Sök

Riksdagen sa nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor.

Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för sin bedömning av Riksrevisionens granskning om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att Kustbevakningens, Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens arbete inte fullt ut är effektivt och att det finns brister både i förutsättningarna att upprätthålla förmåga och i planering och förberedelser.

Riksdagen delar regeringens bedömning att sjöverkande myndigheter och andra aktörer kan samverka bättre för att hantera omfattande olyckor mer effektivt och samordnat. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att arbete pågår för att säkerställa och utveckla samhällets förmåga att bedriva miljöräddningstjänst till sjöss.

Riksdagen instämmer att det är viktigt att Sverige även i fortsättningen har en god förmåga att bedriva miljöräddning till sjöss, då risken för olyckor med utsläpp har ökat till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget och det stora antalet oljetransporter med äldre fartyg i Sveriges närområde.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-01

Bordläggning

2026-04-13

Debatt

2026-04-14

Beslut

2026-04-15

Riksdagen sa nej till 73 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om krisberedskap, räddningstjänsten, vattenförsörjning, klimatanpassning samt informations- och cybersäkerhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

20

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

6, 48 minuter

Justering

2026-02-24

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sade nej till 160 förslag om totalförsvaret. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om Försvarsmaktens operativa förmåga och krigsorganisation, övningsverksamheten och Sveriges stöd till Ukraina.

Riksdagen hänvisar främst till att de överväganden som gjordes i beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 ligger fast och till det pågående arbetet inom många av de olika områdena som motionärerna lyft.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

21

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

16, 84 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-24

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Riksdagen har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som riksdagen har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning.

Riksdagen håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas.

Riksdagen sa också nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är noga reglerad i lagar och förordningar, bland annat i syfte att värna enskildas personliga integritet. Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att signalspaningen bedrivs enligt regelverket.

Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2024 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att lösa uppdraget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Dessutom sade riksdagen nej till tre förslag i motioner som handlar om signalspaning och underrättelseverksamhet. Riksdagen hänvisar till de mycket betydande resurstillskott som FRA, Försvarets radioanstalt, får för att stärka signalspaningen. Dessutom anser riksdagen att man inte har några skäl att föregripa förslag om underrättelseverksamhet som regeringen avser att lämna under 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-03-25

Debatt

2026-03-26

Beslut

2026-04-01

Regeringen föreslår flera lagändringar i syfte att ge Kustbevakningen förutsättningar att utveckla sina förmågor och sitt arbetssätt i förhållande till myndighetens uppdrag. I uppdraget ingår att bedriva sjöövervakning, samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till andra berörda myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen.

NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess.

De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 56 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-09

Debatt

2025-12-10

Beslut

2025-12-10

Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden.

Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 94 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-09

Debatt

2025-12-10

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i nio lagar som innebär att hänvisningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätts med hänvisningar till Myndigheten för civilt försvar.

Genom namnbytet betonas vikten av myndighetens arbete med civilt försvar och med att utgöra ett stöd för regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer.

Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 73 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Regeringen föreslår en mer ändamålsenlig tillståndshantering och en mer effektiv tillsyn för att förebygga och försvåra illegal hantering av explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De senaste åren har antalet sprängdåd i samhället ökat kraftigt. Ofta används legala sprängmedel som kommit i fel händer eller hemgjorda sprängmedel.

För att förhindra denna utveckling föreslår regeringen bland annat att

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en samordnande roll för kommunernas tillståndsverksamhet
• MSB ges ansvar för tillsyn över den kommunala tillstånds- och tillsynsverksamheten
• det brottsförebyggande perspektivet i tillståndsprövningen stärks och möjligheten att återkalla och ändra tillstånd utökas
• det införs en skyldighet för tillståndshavare att anmäla användning och tillfällig förvaring av explosiva varor till kommunen
• tillstånd till viss hantering av explosiva varor som ska ske i fler än en kommun ska prövas av endast en kommun
• det införs sekretess i tillsynsärenden för att förhindra att explosiva varor kommer till brottslig användning.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2025-06-10

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens in­riktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare:

• Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete
• Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cyber­säkerhet
• Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter.

Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-05

Bordläggning

2025-06-11

Debatt

2025-06-12

Beslut

2025-06-17

Riksdagen har granskat EU:s vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030. I en vitbok, som är ett strategiskt dokument från EU-kommissionen, presenteras idéer kring ett särskilt ämne. Vitboken om europeisk försvarsberedskap har tagits fram av EU-kommissionen tillsammans med EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Syftet med den är att stärka EU:s försvarsförmåga, bland annat med fokus på stöd till Ukraina och finansiering av försvaret.

Riksdagen ser positivt på att vitboken innehåller en höjd ambition gällande europeisk försvarsförmåga och anser att både EU och respektive medlemsland behöver stärka sin försvarsförmåga. Riksdagen tycker också att försvarssamarbetet i EU ska drivas framåt av medlemsländerna och komplettera deras egen försvarsförmåga samt vara i linje med de mål Nato har för sin försvarsförmåga. Stödet till Ukraina är fortfarande en prioriterad fråga för den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken.

Riksdagen lade utlåtandet om vitboken till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om personalfrågor som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar till exempel om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 72 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-14

Bordläggning

2025-04-22

Debatt

2025-04-23

Beslut

2025-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om militära frågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om totalförsvarets riksintresse och målkonflikter, övriga miljöfrågor, försvarets organisation och förmåga samt skjutbanors och civila skyttars roll för totalförsvaret.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 68 minuter

Justering

2025-04-01

Datum

2025-04-04

Bordläggning

2025-04-09

Debatt

2025-04-10

Beslut

2025-04-10

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag som rör samhällets krisberedskap i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om krisberedskap, cybersäkerhet, strålsäkerhet och skydd mot olyckor.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

26

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

13, 81 minuter

Justering

2025-03-25

Datum

2025-03-26

Bordläggning

2025-04-01

Debatt

2025-04-02

Beslut

2025-04-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Denna skrivelse inkommer årligen.

Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns för att skydda den enskildas personliga integritet. Siun bestämmer även över de signaler som teleoperatörer ska lämna till samverkanspunkter om elektronisk kommunikation.

Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2023 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att fullgöra uppdraget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till en motion från den allmänna motionstiden 2024 inom samma område.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2025-02-11

Datum

2025-02-12

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om

• ett övergripande mål för totalförsvaret
• nya mål för det militära och det civila försvaret
• inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation.

Regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av totalförsvaret, som består av både militär och civil verksamhet.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

38

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

53, 199 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-16

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 169 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 66 miljoner, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 59 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och knappt 23 miljarder går till stöd till Ukraina.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04