Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd.

Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026.

För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi.

Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026.

Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2026-04-21

Datum

2026-04-21

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt.

Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 54 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-20

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen.

Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan.

Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval.

Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.

De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande

• Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
• Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
• Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer riksdagen i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta ett nytt register för alla bostadsrätter.

I registret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Det innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe.

Ett av flera syften med ett nationellt bostadsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. I stället för underrätta bostadsrättsföreningen om en pantsättning ska den registreras. Det innebär att köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt.

Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer.

De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret ska börja gälla den 1 januari 2027. Övriga lagändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter.

Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott.

Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister.

Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet.

De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att säga upp avtalen om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat och Turks- och Caicosöarna eftersom den faktiska användningen av sparandeavtalen numera är mycket begränsad.

Riksdagen sa också ja till att upphäva lagen om avtal om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Aruba, Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Jungfruöarna, Montserrat, Nederländska Antillerna och Turks- och Caicosöarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-16

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas.

Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-16

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning ska tas bort. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att socialförsäkringsbalken i vissa andra delar anpassas till gällande lagstiftning eller rättas.

Syftet är att underlätta och förenkla för föräldrar som ska planera sin föräldraledighet och ansöka om föräldrapenning.

Lagändringen kan också bidra till en mer effektiv administration för Försäkringskassan, som menar att anmälan inte längre fyller någon funktion för kontroll eller handläggning.

Lagändringen om avskaffat krav på anmälan ska börja gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar ska börja gälla den 31 maj 2026 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2026-04-16

Datum

2026-04-16

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har flera brister, framför allt när det gäller Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett samlat underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen lämnade även ett antal rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet.

I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att den bedriver ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Regeringen lyfter även att det under de senaste åren även har vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket.

RIksdagen välkomnar likt regeringen Riksrevisionens granskning och ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter.

RIksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-16

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i flera miljölagar som ska minska mängden avfall och öka återvinningen. Syftet är att Sverige ska kunna nå de mål som EU har beslutat på området.

Ändringarna innebär bland annat att reglerna för ansvar för avfall blir tydligare. Det ska framgå vad ansvaret omfattar och när det upphör. Samtidigt ändras reglerna för tillsyn av avfallsverksamhet.

Ändringarna ska också bidra till en mer cirkulär ekonomi och leda till en mer hållbar hantering av schaktmassor. Dessutom ska staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte längre ska behöva ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall eller vid hantering av avfall som uppstår vid utvinning av mineraler och andra naturresurser.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

19, 54 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-16

Bordläggning

2026-04-22

Debatt

2026-04-23

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder.

En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.

I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde.

Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-14

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till 51 förslag i motioner om säkerhetspolitik och nedrustning från den allmänna motionstiden 2024 och 2025. Förslagen handlar bland annat om Sveriges medlemskap i Nato, kärnvapen, internationella insatser och avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA, det så kallade DCA-avtalet.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

37, 123 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-15

Debatt

2026-04-16

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om organisering av järnvägsunderhåll, järnvägens signalsystem, banavgifter, nattåg, mål för kollektivtrafiken och färdtjänst.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

19

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

45, 154 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-16

Riksdagen sa nej till 157 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om anhöriginvandring och asylprocessen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

30

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

92, 243 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-15

Riksdagen sa nej till 98 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om personalfrågor.

Förslagen handlar bland annat om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, värnplikt, jämställdhet och inkludering, veteraner samt frivilliga försvarsorganisationer.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att vissa förvärv av lantbruksegendom ska undantas från jordförvärvslagens tillämpningsområde. Förslaget innebär att förvärv av lantbruksegendom som görs av ett syskon eller en förälder till överlåtaren inte längre ska kräva förvärvstillstånd.

Enligt jordförvärvslagen krävs förvärvstillstånd vid fysiska personers förvärv av lantbruksegendom när förvärvet avser egendom i glesbygds- eller omarronderingsområden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi.

Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-08

Bordläggning

2026-04-15

Debatt

2026-04-16

Beslut

2026-04-22