Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Personalfrågor

Betänkande 2024/25:FöU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 april 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Personalfrågor(pdf, 495 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:6 Personalfrågor

Beslut

Nej till motioner om personalfrågor (FöU6)

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om personalfrågor som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar till exempel om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 20

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-04-08
Justering: 2025-04-10
Trycklov: 2025-04-14
Reservationer: 19
Betänkande 2024/25:FöU6

Alla beredningar i utskottet

2025-03-27, 2025-04-08

Nej till motioner om personalfrågor (FöU6)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 60 förslag om personalfrågor som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Utskottet hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar till exempel om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-04-22
Debatt i kammaren: 2025-04-23
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:FöU6, Personalfrågor

Debatt om förslag 2024/25:FöU6

Webb-tv: Personalfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gustaf Göthberg (M)
Anf. 199 Gustaf Göthberg (M)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut i detta betänkande.

När vi i dag debatterar personalfrågorna inom totalförsvaret gör vi det mot en mycket dyster och mörk bakgrund. Säkerhetsläget i vår omvärld har som bekant förändrats i grunden. Därför krävs det att vi har ett starkt, välfungerande och uthålligt försvar. Det kräver i sin tur också något mer.

Det kräver människor som är beredda att kliva fram när det blåser som hårdast. Det handlar om alla anställda i vår försvarsmakt och i vårt totalförsvar. Det handlar om reservofficerare och civilanställda, om veteraner, frivilliga och totalförsvarspliktiga – de som tillsammans utgör ryggraden i vår säkerhet. Därför, herr talman, är det helt avgörande att vi ger dessa människor rätt förutsättningar att lyckas. Därför är jag stolt över den politik som regeringen för.

Regeringen har stärkt personalförsörjningen. Ersättningarna är bättre. Vi har förbättrat möjligheten att kombinera tjänstgöring med civilt yrkesliv. Vi ser till att villkoren för både officerare, gruppbefäl, soldater och sjömän är hållbara över tid – inte bara för Försvarsmaktens egna behov utan för individens trygghet och motivation.

Vi vet att försvaret av Sverige inte byggs bara i kaserner eller på övningsfält, utan det byggs också i tryggheten i att veta att du har en framtid efter din tjänstgöring och att du som veteran inte glöms bort utan erkänns, stöttas och ges möjlighet att växa vidare som människa när värvet är fullgjort.

För oss är det självklart att den som har tjänstgjort för Sverige, ofta under mycket tuffa förhållanden, inte ska mötas av tystnad efteråt utan av respekt, erkännande och konkret stöd. Att vara veteran i Sverige ska inte vara en ensam erfarenhet utan en hedersbetygelse som samhället bär tillsammans med veteranen.

Djupt imponerande är också de civilsamhällesorganisationer som jobbar med att stötta veteraner under och efter tjänstgöring. Jag vill särskilt nämna Invidzonen, som gör ett viktigt arbete med att stödja anhöriga och familjer till utsända.

Herr talman! Vi får inte glömma kraften i det frivilliga engagemanget i totalförsvaret. Vi har en lång och fin tradition av starka försvarsorganisationer på frivillig basis, allt från hemvärnet till lottakåren. Det handlar om hemvärnssoldater som rycker ut när stormen slår till. Det handlar om ungdomsledare i våra frivilliga försvarsorganisationer som tänder försvarsviljan hos nästa generation. Det handlar om frivilliga sjukvårdare som står redo i krisen, dygnets alla timmar. Det är de som bär vår beredskap och utgör grunden och ryggraden i totalförsvaret och försvaret av Sverige.

Jag själv träffade för några veckor sedan de djupt engagerade göteborgare som verkar i Frivilliga Automobilkåren i min hemstad. De förkroppsligar något som är fint och djupt rotat i den svenska samhällsmodellen: att frihet innebär ansvar och att trygghet inte kommer uppifrån utan byggs nedifrån, tillsammans.

Herr talman! Det är därför glädjande att vi nu stärker stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna. Det är en investering i försvarsvilja och beredskap och möjliggör demokratisk förankring. Gemensam säkerhet är inte någon abstrakt idé utan något som byggs mycket konkret varje dag av soldater, officerare, veteraner, frivilliga, anhöriga och civila samhällsbärare.

I budgetpropositionen för 2025 ökas anslaget till frivilliga försvarsorganisationer radikalt, och 2027 kommer stödet att uppgå till över 50 miljoner kronor. Det är anslag som gör skillnad.

Herr talman! Det har inte undgått någon, heller inte här i kammaren denna snart sena aprilkväll, att det pågår en historisk uppbyggnad av det svenska försvaret. Den sker i djup samhörighet mellan riksdagens partier, vilket är en styrka att ta fasta på. Sverige rustar. Vi förbereder oss för det värsta genom att arbeta för det bästa.

Vi satsar som bekant mycket. Det är nya vapensystem och ubåtar. Allt detta är bra, viktigt och nödvändigt, men försvaret av, och i, Sverige börjar alltid med den enskilde. Det börjar med dig, och det börjar med mig. Det börjar med viljan att försvara Sverige.

En soldat i Sverige måste öva för att vara redo för strid. Då behövs vapensystem och fordon byggda av den försvarsindustri som vårt land är så stolt över. Det behövs personlig materiel, regnställ och kängor, som tyvärr – det har vi alltför ofta kunnat läsa om – inte har funnits på plats när de har behövts som mest. Sedan ska soldaterna och de civilanställda i Försvarsmakten rekryteras eller kanske pliktas in och utbildas av befäl som måste ha löner de kan leva på och karriärmöjligheter framåt. Och de måste alla få bättre betalt.

Låt mig därför lämna ett tydligt besked i denna fråga: Moderaterna kommer i regeringens budgetförhandlingar efter sommaren att föreslå en höjning av dagersättningen till Sveriges värnpliktiga. Den har inte räknats upp sedan 2017 och ligger på 146 kronor per tjänstgöringsdag. Vi moderater vill se en höjning med närmare 30 procent, och för detta hoppas vi på bred uppslutning i denna kammare.

Utöver detta behöver Försvarsmakten röja undan hinder och administrativt krafs som ibland står i vägen för möjligheten för soldater och officerare att lösa sin uppgift. Därmed kan en mer betydelsefull och meningsfull tjänstgöringstid skapas. Vi delar den frustration som finns ute på våra krigsförband, där administrativa hinder ibland står i vägen.

Herr talman! I Sverige har garnisonsorterna blivit fler i takt med att fler unga tjejer och killar rycker in för att göra sin plikt för vår demokrati. Det sker just nu historiska förstärkningar av våra arméstridskrafter men även till sjöss och i luften, och ytterligare ett par tusen unga killar och tjejer väntar på att efter sommaren göra sin plikt för vårt land. De kommer att tas emot med öppna armar i växande garnisonsorter som Sollefteå och Karlskrona, på Gotland och inte minst i min hemstad Göteborg, på Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, som vi göteborgare är så stolta över.

Men försvaret av Sverige växer inte bara i Sverige. Försvarsutskottet besökte för två och en halv månad sedan USA och Joint Force Command Norfolk i Virginia. På plats mötte vi svensk utsänd personal som just hade givit sig i kast med att bidra till Natos gemensamma säkerhet. Det blev där uppenbart att vi faktiskt står inför rätt betydande utmaningar kopplat till utsänd personal.

Under en flerårsperiod framöver kommer ett par hundra officerare att sändas ut, ofta med familj och barn. Denna process kommer att göra Försvarsmakten bättre och öka vår säkerhet, men det måste ske med goda villkor för den enskilde. Det finns en hel del kvar att göra. Jag är övertygad om att regeringen och Försvarsmakten kommer att hålla sitt löfte att återkomma i dessa frågor, som är angelägna och som följs aktivt av utskottets samtliga ledamöter. Det i sig är också en styrka.

Avslutningsvis, herr talman, talas det ibland om försvarspolitik som om det bara handlade om enorma vapensystem. Det är stora miljardupphandlingar och tiotusentals människor som ska rustas i krigsorganisationer bortom 2030, enligt långtidsplanerna. Det här är kanske inte det vanligaste att höra från en moderat försvarspolitiker, men det är inte kronor och ören som är det väsentliga i detta utan tilliten i samhället – tilliten mellan staten och medborgaren, mellan soldaterna på förbandet och mellan ledningen och personalen.

Det handlar om tilliten, försvarsviljan och insikten att det finns värden i detta land som är värda att försvara och att man är beredd att göra det trots att lönen och ersättningen inte alltid är god och trots att det sker i obehagliga miljöer och på besvärliga tider. Tilliten och försvarsviljan är ryggraden. Detta har inte minst erfarenheterna från krigets Ukraina lärt oss.

Vi är många som förstår att försvarsinvesteringar inte bara handlar om en kostnad utan om en investering i gemensam säkerhet. Försvaret av Sverige, herr talman, är inte en strikt partipolitisk angelägenhet. Jag vill rikta mig till mina kollegor i försvarsutskottet och verkligen tacka för det goda samarbetsklimat som vi har i den här för nationen så viktiga frågan: försvaret av vår gemensamma demokrati. Den är inte en partipolitisk angelägenhet utan en nationell uppgift som måste utföras med ett ledarskap som är konsekvent, resultatinriktat och verklighetsförankrat.

Låt mig slutligen vara så tydlig som det bara går: Sverige kommer aldrig att stå ensamt så länge vi håller samman, också med våra allierade. Ett starkt försvar är en förutsättning för ett fritt land. Låt oss aldrig ta det för givet. Låt oss i stället försvara det.

(Applåder)

I detta anförande instämde Alexandra Anstrell (M).

Johan Andersson (S)
Anf. 200 Johan Andersson (S)

Herr talman! Vi debatterar i kväll betänkandet FöU6 Personalfrågor. Betänkandet behandlar 62 yrkanden från allmänna motionstiden på en rad olika områden. Det handlar om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation numro 8.

Jag kommer i mitt anförande här att koncentrera mig på några områden där vi har säryrkanden i betänkandet.

Först en liten resumé. I och med Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina har alla länder i Europa och inom Nato kraftigt ökat sin uppbyggnad av försvaret i respektive land samt i allianser med andra.

Precis som Gustaf Göthberg sa i sitt anförande har det rått bred samsyn i Sveriges riksdag om detta. Det gör det fortfarande och, hoppas jag, även under lång tid framöver. Jag kan instämma i att Sverige som nation mår väl av att vi har bred samsyn i de här frågorna. Men vi har också en del åsiktsskillnader mellan våra partier och lite grann om hur det ser ut.

Det var inte länge sedan vi fattade ett beslut i den här kammaren – det var strax före jul 2024 – om kommande period när det gäller försvarssatsningar, där vi kommer att öka ambitionen kraftigt. Redan i dag håller vi på och bereder en ny process när det gäller ett ytterligare beslut kopplat till förstärkning av försvarsdelarna.

När det gäller våra säryrkanden i reservationerna ser vi från det socialdemokratiska partiet i Sveriges riksdag att Försvarsmakten måste växa med fler värnpliktiga. Vår tydliga målsättning är att minst 10 000 värnpliktiga per år ska påbörja grundutbildningen. I dag ligger vi ganska lågt – i dagsläget har vi 8 000 utbildningsplatser. Vi siktar på 10 000 i första skedet och därefter på att öka volymerna upp till 12 000 utbildade per år fram till 2032 och upp till 20 000 värnpliktiga per år på längre sikt. Det innebär att den samlade krigsorganisationens personal måste öka till 115 000 till år 2030.

Personalförsörjningen kommer att vara helt avgörande för att lyckas med det här. Den viktigaste resursen i Försvarsmakten är personalen, och folkförankringen är avgörande för Sveriges motståndskraft. Myndighetens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetent personal är avgörande för förmågan att växa i enlighet med försvarsbeslutet och riksdagens intentioner.

Vi föreslår att man ska skapa goda förutsättningar att ge de anställda goda villkor för att Försvarsmakten ska kunna rekrytera officerare, soldater och sjömän. Det handlar om villkor både lönemässigt och anställningsmässigt.

Vi föreslår också att officersutbildningen ska ses över och anpassas för att kunna möta den nya tidens krav och att kadetters förmåner och lönevillkor ska ses över.

De frivilliga försvarsorganisationerna gör ett väldigt viktigt arbete i vårt totalförsvar. Stödet som hittills getts till frivilligorganisationerna har inte varit tillräckligt. Därför är det glädjande att man nu kommer att se över stödet och höja det. Det handlar återigen om folkförankringen, som jag nämnde tidigare i mitt anförande. Ska vi lyckas ha en stark organisation måste det finnas ett starkt folkligt stöd för detta.

Veteranpolitiken är ett annat område där vi har jobbat gemensamt och fortfarande gör det. Det är viktigt att vi aldrig glömmer de insatser som våra veteraner har gjort ute i världen för Sveriges bästa. Man bör utreda hur ett långsiktigt stöd för våra veteranorganisationer och veteranföreningar ska utformas för att kunna hanteras över tid så att det inte blir en dagslända.

Jämställdhet och inkludering är ett annat viktigt område som vi pekar på. Ska vi klara den här starka folkförankringen måste vi öka antalet kvinnor i försvaret på alla nivåer inom organisationen. Det finns mer att göra för att stimulera till det. Det har blivit en stigande trend när det gäller antalet sökande, men vi måste komma ännu bättre till.

Därför föreslår vi att man sätter ett långsiktigt mål för andelen kvinnliga värnpliktiga på minst 40 procent till år 2030 och att man ger Försvarsmakten i uppdrag att arbeta med konkreta förutsättningar för att det ska kunna verkställas.

Det handlar om villkor. Det handlar om förutsättningar. Det handlar om livspussel och många andra delar men också om så enkla saker som att man har utrustning som är anpassad för kvinnliga soldater i strid. Många av de här frågorna är väldigt viktiga i framtidsdiskussionerna för att vi ska kunna bibehålla vårt försvar och stärka det ännu mer.

Vi har också ett område som vi inte pratar så mycket om. Det handlar om räddningstjänsten, som också ingår i försvarsutskottets ansvarsområden.

Vi ser att räddningstjänsten är en organisation som behöver utvecklas. Det handlar mycket om rekrytering av deltidsbrandmän, som på sikt också ska kunna kompetensförsörja räddningstjänsterna i kommunerna. Det är ett område som kan kännas lite eftersatt och som vi kanske behöver ägna mer tid åt, vilket vi gärna pekar på i vårt arbete.

Jag skulle vilja peka på några framåtsyftande och lite mer långsiktiga delar. Ska vi lyckas med alla de delarna handlar det också om finansieringen av det svenska försvaret.

Från Socialdemokraternas sida har vi föreslagit att man ska införa en beredskapsskatt och att de med de högsta inkomsterna ska betala en större andel till försvarets uppbyggnad. Vad sker annars? Jo, annars befarar vi att underhållet blir eftersatt till vår offentliga sektor och vår gemensamma välfärd och på annat sätt. Det är något som vi gärna skickar med i de kommande försvarssamtalen – att man också ska lyfta upp frågan om långsiktig finansiering.

Vi vill gå mot ett långsiktigt mål att utbilda 20 000 värnpliktiga per år. Vi vill stärka och utveckla försvarsmaktens frivilliga organisationer och den folkliga förankringen, som är nog så viktig för att det här ska kunna genomföras på ett bra sätt, men också försvarsindustrins förmåga. Nu behandlar inte betänkandet försvarsindustrin, men den är en viktig del även i detta. Personligen ser jag fram emot att ta del av och möjligtvis debattera den försvarsindustristrategi som regeringen kommer att presentera i närtid.

Den civila beredskapen är också otroligt viktig liksom grundläggande samhällsfunktioner i kris och krigstid, kritiska produkter och livsmedel, beredskapssjukhus, breddad civilplikt med mera. Det finns mycket mer att debattera om, herr talman, men jag tänker stanna där för att inte dra ut på tiden alltför mycket.

Jag avslutar med att återigen yrka bifall till reservation nummer 8.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hanna Westerén (S).

Mikael Oscarsson (KD)
Anf. 201 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Som ni har hört här debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 6. Den här debatten sker i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Både vi i kammaren och ni som tittar på tv har hört det sägas att det nu är det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det har att göra med ett grannland till Sverige, nämligen Ryssland. De har gett sig på Ukraina. Det är ett fruktansvärt krig.

Det finns regler också i krig, men Ryssland struntar i alla de reglerna. Man drivs av terrorverksamhet, och man ger sig på civila. Vi vet att ungefär 700 000 soldater från rysk sida är inne i Ukraina. När det gäller detta har den militära underrättelsetjänsten, Must, varnat tydligt. De säger att det vid ett krigsuppehåll i Ukraina inom två år finns stor risk att dessa trupper kan komma att förflyttas i vårt närområde. Inom två år efter ett krigsavslut eller ett krigsuppehåll kan man vara beredd på ett regionalt krig. Om fem år skulle man kunna vara redo för ett storkrig.

Alla förstår att vi måste rusta upp, och det är exakt vad vi gör. Vi har en lång väg att gå. Vi hade en tid under kalla kriget då vi låg mellan 3 och 4 ½ procent av bnp. Sedan sjönk det, och tyvärr delar vi detta med hela västvärlden – utom Finland. De gjorde aldrig så. De rustade inte ned, men andra länder gjorde det. Vi låg till och med under en tid på 1 procent.

Nu gör vi en rejäl upprustning, och som sagts tidigare gör vi det i enighet över de politiska gränserna. Vi går från nuvarande 2,4 procent. Regeringen har sagt att vi ska gå upp till 3,5 procent. Detta är inte konstigt. Det är ungefär som att äga en fastighet någonstans i landet och inte sköta underhållet på det sätt som behövs på 20–25 år. Det är inte konstigt att det kostar att få ordning på det.

Det här är en investering i vår säkerhet. Det är därför vi under loppet av fyra år nu fördubblar försvarsanslaget, och vi fortsätter uppåt. Vi gör det för att kunna försvara oss – vårt eget land – men också för att se till att vi bidrar som Natomedlemsland. Vi har ett ansvar för vårt eget land, men det är också så att vi har ett ansvar för frontstaterna Finland och Baltikum. Sverige kommer att vara något av ett uppmarschområde. Det är viktigt att nu se till att allt är inriktat på detta. Det gör vi i satsningen på materiel och personal.

Vi har nu sagt att vi måste öka antalet värnpliktiga. De är ryggraden i vår försvarsmakt. Vi går från 4 000–6 000, som vi haft nu, upp till 12 000 år 2032. Men det kommer sannolikt inte att räcka. Vi behöver fortsätta. Någonting att ha i åtanke nu är att vi är med i Nato. Vi ska få förmågemål – det är något som alla Natoländer får. Vi i Sverige, Finland och alla andra Natoländer får det under våren. Det ska vara toppmöte i Haag kring midsommar.

Dessa mål kommer sannolikt att ge vid handen att vi har ökad materiel – exempelvis kommer ammunition sannolikt att behöva öka – liksom luftvärn. Men man kommer också att peka på bristen på markstridstrupper. Här är det väldigt viktigt med värnplikt. Sannolikt är det så att vi ytterligare kommer att behöva öka antalet värnpliktiga. Vi kommer nu att ha samtal över partigränserna, och jag tror att det här är något vi behöver se på.

Allting handlar om att avskräcka. Om det bara är att glida in i ett land ökar ju äventyrslusten, men om landet har ett starkt försvar med materiel, ammunition, personal och värnpliktiga minskar äventyrslusten. Det är exakt detta det handlar om. Genom att göra en upprustning i Sverige ökar chanserna att vi aldrig får ett krig. Det är därför, herr talman, som de satsningar vi redovisar är så viktiga.

Det handlar också om civilplikten. Räddningstjänsten gör nu satsningar och även Svenska kraftnät. Vi ser i Ukraina hur man ger sig på elförsörjningen. Det är egentligen emot krigets lagar, men det struntar Ryssland i. Det är ett skäl. Vi behöver se vad som händer där och ta hem det hit.

Vi har varit utan krig i 200 år. Det är någonting vi är så tacksamma över, men det är ingen naturlag. Det är ingenting vi kan ta för givet. Det är därför vi i Kristdemokraterna lägger så stor vikt vid detta. Vi är ett parti som brinner för människovärdet. Om det är någon gång människovärdet förtrycks är det vid krig. Det är därför det är så viktigt med upprustning, och det är därför det måste ske militärt, med materiel, fler värnpliktiga och med civilplikten.

Allt hänger ju ihop. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Det är därför det är så viktigt att även betona frivilligorganisationerna. Det finns 18 frivilligorganisationer med över 300 000 personer. De gör ett jätteviktigt arbete. Därför är det så viktigt att de inte bara säger detta med varmluft utan också ökar anslagen. De är en viktig del av folkförankringen.

En annan viktig sak är hemvärnet. Det är en viktig del av ryggraden i försvaret av Sverige. Därför kommer även detta att öka. De är nu 22 000 och ska upp till 26 000. Sannolikt är det även där någonting vi kommer att behöva se över. Kanske behöver vi öka detta ytterligare. Vi är ett stort land, och även med den upprustning vi gör har vi väldigt stora ytor att bevaka. Hemvärnet gör en väldigt viktig uppgift i att bevaka viktiga platser för oss.

Jag vill lägga till att de värnpliktiga vi har måste öva. Försvarsmakten pekade i sin senaste årsrapport exempelvis på Östersund. Där kan det dröja tio år i förseningar. Det gäller för den delen Falun också.

Så här kan vi inte ha det. Som jag inledde med har vi inte all tid i världen. Vi gör viktiga upprustningar, och vi pekar också på personalförsörjningen och veteranerna. Allt hänger ihop. Det är en viktig del, för det vi har att försvara – vår frihet – är värt att försvara.

Per Söderlund (SD)
Anf. 202 Per Söderlund (SD)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 5 så att den biten är avklarad.

Försvarsmakten befinner sig i en historiskt stark tillväxtfas. Detta sker dock efter lång tids avveckling av svensk försvarsförmåga. Med den beslutade tillväxten ökar antalet värnpliktiga och därmed även behoven av materielanskaffningar.

Det kan vara lätt att stirra sig blind på behovet av ubåtar, stridsflyg, stridsfordon, transportplan, bilar, ammunition, personlig skyddsutrustning och så vidare. Det är i många fall smärtsamt kostsam materiel som myndigheten är i behov av.

Utan personal är materielen dock inte värd mycket. Otillräckliga satsningar på personalen gör att värdet av materielen minskar. Trots stort engagemang, ökade värnpliktsvolymer och fler civilanställda finns det fortfarande mycket som behöver göras för att säkerställa att Försvarsmaktens personal får rätt förutsättningar att lösa sina uppgifter.

I grunden behöver vi ändra synen på Försvarsmaktens anställda och inse att det inte är ett vanligt arbete de utför. De ska med sitt eget liv som insats försvara vårt land, vår demokrati, vårt statsskick, vår befolkning och våra allierade om det värsta tänkbara skulle inträffa. I vissa fall behöver vi ge dessa hjältar förutsättningar som andra yrkesgrupper inte har.

Såväl Försvarsmakten som vi politiker bör därför överväga alternativa förmåner för att behålla kompetent personal och höja statusen på yrket. Exempel på sådana förmåner kan vara sänkt pensionsålder, skattefria tjänstebostäder och stöd till medflyttande vid långtidspendling eller utlandstjänstgöring.

Herr talman! Det finns fortfarande en hel del som behöver göras för att säkerställa en god tillgång på dugliga och professionella ledare som kan verka som förbandschefer i kris och krig. Officerskåren som helhet behöver ha en åldersstruktur och en fysisk status som motsvarar de krav som ställs för att man ska kunna föra ett aktivt befäl under kris och krig. Utgångspunkten bör vara en bred bas av yngre befäl som utgör en grund för urval till högre befattningar redan vid relativt ung ålder.

I händelse av krig måste vi också räkna med omfattande förluster som snabbt behöver ersättas, vilket tydligt framgår av erfarenheterna från Ukraina. Det kommer inte att finnas tid eller utbildare i tillräcklig omfattning för att kalla in nya värnpliktiga. Därför behövs en väl tilltagen mobiliseringsreserv som snabbt kan repetitionsutbildas innan de tillförs ett förband med ersättningsbehov. Det gäller i ännu högre grad chefer på främst plutons-, kompani- och bataljonsnivå, varför särskilt reservofficerarna är en viktig grupp.

Herr talman! Som jag sa tidigare behöver vi ändra synen på Försvarsmaktens anställda, och vi behöver göra det i hela samhället. Även det civila samhället behöver förstå hur viktigt Försvarsmaktens arbete är. Tyvärr gick mycket av den förståelsen förlorad under den tid då en stor del av vårt totalförsvar avvecklades och då värnpliktsvolymerna var låga. Förr hade alla som gjort lumpen en förståelse för att det militära och civila till stor del hänger ihop.

Även kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter hade en större förståelse för totalförsvarets betydelse och vikten av att hela samhället hade beredskap för kris eller krig. Civila kunskaper var användbara i händelse av krig, och omvänt var militära kunskaper ofta en tillgång i det civila yrkeslivet eller i händelse av samhällskriser.

I dag saknas mycket av den kunskapen, och man hör ungdomar som inte vill ingå i försvaret av vårt land därför att de inte vill försvara den regering som för tillfället styr landet. De som har sådana åsikter måste förstå att det är vårt statsskick, våra allierade och vår frihet att bestämma över vår nutid och framtid som ska försvaras – inklusive friheten att välja politiska företrädare. Alternativet borde vara otänkbart för alla, oavsett vilken politisk åsikt man har.

Det kommer att ta tid att få svenska folket att förstå en del av det här, men om det är något vi vet är det att ett yttre hot alltid har förenat vårt folk.

Herr talman! Det finns de som är mycket väl medvetna om det jag nyss har talat om, och det är de som ingår i våra frivilligorganisationer. De är synnerligen viktiga för såväl folkförankringen som försvarsviljan men också för försvarsförmågan och den civila beredskapen. De utgör en rekryteringsgrund som plattform för personlig kompetensutveckling inom en rad specialområden som är av stor vikt för totalförsvarets kompetensförsörjning.

Frivilligorganisationerna bör därför ha ett fortsatt nära samarbete med och stöd av Försvarsmakten, och det är viktigt att de medel som Försvars-makten får utnyttja för frivilligverksamhet också till fullo utnyttjas. Det är även viktigt att regeringen i sitt fortsatta arbete beaktar frivilligorganisationerna.

Herr talman! Våra veteraner och deras anhöriga förtjänar vår ovillkorliga tacksamhet för sin insats. Med stort mod och personliga uppoffringar har de gjort ovärderliga insatser för fred och demokrati i Sverige och utomlands.

En del av dem har kommit hem från utlandstjänstgöring med ärr för livet. En del har synliga ärr, och andra har osynliga ärr. De har alla det gemensamt att det pris de har betalat för att värna fred i olika oroshärdar många gånger är mycket högre än vad den som inte har varit med någonsin kan föreställa sig. De förtjänar det stöd som behövs oavsett var i landet de bor. Men tyvärr, herr talman, saknar sjukvården i de flesta regioner kunskap om de unika behov de här personerna har. Veteransjukvården behöver utökas, och jag hoppas att fler regioner utvecklar denna kompetens så att våra hjältar får den hjälp de behöver.

Herr talman! Snart infaller veterandagen. Det är dagen då vi hyllar våra veteraner och hedrar minnet av dem som har betalat det högsta priset i arbetet för fred i olika krishärdar runt om i världen. Sedan 2008 högtidlighåller vi i Sverige veterandagen den 29 maj, och sedan 2012 har dagen officiell status som statsceremoni. Sen 2018 är den 29 maj också allmän flaggdag. Det är välkommet och det minsta vi kan göra för att hedra våra hjältar.

Vi ser gärna att ett utökat långsiktigt stöd till veteranföreningarna utreds. Det skulle garantera ytterligare stöd till dem som behöver det och som i högsta grad förtjänar vår tacksamhet.

Gulan Avci (L)
Anf. 203 Gulan Avci (L)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga yrkanden.

Som många före mig har nämnt befinner sig Sverige i en tid av historisk förändring. Den svenska försvarsmakten genomgår nu den största omläggningen sedan kalla krigets dagar, och det sker av en mycket tydlig anledning. Vi lever i en ny tid, med en ny världsordning och ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge.

Kriget i Ukraina visar att krig i Europa inte längre tillhör vårt historiska arv utan sker här och nu, i vårt eget närområde. Det är cirka hundra mil från vår landsgräns till den ukrainska landsgränsen. Samtidigt visar maktskiftet i USA att demokratin och de värderingar som den vilar på inte kan tas för given.

Därför bygger vi nu upp ett starkt försvar här hemma. Vi fördjupar samarbetet med våra allierade inom Nato, och vi förstärker EU-samarbetet.

Herr talman! Många viktiga frågor har redan belysts kring det betänkande som vi debatterar här i kväll och som rör personalfrågor inom totalförsvaret. Jag tänkte lyfta en fråga med en lite annorlunda utgångspunkt som inte har belysts än. Det handlar om något som är helt avgörande för ett starkt försvar, nämligen försvarsvilja.

Det finns ingen stark försvarsmakt utan en stark försvarsvilja. Att vilja försvara sitt land måste vara lika självklart för alla oavsett var man är född, vad man heter eller var i Sverige man bor. Men så är det inte i dag.

Under det senaste året har jag som regeringens nationella samordnare för arbetet mot utanförskap rest runt i de mest utsatta kommunerna – de med mest utanförskap – i landet. Jag har besökt många verksamheter, diskuterat med många viktiga yrkesgrupper och sammanställt en lägesbild av utanförskapet. Jag konstaterar att problemen i en del av de områden som vi behöver hantera och där det finns utanförskap inte bara kan betecknas som integrationsproblem.

Min slutsats är tydlig: Kampen mot utanförskapet måste också ses som en nationell säkerhetsfråga. Vår förmåga att organisera samhället och stärka vår beredskap i kris hänger starkt samman med hur väl vi lyckas i kampen mot utanförskapet. För vad händer i ett land där alla inte känner att de hör till samma ”vi”? Försvarsvilja kräver tillhörighet och att människor känner att det här är deras land.

Så länge utanförskapet tillåts växa genom skolmisslyckanden, arbetslöshet, otrygghet och brottslighet kommer försvarsviljan att minska i vissa delar av vårt samhälle. Och när det sker, herr talman, urholkas vår förmåga att stå enade i svåra tider. De som vinner på detta är våra fiender, och de finns både inom vårt lands gränser och utanför vårt lands gränser.

En sak ska vi ha klart för oss: Våra fiender letar ständigt efter sprickor i samhället, och just nu finns ett antal sprickor där bristande tillit och social misstro är utbredd i våra utanförskapsområden. Dessa sprickor går dock att täppa till om vi gör rätt saker – om vi prioriterar sammanhållning som en del av Sveriges totalförsvar. Det är precis det den här regeringen gör. Vi ser problemen, och vi aviserar tydliga och konkreta förslag på lösningar.

Herr talman! Nu kanske någon undrar varför jag lyfter just de här frågorna med tanke på att betänkandet handlar om personalfrågor inom totalförsvaret. Jag gör det för att jag bryr mig. För mig handlar det inte om att peka ut grupper, men att vända utvecklingen kräver en ärlig debatt om problemen, liksom en tydlig debatt om de konkreta förslagen för att lösa problemen.

Det är många som bär ansvar för utvecklingen, inte minst de politiker som i decennier har blundat för utanförskapets konsekvenser och inte velat se vad det gör med vårt land när delar av befolkningen varken känner tillhörighet eller får rätt förutsättningar att lyckas i samhället eller när barn saknar framtidstro.

Herr talman! Förra året fattade riksdagen ett historiskt beslut om den försvarspolitiska inriktningen från 2025 till 2030. Det var ett efterlängtat beslut med en tydlig färdplan för hur totalförsvaret ska stärkas. Personalförsörjningen lyfts fram som en avgörande faktor. Att fler utbildas och att fler väljer att satsa långsiktigt på en framtid inom Försvarsmakten är helt avgörande för vår försvarsförmåga. Några av de frågor som har tagits upp i dagens debatt är mycket viktiga för att så ska ske. Det handlar om att förbättra villkoren, om möjligheten att göra karriär och om att få jobba mycket längre inom Försvarsmakten. Därför ser jag med tillförsikt på den utredning som regeringen har tillsatt för att adressera dessa viktiga frågor.

Vi får dock inte glömma det mest grundläggande, nämligen viljan att försvara Sverige och viljan att sluta upp. Vi kan inte prata om ett starkt försvar samtidigt som vi har parallella samhällen. Vad vi behöver är ett starkt Sverige där alla, oavsett var man bor eller var man ursprungligen kommer ifrån, känner att man är en del av en helhet och att man är beredd att tillsammans – sida vid sida – försvara vårt land, våra värderingar och vår demokrati. Vi behöver ett försvar där fler vill och kan vara med och där människor med olika erfarenheter, bakgrunder, kön och kompetenser känner sig välkomna, viktiga och behövda. Låt mig understryka ordet kompetenser – förväxla inte detta med någon form av wokeinlägg.

Att vara en del av det svenska försvaret måste bli en självklar möjlighet och ett självklart val för fler människor i vårt land, för det är just detta – alla människor som tillsammans bär upp vårt försvar – som allt till sist hänger på.

Herr talman! Trygghet, tillit och gemenskap är grunden för vår försvarsvilja. Det är det som håller oss samman i fred. Det är det som är avgörande för hur vi håller ihop i krig. Detta är grunden för det vi debatterar i kväll. Försvarsförmåga handlar inte bara om teknik, materiel eller antalet förband. Det handlar, som min kollega Gustaf Göthberg nämnde, i grunden om människor och deras vilja att försvara vårt land, vår demokrati och vår frihet.

Låt mig avslutningsvis nämna någonting om veteranpolitiken. Det är viktigt att i detta sammanhang lyfta fram alla de män och kvinnor som varit beredda att mista sina egna liv för att försvara vår frihet och vårt lands trygghet och säkerhet. De förtjänar inte bara fint formulerade ord utan också vår respekt och aktning. De förtjänar dessutom att vi agerar tydligt med veteranpolitiken så att de aldrig känner sig bortglömda och så att de känner att de är en given del av vårt totalförsvar och kan fortsätta att på olika sätt bidra med de kompetenser och erfarenheter de har skaffat sig under alla år när de har gjort sin plikt för Sverige inom det svenska försvaret.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Mikael Larsson (C)
Anf. 204 Mikael Larsson (C)

Herr talman! Personalen är grunden för att vi ska lyckas med att få vår försvarsmakt att växa. Som i många andra branscher är personalen helt avgörande.

Personalförsörjningen inom Försvarsmakten är en av de största utmaningarna framöver. Sverige har gått med i Nato. Samtidigt ska det militära försvaret växa kraftigt under de kommande åren, med ökade krav på krigsduglighet och beredskap, tjänstgöring med Natostaber, personal till de nya regementena runt om i landet och ett ökat antal utbildade värnpliktiga.

Det är uppenbart att åtgärder behövs både i ett kort och i ett långt perspektiv för att hitta lösningar för en hållbar personalförsörjning inom Försvarsmakten. Centerpartiets bedömning är bland annat att utökade möjligheter till högre pensionsålder, rätt till tjänstledighet för reservofficerare och bättre villkor för officersaspiranter kan vara lämpliga åtgärder.

Vi vet att lönesättningen förhandlas av parterna. Centerpartiet vill ändå framhålla att det är viktigt att Försvarsmakten kan erbjuda goda villkor och goda incitament för den personal som är intresserad av att söka sig till myndigheten, stanna kvar i ytterligare några år eller återvända i tjänst efter några år inom en civil karriär. Den utredning som nu pågår kring framtida personalförsörjning är bra, och förslagen därifrån lär vi få återkomma till i den här kammaren.

Något som är viktigt framöver är att vara en attraktiv och modern arbetsgivare och att kunna erbjuda attraktiva anställningar. Vidare är det viktigt att vi får en mer jämställd försvarsmakt. En viktig åtgärd som kan bidra till detta är att försvarsmaktsledningen regelbundet följer upp och utvärderar förbandens jämställdhets- och likabehandlingsarbete. Dessutom måste Försvarsmakten säkerställa att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som inte hämmar rörelser eller begränsar deras eller gruppens förmåga till strid.

Herr talman! Centerpartiet anser att det formella medinflytandet för värnpliktiga behöver ses över för att bli bättre och, framför allt, stå oberoende från Försvarsmakten. Varje förband bör ha en medinflytandeofficer som blir en länk mellan de värnpliktiga och förbandschefen. Centerpartiet anser att medinflytandet för totalförsvarspliktiga ska förbättras och att Pliktrådets ställning bör stärkas.

Att kallas in med plikt är ett stort ingrepp i den enskildes liv, och därför är det särskilt viktigt att villkoren för de värnpliktiga inte är undermåliga. Centerpartiet föreslår därför att de totalförsvarspliktigas dagersättning indexregleras för att följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis bidrag från Centrala studiestödsnämnden. Centerpartiet föreslår vidare att förplägnadsersättningen för värnpliktiga ska reflektera de kostnader som den är menad att täcka och att även denna indexregleras uppåt.

Herr talman! De frivilliga försvarsorganisationerna, som verkar över hela landet, har en viktig roll både i den fredstida krisberedskapen och i ett starkt och robust totalförsvar. De är mycket viktiga ur ett folkförankringsperspektiv, och rekryteringen behöver underlättas så att fler engagerar sig frivilligt, till exempel genom fjällräddning, sjöräddning eller olika brandvärn runt om i landet. Det är oerhört viktigt att människor som bor i glesbygd eller på landsbygden känner sig trygga med att hjälpen kommer om den behövs.

De frivilliga organisationernas verksamhet täcker många olika och viktiga områden. Frivilligheten kommer att få en större roll nu när det civila försvaret byggs upp mycket mer, framför allt när det gäller befolkningsskyddet. För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av frivilligheten är det viktigt att ansvariga aktörer planerar in att använda sig av frivilliga under krishantering. Organisationerna behöver komma in i planering, utbildning och övningar på ett mer systematiskt sätt, och det är nödvändigt att kunna skriva avtal med dem.

Herr talman! Att civilplikten nu aktiveras, och har varit aktiverad sedan ett tag tillbaka, är mycket bra. Centerpartiet vill dock understryka att det är viktigt att civilpliktiga inom exempelvis räddningstjänsten i så stor utsträckning som möjligt rekryteras från lokalsamhällen runt om i landet för att sedan placeras och delvis utbildas i de lokala räddningstjänstorganisationerna. Med lokal närvaro och civilpliktiga rekryterade lokalt kan i bästa fall också rekryteringsbasen till deltidsbrandkåren öka runt om i landet.

I Försvarsberedningens rapport Kraftsamling beskrev beredningen behovet av att kunna utbilda i hela landet och inte enbart på några få ställen, exempelvis på de statliga ställena. På så sätt blir förankringen bättre, och viljan att hjälpa till blir stark i den bygd man lever och verkar i. Försvarsviljan och folkförankringen har aldrig varit viktigare än nu.

Att civilplikten även är aktiverad inom elberedskapsområdet är självklart bra, men det finns också många andra viktiga områden och sektorer där det framöver är viktigt att aktivera civilplikten. Det här är någonting som bland annat beskrivs i utredningen Plikten kallar! Jag kommer vid varje tillfälle då vi debatterar totalförsvaret i den här kammaren att lyfta fram livsmedel och livsmedelsberedskapen. Därför är det, vill jag åter framhäva här, viktigt att vi får till en bra totalförsvarsplikt med krigsplacering och/eller civilplikt även inom lantbruket för att kunna hålla igång vår livsmedelsproduktion i höjd beredskap och i svåra tider. Hela totalförsvaret behöver stärkas, och detta framför allt ur ett personalperspektiv.

Herr talman! Jag hoppas verkligen att vi till nästa år, när vi åter har debatt om personalförsörjningen i försvaret, har kommit längre när det gäller exempelvis indexuppräkning av ersättningar till våra värnpliktiga runt om i landet. Vi har fått höra från flera partier att de verkligen vill ta det här steget och kunna räkna upp, vilket jag tycker är väldigt glädjande och bra. De lågt hängande frukterna ska vi se till att plocka gemensamt så att förslagen kan genomföras omgående. Tillsammans ska vi också peka ut riktningen för hur totalförsvaret ska stärkas på lång sikt.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 6.

Emma Berginger (MP)
Anf. 205 Emma Berginger (MP)

Herr talman! Ett försvar kan inte byggas utan människor – människor som engagerar sig för och i försvaret, människor som arbetar som soldater, sjömän, gruppbefäl och officerare. I den historiska upprustning som nu sker med anledning av det allvarliga säkerhetspolitiska läget behöver fler vilja arbeta för Försvarsmakten.

Miljöpartiet vill att rekrytering till försvaret så långt som möjligt ska baseras på frivillighet. Samtidigt vet vi att värnplikten behövs. Den är ett starkt och nödvändigt instrument för att få rätt människor att jobba för försvaret. Men ska vi få så bra och motiverade rekryter som möjligt behöver såväl grundutbildning som arbetsförhållanden för anställda inom Försvarsmakten vara attraktiva. Just nu utökas värnplikten, och fler kommer att både mönstra och få genomföra militär grundutbildning. Samtidigt är det bara lite mindre än en tiondel av en årskull som kommer att genomgå grundutbildning med värnplikt.

För att få fler att vilja stanna inom Försvarsmakten, antingen som anställda gruppbefäl, soldater eller sjömän eller som officerare, behöver villkor och arbetsmiljö vara bra. Lönenivåerna sätts visserligen av arbetsmarknadens parter, men det finns ett stort utrymme för förbättring för att säkerställa att Försvarsmakten är en attraktiv arbetsplats för fler. Det handlar bland annat om att säkerställa goda villkor och hög säkerhet i arbetet och ge möjlighet till kompetensutveckling i tjänsten.

Totalförsvarspliktigas dagersättning skulle behöva indexregleras, som föregående talare var inne på, för att följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis bidrag från Centrala studiestödsnämnden. Regelverket för dagersättningen och rätten till bostadsbidrag skulle behöva moderniseras; med förutsättningar som är mer likvärdiga andra studenters kan fler studerande inom totalförsvaret arbeta extra under sommaren. Det skulle vara av betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att rekrytera även personer som är lite äldre eller har familj.

Herr talman! I ett modernt samhälle är försvaret allas angelägenhet. Såväl kvinnor som män kan och bör delta i vårt försvar. När Miljöpartiet var med och återaktiverade värnplikten 2017 blev den könsneutral. Nu behöver såväl kvinnor som män mönstra och vara en del av underlaget för rekrytering. Trots detta ligger andelen kvinnor bland dem som gör värnplikt på runt 20 procent, och bara 10 procent av officerarna är kvinnor.

Försvarsmakten måste arbeta mer intensivt med jämställdhet och inkludering och för att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom Försvarsmakten. Vi anser att det långsiktiga målet för andelen kvinnliga värnpliktiga borde sättas till minst 40 procent år 2030 och att arbetet med aktiva åtgärder för att nå dit måste utvecklas och intensifieras. Det måste vara möjligt att kombinera en karriär inom Försvarsmakten med familjeliv. Det gäller såväl för män som för kvinnor. Ersättningar och villkor måste ligga på sådana nivåer och vara utformade på ett sådant sätt att familjelivet går ihop. Det gäller även vid utlandstjänstgöring. Vi kan inte ha system som i princip förutsätter att en partner ska vara hemmafru eller hemmaman.

Det är också viktigt att säkra goda arbetsvillkor och jämställda och jämlika förutsättningar. Att Försvarsmakten haft utmaningar med jämställdhet och traditionella maskulina roller är ingen hemlighet. Först 2023 infördes kroppsskydd anpassade för kvinnor, och det har funnits problem med att tillhandahålla personlig utrustning som fungerar, till exempel underkläder.

Utrustning och kroppsskydd måste vara anpassade så att de inte hämmar kvinnors rörelser eller leder till skador, vilket kan vara förödande såväl vid övning som i skarpt läge. Även om ett arbete för att säkerställa tillgång till utrustning och uniformer pågår får vi fortsatt rapporter om brister som är oacceptabla.

Herr talman! Det är viktigt att policyer och handlingsplaner efterlevs i alla delar av organisationen inom Försvarsmakten och att försvarsmaktsledningen regelbundet följer upp och utvärderar förbandens jämställdhets och likabehandlingsarbete. Enligt Försvarsmaktens egna undersökningar upplever kvinnliga soldater och värnpliktiga mer ovälkomna beteenden såsom kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier än andra. Krafttag behövs för att säkerställa att det militära försvaret utgör en välkomnande och trygg arbetsplats för alla och att nolltoleransen mot trakasserier och diskriminering verkligen efterlevs.

Herr talman! Att tjänstgöra i försvaret är inget vanligt jobb. Det kan innebära stora utmaningar och påfrestningar, inte minst för den som tjänstgjort i skarpt läge utomlands. Det är viktigt att de som tidigare arbetat i Försvarsmakten ska kunna känna sig trygga i att få stöd efter avslutat uppdrag. Det psykosociala stödet för veteraner och deras familjer behöver stärkas.

Vi har också ett stort ansvar för lokalanställd utländsk personal. Under perioden 2001–2021 närvarade svenska trupper i Afghanistan. För att kunna genomföra sitt uppdrag var dessa trupper beroende av lokalanställd personal för tolkning och andra arbetsuppgifter. Personer som arbetat för utländska styrkor i Afghanistan förföljs nu av talibanerna.

Sverige har i två omgångar vidarebosatt medarbetare i de svenska styrkorna och gett dem möjlighet att få skydd i Sverige. Cirka 50 personer som uppfyller samtliga krav för att kunna vidarebosättas blev dock tyvärr inte vidarebosatta under det tidsfönster som fanns 2021. De är fortfarande kvar i Afghanistan och svävar i stor fara.

Miljöpartiet vill understryka att Sverige har ett särskilt ansvar för människor som nu riskerar sina liv till följd av att ha arbetat nära svensk militär i Afghanistan. I förlängningen skulle det kunna leda till att färre är benägna att ta anställning för just Sverige jämfört med andra länder som faktiskt tagit det här ansvaret fullt ut. Därför vill vi att regeringen tar fram en ordning som säkerställer skydd för utländsk personal som bistår svenska styrkor i utlandet.

Herr talman! Även inom det civila försvaret och krisberedskapen är personalen avgörande för vår förmåga som land såväl att hantera allvarliga händelser i fredstid som att i allra värsta fall stå emot ett väpnat angrepp.

Räddningstjänsten är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, bränder och översvämningar. Räddningstjänsten behöver förstärkas, och förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten behöver förbättras för att en likvärdig och god krisberedskap ska finnas i hela landet. Räddningstjänsten är också central i totalförsvaret, varför en fungerande räddningstjänst stärker alla delar av vårt totalförsvar. Även om räddningstjänsten i första hand är kommunernas ansvar är ideella organisationer viktiga samarbetspartner. Därför vill Miljöpartiet förstärka räddningstjänsten och förbättra förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid.

Herr talman! Även de frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga för samhällets beredskap. För att kompetens och resurser inom de här organisationerna ska kunna nyttjas fullt ut vid höjd beredskap anser vi att rollerna behöver tydliggöras i relationen mellan olika aktörer. Även här menar vi att åtgärder behöver vidtas för att förbättra civilas förutsättningar att delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag passa på att tacka alla er som på olika sätt bidrar till vårt försvar, oavsett om ni under många år varit anställda inom Försvarsmakten, om ni är anhöriga till någon som tjänstgör, om ni deltar i hemvärnet eller i frivilliga försvarsorganisationer eller om ni nyss deltog i mönstringen och gjorde ert bästa men inte fick chansen att göra värnplikten. Insatser i försvaret kan ske på olika sätt, och vilja och förmåga att bidra till försvaret kan också omhändertas på olika sätt.

Jag vill till sist säga att även om vi i Miljöpartiet står bakom alla våra reservationer vill jag yrka bifall till reservation 19.

Alexandra Anstrell (M)
Anf. 206 Alexandra Anstrell (M)

Herr talman! Säkerhetsläget i vår omvärld är det allvarligaste sedan andra världskriget. I detta nya säkerhetspolitiska landskap måste Sverige vara redo – inte i morgon utan i dag. Det är vår skyldighet att bygga ett starkt, modernt och motståndskraftigt försvar för ett tryggare och säkrare Stockholm och Sverige.

Försvarsutskottets betänkande 2024/25:FöU6, som vi nu debatterar, innehåller väldigt många viktiga frågor. Många sätter fingret på flera avgörande delar av vårt totalförsvar. Men det händer också väldigt många saker på området.

För att vi inte ska stå här hela natten tänker jag uppehålla mig vid tre frågor: frivilligheten, jämställdhet och personlig materiel. För det första gäller det frivilligheten. Det är ryggraden i vår beredskap.

Herr talman! I Sverige har vi något unikt, en stark tradition av frivilligt försvarsengagemang. Det är Hemvärnet och frivilliga försvarsorganisationer som Lottakåren, Bilkåren och många fler. De representerar en kraft som inget annat land kan ta för givet.

Det är människor som ställer upp på sin fritid, som övar, utbildar och står redo att försvara vårt land om det värsta skulle hända. Moderaterna har länge värnat det engagemanget. Vi vill göra mer genom att säkerställa långsiktig finansiering, förbättrad samordning och större möjligheter till utveckling. Frivilligheten ska inte ses som ett komplement. Den är ett fundament.

För det andra gäller det jämställdhet, just för ett starkare försvar. I Moderaternas politik är kompetens alltid viktigare än kvotering. Men det betyder inte att vi blundar för problemen.

Herr talman! Om kvinnor lämnar Försvarsmakten för att de möts av en kultur som inte är inkluderande, eller för att det inte finns materiel, är det inte bara ett arbetsmiljöproblem utan ett förmågeproblem.

Ska Sverige ha ett starkt försvar måste vi ta till vara hela befolkningens potential. Det är därför helt avgörande att jämställdhetsarbetet inte fastnar i fina dokument utan märks i varje pluton, i varje övning och i varje insats. Ledarskapet inom Försvarsmakten måste ta sitt ansvar, överallt och alltid.

Här måste också alla våra kommuner ta sitt ansvar för barnomsorg för våra krigsplacerade soldater och sjömän. De måste med säkerhet och med trygghet kunna veta att deras barn får omsorg när de försvarar Sverige.

För det tredje gäller det personlig materiel. Professionella soldater och sjömän kräver professionella verktyg. Att vi fortfarande inte kan ha trosor och behåar som passar våra kvinnor i Försvarsmakten år 2025 är för mig helt obegripligt. Det är utöver min förmåga att förstå, och det är helt oacceptabelt.

Därför känns det bra att regeringen nu följer upp detta med kontinuerliga rapporter från Försvarsmakten, för det måste vi komma till rätta med. Det är saker på väg ut. Men det har vi också hört under lång tid.

Nu tror jag verkligen att det är saker på väg ut, för jag ska få se en hel del saker. Inte minst kroppsskydden har kommit ut. Det såg vi inte minst vid övningen Birger Jarl som var här i närheten för några veckor sedan.

Herr talman! Här behöver vi vara tydliga. Den som riskerar sitt liv för Sverige ska ha den bästa möjliga utrustningen, punkt. Det är ovärdigt ett modernt försvar att soldater tvingas använda materiel som inte passar, som inte håller måttet eller som är anpassat efter en standard som inte speglar dagens verklighet.

Det här handlar inte bara om bekvämlighet. Det handlar om liv och död. Om vi kräver professionalism av våra soldater, då ska vi också ge dem professionella verktyg.

Herr talman! Det är Moderaternas övertygelse att ett starkt försvar bygger på tre saker: plikt, professionalism och principfasthet. Vi tror på människan framför systemet. Vi tror på att vara förberedd i stället för att vara oförberedd och på ett försvar där både frivilliga och anställda har rätt stöd, rätt utrustning och rätt att bli bemötta med respekt.

Vi står bakom försvarsutskottets betänkande, och vi står bakom ett starkt Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Lotta Johnsson Fornarve (V)
Anf. 207 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Det är krig i Europa, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för mer än tre år sedan. Det allvarliga omvärldsläget ställer vårt eget totalförsvar på prov och kräver att vi gör satsningar för att göra vårt samhälle mer robust. De som ska göra detta är personalen i både det militära och det civila försvaret.

I dag debatterar vi frågor som rör personal i totalförsvaret. Det är en väldigt viktig debatt, för ingen verksamhet fungerar såklart utan sin personal. De som arbetar lägger grunden till allt.

I totalförsvaret blir detta extra viktigt, eftersom alla verksamheter i totalförsvaret är avgörande för Sveriges säkerhet. Det är allt från sjukvård, infrastruktur, kollektivtrafik, elförsörjning och livsmedelsförsörjning till förskolor och det militära försvaret.

Försvarsmaktens verksamhet, precis som räddningstjänst, polis och andra liknande yrken, innebär dessutom stora risker och höga krav och är igång dygnet runt. Många är borta från sina familjer under en längre tid, både här hemma och på internationella uppdrag. Det ställer mycket stora krav på den enskilde, men också på de familjer och vänner som måste ta större ansvar och dra ett större lass på hemmaplan. Stort tack för era insatser!

Herr talman! De senaste åren har vårt samhälle genomgått flera stora kriser, framför allt pandemin och nu de följder som kriget i Ukraina får även för Sverige. En av de stora lärdomarna har varit betydelsen av välutbildad personal, goda arbetsvillkor, rätt verktyg och materiel och även engagemang hos vanliga människor som kan hjälpa till när det verkligen behövs. Personal och engagerade inom Försvarsmakten, Hemvärnet, de frivilliga försvarsorganisationerna, kommunernas frivilliga resursgrupper, Röda Korset och många andra stora och små ideella föreningar har gjort enorma insatser.

Personalfrågor

Herr talman! De senaste åren har totalförsvaret fått stora ekonomiska tillskott. Det är såklart oerhört viktigt att en del av dessa pengar verkligen går till att förbättra för personalen, höja löner och förbättra arbetsvillkor. Det finns stora brister på detta område.

Lönerna i både det militära försvaret och många civila samhällsviktiga yrken är låga. Det saknas inte sällan rätt utrustning och bra skyddskläder för personalen, och villkoren i de yrken där personalen måste kunna hålla igång arbetsplatserna dygnet runt måste bli bättre. Bra löner, god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor är såklart viktiga saker för att få de anställda att vilja stanna kvar och kunna fortsätta att göra ett bra jobb.

För Vänsterpartiet är jämställdheten speciellt viktig. Kvinnors deltagande i försvars- och säkerhetsarbetet är avgörande för att hela samhället ska kunna stå emot kris och akuta händelser. Därför måste vi också få fler kvinnor inom försvarets olika delar både som värnpliktiga och som officerare men också inom totalförsvaret.

Försvarsmaktens arbete med att förbättra jämställdheten pågår. Men det finns fortfarande mycket att göra, framför allt för att fortsätta köpa in utrustning, kläder och annan materiel som passar och är anpassade just för kvinnor.

Med det vill jag yrka bifall till reservation 4, som just handlar om att rekrytera och behålla personal. Det är helt avgörande nu när totalförsvaret växer att vi kan anställa fler personer och rätt personer och ge dem de villkor som behövs för att de ska vilja stanna och göra ett bra arbete. Det kräver satsningar, och i den växande försvarsbudgeten måste det finnas utrymme för att satsa på just personalen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-04-24
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2024/25:FöU6, Beslut: Personalfrågor

Beslut 2024/25:FöU6

Webb-tv: Beslut: Personalfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Totalförsvarsplikt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:296 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2024/25:497 av Martina Johansson (C),

    2024/25:505 av Anne-Li Sjölund (C),

    2024/25:627 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

    2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 14,

    2024/25:2265 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

    2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 16,

    2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 24 och 27,

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 93 och

    2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 13-15, 38 och 43.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (V, C)
    • Reservation 3 (MP)
  2. Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1273 av Mathias Tegnér (S) yrkande 1,

    2024/25:1406 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkande 7,

    2024/25:1731 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 25, 26, 29, 31, 33 och 34,

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 86, 91 och 94 samt

    2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 20-23.
    • Reservation 4 (S, V)
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (C)
    • Reservation 7 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD63009
    M580010
    C00213
    V01905
    KD14005
    MP00135
    L12004
    -0002
    Totalt1471103458
    Ledamöternas röster
  3. Jämställdhet och inkludering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 28 och 30,

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 87-90,

    2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 7 och

    2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 16-19.
    • Reservation 8 (S, V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (S, V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD63009
    M580010
    C02103
    V01905
    KD14005
    MP01305
    L12004
    -0002
    Totalt147144058
    Ledamöternas röster
  4. Personalförsörjning inom räddningstjänsten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:602 av Alexander Christiansson (SD) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2493 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 3,

    2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 53,

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 58 och

    2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 39.
    • Reservation 9 (S)
    • Reservation 10 (C)
    • Reservation 11 (MP)
  5. Frivilliga försvarsorganisationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1406 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkande 9,

    2024/25:2368 av Thomas Ragnarsson (M),

    2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 35 och

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 62.
    • Reservation 12 (S)
    • Reservation 13 (SD)
    • Reservation 14 (V, MP)
  6. Veteraner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1406 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkande 8,

    2024/25:3002 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

    2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 32,

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 92 och

    2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 24.
    • Reservation 15 (S, V)
    • Reservation 16 (SD)
    • Reservation 17 (C)
    • Reservation 18 (MP)
  7. Frivilliga svenskar som försvarat Ukraina

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:23 av Magnus Jacobsson (KD).
  8. Skydd för utländsk personal

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:810 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
    • Reservation 19 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S910015
    SD63009
    M580010
    C21003
    V19005
    KD14005
    MP01305
    L12004
    -0002
    Totalt27813058
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.