Sök

Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

20

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

38, 125 minuter

Justering

2026-02-24

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Bland annat blir Finansinspektionen ansvarig myndighet för flera frågor inom området.

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg innebär att aktörer som yrkesmässigt utfärdar betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning behöver tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla 2 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025.

Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda

2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om statens användning och anskaffning av kontorslokaler är effektiv.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens lokalförsörjning kan bli mer effektiv och att det krävs en tydligare styrning för att uppnå riksdagens mål om myndigheternas lokalisering. Digitalisering och ökat distansarbete innebär att det går att minska statens kontorsytor, lokalisering till mindre centrala lägen och ökad samverkan mellan myndigheter.

I sin skrivelse delar regeringen Riksrevisionens iakttagelser att statens användning och anskaffning av kontorslokaler kan bli mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig.

Finansutskottet instämmer med regeringen i att deras och myndigheternas fortlöpande arbete med att effektivisera statsförvaltningen skapar goda förutsättningar för att nå dessa mål.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om avgiftsbelagda tjänster. Riksrevisionen har granskat om styrningen av myndigheters avgiftsbelagda tjänster riktade till företag är effektiv. Många statliga myndigheter bedriver verksamheter som finansieras med avgifter. Det kan handla om avgifter för tillsyn, tillståndsgivning och certifiering. I normalfallet är det regeringen som beslutar hur stora avgifterna ska vara. Men det finns myndigheter som både beslutar om storleken och disponerar intäkterna från avgifterna. När så är fallet kan det finnas en risk för ineffektivitet när myndigheter både bestämmer och disponerar avgifterna.

Riksrevisionen anser bland annat att regeringens styrning av myndigheternas avgiftsbelagda tjänster riktade till företag inte är tillräckligt effektiv. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens iakttagelser men poängterar att det med hänsyn till verksamheternas skilda karaktärer är svårt att dra generella slutsatser om en verksamhet endast utifrån att den är avgiftsfinansierad. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att styrningen av avgiftsfinansierade tjänster behöver utvecklas.

Riksdagen poängterar att det finns goda skäl för regeringen att noga styra och följa upp den avgiftsfinansierade verksamheten i staten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 97 förslag om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, bemanning och kompetens samt rättigheter och trygghet för äldre.

Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 90 minuter

Justering

2026-02-24

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om jakt och viltvård. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och handlar exempelvis om översyn av jaktlagstiftningen och viltförvaltningen, älgförvaltningen och rovdjursförvaltningen.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i frågor som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

35, 114 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-03-09

Debatt

2026-03-10

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 73 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om krisberedskap, räddningstjänsten, vattenförsörjning, klimatanpassning samt informations- och cybersäkerhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

20

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

6, 48 minuter

Justering

2026-02-24

Datum

2026-02-25

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 191 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om Mellanöstern och Nordafrika med fokus på situationen i Israel och Palestina.

Förslagen handlar bland annat om EU:s associeringsavtal med Israel, den israelisk-palestinska konflikten, åtgärder mot bosättare på Västbanken samt bistånd till Palestina och UNRWA.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

42, 144 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-24

Bordläggning

2026-03-04

Debatt

2026-03-05

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 150 förslag i motioner om övergripande skolfrågor. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

19

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

57, 168 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-23

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och fängelselagen.

De beslutade ändringarna innebär att Kriminalvården ges större möjligheter att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna verkställa påföljder på ett effektivt och säkert sätt. Samtidigt stärks skyddet för den personliga integriteten. Kriminalvården får även utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten stärks.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, som syftar till att öka möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Straffansvaret för försök till brott utvidgas till att omfatta fall då fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighetsåtgärd för att bekämpa brott. Detta ska dock inte gälla om gärningen varit uppenbart mindre allvarlig.
• Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas till att omfatta den som tar befattning med något som, utifrån dess art och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid brott eller möjliggöra utförandet av ett brott.
• Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas även till att omfatta fler former av befattning med hjälpmedel och betalmedel.
• Straffansvaret för stämpling till brott utvidgas till att omfatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras.

Lagändringarna om försök till brott börjar gälla den 1 april 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

27, 84 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-20

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.

Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 125 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sade nej till 92 förslag om fiskeripolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förvaltningen av fiskeresursen, begränsning av storskaligt fiske, fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och ålfiske.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

39, 104 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till 11 förslag i motioner om allmänna helgdagar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om minnesdagar, bevarandet av minnet av Raoul Wallenberg, allmänna flaggdagar, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

18

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två ändringar i sekretesslagstiftningen.

Den ena ändringen rör sekretess kring vapentransaktioner. Vapenhandlare är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten, om bland annat inköp och försäljningar av skjutvapen. Regeringen föreslår att sådana uppgifter i anmälningar och förteckningar ska omfattas av sekretess. Ändringen behövs bland annat på grund av den nya digitala hanteringen av uppgiftsinlämningen. Sekretessen ska även gälla hos övriga myndigheter som kan ha tillgång till uppgifterna.

Den andra lagändringen gäller sekretess för viss ny information som kan komma att delas mellan länder inom Schengenområdet (som utgörs av de flesta EU-länderna samt ytterligare några europeiska länder). Det handlar om information om personer från tredjeland som misstänks för terroristbrott eller annan grov brottslighet, som enligt en ny EU-förordning ska registreras i ett gemensamt informationssystem.

Lagändringen om vapentransaktioner börjar gälla den 1 april 2026. Lagändringen om Schengens informationssystem börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-24

Debatt

2026-02-25

Beslut

2026-02-25