Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Personalfrågor

Betänkande 2025/26:FöU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 april 2026

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Personalfrågor(pdf, 599 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:8 Personalfrågor

Beslut

Nej till motioner om personalfrågor (FöU8)

Riksdagen sa nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor.

Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 33

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-03-24
Justering: 2026-03-31
Trycklov: 2026-04-09
Reservationer: 26
Betänkande 2025/26:FöU8

Alla beredningar i utskottet

2026-02-26, 2026-03-24

Nej till motioner om personalfrågor (FöU8)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor.

Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer.

Utskottet hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-04-14
Debatt i kammaren: 2026-04-15
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:FöU8, Personalfrågor

Debatt om förslag 2025/26:FöU8

Webb-tv: Personalfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per Söderlund (SD)
Anf. 104 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Försvarsmakten befinner sig i en historiskt stark tillväxtfas och har gjort så ett tag. Mycket har skett bara på den tid som gått sedan vi för ett år sedan debatterade personalförsörjningen här i kammaren. Värnpliktsvolymerna ökar något mer än planen, vilket är mycket glädjande. Även antalet som slutför officersutbildningen ökar, vilket är en förutsättning för försvarets tillväxt. Detta sker dock efter en lång tids avveckling av svensk försvarsförmåga, och det påverkar givetvis utvecklingen.

Med den beslutade tillväxten ökar antalet värnpliktiga och därmed även behoven av materielanskaffningar. Det kan vara lätt att stirra sig blind på behovet av ubåtar, stridsflyg, stridsfordon, transportplan, bilar, ammunition, personlig skyddsutrustning och så vidare. Det är i många fall smärtsamt kostsam materiel som myndigheten är i behov av. Riksdagen skjuter också till mycket pengar så att uppbyggnaden av försvaret ska bli verklighet.

Men utan personal är materielen inte värd mycket. Om för lite pengar satsas på personalen minskar värdet av materielen, och tvärtom. Trots stort engagemang, ökade värnpliktsvolymer och fler civilanställda finns det fortfarande mycket som behöver göras för att säkerställa att Försvarsmaktens personal får rätt förutsättningar att lösa sina uppgifter.

I grunden behöver vi ändra synen på Försvarsmaktens anställda och inse att det inte är ett vanligt arbete de utför. De ska med sitt eget liv som insats försvara våra allierade, vårt land, vår demokrati och vår befolkning om det värsta tänkbara skulle inträffa. I vissa fall behöver vi ge dessa hjältar förutsättningar som andra yrkesgrupper inte har. Såväl Försvarsmakten som vi politiker bör därför överväga alternativa förmåner för att behålla kompetent personal och höja statusen på yrket. Exempel på sådana förmåner kan vara sänkt pensionsålder, skattefria tjänstebostäder och mer stöd till medflyttande vid långtidspendling eller utlandstjänstgöring.

Fru talman! Även det civila samhället behöver förstå hur viktigt Försvarsmaktens arbete är. Tyvärr har mycket av den förståelsen gått förlorad under den tid då en stor del av vårt totalförsvar avvecklades och värnpliktsvolymerna var låga. Förr hade alla som hade gjort lumpen en förståelse för att det militära och civila till stor del hänger ihop i totalförsvaret. Även kommuner, landsting – som det hette på den tiden – länsstyrelser och myndigheter hade en större förståelse för totalförsvarets betydelse och vikten av att hela samhället hade beredskap för kris eller krig.

Civila kunskaper var ofta användbara i händelse av krig, och omvänt var militära kunskaper ofta en tillgång i det civila yrkeslivet eller i händelse av samhällskriser. I dag saknas mycket av den kunskapen.

Man hör ungdomar som inte vill ingå i försvaret av vårt land för att de inte vill försvara den regering som för tillfället styr landet. De som har sådana åsikter måste förstå att det är vårt statsskick och vår frihet att bestämma över vår nutid och framtid som ska försvaras, inklusive friheten att välja politiska företrädare. Alternativet borde vara otänkbart för alla, oavsett vilken politisk åsikt man har. Men det kommer att ta tid att få alla svenskar att förstå detta. Men om det är något vi vet är det att yttre hot alltid har förenat vårt folk.

Fru talman! Det finns de som är mycket väl medvetna om det jag nyss har talat om, och det är de som ingår i våra frivilligorganisationer. De är synnerligen viktiga för såväl folkförankringen som försvarsviljan men också för försvarsförmågan och den civila beredskapen. De utgör såväl en rekryteringsgrund som en plattform för personlig kompetensutveckling inom en rad specialområden som är av stor vikt för totalförsvarets kompetensförsörjning.

Frivilligorganisationerna bör därför ha ett fortsatt nära samarbete med och stöd av Försvarsmakten, och det är viktigt att de medel som Försvarsmakten får utnyttja för frivillig verksamhet också till fullo utnyttjas. Det är också viktigt att regeringen i sitt arbete fortsatt beaktar frivilligorganisationerna.

Fru talman! Våra veteraner och deras anhöriga förtjänar vår ovillkorliga tacksamhet för sin insats. Med stort mod och stor personlig uppoffring har de gjort ovärderliga insatser för fred och demokrati i Sverige och utomlands. En del av dem har kommit hem från utlandstjänstgöring med ärr för livet. En del har synliga ärr, andra har osynliga. Men de har alla det gemensamt att det pris de har betalt för att värna fred i olika oroshärdar många gånger är mycket högre än de som inte varit med någonsin kan föreställa sig. De förtjänar ett relevant stöd oavsett var i landet de bor.

Tyvärr saknar sjukvården i de flesta regioner kunskap om de unika behov de här personerna har. Veteransjukvården behöver utökas, och jag hoppas att fler regioner utvecklar den kompetensen så att våra hjältar kan få den hjälp de behöver.

Fru talman! Om lite mer än en månad infaller veterandagen. Det är den 29 maj, för att vara exakt. Det är den dag då vi hyllar våra veteraner och hedrar minnet av dem som betalat det högsta priset i arbetet för fred och frihet i olika krishärdar runt om i världen. Sedan 2008 högtidlighåller vi Sveriges veterandag den 29 maj, och sedan 2012 har dagen officiell status som statsceremoni.

Sedan 2018 är den 29 maj också allmän flaggdag. Det är välkommet, och det är det minsta vi kan göra för att hedra våra hjältar, även om de förtjänar att hedras varje dag.

Vi ser gärna att ett utökat långsiktigt stöd till veteranföreningarna utreds. Det skulle garantera ytterligare stöd till dem som behöver det och som i högsta grad förtjänar vår tacksamhet.

I detta anförande instämde Matheus Enholm (SD).

Johan Andersson (S)
Anf. 105 Johan Andersson (S)

Fru talman! Vi ska i dag debattera och fatta beslut om kompetensförsörjningen i totalförsvaret och räddningstjänsten, om jämställdhet och inkludering, om veteraner, om försvarsmusik samt om frivilliga försvarsorganisationer. Det är frågor som verkligen berör både den civila och den militära delen av samhället.

Hela 98 yrkanden inom området har inkommit under den allmänna motionstiden. Det handlar om såväl enskilda motioner som kommittémotioner och partimotioner. Vi socialdemokrater står självklart bakom alla våra yrkanden, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservationerna 3, 14 och 22.

Vi föreslår att antalet värnpliktiga år 2030 ska uppgå till 12 000 årligen men att man långsiktigt bör uttala att målet ska vara 20 000 årligen. För att kunna nå detta har vi en hel del arbete kvar att göra.

När numerärerna utökas – det gäller både antalet värnpliktiga och antalet anställda – är det otroligt viktigt att man bygger ut visselblåsarfunktionen inom försvaret. Där ges värnpliktiga och anställda möjlighet att påtala missförhållanden under sin tid i försvaret, framför allt inom värnpliktsdelen.

Jämställdhet och inkludering är ett annat viktigt område som man behöver se till att stärka. Vi föreslår att Försvarsmakten aktivt ska arbeta med jämställdhet och inkludering för att sträva mot en mer diversifierad personalsammansättning. Ett tydligt mål är att minst 40 procent av de anställda i Försvarsmakten ska vara kvinnor. Där har vi en bra bit kvar att jobba. Därför är det viktigt, vilket vi trycker på i vår motion, att man riktar större insatser just till den gruppen.

Det måste kunna ges bättre förutsättningar att kombinera en karriär inom Försvarsmakten med familjeliv. Försvarsmakten ska naturligtvis vara en organisation som är fri från alla former av diskriminering – inklusive trakasserier, inte minst av sexuell karaktär.

Det handlar också väldigt mycket om att tillgodose alla köns utrustningsbehov. I dag får vi signaler om att det inte funkar. Även om det har skett en hel del den senaste tiden är det viktigt att man jobbar vidare med den delen.

Jag tänker också utveckla något när det gäller området kompetensförsörjning inom räddningstjänsten. Det är också ett viktigt uppdrag för försvarsutskottet att hantera. En viktig lärdom från kriget i Ukraina är att en väl utbyggd räddningstjänst är livsnödvändig. Vi noterar att behovet av att utbilda och rekrytera deltidsbrandmän runt om i vårt avlånga land är stort. Det pekar vi på i vår reservation, och vi ger högsta prioritet för de aktörer som verkar inom området.

Slutligen vill jag passa på att lyfta fram fackförbundet Kommunals rapport om behov av utbildningssatsningar för heltidsanställda brandmän och en översyn av utbildningen för dessa. Vi hade ett välbesökt seminarium i riksdagen för en månad sedan. Där deltog olika aktörer – och många ledamöter var på plats – för att kunna belysa den här delen. Här är det nu viktigt att MCF för frågan vidare.

Med de orden, fru talman, vill jag yrka bifall till våra reservationer.

(Applåder)

Gustaf Göthberg (M)
Anf. 106 Gustaf Göthberg (M)

Fru talman! I försvarsutskottets arbete handlar rätt mycket av våra frågor om materiel, fregatter, stora anslag till inköp, flygmaskiner och drönare. Men i verkligheten börjar allting i försvaret av Sverige med den enskilda människan – med den värnpliktiga som kanske snart rycker in på Amf 4 hemma i Göteborg och som har sitt livs äventyr framför sig samtidigt som hon gör en stark, stor och viktig insats för försvaret av Sverige och våra allierade. Det handlar om officerare som utbildar nästa generation soldater, om soldater som väljer att stanna kvar i tjänstgöring, om specialistofficeren som ser det som ingen annan ser och om hemvärnsmannen som ständigt är redo att försvara Sverige.

Personalfrågorna är bland de viktigaste vi har att hantera. När det gäller detta betänkande, likt många andra betänkanden som försvarsutskottet har att hantera och som kammaren ska votera om, är vi för det mesta i huvudsak överens. Att vi har en samsyn i svensk försvarspolitik är en styrka för Sverige.

När det gäller personalförsörjningen i Försvarsmakten – och personalfrågorna och personalpolitiken – är detta inget som man kan ändra på en natt. Det tar tid att utbilda officerare. De växer liksom inte på träd. De ska utbildas och få erfarenhet. Allt detta är i fokus för personalpolitiken.

Att bygga upp fungerande utbildningskedjor tar tid. Att skapa en organisation där människor kan rekryteras och där de väljer att stanna kvar kräver uthållighet, struktur och ansvarstagande över flera mandatperioder. Därför arbetar man nu metodiskt med personalfrågorna, fru talman. Det har man gjort länge. Det finns, som sagt, en ganska bred samsyn.

Regeringen har genomfört höjda ersättningar för våra värnpliktiga, officersaspiranter och hemvärnssoldater. Vi bygger ut Försvarsmakten i nära takt med dess faktiska utbildnings- och absorptionsförmåga. Man kan inte som försvarspolitiker bara ställa sig och peka och säga vad man vill ha utan att förstå att det finns en organisation som måste kunna ta hand om det och ta till vara den kompetens som redan finns i organisationen.

Fru talman! Det finns anledning att påminna om just vikten av att ha långsiktighet i försvarets personalpolitik, inte minst för de anställda och pliktare i vårt totalförsvar. Därför är det fullständigt väsentligt att fortsätta förbättra villkoren för dem som tjänstgör, att fortsätta stärka rekryteringen, att fortsätta se till att Plikt- och prövningsverkets informationsinsatser till gymnasister i landet är starka, att fortsätta utveckla officersutbildningen och att fortsätta värna våra veteraner, som vi hörde tidigare, som vi särskilt högtidlighåller den 29 maj – Sveriges veterandag.

I en tid där hoten mot Sverige ökar har vi inte råd med symbolpolitik. Jag tycker mig heller inte se mycket av symbolpolitik i det här betänkandet. Det är åtta partier som tar ansvar gemensamt för vårt försvar och vår försvarspolitik. Det är en styrka för Sverige.

Jag vill i dag, på Uniform på jobbet-dagen, beklaga mig över att jag aldrig fick möjlighet att göra värnplikt och därmed inte kan ha en uniform förutom riksdagsmannens, som jag nu bär. Jag vill också vädja till er som ser denna debatt, som följer detta och som kanske ser en uniform i fikarummet under eftermiddagen eller på spårvagnen på väg hem att rikta en tacksamhetens tanke till de män och kvinnor som har tjänstgjort i uniform – allt för att göra vårt land tryggare och säkrare.

Jag vill särskilt lyfta våra oerhört viktiga frivilliga försvarsorganisationer. Det handlar om att lyfta upp dem och komma ihåg vilket fantastiskt arbete som de bedriver och genomför i hela Sverige. Jag vill då också rikta en vädjan och en uppmaning till Sveriges 290 kommuner. Fundera över vilka frivilliga försvarsorganisationer som finns just i din kommun! Och fundera på hur kommunen, regionen eller den statliga myndighet som du kanske är verksam i kan använda sig just av en frivillig försvarsorganisation för att bli bättre på att absorbera och ta tillvara försvarsviljan!

Det är tillsammans – människa till människa – som vi bygger försvarsvilja och försvarsförmåga. Det är personalpolitiken i försvaret ett tecken på.

Sist men inte minst vill jag säga stort tack till dig som tjänstgör i uniform, till dig som tjänstgör i Försvarsmakten civilt, till dig som är pliktad och till dig som gör ditt för Sverige.

(Applåder)

Hanna Gunnarsson (V)
Anf. 107 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Ärade utskottskollegor! Hej till alla er som lyssnar och tittar – hemma eller där ni annars är!

I dag debatterar vi en stor mängd motioner som hanteras i försvarsutskottet och som handlar om Försvarsmaktens personal, om rekrytering och om hur vi ska ge personalen så bra villkor och möjligheter som möjligt att arbeta inom Försvarsmakten.

Det här är kanske en av våra viktigaste årliga debatter.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna nummer 1 och 11, så har jag gjort det.

Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Det tror jag att alla nu är medvetna om. Det är krig i Europa. Ryssland har invaderat Ukraina. Det allvarliga omvärldsläget sätter såklart vårt eget totalförsvar på prov och kräver att vi gör satsningar på att göra samhället mer robust.

De som ska göra detta är personalen – både den militära personalen och personalen i hela det civila försvaret.

Försvarsmaktens verksamhet innebär – precis som räddningstjänst, polis och andra liknande verksamheter – stora risker och höga krav, och den är igång dygnet runt.

De senaste åren har vi sett flera stora kriser. En av de lärdomar som vi tar med oss är betydelsen av välutbildad personal, goda arbetsvillkor, rätt verktyg och materiel och att det finns ett stort engagemang hos vanliga människor om en kris uppstår.

Personal som är engagerad i Försvarsmakten, hemvärnet, frivilliga försvarsorganisationer, kommunernas frivilliga resursgrupper, Röda Korset och många andra organisationer gör enorma insatser i kristider. Arbetsuppgifterna är till synes oändliga och många gånger väldigt svåra och behöver utföras på obekväma tider, på platser långt bort och ibland med alldeles för lite resurser.

Att arbeta med det militära försvarets skarpa arbetsuppgifter är inte ett lätt jobb. Vi är oerhört tacksamma mot alla som väljer att arbeta där och inom andra utsatta yrken. De svåraste arbetsuppgifterna är nog de som görs utomlands. Jag vill framföra ett särskilt stort tack till alla som har åkt iväg på stora, akuta insatser som jordbävningar och evakueringar och alla som är utomlands på andra insatser. Stort tack för era insatser!

Fru talman! En viktig förutsättning för Försvarsmaktens personalförsörjning är värnplikten. Alla ungdomar som fyller 18 år mönstrar och prövas för att göra värnplikt. Vänsterpartiet tycker att detta är mycket bra. Värnplikten garanterar en folkförankring av försvarets verksamhet och att så många människor som möjligt med olika bakgrund och erfarenheter deltar i försvaret av Sverige och därmed får med sig viktiga kunskaper om hur vårt land kan göras säkrare och tryggare för alla.

För att de värnpliktiga ska få bästa möjliga utbildning och för att deras tillvaro i övrigt ska vara så bra som möjligt är det viktigt att det finns ett fungerande pliktråd. Pliktrådet är ett medinflytandeorgan som väljs av de värnpliktiga och har till uppgift att tillvarata de värnpliktigas intressen och ganska ofta föra dialog om förändringar bland annat med oss politiker. Pliktrådet föreslår också olika typer av förbättringar och granskar det arbete som görs liksom de värnpliktigas förutsättningar. Det är en väldigt viktig insats för folkförankringen av värnplikten och totalförsvaret och ett sätt för samhället att garantera att den utbildning som vi har bestämt ska vara tvingande för dem som pliktas in blir så bra som möjlig.

En stor fråga för de värnpliktiga de senaste åren har varit höjning och indexering av de värnpliktigas dagersättning. Regeringen har gjort en höjning, och det ska man ge dem kredd för, men inte till den nivå som den personalutredning som gjordes förra året föreslog och inte heller enligt de nivåer som Pliktrådet har velat se.

Det är väldigt viktigt, inte bara i tider av inflation och höjda priser för mat och hyror, att ersättningarna hänger med. Att vi ser till att den ersättning man får faktiskt är rimlig är också en signal om hur viktig värnpliktsutbildningen är. Jag yrkar därför bifall till reservation 1.

Nästa vecka hålls årets värnpliktskongress. Jag vill passa på att tacka det pliktråd som har arbetat under året och som har varit väldigt aktiva, duktiga och vettiga i sitt arbete. Vi välkomnar det pliktråd som kommer att väljas nästa vecka och ser fram emot att träffa er!

En annan viktig grupp inom Försvarsmaktens personal är reservofficerarna. För några år sedan gjorde en enig riksdag ett tillkännagivande om att regeringen ska se till att det finns rätt till tjänstledighet för reservofficerare att tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det skulle göra det enklare för dem att delta i verksamheten samtidigt som de har ett civilt yrke. Jag förväntar mig fortfarande att regeringen snarast återkommer i denna fråga.

Fru talman! Vänsterpartiet är ett feministiskt parti, och i en feministisk försvars- och säkerhetspolitik är frågan om folkförankring och ett deltagande för alla väldigt viktig. Sedan värnplikten återstartades är den också könsneutral. Kvinnors deltagande i försvars- och säkerhetsarbetet hemma och internationellt är avgörande för att hela samhället ska kunna stå emot kriser, akuta händelser och i värsta fall krig.

Det finns väldigt mycket kvar att göra när det gäller jämställdheten, men jag vill också säga att Försvarsmakten har ett väldigt aktivt arbete med att förbättra jämställdheten inom organisationen. I den utåtriktade kommunikationen framhävs kvinnor. Det görs framsteg när det gäller utrustning, och jämställdhetsfrågorna tas på stort allvar. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter att förstärka detta arbete och sprider det till de allierade som vi nu har som Natomedlemmar.

Att överlag göra Försvarsmakten och försvarsverksamheten mer synlig och begriplig för allmänheten är också ett sätt att öka förståelsen för vad en modern försvarsmakt egentligen är. Därmed ökar motivationen att delta, och med det ökar också jämställdheten i organisationen. På så sätt blir hela totalförsvaret mer jämställt och mer mångfaldigt. Försvarsmakten måste dock lösa frågan om vettiga underkläder för kvinnor.

Fru talman! Behovet av att rekrytera och behålla personal inom Försvarsmakten är fortfarande centralt och väldigt viktigt. Det viktigaste för att få anställda att stanna kvar på sina arbetsplatser är såklart lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt att se till att man har resurserna till sitt förfogande för att kunna göra ett bra jobb.

Löner är såklart en fråga för arbetsmarknadens parter, men det är viktigt att fortsätta att se över lönerna i Försvarsmakten. Många yrkesgrupper, framför allt på den civila sidan, har en annan arbetsmarknad utanför den statliga sfären som faktiskt erbjuder högre löner.

När det gäller att ha rätt verktyg och materiel för att göra ett bra jobb finns det en del att arbeta med inom Försvarsmakten. Det saknas fortfarande personlig utrustning, även om det blir bättre. Det handlar om helt vanliga saker som behövs för att göra arbetsdagen och arbetsvillkoren bra inom Försvarsmakten. Alla måste ha det materiel och de saker som de behöver. Det är i slutändan en fråga om säkerhet i ett mycket utsatt och farligt yrke. Det är positivt att åtgärder har vidtagits för att inventera, lagerhålla och beställa mer personlig utrustning.

Jag vill sätta lite extra fokus på den så kallade tolvårsgränsen för soldater, som vi har pratat om många gånger här i kammaren. En soldat som inte vidareutbildar sig till officer har enligt lag en begränsad anställningstid i ett antal år. Sedan får man inte arbeta kvar. Som ni förstår stämmer det här inte alls med hur resten av svensk arbetsmarknad ser ut. Alla anställningar på svensk arbetsmarknad ska i regel vara tills vidare om det inte finns särskilda skäl. Det är galet att vi har den här typen av tidsgräns för anställning vid uppbyggnaden av Försvarsmakten när vi behöver mer personal och också behöver få personalen att stanna. Soldater som har en utbildning och erfarenhet av sitt yrke ska inte behöva sluta, utan man ska kunna stanna kvar.

Det här behöver lösas. Om inte lagen kan avskaffas i sin helhet behöver vi se över den så att individuella prövningar kan göras. Jag ser fram emot att vi får det här ärendet till riksdagens kammare. Av den anledningen yrkar jag bifall till reservation 11 under punkt 4.

Fru talman! Det tredje benet i personalförsörjningen för totalförsvaret är hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. Där organiseras stora grupper av människor på olika sätt för att bidra till totalförsvaret och krisberedskapen i fredstid. Det är av största vikt att de frivilliga försvarsorganisationerna ges resurser och möjligheter att genomföra sina utbildningar och övningar och att stabila avtal skrivs även med civila myndigheter och kommuner. Alla behövs i totalförsvaret, oavsett bakgrund, yrke och kunskaper.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp det vi brukar prata om från Vänsterpartiet i det här betänkandet som handlar om personalfrågor: att ta bort systemet med att Försvarsmakten förser hovet med adjutanter.

Adjutanter är högt utbildade officerare med mycket erfarenhet som lånas ut för att hjälpa kungen och kronprinsessan med allehanda sysslor under dagarna, en månad om året på ett rullande schema. Det här är alltså officerare som vi hade kunnat använda i återuppbyggnaden och uppbyggnaden av det svenska försvaret men som i stället får hjälpa kungen och kronprinsessan. Dessa adjutanter anser vi ska ersättas med civil personal.

Mikael Oscarsson (KD)
Anf. 108 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 8, som handlar om personalfrågor.

Det handlar alltså om personal- och kompetensförsörjning, totalförsvaret, räddningstjänsten, jämställdhet, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.

Denna debatt hålls i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Kriget i Ukraina går nu in på sitt femte år, och det sätter också ljuset på vårt eget utsatta läge. Det säkerhetspolitiska läget är det värsta vi har haft sedan andra världskriget. Det är viktigt att vi fortsätter att göra reella upprustningar. Sverige är medlem i Nato, och vi satsar på att rusta upp. Men vi måste fortsätta!

Visst är det viktigt med materiel, som har påpekats tidigare. Men det allra viktigaste vi har är våra anställda, våra soldater, värnpliktiga och frivilliga – alla de som står till tjänst. Vi har också officerare, som dag ut och dag in försvarar vårt land.

Det handlar också om våra veteraner, de ungefär 100 000 som har gjort tjänst runt om i världen. Jag hade för övrigt besök av ett flertal veteraner från Uppsala län så sent som i går. De är en stor tillgång, och de har gjort viktiga insatser för Sverige i fredsbevarande uppgifter runt om i vår värld.

Värnpliktiga är fortsatt grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning. Det är glädjande att 8 136 personer påbörjade grundutbildningen för 2025 och att man lyckades uppnå det mål som fanns om 8 000 personer. Vi är alltså på god väg att nå upp till målet om 10 000 till 2030. Men vi kan inte sätta punkt här, utan det är viktigt att vi också senast till år 2032 når 12 000.

Vi ser från Kristdemokraternas sida framför oss att Sverige ska ha fyra brigader till 2030 men att det också behöver bli fler. På sikt behöver vi ha ytterligare två brigader så att vi så småningom också skulle kunna ha två divisioner. Den ena skulle ha sin huvuduppgift i norra Sverige och hjälpa till i Finland, och den andra skulle verka i södra Sverige och också kunna finnas till hands i Baltikum. Det här är jätteviktigt.

Vi är på rätt väg, och vi gör stora upprustningar. Men det måste fortsätta. Vår egen säkerhetstjänst har varnat för att det vid ett krigsavbrott kommer att finnas 800 000 ryska soldater i Ukraina. Det finns en stor risk att de då hamnar i närheten av Sverige och i närheten av Baltikum och Finland. Ryssland skulle kunna ha förmåga till ett regionalt krig inom två år efter ett krigsavslut. Det här är viktigt.

Materiel är viktigt, men det är också viktigt att uppfylla förband som övar, exempelvis som man nu gjorde i Finland tillsammans med andra. Det är inte varmluften och de vackra orden som kommer att hjälpa. Det är i stället den samövade militära förmågan med vår personal tillsammans med våra grannländer som visar att det inte är någon idé att ens tänka tanken att ge sig på vare sig Sverige eller något av våra grannländer.

Försvarsmakten ska vara en jämställd och jämlik organisation. Det är också viktigt att fortsätta med hållbar personalförsörjning och att öka antalet kvinnor. Vi välkomnar det som görs. Men en annan viktig sak som påpekas här är något så enkelt som att det finns underkläder och att utrustning och kläder är anpassade för kvinnor. Det är något som man har sagt skulle vara på plats för länge sedan. Men vi får fortfarande rapporter om att det här inte är tillfyllest. Detta måste rättas till. Det är en självklarhet om vi ska kunna ha kvinnor som ska vilja tjänstgöra i vår försvarsmakt.

De frivilliga försvarsorganisationerna fyller en jätteviktig funktion i förankrandet av vårt försvar, för rekrytering och för vår samlade förmåga. Det handlar om folkförankringen.

Därför noterar vi kristdemokrater med tillfredsställelse att regeringen i januari tillförde ytterligare 45 miljoner kronor till de här organisationerna. De behöver medel för att kunna genomföra sina uppgifter, och därför är det viktigt med det här tillskottet.

Som sades förut har vi snart Veterandagen, den 29 maj. Det här är jätteviktigt. Då samlas tusentals människor runt om i landet. Vi är definitivt bättre i dag än vi har varit historiskt sett på att ta hand om våra veteraner, men det här är också fortsatt viktigt. Vi är så tacksamma. Till dem som kanske lyssnar på den här debatten vill jag säga: Tack för den insats du har gjort! Vi värdesätter den. Det är viktigt för oss att uppmärksamma den insatsen varje dag, men inte minst den 29 maj.

Med de orden, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Mikael Larsson (C)
Anf. 109 Mikael Larsson (C)

Fru talman! Uppbyggnaden av ett starkt svenskt totalförsvar pågår för fullt och har gjort så sedan ungefär tio år tillbaka.

En av de absolut viktigaste grundpelarna är personalförsörjningen i hela totalförsvaret, i Försvarsmakten, inom det civila försvaret och i de frivilliga försvarsorganisationerna. I mitt anförande kommer jag självklart att fokusera på alla delar inom Försvarsmakten och inom de civila delarna, räddningstjänst, pliktråd och mycket mer.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det görs oerhört mycket bra inom Försvarsmakten just för att stärka personalens förutsättningar att vidareutveckla sig, stanna kvar och få ökad status.

Personalförsörjningen inom Försvarsmakten är en av de kanske största utmaningarna framöver, när försvaret växer, krigsdugligheten ska öka och beredskapen ska bli ännu bättre. Vi ska bli fler officerare som ska verka i Sverige, och vi ska utbilda fler värnpliktiga, men vi ska också ut och bemanna Natostaber runt om i världen. Detta ställer högre krav på ännu mer personal som vill verka och jobba inom Försvarsmakten.

Centerpartiets bedömning är att bland annat utökade möjligheter till högre pensionsålder, rätt till tjänstledighet för reservofficerare och bättre villkor för officersaspiranter kan vara lämpliga åtgärder.

Vi vet, vilket även andra talare har uttryckt, att lönesättningen självklart förhandlas av parterna. Och så ska det vara. Men Centerpartiet vill samtidigt framhålla att det är viktigt att Försvarsmakten kan erbjuda goda villkor och goda incitament för den personal som är intresserad av att söka sig till myndigheten och kanske stanna kvar i ytterligare några år eller återvända i tjänst efter att ha tjänstgjort i någon annan del. Det är viktigt framåt att vara en attraktiv och modern arbetsgivare. Det är också viktigt att man kan erbjuda attraktiva anställningar.

Vidare är det viktigt att vi får en mer jämställd försvarsmakt. En viktig åtgärd som kan bidra till detta är att försvarsmaktsledningen regelbundet följer upp och utvärderar förbandens jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Dessutom måste Försvarsmakten säkerställa att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som inte hämmar rörelser eller begränsar exempelvis deras sätt att utvecklas och förmåga till strid.

Fru talman! Centerpartiet anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över och bli ännu bättre för att de ska kunna stå helt oberoende från Försvarsmakten. Varje förband bör ha en medinflytandeofficer som blir en länk mellan de värnpliktiga och förbandschefen. Centerpartiet anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska förbättras och att Pliktrådets ställning ska höjas.

Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskildes, individens, liv. Därför är det av särskild vikt att villkoren för de värnpliktiga inte är undermåliga. Centerpartiet anser därför att totalförsvarspliktigas dagersättning ska indexregleras för att följa samhällets prisutveckling, på samma sätt som andra saker räknas upp i samhället. Vi anser också att förplägnadsersättningen för värnpliktiga ska täcka de kostnader som den är avsedd att täcka genom exempelvis en indexreglering.

Jag vill framhålla att det regeringen har gjort kopplat till höjningar av dagersättningen är positivt. Från Centerpartiets sida anser vi dock att mer måste göras inom detta område.

Fru talman! De frivilliga försvarsorganisationer som verkar över hela landet har en viktig roll både i den fredstida krisberedskapen och i det civila försvaret. Såväl ur ett folkförankringsperspektiv som ur ett rekryteringsperspektiv är det viktigt att de frivilliga försvarsorganisationerna finns utspridda i hela landet. Vi har en viktig roll i att stödja och hjälpa de frivilliga försvarsorganisationerna och förbättra deras möjligheter att utvecklas.

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika och viktiga områden. Frivilligheten kommer att få en större roll när det civila försvaret fortsätter att byggas ut runt om i landet, inte minst kopplat till befolkningsskyddet. För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av frivilligheten är det viktigt att ansvariga aktörer planerar för att använda sig av frivilliga under exempelvis krishantering och övningar. Organisationerna behöver komma in i planering, utbildning och övning på ett mer systematiskt sätt. Det är också nödvändigt att verka för att avtal skrivs med samtliga frivilliga försvarsorganisationer.

Herr talman! Att civilplikten är återaktiverad är något som Centerpartiet tycker är väldigt bra. Något annat som är glädjande är den utbildning som ges inom civilplikten och den kommunala räddningstjänsten. Utbildningen sker på Myndigheten för civilt försvars utbildningsplatser. Det är också glädjande att MCF använder den kommunala räddningstjänstens utbildningsplatser för att utbilda inom civilplikten runt om i landet. Att kunna utbildas nära området där man ska verka och att känna till lokalsamhället är avgörande för motståndskraften och försvarsviljan.

Herr talman! Senare under detta riksmöte kommer det att komma både en proposition om personalförsörjningen inom det militära försvaret och en proposition kopplad till det civila försvaret. Dessa propositioner är viktiga, och vi i Centerpartiet kommer självklart att granska dem noga. Det är nödvändigt med fortsatta förstärkningar av personalförsörjningen inom hela totalförsvaret.

Herr talman! Det görs mycket bra för att stärka personalens förutsättningar att verka inom hela totalförsvaret. Jag hoppas att ännu fler saker har gjorts när vi står här nästa år och debatterar personalförsörjningen inom totalförsvaret. Jag hoppas att de lågt hängande frukterna är sådant som vi kan genomföra och att det som behöver göras på längre sikt har påbörjats. Personalen är verkligen grunden för att vi ska lyckas med uppbyggnaden av totalförsvaret.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 8.

Ulf Holm (MP)
Anf. 110 Ulf Holm (MP)

Herr talman! Säkerhetsläget är nog bland det allvarligaste vi upplevt på väldigt länge. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har nu varat i över fyra år, och det finns i dagsläget inget som tyder på att Ryssland vill något annat än att annektera hela Ukraina. Detta får inte ske. Samtidigt pågår många andra konflikter, som Israels annektering av hela Gaza och nu senast USA:s och Israels krig mot Iran. Läget är minst sagt allvarligt och osäkert.

Mot denna bakgrund är det inte konstigt att vi i Sverige måste upprusta vårt totalförsvar. Detta görs i politisk enighet mellan samtliga riksdagspartier. Det är väldigt bra.

Herr talman! I många verksamheter är personalen helt avgörande för verksamheten, och så är det också inom totalförsvaret. Det är väldigt många olika yrkeskategorier som omfattas, och de har väldigt olika förutsättningar och krav. Det är allt från officerare och gruppbefäl till administrativ personal. Alla behövs för att vi ska få ett starkt totalförsvar. Därför är det viktigt att vi ger dem rätt förutsättningar och stöd så att de vill ta ett jobb inom Försvarsmakten och så att de vill fortsätta.

Lönerna är givetvis viktiga, och de sätts ju av arbetsmarknadens parter. Men även på andra områden finns det stort utrymme för förbättringar för att göra försvaret till en attraktiv arbetsplats. Det handlar om ersättningsnivåer och om att även i övrigt säkerställa goda villkor. Det handlar också om hög säkerhet i arbetet och möjlighet till kompetensutveckling i tjänsten. Kunskap om arbetet för att förebygga, upptäcka och hantera psykisk ohälsa är en annan viktig aspekt för en arbetsgivares förmåga att skapa en trygg arbetsmiljö och locka och behålla personal. Denna kunskap behöver öka på alla nivåer inom Försvarsmakten.

Herr talman! Förra året tog regeringen emot två utredningar om totalförsvarets personalförsörjning: en utredning om det militära försvarets personalförsörjning och Plikten kallar!, som handlar om en modern personalförsörjning av det civila försvaret. De är gedigna utredningar som tar sikte på många av de frågor som diskuteras här i kammaren i dag, bland annat frågan om totalförsvarspliktigas dagersättning.

Nu har regeringen sagt att förslag utifrån utredningarna ska komma denna eller nästa månad. Vi ser verkligen fram emot detta. Det innebär att jag i dag enbart summariskt kommer att redogöra för Miljöpartiets uppfattningar. Vi får återkomma mer konkret när riksdagen senare under detta riksmöte behandlar regeringens förslag.

Herr talman! En viktig fråga är givetvis hur Försvarsmakten kan bli bättre på jämställdhet och inkludering för att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom organisationen. Försvaret av Sverige är en angelägenhet för hela landet, och hela befolkningens kompetens måste kunna tillvaratas. Det ska vara möjligt att kombinera en karriär inom Försvarsmakten med familjeliv; detta gäller givetvis både män och kvinnor.

En annan viktig fråga är hur Försvarsmakten säkerställer att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som passar just dem. Är det inte väldigt märkligt att Försvarsmakten fortfarande – år 2026 – inte har kommit till rätta med detta, med tanke på hur länge den här frågan har diskuterats? Visst pågår det ett arbete för att säkerställa tillgången till utrustning, men uppenbarligen behöver detta arbete påskyndas ytterligare.

Herr talman! I den historiska upprustning som nu sker ska fler lockas att arbeta inom försvaret. Fler ska också kallas till värnplikt. Miljöpartiet vill att rekryteringen till försvaret så långt som möjligt ska baseras på frivillighet. Samtidigt vet vi att värnplikten behövs. Den är ett starkt och nödvändigt instrument för att få människor att jobba för försvaret.

För att vi ska få så bra och motiverade rekryter som möjligt behöver såväl grundutbildningen som arbetsförhållandena för anställda inom Försvarsmakten vara attraktiva. Just nu utökas värnplikten, och fler kommer att mönstra och få genomgå militär grundutbildning. Miljöpartiet tycker att arbetet för att öka andelen kvinnliga värnpliktiga bör ökas och att målet bör vara att den ska vara minst 40 procent år 2030. Det kan låta som ett ambitiöst mål, men jag är övertygad om att det är både rimligt och genomförbart.

Herr talman! Totalförsvarspliktigas dagersättning behöver indexregleras för att följa samhällets prisutveckling. Också regelverket för dagersättning och rätten till bostadsbidrag skulle behöva moderniseras ytterligare. Under utbildningen till officer och andra utbildningar inom totalförsvaret finns det särskilda regler för bland annat bostadsbidrag och dagersättning. Dessa tycks i dagsläget vara väldigt låga, och de bör uppenbarligen justeras.

Herr talman! Miljöpartiet välkomnar aktiveringen av civilplikten och föreslår att ytterligare utökning utreds. Det kan handla om frivilliga som efter utbildning kan utgöra en förstärkning vid olika typer av kriser, till exempel naturkatastrofer som skogsbränder, händelser med koppling till effekter av klimatförändringarna eller en omfattande kris i vård och omsorg. Utöver att civiltjänstgöringen kommer att stärka Sveriges civila försvar kommer den att bidra till samhällets motståndskraft och krisberedskap samt utgöra en viktig del i att skapa större mellanmänsklig och samhällelig tillit.

Herr talman! Frivilliga försvarsorganisationer och frivilliga resursgrupper spelar en viktig roll i arbetet med att stärka samhällets krisberedskap och civila försvar. För att fler ska kunna bidra till totalförsvaret behöver civilpersoner få bättre förutsättningar att delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Det är också viktigt att det finns frivilliga resursgrupper i varje kommun för att stärka den lokala beredskapen. Det naturnära friluftslivet och civilsamhället besitter kompetens och kunskap som kan bidra till att stärka beredskapen inför kriser och ytterst krig.

Friluftsrörelsen organiserar många människor och har en stark lokal närvaro i hela landet. Friluftsrörelsen bör därför tydligare kopplas till det civila försvaret och totalförsvarsplaneringen.

Herr talman! Räddningstjänsten har en central roll i samhällets krisberedskap och i det civila försvaret. För att stärka denna verksamhet behöver förutsättningarna att arbeta inom räddningstjänsten förbättras, även för dem som tjänstgör på deltid eller engagerar sig ideellt. Det finns också behov av att tydliggöra rollerna mellan olika frivilliga försvarsorganisationer så att deras kompetens och resurser bättre kan tas till vara vid höjd beredskap.

Miljöpartiet vill därför att räddningstjänsten förstärks och att förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid, förbättras. Vi vill även att Myndigheten för civilt försvar får i uppdrag att tydliggöra samarbetet mellan räddningstjänsten och olika ideella aktörer. Det behövs verkligen.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer men yrkar för tids vinnande bifall bara till reservation 14, som vi har tillsammans med S, C och V gällande jämställdhet och inkludering.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2026-04-15
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 6, Voteringar: 6
Stillbild från Beslut 2025/26:FöU8, Beslut: Personalfrågor

Beslut 2025/26:FöU8

Webb-tv: Beslut: Personalfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Totalförsvarsplikt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:199 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 4,

    2025/26:756 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2025/26:994 av Christofer Bergenblock (C),

    2025/26:1937 av Jan Ericson (M),

    2025/26:1970 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

    2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 9.
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S910015
    SD61009
    M560010
    C20004
    V01804
    KD16003
    MP00153
    L13003
    -4022
    Totalt261181753
    Ledamöternas röster
  2. Värnplikt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:199 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 3,

    2025/26:1131 av Martina Johansson (C),

    2025/26:2525 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 15-18,

    2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 8 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 12, 14, 21 och 27.
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (V)
    • Reservation 5 (C)
    • Reservation 6 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD61009
    M560010
    C00204
    V00184
    KD16003
    MP00153
    L13003
    -3122
    Totalt149925553
    Ledamöternas röster
  3. Civilplikt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:960 av Mauricio Rojas och Gulan Avci (båda L),

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 41,

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 56 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 80.
    • Reservation 7 (S)
    • Reservation 8 (C)
    • Reservation 9 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009115
    SD61009
    M560010
    C02004
    V18004
    KD16003
    MP00153
    L13003
    -3032
    Totalt1672010953
    Ledamöternas röster
  4. Försvarsmaktens förmåga att rekrytera och behålla personal

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:199 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1,

    2025/26:545 av Isak From m.fl. (S),

    2025/26:743 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1-3,

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 22-25,

    2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 1, 7 och 10,

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 16, 17, 23-26, 28, 29 och 48 samt

    2025/26:3699 av Joar Forssell (L).
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (V)
    • Reservation 12 (C)
    • Reservation 13 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009115
    SD61009
    M560010
    C00204
    V01804
    KD16003
    MP00153
    L13003
    -3032
    Totalt1491812953
    Ledamöternas röster
  5. Jämställdhet och inkludering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:199 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 5 och 6,

    2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12,

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 19-21,

    2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 2-6,

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 46 och 47 samt

    2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 8.
    • Reservation 14 (S, V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (S, V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD61009
    M560010
    C02004
    V01804
    KD16003
    MP01503
    L13003
    -3302
    Totalt149147053
    Ledamöternas röster
  6. Veteraner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2807 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 26,

    2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 11 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 49 och 50.
    • Reservation 15 (S, V)
    • Reservation 16 (C)
    • Reservation 17 (MP)
  7. Försvarsmusiken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:889 av Magnus Manhammar (S),

    2025/26:2684 av Niklas Karlsson (S) och

    2025/26:3406 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 1-3.
    • Reservation 18 (MP)
  8. Frivillig försvarsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2497 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 9 och 48,

    2025/26:3033 av Thomas Ragnarsson (M),

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 61 och 62,

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 51-54 och 75 samt

    2025/26:3776 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 13 och 14.
    • Reservation 19 (S, V)
    • Reservation 20 (C)
    • Reservation 21 (MP)
  9. Civila skyttar och jägare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1003 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 1,

    2025/26:2102 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M) och

    2025/26:3227 av Marléne Lund Kopparklint (M).
  10. Personalförsörjning inom räddningstjänsten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:662 av Kristoffer Lindberg (S),

    2025/26:779 av Lena Bäckelin och Marie Olsson (båda S),

    2025/26:1639 av Alexander Christiansson (SD) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:2311 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 37,

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 57 och 60 samt

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 84.
    • Reservation 22 (S, V)
    • Reservation 23 (C)
    • Reservation 24 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD61009
    M560010
    C00204
    V01804
    KD16003
    MP00153
    L13003
    -3122
    Totalt1491103753
    Ledamöternas röster
  11. Skydd för utländsk personal

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:509 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
    • Reservation 25 (MP)
  12. Systemet med adjutanter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 4.
    • Reservation 26 (V)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.