försöker beskriva. Det är hos individen, i kommunen, i regionerna och i näringslivet som klimatarbetet ska ske. Slutsatsen är att arbetet behöver integreras i flera politikområden. Därefter behöver besluten följas upp, så att vi vet vilka effekter de har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

När vi ska sätta fart på ekonomin igen efter pandemin vill Centerpartiet se till att satsningarna bidrar till att minska utsläppen och till att skapa fler gröna jobb. Vi vill att vi rustar vårt samhälle genom att satsa mer på förnybart och se över vår försörjningsgrad av samhällsviktiga resurser. Vi vill driva fram innovationer och möjliggöra investeringar så att vi får bra fart på produktionen av exempelvis infrastruktur och miljöbilar. För Centerpartiet är det inte bilen i sig som är problemet. Det är det fossila bränslet och de avgaser som fordonen genererar. Tillväxt och miljö måste gå hand i hand. För att uppnå målet om ett fossilfritt Sverige behöver vi öka den inhemska produktionen av biodrivmedel.

Centerpartiet tycker att våra offentliga institutioner ska gå före, att exempelvis kommunernas hemtjänstbilar ska ha höga miljökrav. I förra veckan läste jag om att polisen tyvärr inte kan köpa in elbilar eftersom de inte uppfyller kraven för utryckningsfordon. Här finns såklart mer att önska. Det krävs en samordning och kommunikation för att kunna göra lyckade upphandlingar.

Det finns också goda exempel. I förra veckan invigdes Evolution Road i min närmaste stad, Lund. Det är ett elvägsprojekt som banar väg för fossilfria transporter. Det finns laddskenor som automatiskt kan ladda batterierna på elfordon som kör på vägen. Detta är ett av de tydliga exemplen på tvärsektoriella samarbeten med kommunen, universitetet, näringsliv, Region Skåne och Trafikverket.

Genom att vi satsar på ny teknik, använder klimatfrågan som en språngbräda och stärker vår konkurrenskraft kommer vi att gynna innovativa svenska företag som säljer miljöteknik i andra länder. Detta gäller för flera områden. I Sverige i dag står vattenkraft, vindkraft och biokraft för mer än hälften av energiproduktionen. Men det räcker inte. Det kommer att behövas nya smarta tekniska system för att lagra energi. Då blir det möjligt att använda 100 procent förnybar energi året om i hela landet.

Sammanfattningsvis: Vi behöver jobba med klimatfrågan på alla nivåer. Vi behöver göra uppföljningar av våra politiska beslut och möjliggöra för och trycka på våra kommun- och regionpolitiker att ta sitt klimatansvar i samhällsplaneringen. Vi behöver ha ett tvärsektoriellt samarbete mellan stat, region, kommun, näringsliv och akademin för att styra om transportsektorn till att bli fossilfri.

Centerpartiet vill möjliggöra för den enskilde att göra enkla val för ett bättre klimat, satsa på ny teknik och visa vägen så att Sveriges företag blir mer konkurrenskraftiga och kan gå stärkta ur coronakrisen.

Vi vill se till att det blir ännu lönsammare att satsa på förnybara energikällor och därmed ta ansvar för en politik för det 21:a århundradet. Vi kan då uppnå FN:s 13:e mål om att bekämpa klimatförändringarna.

Fru talman! Vi står självklart bakom alla våra motionsyrkanden. Vi önskar att handlingsplanen skulle gå ännu lite längre inom vissa områden. Men vi väljer att lägga fram ett särskilt yttrande i de delarna och samtidigt driva på regeringen för ytterligare åtgärder. Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag i sin helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

(Applåder)

Anf. 37 Jens Holm (V)

Fru talman! I maj månad slogs återigen rekordet i koncentration av växthusgaser i atmosfären. 417 miljondelar CO2 fanns i vår atmosfär i maj månad. Det var också den varmaste månad man hittills har uppmätt.

Man skulle kunna tro att utsläppen har gått ned nu under coronakrisen och att vi äntligen har fått lite kontroll på klimatkrisen. Men dessvärre är inte det här den form av nedgång i utsläppen som vi vill ha. Det här är resultatet av att industrier, verksamheter och transporter har stängt ned över en natt på ett okontrollerat sätt.

Vad vi behöver är en strukturerad övergång till ett hållbart samhälle. Det är lite av tanken med klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket, som stipulerar att regeringen en gång varje mandatperiod ska ta fram just en handlingsplan för hur vi ska göra en omställning på ett organiserat och strukturerat sätt. Det är just denna klimatpolitiska handlingsplan - den första någonsin från en regering i Sverige - som vi diskuterar i dag i kammaren.

Vi i Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning att det krävs väldigt mycket större ansträngningar för att integrera klimatpolitiken i alla politikområden och för att minska utsläppen. Vi hade hoppats att det skulle vara den röda tråden i handlingsplanen. Men denna handlingsplan är snarare en välvillig viljeinriktning om fortsatt minskade utsläpp och med aviseringar om fortsatta utredningar, beräkningar, beredningar och så vidare.

Tyvärr väljer regeringen att begrava de skarpaste åtgärderna i sådant man skjuter på framtiden, i fortsatta utredningar. Jag skulle säga att vi redan i allt väsentligt vet vad som behöver göras. När man tillsätter så många nya utredningar och låter dem löpa under en så lång tid av mandatperioden menar vi i Vänsterpartiet att vi förlorar tid och politiskt momentum.

Handlingsplanen innehåller inte heller någon ambition att hantera de rättviseaspekter som behöver hanteras i en klimatomställning. En jämlikare fördelning av våra gemensamma resurser är ett måste för att vi ska kunna få just en bra och rättvis klimatomställning. Det är ju också så att det är de rikaste som påverkar klimatet mest i kraft av sin konsumtion och hur de lever. Då är det också fullt rimligt att vi får en omställning som pekar ut ansvaret till de grupper som påverkar klimatomställningen mest.

För att lyckas och vinna folkligt gehör för en omställning måste det alltså finnas ett tydligt rättviseperspektiv, och man måste förena den gröna dimensionen med den röda.

Precis som sas tidigare finns det inte någon konkret beräkning i handlingsplanen. Det finns inte någon uppskattning av hur stora utsläppsminskningarna blir med de aviserade åtgärderna. Det är besynnerligt, och det stärker tyvärr bilden av att regeringens plan är mer av ett inriktningsbeslut än av de skarpa åtgärder som vi är i så skriande behov av.

Jag var med på den presentation som Klimatpolitiska rådet hade för ett par månader sedan, då de hade granskat den klimatpolitiska handlingsplanen. Det slående var den första bild som de visade vid presentationen. Den hade texten: Planen är ingen plan. Det sammanfattar kärnfullt Vänsterpartiets kritik av proposition 2019/20:65, alltså regeringens så kallade klimatpolitiska handlingsplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

För att göra nämnda proposition till en handlingsplan som på riktigt minskar utsläppen föreslår vi i Vänsterpartiet inte mindre än 74 konkreta reformer i den följdmotion vi har lagt fram med anledning av propositionen. Jag hänvisar till motionen för att jag inte ska behöva vara alltför långrandig i mitt anförande, men det finns ändå några reformer vi lyfter upp som jag särskilt skulle vilja trycka på.

Vi vill ha ett skarpare klimatmål, och vi vill ha nollutsläpp senast till 2040. Vi i Vänsterpartiet säger också att utsläppsminskningarna fullt ut måste göras med nationella insatser och inte genom uppköp av osäkra utsläppskrediter i andra länder.

Vi vill ha nya ägardirektiv och nya myndighetsinstruktioner för alla statliga bolag och myndigheter för att de ska agera helt och hållet i linje med våra nya klimatmål. I planen aviseras sådant, men det måste läggas fram nu. Planen måste också innehålla kvantifierbara åtgärder så att åtgärderna kan följas upp och så att vi kan se att de verkligen leder till de utsläppsminskningar vi behöver.

Vi i Vänsterpartiet föreslår också att de klimatskadliga subventionerna ska fasas ut. När Naturvårdsverket gjorde en inventering av alla så kallade miljöskadliga subventioner kom de fram till att det handlade om ungefär 60 miljarder kronor. Naturskyddsföreningen gjorde en mer specificerad utvärdering av bara de klimatskadliga subventionerna. Man sa att det handlar om ungefär 30 miljarder kronor som går till subventioner av ökat bilåkande, skattenedsättningar för industrin och för flyget, subventioner av köttproduktion och annat som vi vet belastar vår miljö och klimatet hårt.

Vi vill att glesbygden ska kompenseras för höjda drivmedelsskatter. Det är jätteviktigt med höjda drivmedelsskatter, men det går faktiskt att hitta sätt att kompensera dem som lever i glesbygd med till exempel ett konverteringsstöd för deras diesel- eller bensinbilar. Vi kanske kan ha en lite lägre skatt på drivmedel i glesbygd. Och självklart behöver vi ett förändrat reseavdrag som är just miljöstyrande och som utnyttjas av dem som verkligen behöver resa med egen bil och inte av människor som bor i storstäder, så som det är i dag.

Vi vill inrätta en statlig grön investeringsbank, ungefär som den man införde i Storbritannien för ett antal år sedan. Här vill jag yrka bifall till reservation 13, som handlar just om detta. Den handlar också om att våra pensionspengar måste förvaltas på ett mycket mer hållbart sätt. Vi välkomnar att det nu finns nya placeringsdirektiv för våra AP-fonder, men tyvärr är ökad avkastning fortfarande det övergripande målet. Vi ser fortfarande att AP-fonderna placerar våra pensionspengar i fossilbolag, i bolag som skövlar regnskog i Amazonas och så vidare.

Vi vill förbjuda prospektering av kol, olja och fossilgas. Vi vill ha en standardisering av plasten så att vissa plastsorter helt och hållet förbjuds. Vi vill ha en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Vi vill att inrikesflyget ska ingå i klimatmålet för inrikes transporter. Vi vill ha en progressiv flygskatt. Vi vill förbjuda nybilsförsäljning av fossilt drivna bilar senast 2025. Vi vill att kommunerna lättare ska kunna stoppa etablering av externa köpcentrum genom att vi ändrar i plan- och bygglagen.

En väldigt viktig sak är att vi vill att klimatmålen ska vara styrande i infrastrukturplaneringen så att vi inte får nya motorvägsprojekt, så som har aviserats till exempel här i Stockholmsregionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Vi behöver statligt stöd för att göra kollektivtrafiken billigare. Vi vill sänka banavgifterna för järnvägen. Samtidigt vill vi ha en vägslitageavgift för tung trafik på våra vägar.

De handelsavtal som vi ingår med andra länder måste helt och hållet vara synkade med Parisavtalet så att de verkar för minskade utsläpp.

Fru talman! Jag vet att jag har dragit över min talartid, men jag vill bara avsluta med att säga att vi i dag befinner oss i en kris - det vet alla. Men en kris är också en möjlighet. Jag drar mig till minnes oljekrisen i början av 1970-talet. Då ökade priset på olja med fyra gånger under väldigt kort tid. Vad gjorde vi då? Jo, vi energieffektiviserade. Vi fasade ut oljepannorna i våra bostäder. Vi satsade på fjärrvärme, på förnybar energi, på elektrifiering överlag. Vi såg att vi stod inför ett vägval. Vi hade kunnat fortsätta att vara helt och hållet beroende av importerad olja, men vi gjorde väldigt mycket som minskade våra utsläpp.

Nu står vi inför ett liknande vägval. Då ska vi inte upprepa gamla misstag. Nu har vi en möjlighet att omdana vårt samhälle så att vi bygger ett samhälle som är bra för alla människor, som är mer jämlikt och rättvist och som helt och hållet håller sig inom de ramar som naturen har satt upp för vår existens.

Anf. 38 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation nr 24.

Den klimatpolitiska handlingsplanen är ett ämne som berör. Det är väldigt tydligt, inte minst med tanke på antalet yrkanden och reservationer i betänkandet. Med den här propositionen ämnar regeringen, efter flera års arbete, presentera en plan för hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Detta innefattar beslutade och planerade åtgärder som ska bidra till att nå de nationella och globala klimatmålen. Man hoppas på detta sätt adressera en av vår tids absolut viktigaste frågor.

Kristdemokraternas miljöpolitik grundar sig på förvaltarskapsprincipen. Människan har ett ansvar att förvalta de ändliga resurserna och naturvärdena. Vi som lever nu ska överlämna vår jord till nästa generation, och den jorden ska de kunna ha som sitt hem. Politiken ska därför, grundad på försiktighetsprincipen, utformas så att både det offentliga, våra företag, civilsamhället och enskilda ges förutsättningar att göra rätt, det vill säga styra mot ett gott förvaltarskap och en hållbar utveckling.

Kristdemokraterna välkomnar därför propositionen och stora delar av dess innehåll, dock inte allt. Jag kommer inte att hinna beröra alla punkterna under mina talarminuter utan kommer att göra några nedslag.

Från Kristdemokraternas sida vill vi inledningsvis betona vikten av klimatfrågan och understryka värdet av att politiken kan samlas och främja resultat som gör att vårt samhälle kan gå en hållbar framtid till mötes. Propositionens tvärsektoriella ambition att integrera klimatperspektivet i övriga politikområden är riktig och på en generell nivå helt korrekt.

I enlighet med Miljömålsberedningen bör även en översyn av olika lagstiftningar göras i relation till utsläppsmålen. Vid målkonflikter måste ändå övriga samhällsmål jämställt värderas utifrån sina meriter. Bara så kan samhället utvecklas i ett förvaltarskap som är både ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Tyvärr verkar detta ibland glömmas bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

På flera sätt uttrycker propositionen ambitioner att förändra och utveckla kritiserade eller utdömda satsningar. Något som tyvärr är genomgående i mycket av regeringens politik är också avsaknaden av konsekvensanalyser. Man genomför reformer utan att ha genomlyst vad de verkligen leder till. Man har inte belägg för att de verkligen ger den önskvärda verkan på klimatet, utan det viktiga verkar vara att man gör något.

Propositionens största brist är emellertid frånvaron av energipolitiska överenskommelser som kan garantera en CO2-neutral energiproduktion motsvarande den starkt ökande energikonsumtion som propositionen upprepade gånger pekar på ska komma. Efter nedstängningen av Ringhals l och 2 femdubblades importbehovet av energi under kalla vinterdagar, med gynnande av fossila energikällor som följd. Det flertal utökade satsningar på laddinfrastruktur, elektrifiering av tunga vägtransporter, elvägar, landström i hamnar och så vidare som anges i propositionen, och som är viktiga, undergrävs allvarligt av regeringens förda energipolitik.

Fru talman! För att undvika att klimatpolitiken blir till dyra och hämmande åtgärder måste den vara kostnadseffektiv och generera resultat. Alltför mycket står på spel för att felsatsningar ska kunna tolereras. Såväl Riksrevisionen som Konjunkturinstitutet har dömt ut regeringens klimatinvesteringsstöd Klimatklivet för dess mycket höga kostnader per reducerad CO2-ekvivalent.

Enligt propositionen har Klimatklivet minskat CO2-utsläppen med 1,45 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Som kontrast till det är skogsbrukets nettoupptag 55 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Därtill kan nämnas att även jordbruket har ett nettoupptag i förhållande till utsläpp. Propositionen redogör tydligt för jordbrukets utsläpp men förhåller sig i väldigt vaga termer till dess nettoupptag.

Kristdemokraterna motsatte sig redan för två år sedan utformningen av Klimatklivet och är fortfarande kritiska. Regeringen försäkrade att förändringar skulle ske och utökade därmed Klimatklivet i höstbudgeten. Kommande utvärderingar lär utvisa om dessa förändringar kan motivera Klimatklivets eventuella nytta. Vid fjolårets Almedalsvecka presenterades en studie som pekade på att den klimatnytta som Klimatklivet gjort på ett år fixar den svenska skogen på en vecka.

Skogen är en viktig del i omställningen, inte minst som kolsänka men även för substitution av CO2-intensiva material. Därför är det av yttersta vikt att vi brukar vår svenska skog för att få så stor klimatnytta som möjligt. Utöver det bör vi även satsa mer på kolinlagring eller CCS. Det hjälper oss att nå temperaturmålet, och erfarenheten av tekniken är positiv. Dessutom har vi den geologiska kapaciteten.

Sedan får inte CCS bli någonting som vi gömmer oss bakom för att inte fortsätta med omställningen. Det går att ha flera tankar i huvudet samtidigt. Därför föreslår vi kristdemokrater att ett särskilt anslag inrättas för ett statligt stöd till utveckling av tekniker för CCS.

Fru talman! Propositionen innehåller vällovliga ambitioner för upprättande av en mer effektiv och ändamålsenlig miljöprövning. Regeringen vill därmed tillsätta en utredning om hur detta ska främjas. Detta är välkommen åtgärd med tanke på att riksdagen redan under riksmötet 2016/17 tillkännagav att regeringen skulle förbättra tillståndsprocesserna och utarbeta ett snabbspår för företag som syftar till att åstadkomma betydande minskningar av de egna utsläppen. Genom ett snabbspår för strategiska klimatrelaterade projekt ska en tillståndsprocess kortas till max tolv månader. Detta har alltså fortfarande inte skett, trots tidigare beslut i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Fru talman! Flyget, den teknik som mer än någon annan underlättar för människor att resa mellan jordens alla länder, står för en liten men växande del av klimatpåverkan. Sverige är ett avlångt land med stora avstånd där inrikesflyget har stor betydelse, även om regeringspartierna vill att verkligheten ska vara annorlunda. Det är den inte. Därför finns det anledning att låta sig inspireras av Norge, som har målsättningen att redan om två år ha det första elflyget i kommersiell drift och att 2040 ha hela inrikesflyget elektrifierat.

På längre sträckor är troligtvis biobränsle, så kallad biojet, mest aktuellt. För att snabbt öka biojetproduktionen behöver vi fler godkända produktionsvägar och fler råvaror att göra biojet av. I Sverige kan vi använda lokala råvaror, till exempel rester från skogsbruk, i stället för att som i dag importera rester från hamburgerrestauranger i USA.

Regeringen anser i propositionen att inhemsk produktion av förnybara drivmedel bör främjas. Trots detta avskaffade regeringen det stöd till miljöforskning i ämnet som Kristdemokraterna ihop med Moderaterna införde 2018.

Fru talman! Jag ska avsluta med en punkt som inte riktigt hänger ihop.

Kristdemokraterna anslog i höstens budgetproposition ett extra anslag för stöd till utbyggnad av infrastruktur för laddstolpar. Stödet ska kunna ges till företag, bostadsrättsföreningar, privata och kommunala bostadsföretag samt kommuner runt om i landet och ska kunna användas till publikt tillgängliga laddstolpar för såväl snabbladdning som normalladdning.

I regeringens proposition beskrivs det i dag blygsamt omfattande ladda hemma-stödet, som möjliggör för privatpersoner att söka stöd för installation av laddpunkter för elbilar vid hemmet. För att utvidga det här stödet och ge utrymme för fler personer i olika boendeformer vill regeringen uppdra åt lämplig myndighet att analysera frågan och vid behov föreslå åtgärder för att skapa bättre tillgång till laddinfrastruktur för olika boendeformer. Så långt är allt väl och bra i propositionens brödtext.

I rubriceringen blir dock formuleringen skarpare, att byggreglerna "bör" kompletteras med nya krav på laddinfrastruktur. I regeringens publicerade punktlista som sammanfattar propositionen skruvas det ytterligare ett varv när man formulerar det med att byggreglerna "ska" kompletteras med nya krav på laddinfrastruktur. Kristdemokraterna vill inte belägga bostadsproducerande företag med ett sådant krav. Ett krav av det här slaget bär drag av den misslyckade pumplagen där drivmedelsstationer ålades ha en etanolpump oavsett om det fanns behov av det eller inte.

Fru talman! Det finns fler punkter som jag skulle behöva ta upp, men jag noterar att jag redan har dragit över min talartid. Därför avslutar jag med att säga att vi måste se framåt, vara teknikoptimister och hitta konstruktiva lösningar. Vi kan inte stänga ned, förbjuda och backa in i framtiden.

Anf. 39 Nina Lundström (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Fru talman! Det är en spännande proposition som vi debatterar här i dag. Den bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Men i betänkandet finns också motioner från allmänna motionstiden, och av det skälet yrkar jag också bifall till Liberalernas reservation nr 57 om EU.

I den här debatten kommer utöver jag själv också två kollegor, Joar Forsell och Helena Gellerman, att delta. Klimatfrågan är något som engagerar Liberalerna väldigt mycket.

Fru talman! Utsläppen stannar inte vid landsgränserna. Därför måste vi hitta lösningar tillsammans i världen och inom EU. Kunskap och teknikutveckling bidrar till klimatsmarta lösningar som sprids över hela världen. Energibranschen ställer om när investeringar i fossil energi inte lönar sig och när drivkrafterna för att hitta alternativen förstärks.

Fler människor på jorden behöver tillgång till klimatsmart energi i stället för hälsofarlig öppen eld och fossila bränslen. Klimatet behöver EU. EU ska vara en garant för Parisavtalet och visa vägen framåt i klimatarbetet, och alla EU-länder måste ta sitt klimatansvar.

Att använda mer fossilfri el, i till exempel bilar och industrin, är betydligt bättre än att använda fossila bränslen. Klimatinvesteringar behövs i exempelvis laddstolpar, cykelbanor och järnvägar, och vi behöver mer forskning kring klimatsmart teknik för att minska industrins utsläpp.

Vi i Liberalerna har en stark tro på att många människor vill dra sitt strå till klimatstacken. Men det måste vara lätt att göra rätt. Det måste vara enkelt att handla klimatsmart, sortera sopor och ta cykel, buss eller tåg i stället för bilen.

Miljöförstöring och klimathot påverkar förutsättningarna för allt liv på jorden och stannar inte vid nationsgränserna. Därför måste vi också arbeta tillsammans och internationellt. Det gemensamma arbetet inom EU är ett viktigt medel för att kunna värna vår miljö och natur.

Fru talman! Propositionen som vi debatterar i dag är den första klimatpolitiska handlingsplanen, vilket många också har påpekat här. Det är en viktig proposition. Det är också glädjande med det engagemang som propositionen väcker. Det är viktigt för att vi ska kunna nå långsiktiga och tidssatta utsläppsmål. Utmaningen är att se klimatomställningen ur ett helhetsperspektiv där samtliga politikområden bidrar till att Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar i linje med riksdagens mål.

Miljöbalken och bestämmelser med stöd av balken är centrala för möjligheten att nå klimatmålen och har betydande potential när det gäller att styra utsläppen av växthusgaser. En översyn av miljöbalken prioriteras i den översyn av relevant lagstiftning som ska göras. Det gäller särskilt de delar som rör prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser i Sverige. Det behövs en mer effektiv och ändamålsenlig miljöprövning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet.

Fru talman! Detta handlar också om stad och land. Det krävs ett brett engagemang och förankring i hela samhället för att Sverige ska lyckas med målsättningen att bli världens första fossilfria välfärdsland. En inkluderande klimatpolitik tar hänsyn till de olika förutsättningar som finns i städer och på landsbygden liksom i olika inkomstgrupper. Landsbygden har en viktig roll i omställningen till en mer cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Fru talman! Klimatpolitiska rådet har nämnts i debatten flera gånger. Rådets syn är att en effektiv klimatpolitik behöver bygga på legitimitet, tillit, rättvisa och acceptans. Vi i Liberalerna välkomnar att Klimatpolitiska rådets rapport ska återkomma i den årliga klimatredovisningen i till exempel budgetpropositionen för 2021.

Fru talman! Tillståndsprocesser behöver vara effektiva, och det är viktigt med kortare handläggningstider. Vi tycker att det är spännande och intressant med tankarna om en grön gräddfil som kommer att införas.

Vad gäller integreringen av klimatpolitiken i olika områden är det här en central del när det gäller att också kunna få konsekvenser och effekter i bred mening. Därför ska klimatpolitiken integreras i alla relevanta politikområden och bör innefatta att all relevant lagstiftning ses över för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag.

Fru talman! Upphandlingen är också central och viktig och är en stor möjlighet när det gäller att driva på utvecklingen. Sverige ska enligt den nationella upphandlingsstrategin ligga i framkant och fortsätta att vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling.

Cirkulär ekonomi är en annan del som också kommer att påverka utvecklingen. En nationell strategi för cirkulär ekonomi tas fram, och en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter ska göras för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.

Skogsbruk, jordbruk och annan markanvändning har också en stor betydelse i det klimatarbete som pågår. Det är viktigt med en hållbar markanvändning för att nå de nationella klimatmålen. Samtidigt behöver långsiktiga kolsänkor bevaras över tid, biologisk mångfald värnas och ekosystemtjänster vidmakthållas. Det nationella skogsprogrammet bör utvecklas för att ytterligare främja skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

För Liberalerna är produktionsmål och miljömål alltid i balans.

Vi i Liberalerna vill se en hög ambition när det gäller naturvård, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vi vill också skynda på arbetet med ett fossiloberoende jordbruk. Vi välkomnar att en utredning ska tillsättas för att se över åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett mer fossiloberoende jordbruk.

Vad gäller byggsektorn välkomnar vi klimatdeklarationer. Vi noterar att de stora utsläppen, ungefär 60 procent, i byggsektorn sker tidigt i processen. Senare i livscykeln sker 40 procent av utsläppen. Det är alltså viktigt med klimatdeklarationer.

Här inställer sig frågan till Kristdemokraterna varför de inte tycker att det är viktigt med klimatdeklarationer. Inom byggsektorn kan vi göra stora förändringar som bidrar till klimatomställningen, men jag noterar att Kristdemokraterna inte stöder frågan om lagstiftning inom området.

Fru talman! Arktis isar smälter. Extremt väder påverkar allt liv på jorden. Livsviktig skog skövlas, insekter försvinner och haven förvandlas till soptippar. För att rädda klimatet och ge kommande generationer en renare framtid måste vi agera nu. Den första klimathandlingsplanen som vi debatterar i dag är ett viktigt steg i rätt riktning.

(Applåder)

Anf. 40 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag gläds över att det finns ett så stort engagemang för klimatfrågan i riksdagen. Det är viktigt att det finns en riksdagsmajoritet som fortsätter att stödja det klimatpolitiska ramverket och arbetar för att vi ska nå de riksdagsbundna målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Parallellt med den djupa kris som det nya coronaviruset har skapat är klimatkrisen fortfarande vår tids ödesfråga. Alla i den här kammaren förstår klimatfrågans allvar, men det kan ändå vara värt att påminna oss om varför vi är här i eftermiddag och varför vi gör det här.

Att vi ska sänka utsläppen handlar inte bara om att bocka av en lista på vägen mot ett abstrakt klimatmål. Vi ska göra det för att växthusgaserna faktiskt påverkar människors liv. Ett välfungerande samhälle behöver ett stabilt klimat. Tänk bara på bränderna i Australien för några månader sedan! Tänk bara på den konstiga snöfria vinter vi just lämnat bakom oss! Tänk på de våldsamma orkaner som de senaste åren har drabbat vår planet! Ett varmare klimat gör att verkligheten som vi känner den blir någonting helt annat.

Fru talman! Det är bara tre år sedan riksdagen antog det klimatpolitiska ramverket. Tack vare det beslutet har vi nu en klimatlag som innebär att regeringen är skyldig att arbeta för att nå klimatmålen. Vi har ett krav på en klimatpolitisk handlingsplan och på ett klimatpolitiskt råd, som ska utvärdera politiken. Jag är väldigt stolt över det här ramverket, som gör att vi har den här debatten i dag. Det har också fått regeringen att verkligen flytta fram positionerna.

Fru talman! Regeringen överlämnade i december den första klimatpolitiska handlingsplanen till riksdagen. Handlingsplanen är historisk, inte bara för att den är den första av sitt slag utan också för att regeringen för första gången tar ett helhetsgrepp om hur utsläppen ska minska i alla delar av samhället. Det här är unikt i sin ambition, i sin omfattning och i att vi tar ett nytt grundläggande grepp om att klimatet ska finnas med i allt vi gör i samhället.

Samtliga departement har varit med och tagit fram den här produkten. Det är alltså hela regeringens produkt. Dessutom bygger den på en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna. Det är positivt, eftersom det bidrar till ett helhetsgrepp och till att fler känner ägarskap för att genomföra omställningen.

Handlingsplanen innehåller över 100, närmare bestämt över 130, åtgärder som regeringen kommer att ta initiativ till under mandatperioden och som spänner över hela samhället. Några av åtgärderna i handlingsplanen har redan aviserats, men många av förslagen är helt nya. En hel del är även sådant där vi har skärpt och förtydligat åtgärder som vi har aviserat tidigare.

Den övergripande ansatsen i handlingsplanen är att klimat ska integreras i alla relevanta politikområden. Det är också det vi föreslår att riksdagen ska ställa sig bakom på onsdag. Det innebär ett nytt grundläggande grepp om att klimatet ska finnas med i allt vi gör, där det är relevant. Det kommer bland annat att innefatta att vi ser över all relevant lagstiftning så att den styr mot våra klimatmål och inte bromsar dem.

Vi kommer också, i samband med att man regelbundet ser över samhällsmålen, att omformulera dem vid behov, så att de är förenliga med klimatmålen. Konsekvensanalyserna ska dessutom göras inom alla relevanta områden med hänsyn till klimatet, och vi ser över de förordningar som reglerar detta. Därutöver kommer vi att genomföra kraftfulla åtgärder på övergripande tvärsektoriell nivå men även på viktiga områden som transport, industri, jordbruk och skogsbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Jag vill särskilt nämna att vi har beslutat att ett etappmål ska tas fram för flygets klimatpåverkan. Även sjöfartens utsläpp ska ses över. Vi ska även se över hur upphandlingar, som står för stora delar av Sveriges ekonomi, 700 miljarder kronor om året, ska kunna bidra till klimatomställningen. Vi för dessutom fram en stor mängd åtgärder på transportområdet, bland annat vad gäller laddinfrastruktur, järnväg och förnybara bränslen.

Jag skulle kunna tala väldigt länge om alla de ambitiösa klimatåtgärder som regeringen nu arbetar med, fru talman, men det hinner jag tyvärr inte på dessa tio minuter.

Jag vill dock återigen välkomna det stora engagemang för klimatfrågan som uttryckts i partiernas motioner. Särskilt positivt ser jag på att det finns en bred uppslutning bakom idén att klimat ska integreras i alla relevanta politikområden. Det är själva fundamentet för att vi ska kunna nå klimatmålen.

Många av riksdagsledamöterna lyfter upp att det saknas konsekvensutredda förslag. För att bedriva en effektiv klimatpolitik behövs det väl informerade underlag. Just nu pågår ett omfattande arbete i olika utredningar och myndighetsuppdrag för att ta fram skarpa åtgärder för att minska utsläppen. Här kan bland annat Klimaträttsutredningen nämnas. Den ska se över all relevant lagstiftning. Även utredningen som analyserar en hel utfasning av fossila drivmedel kan nämnas.

Jag vill understryka att vi inte kan börja det viktiga arbetet med att minska utsläppen till nettonoll till 2045 genom att bara titta på en smal sektor eller på hur mycket utsläppen ska minska under den här mandatperioden. Vi måste i den här första historiska klimathandlingsplanen se till att vi börjar med att inventera alla relevanta politikområden, se till att styra om så att klimatmålen också kan integreras och se till att de mål som finns för alla relevanta politikområden är förenliga med klimatmålen.

Hos svenska myndigheter pågår dessutom just nu ett stort arbete med att - för att bara nämna något - ta fram

åtgärder för offentlig upphandling

klimatdeklarationer för resor och byggnader

på vilket sätt vi kan införa differentierade start- och landningsavgifter med miljöstyrande effekt för flyget

på vilket sätt vi klimatsäkrar biståndet och exportkrediter.

Jag vill också påminna ledamöterna om alla de konsekvensutredda och konkreta åtgärder som regeringen nu utvecklar. Reduktionsplikten och bonus-malus är två helt centrala åtgärder som har införts för att nå målen för transportsektorn. Klimatklivet beräknas årligen bidra med utsläppsminskningar på 1 ½ miljon ton. Det motsvarar en minskning med 3 procent av Sveriges utsläpp per år.

Jag vill också understryka att Klimatpolitiska rådet själva bedömer att åtgärderna i den klimatpolitiska handlingsplanen kan bidra till att ytterligare minska utsläppen med en tredjedel. Det är fantastiskt!

Fru talman! Regeringens klimatpolitiska handlingsplan står för övrigt i stark kontrast till Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas motioner där man lägger stort fokus på vad dessa partier kallar vikten av effektiv klimatpolitik. Trots det saknas i deras motioner förslag på åtgärder för att nå klimatmålen. Svaret hos dessa partier är ofta kärnkraft. Men ny kärnkraft minskar inga utsläpp inom detta årtionde. Och det är nu vi måste ställa om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Nyligen kom sju av Sveriges mest framstående energiforskare ut med en rapport där man underströk att kärnkraften inte är nödvändig för att uppnå ett fossilfritt Sverige. Jag hoppas att vi nu kan lämna den debatten bakom oss och fokusera på konkreta insatser för att minska utsläppen här och nu.

Fru talman! Arbetet för att bli världens första fossilfria välfärdsland fortsätter i raskt tempo. För att ytterligare stärka regeringens arbete med att genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen har regeringen inrättat ett klimatkollegium inom Regeringskansliet. Klimatkollegiet består av statsministern och de närmast berörda statsråden. Kollegiet kommer att följa upp regeringens arbete med att nå klimatmålen och samordna och inrikta genomförandet av regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

Kollegiet består förutom av miljö- och klimatministern och statsministern av infrastrukturministern, energiministern, landsbygdsministern, bostadsministern, näringsministern och finansministern. Kollegiet kommer att ha regelbundna möten som ska ledas av statsministern.

Fru talman! Vårt land ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Genom att ta ansvar för klimatet tar vi också ansvar för vår välfärd. När vi minskar våra utsläpp förbättras vår hälsa, och på vägen skapas hållbara jobb och en hållbar ekonomi. Det är ett perspektiv som är viktigt att ha med sig i det läge vi befinner oss i just nu med coronakrisen.

Det är avgörande att klimatomställningen nu inte prioriteras ned utan att den snarare är en utgångspunkt för återhämtningen i Sverige, i EU och i världen. Fokus för regeringen kommer att vara omfattande investeringar i grön omställning, välfärd och jobb.

(Applåder)

Anf. 41 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för ett engagerat anförande! Jag delar statsrådets engagemang för dessa frågor.

Vi kan trots allt se att regeringens klimatpolitik inte leder till de utsläppsminskningar som skulle behövas. Exempelvis konstaterar Naturvårdsverket att det behövs långt mycket högre utsläppsminskningar per år för att nå våra klimatmål. Det är då viktigt att föra en diskussion om vilka åtgärder vi ska vidta. Nej, man kan inte sitta på svaret när det gäller allt, men vi i Moderaterna tycker att det är viktigt att föra en seriös diskussion om vilka åtgärder som läggs fram och om de verkligen leder till utsläppsminskningar.

Statsrådet nämner två av regeringens flaggskepp, nämligen bonus-malus och Klimatklivet. Det här är dock åtgärder som flera expertmyndigheter har kritiserat - inte för att de inte leder till några utsläppsminskningar alls, för det gör de förhoppningsvis, utan för att de är väldigt dyra i relation till de utsläppsminskningar som de uppnår. Det är därför bekymmersamt nu när Klimatpolitiska rådet framför att regeringen inte lever upp till kraven i klimatlagen när det gäller att redovisa effekterna av de åtgärder som vidtas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Jag har därför några frågor till statsrådet. Tycker statsrådet att det är ett problem att denna kritik framförs från den expertmyndighet som vi alla har kommit överens om ska granska regeringens politik? Ser statsrådet några problem med att man inte lever upp till klimatlagen i dessa delar? Avser statsrådet att återkomma i någon del med en redovisning av hur de åtgärder som man nu presenterar bedöms leda till utsläppsminskningar?

Anf. 42 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för frågorna!

I den bästa av världar skulle vi till punkt och pricka självklart kunna redovisa exakt hur stora utsläppsminskningar som varje åtgärd som aviseras i handlingsplanen ska leda till. Detta är dock en väldigt bred ansats där vi går igenom alla politikområden. Så som regeringen tolkar lagen innebär det också att vi återkommer inom ramen för klimatbilagan i budgetpropositionen, som vi kommer att lämna över, och i den klimatredovisning som sker där samt i de olika propositioner som vi kommer att återkomma till riksdagen med. Där kommer det att finnas ordentliga konsekvens- och effektbedömningar.

Det gäller också att minnas att vi har ramar i grundlagens beredningskrav. De gör att vi inte kan lägga fram detaljerade förslag i produkter som denna - en klimathandlingsplan - som inte har förberetts och som vi inte har utrett konsekvenserna av. Jag tycker att kritiken att detta bara är en bunt utredningar som aviseras är lite ytlig. Det går inte på annat sätt än att vi enligt grundlagen bereder de förslag som vi ska lägga fram till riksdagen.

Jessica Rosencrantz tog även upp effektivitet och nämnde bonus-malus och Klimatklivet som flaggskepp. Hon nämnde dock inte reduktionsplikt. Den är en viktig och central reform. Där kan vi väldigt noga göra en effektbedömning av hur mycket utsläpp det kommer att leda till. Regeringen kommer att väldigt snart komma tillbaka om den.

Det är intressant att Moderaterna gärna talar om effektivitet, men den mest effektiva åtgärden, som alla myndigheter talar om, är att höja koldioxidskatten. Moderaterna vill sänka den, och det går inte ihop. Detta är inte en effektiv klimatpolitik.

Anf. 43 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag välkomnar om regeringen avser att återkomma i olika delar för att närmare beskriva utfallet av utsläppsminskningar. Samtidigt tycker jag att det borde ingå i den handlingsplan som lagen säger ska innehålla just detta.

Man kan fundera över vilket slags produkt vi diskuterar. Jag brukar inte alltid säga att Vänsterpartiet har rätt i dessa debatter, men de har en poäng i att det snarare börjar likna ett inriktningsbeslut än en plan när man inte tycker att man närmare behöver beskriva de åtgärder man vill vidta genom sin handlingsplan.

För mig är det viktigt att den klimatpolitiska debatten lämnar de fina orden bakom sig och börjar gå ned i konkreta detaljer om hur vi får utsläppsminskningar till stånd. Jag hoppas att regeringen instämmer i det när man nu säger att man ska komma tillbaka med mer konkreta uppföljningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Detta blir nämligen ett prejudikat. Det här är den första handlingsplan som läggs fram. De flesta partier här i kammaren är ju överens om att det här behöver göras. Då är det väldigt viktigt hur produkten nu ser ut eftersom den blir ett prejudikat för kommande handlingsplaner.

Många åtgärder behöver vidtas. Vi i Moderaterna har inte fokuserat vår följdmotion på att rapa upp alla. Annars skulle vi stå här och slå olika åtgärder i huvudet på varandra. Klimatministern nämner exempelvis reduktionsplikten, som är en oerhört viktig del. Vi är många som ivrigt väntar på att den ska komma på plats på exempelvis flygets sida.

Det finns alltså områden där vi är ganska överens, men av någon anledning tar det väldigt lång tid. Jag kan därför göra ett medskick här i slutet av debatten. Det finns en rad frågor där vi är rörande överens. Reduktionsplikten är en sådan. Låt oss se lite handlingskraft från regeringens sida så att vi får en sådan på plats för flygets räkning.

Anf. 44 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Målet för regeringen och det som riksdagen har ställt sig bakom är att Sverige ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Det är ett väldigt omfattande arbete. Det är lätt att i debatten bli närsynt och tala om kortsiktiga utsläppsminskningar när vi måste tala om ett genomgripande paradigmskifte. Vi måste bort från beroendet av fossila bränslen. Vi måste gynna det förnybara. Vi måste energieffektivisera. Vi måste ha smarta elsystem. Vi måste ha ett förnybart elsystem som ger oss väldigt billig el. Vi behöver dessutom investera i energilagring och överföringskapacitet. Allt detta finns i regeringens politik.

Det som inte finns i regeringens politik är att göra det billigare att släppa ut. Jessica Rosencrantz nämner inte ens koldioxidskatten. Moderaterna satsar 6-7 miljarder på att göra det billigare att köra med fossila bränslen, och det är inte i överensstämmelse med att nå dessa mål. Det stämmer heller inte överens med de expertmyndigheter och alla andra som i någon mån har kritiserat regeringens politik för att inte exakt vara det mest kostnadseffektiva. Det mest kostnadseffektiva styrmedel som finns är att göra det dyrt att släppa ut, det vill säga att höja bensin- och dieselskatten. Moderaterna gör exakt det motsatta.

Dessutom vill Moderaterna bygga ut ny kärnkraft. Det kommer över huvud taget inte att minska utsläppen under det här årtiondet. Det handlar om otroligt långa ledtider. Det finns mycket stora lönsamhetsproblem med kärnkraften, annars hade det funnits stora investerare som velat satsa på kärnkraft. Sådana finns dock inte.

Moderaternas resonemang hänger tyvärr inte ihop, men jag är glad över att Jessica Rosencrantz ändå står bakom klimatlagen och att vi ska nå dess mål.

Anf. 45 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är jättebra att ministern och den här planen aviserar att det ska komma ett etappmål med utsläppsminskningar för flyget. Jag vill bara påminna om att det är något som vi i Vänsterpartiet föreslog redan 2016 då vi satt i Miljömålsberedningen, där förslaget om en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk togs fram. Man kan därför inte riktigt lägga fram det som en ny sak. Chansen fanns redan då. Man hade faktiskt redan nu kunnat lägga in förslaget i handlingsplanen.

Som jag tidigare tog upp sa Klimatpolitiska rådet i sin kritik att handlingsplanen inte är någon plan. Den har ingen konkret plan för utsläppsminskningar. Det finns inget förslag om minskad köttkonsumtion, utfasning av klimatskadliga subventioner, en vägslitageavgift - ett konkret förslag om detta finns såvitt jag vet på Regeringskansliet - eller nya instruktioner till våra myndigheter att helt och hållet hålla sig inom det klimatpolitiska ramverket. Det finns heller inga förslag på en infrastrukturpolitik som utgår från våra klimatmål. Detta var några konkreta exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Isabella Lövin sa att det finns 130 konkreta åtgärder i planen. Jag tycker att det är en handlingsplan med väldigt fina ambitioner, men om man skärskådar de här 130 åtgärderna ser man att det mest är gamla förslag eller nya aviserade utredningar.

Jag vill fråga ministern: Exakt hur stora blir utsläppsminskningarna enligt regeringen med den här handlingsplanen?

Anf. 46 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Hade det funnits en majoritet i Miljömålsberedningen för Vänsterpartiets förslag om etappmål för flyget hade det också kunnat genomföras. Men det är enkelt att sitta i opposition jämfört med att ta ansvar för att genomföra politik, vilket vi nu gör i regeringsställning. När man är utanför och i opposition finns det inga gränser för vad man vill och vad man kan uttrycka, men om man verkligen ska få med sig en majoritet i riksdagen får man försöka komma så långt fram man kan.

Hade vi helt och hållet haft samma oförsonliga inställning som Vänsterpartiet hade vi inte haft någon klimatlag i dag. Då hade målen varit alldeles för dåliga. Man skulle helt enkelt bara ha struntat i detta. Nu har vi åtminstone en klimatlag, som när den antogs var världens mest ambitiösa. Sedan har andra länder, bland annat Österrike, Finland och Danmark, antagit mer ambitiösa mål. Det välkomnar jag. Vi behöver nu öka takten i Sverige. Då tycker jag att det är bra om vi har både etappmål för flyget och mål rörande konsumtionsbaserade utsläpp, som vi aviserar i den här planen.

Med hur mycket ska detta då minska utsläppen? Målet är ju att det ska minska utsläppen med 100 procent, eller med 85 procent till 2045. Det är inte den här regeringens fulla ansvar att se till att vi når ända dit till 2045. Men vi lägger nu grunden för att kommande regeringar ska ha förberedda förslag att jobba vidare utifrån på alla relevanta politikområden. Vi ska också ha en majoritet i riksdagen bakom oss.

Anf. 47 Jens Holm (V)

Fru talman! Min fråga var hur stora utsläppsminskningarna blir med den här planen. Jag får inget konkret svar från ministern. Det är inte så konstigt, eftersom man inte redogjort för detta i den här handlingsplanen. Det är nämligen ingen riktig handlingsplan utan en viljeinriktning med väldigt goda ambitioner, skulle jag sammanfatta det som. Vi lämnar den frågan, såvida inte ministern vill ge mig en konkret siffra.

Jag tycker att det är väldigt bra att klimatfrågan ska integreras på alla relevanta politikområden.

Ibland när ministern talar låter det som att det är någon annan som styr. Kanske är det egentligen Annie Lööf och Centerpartiet som sitter i baksätet och styr regeringen? Jag vet inte riktigt. Men en sak som vi vet väldigt klart att regeringen styr över är våra myndigheter och våra statliga bolag. Regeringen kan ge nya myndighetsinstruktioner till någon av våra 220 myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Jag tänker till exempel på Trafikverket, som har en infrastrukturpolitik som inte utgår från våra klimatmål - man planerar för nya motorvägar. Jag tänker på Transportstyrelsen, som har ändrat i förordningen om bilprovningen, så att vi numera ställer miljökrav som är på den absolut lägsta nivån inom EU. Vi har Försvarsmakten, och här vill jag faktiskt peka på någonting bra som regeringen har gjort. Man har ändrat i myndighetsinstruktionerna, så att Försvarsmakten inte längre ska motarbeta etablering av vindkraftsparker till havs. Det är jättebra, men det finns ganska mycket mer som man skulle kunna uppmana Försvarsmakten, Upphandlingsmyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket och andra myndigheter att göra för att verka för att våra klimatmål ska uppnås.

Därför, fru talman, vill jag fråga ministern om regeringen har en plan för att ge nya myndighetsinstruktioner till våra myndigheter om att de ska agera inom ramen för vårt klimatpolitiska ramverk och vår klimatlag.

Anf. 48 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Ja, om Jens Holm har läst klimathandlingsplanen har han kunnat se att det finns väldigt många sådana aviseringar om instruktioner till våra myndigheter. En av dem handlar om att vi ska ha skarpare krav gällande klimatstyrning vid offentlig upphandling. En annan handlar om de transportpolitiska målen, som funktionsmålet och hänsynsmålen - miljö och klimat ska också väga väldigt tungt i transportplaneringen. Svaret är alltså ja.

Här finns det väldigt mycket som vi kan göra. Jens Holm nämnde konverteringsstöd för bensin- och dieselbilar apropå människor som bor på landsbygden och kan behöva hjälp för att komma vidare. Vi har redan gett ett uppdrag till Konjunkturinstitutet att analysera ett sådant konverteringsstöd. Vi arbetar på väldigt många fronter. Det kan vara svårt att se träden för all skog, höll jag på att säga. Annars brukar man ju säga tvärtom, att man inte ser skogen för alla träd.

Det är en väldigt bred ansats. Om man bara hade tagit fram en eller två av de här aviseringarna hade man kunnat diskutera dem mer på djupet. Men det är som sagt över 130 aviseringar. Och det är inte bara viljeinriktningar. Det här är överenskommet mellan regeringen, Centern och Liberalerna, och vi kommer att gå fram med de aviseringarna. Det är helt självklart.

Så sent som i dag har Jens Holm kunnat läsa om hur statsministern och jag berättar om det klimatkollegium som nu har inrättats och om att vi ser klimatomställningen som helt central när vi nu ska bygga upp vår ekonomi i samband med att vi återhämtar oss efter coronakrisen. Detta kommer inte att leda till att företag tvingas utomlands - tvärtom. Förra året minskade utsläppen i Sveriges industri med 5 procent, samtidigt som vi hade en stark tillväxt.

(Applåder)

Anf. 49 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Vi debatterar i dag den klimatpolitiska handlingsplanen. Jag vill börja med att yrka bifall till miljö- och jordbruksutskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. FN:s klimatpanels rapport om effekterna av den globala uppvärmningen visar på mycket långtgående konsekvenser vid två graders uppvärmning. Miljarder människor riskerar att drabbas av vattenbrist och översvämningar. Skördar, fiskfångster och den biologiska mångfalden minskar dramatiskt. Den globala uppvärmningen sker i en sådan takt att ekosystemen inte hinner anpassa sig.

Människan behöver ett fungerande ekosystem. De beslut vi tar är avgörande för planeten och för kommande generationer. Världens länder har genom Parisavtalet förbundit sig att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader och att göra ansträngningar för att hålla ökningen under en och en halv grad. Redan nu har den globala medeltemperaturen ökat med cirka en grad, och temperaturökningen fortsätter.

I Sverige trädde klimatlagen i kraft den 1 januari 2018. Enligt den ska regeringen vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Den proposition som vi behandlar nu är den första planen, så det är en historisk plan. I den redovisar regeringen hur det klimatpolitiska arbetet ska bedrivas under mandatperioden. Det handlar om en samlad politik för klimatet.

Planen utgår från Sveriges långsiktiga klimatmål och ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Den spänner självklart över många sektorer och områden, som industri, transport, jordbruk, finansmarknad, skogsbruk, förnybara drivmedel och internationellt klimatarbete.

När det gäller klimatarbetet har vi i Sverige fortsatt stora utmaningar, och vi måste öka takten i klimatomställningen. Riksdagen har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att nå dit krävs stora investeringar och tekniksprång. Alla samhällssektorer måste bidra.

Men vi har en bra grund för Sveriges klimatpolitik, som bygger på ekonomiska styrmedel som successivt ställer om Sverige. Vi har kraftfulla satsningar på investeringar i hela landet genom Klimatklivet, och vi har en ny, grönare industripolitik med Industriklivet. Vi har kommuner, organisationer och företag som går före.

Med klimathandlingsplanen tar vi nu ett viktigt steg. Med 132 åtgärder tar planen ett helhetsgrepp om hur utsläppen ska minska i hela det svenska samhället. Genom att integrera klimatfrågan i alla politikområden kommer vi att kunna ställa om Sverige.

Jag välkomnar verkligen det nya klimatkollegiet, som ska få en central roll i svensk klimatpolitik. Statsministern, klimatministern och ytterligare sex ministrar ska säkerställa att klimatet ingår i alla politiska beslut - inte minst när ekonomin ska återstarta efter coronapandemin. Det visar att vi tar klimatkrisen på allvar.

Fru talman! För att man ska nå Parisavtalets mål måste alla länder ta sitt ansvar och minska utsläppen. Den globala trenden är att omställningen går för långsamt. Vi behöver göra allt vi kan för att snabba på utvecklingen. Det som behövs nu är en handlingskraftig politik. Utmärkande för tiden framför oss är att spelregler kommer att behöva sättas internationellt och nationellt, men genomförandet kommer överlag att vara lokalt. För Sveriges roll som föregångare innebär detta att lokala svenska ledare i klimatomställningen, till exempel kommuner, bör dela med sig av sina erfarenheter internationellt. Samtidigt har svenska aktörer mycket att vinna på internationella partnerskap och erfarenhetsutbyten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Parisavtalet erbjuder en enorm möjlighet att driva på utvecklingen och framväxten av gröna jobb och näringar. Genom att agera som föregångsland och ta till vara Sveriges spetskompetens, infrastruktur och goda resursbas och tidigt ställa om till ett klimatneutralt samhälle kan Sverige etableras som en global ledare i de teknikskiften som nu görs inom befintlig och ny industri för att ställa om samhället till fossilfrihet.

Ett exempel är ambitionerna att bygga upp en resurseffektiv svensk batteriproduktion. Av propositionen framgår att Sverige kommer att delta i flera projekt som initierats av Europeiska kommissionen. Ett annat exempel är Hybrit, den svenska satsningen på fossilfritt stål.

Fru talman! Vi har i politiken ett ansvar för att skapa förutsättningar för en omställning där hela landet är med. När Sverige ska ställa om måste hänsyn tas till de olika förutsättningar som finns i våra städer och landsbygder och för olika inkomstgrupper. I tätbebyggda områden är förutsättningarna för att gå, cykla och åka kollektivt i stället för med bil bättre, medan bilen även i fortsättningen kommer att vara viktig på landsbygden. Landsbygden har å andra sidan en viktig roll i omställningen som leverantör av klimatsmart energi och förnybara resurser. I detta arbete blir både den nationella strategin för elektrifiering och den kommande bioekonomistrategin väldigt viktiga.

Ett stort ansvar för omställningen har landets kommuner med hållbar stadsutveckling, utveckling av smarta städer, avfallshantering och kollektivtrafik. Klimatklivet har lett till viktiga investeringar på lokal och regional nivå - det handlar bland annat om 30 000 laddpunkter över hela landet. Och med stadsmiljöavtalen får kommunerna stöd att bygga ut kollektivtrafiken.

Fru talman! Ledarskap är viktigt för att man ska lyckas med klimatomställningen. Det kan vara en flicka som börjar ensam utanför riksdagen men som lyckas väcka en hel värld. Ledarskap är det också när Sverige går före och visar att en fossilfri värld inte bara är möjlig utan även gynnar våra företag och vårt välstånd.

En stad kan visa ledarskap, som när min hemstad Uppsala 2018 utsågs till världens bästa klimatstad. Hårt arbete, tuffa mål, viktiga investeringar och minskande utsläpp låg bakom priset. De tidigare pristagarna var Vancouver, Paris, Kapstaden och Seoul. Sedan var det Uppsala. Även i den jämförelsen kan en liten stad i en liten nation vara en stor ledare.

Fru talman! En effektiv klimatpolitik behöver bygga på legitimitet, tillit, rättvisa och acceptans. Utgångspunkten måste vara en rättvis klimatomställning som bygger på solidaritet mellan länder, mellan regioner och mellan människor och där ingen lämnas efter.

(Applåder)

Anf. 50 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Vi har en historisk debatt i dag. Det är första gången vi har en sammanhållen klimathandlingsplan för hela Sveriges klimatpolitik. Det finns en gedigen bakgrund till att denna plan nu läggs på riksdagens bord. Det började egentligen med det uppdrag som Miljömålsberedningen fick av regeringen under förra mandatperioden och som Miljöpartiet var arkitekt bakom. Vi hade ju presenterat idén om ett klimatpolitiskt ramverk några år dessförinnan. Det är detta som ligger till grund för att vi nu får den första klimatpolitiska handlingsplanen på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Det är en rejäl lunta med väldigt mycket politik - över 130 åtgärder. Underlaget till detta är hämtat från bland annat Miljömålsberedningens arbete och olika typer av input som vi har fått från Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet. Det är, som sagt, ett rejält arbete. Jag har varit med och jobbat med detta i över ett år. Det har varit en utmaning men en väldigt spännande och rolig utmaning eftersom det är så pass mycket politik det rör sig om.

Ansatsen i klimathandlingsplanen är bred. Vi avfärdar idén om att klimatet på något sätt skulle vara en sektorsfråga som liksom går att gömma undan. Det betyder att alla ministrar, alla departement och de flesta myndigheter ska vara ansvariga. Alla ska vara klimatministrar, helt enkelt. Därför är dagens besked om ett klimatkollegium väldigt välkommet. Det handlar om att institutionalisera en radikal och snabb reformtakt för klimatet.

Vad är då bredden? Jo, detta sträcker sig över så gott som alla politikområden. Det handlar om industrin, transporterna, upphandlingen, jordbruket, finanspolitiken, skogsbruket, alla frågor som rör drivmedel, infrastruktur, fordon, forskning och innovation och om det globala samarbetet och på sikt om negativa utsläpp, naturligtvis. Det är, som sagt, totalt över 130 punkter. Det är en gedigen plan vi har att göra med.

Bredden är den uppenbara styrkan. Det var den som också Klimatpolitiska rådet efterfrågade. Klimatet ska ses som en politisk fråga som ska genomsyra alla frågor. Styrkan ligger också i att detta markerar mot en hantering av klimatfrågan som har varit dominerande hos andra partier under många år. Man har nästan behandlat klimatfrågan som någonting som katten har släpat in. Man vill helst inte ha så mycket med frågan att göra. Man vill gömma undan den, och man vill inte ta de krafttag som klimatfrågan förtjänar och kräver av oss. Nu ändras det. Klimatet sätts i centrum för politiken, och ingen ska komma undan ansvaret.

I sak konstaterar Klimatpolitiska rådet att den här planen är ett fall framåt. Det innebär att vi tar oss närmare våra klimatmål. Man kan konstatera att det fanns en grund i form av en tredjedel av utsläppsminskningarna sedan innan, mycket av det tack vare regeringens politik under den förra mandatperioden. Med den här planen tar man steg framåt med ytterligare en tredjedel. Det är ett stort fall framåt, även om det finns mycket arbete kvar.

Just eftersom planen är så bred kommer jag förstås inte att kunna gå in på alla detaljer. Det finns dock två viktiga lärdomar av processen som jag vill lyfta här och som bland annat rör det som andra partier har pratat om och driver.

Den första lärdomen är att vi nu har facit vad gäller det missförstånd eller den myt som har spridits om att en verkningsfull klimatpolitik alltid är en klimatpolitik som, i debatten, har kallats för kostnadseffektiv. Denna idé döms nu ut av Klimatpolitiska rådet.

En verkningsfull klimatpolitik ska bland annat vara globalt uppskalbar, innebära tekniksprång, ha transformativitet, ta hänsyn till fördelningspolitiska effekter och gynna grupper som i dag är socioekonomiskt utsatta. Den tar hänsyn till dynamisk effektivitet, som inte är samma sak som kostnadseffektivitet, och den tar hänsyn till andra miljömål. Man måste alltså väga in att en aktiv klimatpolitik även leder till att vi når andra miljömål, till exempel frisk luft. Den ska också väga in att vi når andra samhällsmål, till exempel positiva hälsoeffekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Det här är bara några aspekter som kan nämnas när man ska utvärdera en verkningsfull klimatpolitik. Klimatpolitiska rådet nämner även en rad andra faktorer när de pratar om hur man ska ta fram en verkningsfull klimatpolitik.

Låt mig citera direkt från Klimatpolitiska rådets rapport: "Tidsperspektivet är väsentligt när politikens effektivitet ska bedömas. En utsläppsminskande åtgärd som är kortsiktigt kostnadseffektiv kan innebära inlåsning i en viss teknik som inte förmår nå hela vägen till fossilfrihet. Då kan nästa steg för att nå ända fram till målet i stället kräva mycket stora nyinvesteringar i helt andra system och tvärtom fördyra omställningen. Omvänt kan en åtgärd som är kortsiktigt dyr ibland underlätta för kostnadseffektiva förändringar på längre sikt. Därför är det även viktigt att betrakta de långsiktiga resultaten av olika styrmedel och offentliga insatser."

Det är precis det här som det kokar ned till. Klimatpolitik ska vara här och nu och på längre sikt. Det innebär till exempel att när Moderaterna försöker att fokusera om politiken från det nationella perspektivet till det globala är det att fördyra den svenska klimatpolitiken. Det blir konsekvensen. Om vi ska köpa utsläppskrediter med tveksam klimatnytta i andra länder i stället för att göra de investeringar som krävs här i Sverige innebär det att vi i stället kommer att ha dyrare investeringar att göra i framtiden. Det är en fördyring av den svenska klimatpolitiken.

Det innebär också ett brott mot Parisavtalet. Parisavtalet är väldigt tydligt: Alla regioner, alla länder, alla sektorer ska ställas om. Då är det lika bra att kavla upp ärmarna och göra jobbet och inte fördyra och försena. Det tjänar ingen på i slutändan.

Den andra slutsatsen som jag tycker att vi ska dra är att vi ska säga hej då till den falska klimatlösningen kärnkraft. Högern har blivit lite som en gammal radioapparat. Samtiden och vi andra försöker att byta kanal, och så hoppar det liksom tillbaka till samma kanal gång på gång: kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft. Man kanske inte har någon annan klimatpolitik, utan det här är det enda man kan slänga fram för att framstå som trovärdiga i att över huvud taget ha något förslag på klimatområdet.

Det är helt enkelt visionslöst och idéfattigt. Bakgrunden till att det heller inte är en klimatåtgärd är att det tar 15, 20 eller 25 år att bygga en ny reaktor i Sverige. Titta bara på Olkiluoto 3 i Finland! Det är ett fiasko rakt igenom som har fördyrats och försenats och som just nu konkurrerar med NKS om att vara den näst dyraste byggnaden i världen. Moderaterna känner ju till NKS sedan tidigare.

Fru talman! Vi har inte tid att vänta på att de här dagdrömmarna ska slå in. Klimatutsläppen måste minska här och nu, och då är det förnybar energi som är lösningen. Det kan vi konstatera att den också är i dagsläget. Solkraften exploderar just nu och ökar exponentiellt i Sverige och på många andra marknader. Vindkraften dubblas under de närmaste tre åren och går till att omfatta nästan en tredjedel av Sveriges totala elproduktion. Det är en enorm och spektakulär utveckling. Samma utveckling och kostnadsminskningar sker nu också på batterisidan och för andra typer av energilagring.

Jag har dragit över min talartid och ska försöka att runda av.

Det kan bara snabbt konstateras att när vi har frågat våra myndigheter vad vi behöver för att nå klimatmålen har ingen av dem nämnt kärnkraftsfrågan. Det tycker jag att man ska ha med i det här arbetet. Facit är att vi faktiskt inte behöver kärnkraften. Trots det är det flera partiers viktigaste fråga, och det tycker jag är ganska skralt för att vara en klimatpolitik värd namnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Med detta sagt kan jag bara konstatera att vi är på rätt väg. Två tredjedelar är vi nästan i hamn med, som sagt. Nu gäller det att ta tag i den sista tredjedelen, och det lovar jag att göra mitt yttersta för att göra den närmaste tiden. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 51 Jens Holm (V)

Fru talman! Det som Lorentz Tovatt sa i talarstolen riktar sig främst högerut, så de frågorna får andra partier svara på. Det som vi i Vänsterpartiet har gjort i det här sammanhanget är att väcka en följdmotion med 74 konkreta förslag på ytterligare reformer som skulle minska utsläppen i Sverige.

Jag välkomnar perspektivet att klimatet ska integreras i alla relevanta politikområden. Vi kanske kan ta bort ordet "relevanta", för säg ett enda politikområde där vi inte ska behöva ta klimatansvar! Men det verkar som om finansbranschen kommer ganska enkelt undan i handlingsplanen. Jag hittar få konkreta förslag som verkligen skulle minska utsläppen från våra finansiella och institutionella placerare.

Jag tänker inte minst på våra pensionspengar och på AP-fonderna. De har fått nya placeringsdirektiv, men redan då dessa direktiv lades fram sa Vänsterpartiet att detta inte är verkningsfullt. Det ser vi nu. Våra AP-fonder placerar fortfarande i de stora fossilbolagen - Shell, British Petroleum, Lukoil, Chevron, Gazprom och så vidare. Och nyligen nåddes vi återigen av information om att Sjunde AP-fonden, den gången, har placeringar i företag som skövlar regnskog i Amazonas.

Jag vill fråga Lorentz Tovatt varför ni inte, när ni nu hade chansen, lägger fram förslag om andra placeringsdirektiv för våra AP-fonder så att de följer Parisavtalet och bara har hållbara placeringar.

Anf. 52 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan!

Jag delar engagemanget för detta och även när det gäller att vi behöver bli bättre och hitta mer politik på det här området. Bara häromdagen kom väl någon nyhet som visade att svenska investerare, svenska banker och även pensionsfonder investerar i det ryska bolag som ligger bakom den katastrofala läckan som pågår just nu. Det finns helt uppenbart en förbättringspotential när det gäller finansmarknaderna.

Nu finns dock de nya direktiven på plats, och det är ett första steg. Vi vill styra om detta, och nu har vi tagit det första steget. Jag tror att det kommer att få en normativ effekt, i kombination med att även EU genomför åtgärder för den gröna taxonomin. Den kan absolut bli mer radikal, men det går åtminstone i en viss riktning. Och det kommer att få en viss effekt på de investeringar som görs.

Vi gör också andra saker för att få till omstöpningen av finansmarknaderna. Där vill jag särskilt lyfta fram de gröna obligationerna. De kommer att ges ut genom emission de närmaste veckorna, och de är de absolut mest radikala i världen i sin definition. De kommer att vara de absolut mest gröna obligationerna som någon investerare i hela världen kan investera i, och det ska ske på den svenska marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Det är ett bra steg i rätt riktning.

Anf. 53 Jens Holm (V)

Fru talman! De gröna obligationerna är intressanta, och de kan verkligen bidra till ett positivt flöde från stora investerare.

Nu talade jag om våra pensioner, som ju ändå är det största pengaflödet som vi råder över. Regeringen kan ge instruktioner till våra AP-fonder om hur pengarna borde placeras. Jag tycker verkligen att det är hög tid att se över de placeringsdirektiven när vi ser att pengar fortsätter att gå åt fel håll.

Nyligen bad jag riksdagens utredningstjänst ta reda på ungefär hur mycket av AP-fondernas placeringar som går till förnybar energi. Förnybar energi är ändå ett segment som växer mycket. Mindre än 1 procent, fick jag till svar. Det säger någonting.

Låt mig återigen säga att när det finns placeringar i några av världens största fossilbolag, i bolag som skövlar regnskogar i Amazonas, i Sibirien i Ryssland, som Tovatt sa alldeles nyss, behöver något göras. Jag trodde att med ett så viktigt dokument som den klimatpolitiska handlingsplanen skulle man inte kunna bortse från finansmarknaden och AP-fonderna, våra pensionspengar, som vi faktiskt själva råder över.

När får vi uppdaterade och mer hållbara placeringsdirektiv till AP-fonderna? Det vill jag fråga Tovatt. Det är faktiskt Miljöpartiet som har den frågan i departementet i regeringen. Det åligger kanske partiet ett särskilt stort ansvar att vara lite trovärdigt i frågan.

Anf. 54 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tackar för replikskiftet, Jens Holm.

Jag delar engagemanget och även frustrationen över sakernas tillstånd. Men jag delar inte riktigt bilden av att för lite görs. Naturligtvis kan man göra mer, men jag menar att regeringen ändå arbetar aktivt. Jag nämnde gröna obligationer.

Nu när jag har en replik kan jag passa på att nämna några ytterligare saker som regeringen sysslar med. Nu har man sagt att gröna krediter ska vara viktiga i återstarten efter coronapandemin. Det är ett bra sätt att stimulera efterfrågan inom vissa typer av områden. Jens Holm nämnde förnybar energi. Det är ett klockrent område för att trycka upp gröna krediter som staten tar ansvar för.

Något som jag gärna tittar vidare på, som regeringen inte har aviserat än, är att titta på andra sätt att kanalisera de privata flödena. Jens Holm lyfte upp förslaget om en grön investeringsbank i sitt anförande. Det tycker jag är en intressant idé. Jag tittar gärna vidare på gröna kvantitativa lättnader.

Regeringen har tidigare, som en del av exportstrategin, sagt att vi snart helt ska sluta stödja fossila exportkrediter. Det är också ett sådant steg mot att helt enkelt minska efterfrågan i de delar av finansmarknaden som omfattar fossila områden.

Det är ändå ett ganska intensivt arbete som pågår inom regeringen. Jag gör gärna mer på det området framöver.

Anf. 55 Joar Forssell (L)

Fru talman! Det är glädjande att handlingsplanen kommer på plats och att det är en så engagerad debatt i riksdagen. Klimatfrågan och klimatförändringarna är troligen, nästan helt säkert, det största hotet mot enskilda individers frihet och liv som vi någonsin har mött.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

För oss liberaler är det såklart helt naturligt att vara mycket engagerade i klimatfrågan. Om vi inte lyckas styra om skutan, om vi inte lyckas stoppa klimatförändringarna och de dramatiska konsekvenser som de innebär, kommer fler människor att dö av svält. Fler konflikter kommer att blossa upp runt om i världen därför att människor i desperation drivs in i krig och våld. Länder kommer att hamna under vatten. För att vara konkret innebär det i vår del av världen att stora delar av Mälardalen kommer att hamna under vatten - om jag ska vara lokalpatriotisk i talarstolen.

Fru talman! Jag är också hoppfull. Runt om i världen och i Sverige ser vi hur medvetenheten om klimatfrågan ökar. Vi ser hur det finns en allt större förståelse hos medborgare, väljare, för att det behövs tuffa åtgärder. Det gör att politiken inte behöver vara lika räddhågsen som den har varit tidigare. Det ställs också mycket tuffare krav på oss politiker att åtgärda de bekymmer som finns. Vi måste se till att utsläppen minskar, det vill säga rulla tillbaka de utsläpp som redan har skett, och vi måste se till att göra Sverige och världen mer resilient.

Fru talman! Vårt uppdrag för oss politiker kommer att vara att svara mot de krav och förväntningar som ställs från medborgarna. För oss liberaler är grundprincipen att var och en måste stå för sina egna utsläpp viktig. Det som kallas att utsläpparen betalar, polluter pays, måste såklart vara helt ledande i klimatpolitiken. Men vi måste också förstå att politiken inte kan göra allt, inte därför att jag inte tycker att politiken ska göra mycket utan därför att jag vet att den kraft som finns i näringslivet och i människors eget agerande ofta är starkare än politiken. Vi ska svara och leverera klimatpolitik, men vi måste också se till att inte stå i vägen när företag och innovatörer själva driver en positiv utveckling framåt.

Det har diskuterats tidigare i dag från talarstolen hur kapitalmarknaden fungerar och hur vi ska se till att det blir mer gröna investeringar snarare än investeringar i sådant som är dåligt för klimatet. Det är sant att vi liberaler har drivit på för att få till en grön skatteväxling med tuffa skatter för klimatet och för att lämna mer ekonomiskt utrymme för företag och människor att göra gröna investeringar.

De riktigt stora gröna investeringarna kommer från näringslivet. Vi kan se att medvetenheten och engagemanget bland människor leder till att marknadskrafterna börjar röra sig i en grönare riktning. Vi ser hur stora institut som jobbar med investeringar runt om i världen ställer om och investerar grönt i stället för brunt.

Vi politiker måste förstå att teknik, ny innovation, drivkraften att ställa om, de krafter som utgörs av marknaden, ofta är starkare än vad vi politiker kan leverera. Det kan behövas en puff på vägen, och det handlar om att det är rätt att den som släpper ut ska betala. Men vi politiker måste se till att regleringarna är tillräckligt enkla och att skatterna är tillräckligt generösa för företagare och så vidare, så att inte en så otroligt positiv utveckling stoppas.

Fru talman! Det sägs ofta att vi ska vara ett föregångsland för världen. Det tycker jag också. Vi är inte där riktigt än; vi har fortfarande subventioner för sådant som är dåligt för klimatet, och vi vågar fortfarande inte beskatta utsläpp fullt ut. Men vi är på god väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Det är bara det att det inte räcker. Det räcker inte att vara ett föregångsland. Vi måste också se till att världen blir mer grön, inte bara genom att gå före själva utan också genom att driva på politiskt för att så ska bli fallet.

Det handlar om att använda handelsavtal aktivt för att tvinga andra länder att bli mer gröna.

Det handlar också om att se till att EU får ordentliga muskler när det gäller klimatarbetet. Vi är ensamma om att vilja ha en koldioxidskatt på EU-nivå. Jag förstår att det kan vara lite "oopportunistiskt" för vissa partier här i Sverige att vilja detta, för det finns en EU-skepsis. Men jag tror faktiskt inte att det går att nå upp till våra gemensamma klimatmål om vi inte får detta till stånd. Jag tycker inte att det är konstigare än att vi har klimatskatter på nationell nivå som betalas både i Stockholm och i Lerum och i resten av landet. På samma sätt skulle man kunna ha klimatskatter på EU-nivå som betalas i varje land.

I slutändan spelar det ingen roll för klimatet vem som tar ut skatter, och i slutändan spelar det ingen roll för den individ som betalar skatter vem som tar ut dem. Det som spelar roll är att vi minskar utsläppen, och det som spelar roll är att vi har demokratiska processer. Det har vi när vi beslutar om detta, och det har vi såklart också på EU-nivå.

Fru talman! Det handlar också om att se till att sprida svenska innovationer i de fall där vi ligger före. Det finns ibland en idé i klimatdebatten om att man inte ska ägna sig så mycket åt handel över gränser eller åt att sälja saker därför att det såklart finns produkter som vi säljer vars produktion släpper ut till exempel koldioxid. Men det relevanta att titta på är ju hur de totala koldioxidutsläppen ser ut. Det kan ju vara så att vi producerar något här i Sverige som ger mindre koldioxidutsläpp om det köps av någon ute i världen än om denna någon hade köpt från ett annat land. Om vi producerar till exempel stål på ett bättre sätt i Sverige än man gör i Kina kan det faktiskt vara bra för klimatet att vi får sälja vårt stål.

Detta handlar inte om patriotism eller att sätta Sverige före andra. Det handlar om att vi måste ha en realistisk klimatpolitik som värnar tillväxt och välstånd samtidigt som vi sätter press på andra länder att också utveckla sin klimatpolitik.

Fru talman! Jag är väldigt glad för att denna klimathandlingsplan lyfter fram CCS, koldioxidinfångning och lagring. Det är något som vi kommer att behöva, och vi kommer att behöva det i mycket hög utsträckning.

Ska man driva klimatpolitik som är hållbar över tid behöver man ha medborgare med sig. Då behöver man se till att det finns en folkopinion som är med på den omställning som det innebär. Det innebär att vi inte kan skära ned tillväxten hur som helst eller tygla ekonomin i alltför hög grad, för då kommer vi att få medborgarna mot oss. Vi behöver tillväxt och välstånd för att kunna ha välfärd. Vi behöver välstånd för att kunna ha poliser och sjuksköterskor och för att kunna göra viktiga investeringar. Då kommer vi också att behöva komplettera med en hög grad av infångning av koldioxid, för vi behöver se till att de totala koldioxidutsläppen blir inte bara netto noll utan netto minus. Då kommer detta att vara en helt avgörande faktor om man vill ha en både politiskt och klimatmässigt hållbar politik.

Fru talman! Med det vill jag återigen säga att vi står bakom vår reservation. Den handlar dock inte om själva klimathandlingsplanen, utan den kommer från den allmänna motionstiden. Vi står såklart bakom propositionen som handlar om klimathandlingsplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

(Applåder)

Anf. 56 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag ställer mig bakom Liberalernas reservation nr 57, som handlar om forskning och kärnkraft inom EU.

Vi har i dag debatterat den klimatpolitiska handlingsplanen. Liberalerna har i denna debatt begränsat sig till fyra utskott som deltar, men som tidigare talare sagt berörs faktiskt alla utskott av klimatet. Det är viktigt att poängtera det.

Jag kommer i min del för Liberalerna att tala om transporternas klimatpåverkan och beröra några av de åtgärder som vi liberaler vill se för att minska den påverkan.

Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp 2045, och just transporterna är den bransch som fått ett specifikt mål: 2030 ska koldioxidutsläppen från transporter ha minskat med 70 procent jämfört med 2010.

Fru talman! Liberalerna har som utgångspunkt att alla transportslag behövs utifrån sina fördelar. Det är utsläppen vi ska minska, inte möjligheten att resa eller transportera gods. Däremot kan ökad transporteffektivitet starkt bidra till minskade utsläpp. De stora minskningarna åstadkommes dock av elektrifiering och övergång till fossilfria drivmedel.

Vi anser att de som genererar utsläpp ska betala, och vi vill undvika subventioner. Vi anser dock att vid tekniksprång och med vår tuffa tidsplan till 2030 kan det under en kort övergångsperiod vara försvarbart att ge vissa subventioner för att öka takten i omställningen.

Liberalerna är också teknikoptimister och vill därför satsa på forskning och utveckling så att ny teknik inom till exempel batteriteknik och vätgas kan driva på omställningen.

Man kan lite grovt säga att transporter, jordbruk och industri står för en tredjedel var av Sveriges koldioxidutsläpp.

Fokuserar man på transportbranschens tredjedel finner man att vägtransporter står för ca 94 procent av branschens utsläpp. Ska vi på kort tid, till 2030, minska den klimatpåverkan är det uppenbart att det behövs åtgärder som har direktverkan på vägtransporterna. Även om vi till exempel fördubblar mängden gods på järnväg minskar behovet av godstransporter på väg bara med 10 procent. Överflyttning från väg till tåg och sjöfart samt längre och tyngre fordon på väg och järnväg kommer emellertid att ge en väsentlig utsläppsminskning.

Fru talman! Vägtransporter är den sektor som lämpar sig bäst för elektrifiering. Andra, som sjöfart och flyg, kommer under lång tid att vara beroende av flytande drivmedel. Därför är det väsentligt att övergången till eldrivna vägfordon går snabbt så att biodrivmedel kan reserveras till de transportslag där behovet är störst.

Elektrifieringen av våra personbilar pågår för fullt. Prognoser säger att runt 2025 kommer priset på en laddbar bil att vara jämförbart med det på en fossildriven bil. Fram till dess anser vi att en tidsbegränsad bonus i bonus-malus-systemet är nödvändig. Vi vill också se en fortsatt reduktion av förmånsvärdet för tjänstebilar under samma period, av den enkla anledningen att majoriteten av alla laddbara bilar som säljs i dag är tjänstebilar. Genom att hålla uppe den försäljningen skapar vi en begagnatmarknad av bilar på prisnivåer där många fler konsumenter har råd att köpa en laddbar bil. Genom detta system tar också företagen en större del av värdeminskningen som sker under de tre första åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

För att någon ska vilja köpa en laddbar bil behöver man känna sig trygg med att man kan ladda bilen vid bostaden. Därför driver Liberalerna på för att kraven på antalet laddpunkter vid flerbostadshus ska öka snabbt. Antalet laddstolpar riskerar nämligen under senare delen av 20-talet att bli en begränsande faktor för elektrifieringen av våra personbilar.

Även om vi kommer att se en snabb elektrifiering är prognosen att enbart ca 30 procent av fordonsflottan kommer att vara laddbar 2030. Det innebär att behovet av biodrivmedel fortfarande kommer att vara stort 2030. Genom fortsatt reduktionsplikt skapar vi en marknad för ökad produktion av biodrivmedel.

Fru talman! Elektrifieringen av tunga vägtransporter, som står för 9 procent av Sveriges utsläpp, ser vi i stort i två delar. Majoriteten av det tunga transportarbetet sker inom en radie av 30 mil. Här ser vi uppbyggnad av en statisk laddinfrastruktur som ett första steg för att skapa förutsättningar för åkerierna att redan nu våga satsa på en eldriven lastbil vid nästa köp. Då en lastbil förnyas vart sjätte år måste vi starta nu för att få effekt till 2030.

Det andra steget är mer komplext. Det består av en dynamisk laddinfrastruktur längs våra mest trafikerade vägar, så kallade elvägar. Den tekniken kommer framför allt att få effekt på målet till 2045 om nettonollutsläpp. För övriga långväga lastbilstransporter kommer biodrivmedel att krävas under överskådlig tid. En fungerande laddinfrastruktur kräver samverkan mellan berörda parter. Därför tog Liberalerna initiativ till elektrifieringskommissionen för att skynda på omställningen.

Inrikesflyget står för ca 3 procent av Sveriges inrikes klimatutsläpp. Flyget har en utmanande klimatresa framför sig. Vi tror på elflyg för kortare sträckor regionalt. Elflyget har även potential att skapa en ny näringsgren i Sverige, där till exempel Heart Aerospace i Göteborg har rönt stort internationellt intresse. Långväga flygningar kommer dock under överskådlig framtid att behöva fossilfria flytande bränslen, varför vi välkomnar en reduktionsplikt för flygbränsle. Slutligen tror vi att koldioxidinfångning behövs som kompensation för de sista svåråtkomliga utsläppen från flyget.

Sjöfarten har liksom flyget en utmaning i att minska mängden utsläpp. Här finns redan i dag elektrifierade färjor. Liksom flyget kommer dock flytande fossilfritt bränsle att vara det huvudsakliga drivmedlet, bland annat i form av elektrobränslen. Sjöfarten, inte minst pråmtrafiken, är dock i sig viktig för att minska mängden vägtransporter och därmed klimatpåverkan.

Slutligen kommer utbyggnaden av järnvägen och kollektivtrafiken att vara viktiga komponenter för att effektivisera transportarbetet och minska utsläppen från både vägtransporter och inrikesflyg. Här är det viktigt att bygga bort flaskhalsar i nuvarande system så att vi effektivt kan få tillgång till hela stråk för att därmed öka kapaciteten väsentligt.

Cykling har många fördelar, och Liberalerna står bakom en utbyggnad av cykelvägar. Ur klimatsynpunkt har dock cykling relativt sett ingen större påverkan på 2030-målet. I städer ger cykling främst en avlastning av kollektivtrafiken medan det däremot på landsbygden kan ge en viss minskning av bilanvändningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En samlad politik för klimatet - klimatpoli-tisk handlingsplan

Vår förhoppning är att när pandemin avtar kommer ett visst mått av arbete att fortsätta att ske på distans, vilket kan ge minskade utsläpp även framöver.

Sammanfattningsvis, fru talman, är den viktigaste satsningen just nu elektrifiering av vägtransporterna, som står för 94 procent av utsläppen, så att tillräckligt mycket fossilfritt bränsle finns tillgängligt för att flyget och sjöfarten ska kunna klara sin omställning. Omställningen ställer samtidigt krav på tillräcklig produktion och distribution av fossilfri el och fossilfria bränslen. Här är Sverige ett land med de bästa förutsättningar. Låt oss tillsammans bli ett föregångsland!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 juni.)