Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Under decennier har det svenska kraftsystemet varit i praktiken fossilfritt med en robust produktionsapparat och goda marginaler gällande överföringskapacitet som har bidragit till en betryggande leveranssäkerhet. Det är något som har tjänat Sverige väl och som har bidragit till att stärka den svenska konkurrenskraften.

Detta riskerar nu att förändras genom forcerade nedläggningar av fungerande kärnkraftsreaktorer, en blind tilltro till väderberoende elproduktion, skatter som skyndsamt har kastats fram och slagit undan benen på planerbar elproduktion jämte ett elnät som inte har byggts ut i tillräckligt snabb takt.

Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Vi har nu en situation där elpriserna glider isär mellan södra och norra Sverige och en kraftbalans som är den svagaste på decennier, samtidigt som ett mål för leveranssäkerhet saknas och där det heller inte finns någon överenskommelse mellan de partier som åtnjuter majoritet i denna kammare.

Det är med anledning av denna oroande utveckling, fru talman, som Sverigedemokraterna har begärt denna debatt om Sveriges elförsörjning.

Fru talman! Till att börja med vill jag tacka för möjligheten att debattera energipolitiken här i riksdagen.

Sverige har historiskt stora elöverskott. Rekordåret 2019 följdes upp med ännu ett år av stor elexport - export som trycker bort fossilkraft i Europa men också hjälper våra nordiska och baltiska grannar att minska sitt beroende från Ryssland.

Sverige har dagligen en export av cirka 44 gigawattimmar till Finland eller cirka 18 terawattimmar årligen. Sverige har under en tioårsperiod gått från att vara nettoimportör av el till att bli nettoexportör av el. Samtidigt har de fossila inslagen i Sveriges elmix minskat från 7 terawattimmar till cirka 1 terawattimme - en dramatisk nedgång. Det är en utveckling som vi ska vara stolta över. Vindkraften kommer att mer än dubblera sin produktion från 2019 till 2025.

Men det finns också utmaningar. Vi har ett effektunderskott i södra Sverige men ligger ändå väl till vid en europeisk jämförelse av effektsituationen. Vissa städer växer snabbare än den kapacitet som många gånger finns tillgänglig. Tillståndsprocesserna för byggandet av nya ledningar är för långa. Men det finns lösningar på de här utmaningarna.

Vi gör nu historiskt stora investeringar i elnäten. De kommande tio åren investerar Svenska kraftnät 50 miljarder kronor i transmissionsnätet, överföringsnätet. Vi kommer inom kort att lägga fram förslag om kortare tillståndsprocesser på riksdagens bord. Samtidigt förstärker vi Energimarknadsinspektionens budget för att handläggningen ska kunna gå snabbare. Systemtjänstmarknaderna växer för att skapa bättre förutsättningar för ett stabilt elsystem på ett kostnadseffektivt sätt. Vi tar fram en strategi för vätgas för att skapa incitament för balansering av elsystemet. Och vi tar fram en elektrifieringsstrategi för att förbereda elsystemet på en massiv elektrifiering av industri och transporter. Jag ser framför mig att vi måste planera för åtminstone en fördubbling av Sveriges elproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Sverige står inför en betydande elektrifiering av industri och transporter. Tillgången på el kommer att vara avgörande för att klara elektrifieringen och nå klimatmålen men också för att stärka Sveriges konkurrenskraft som industrination.

Vi ser hur enorma investeringar i energikrävande industri planeras i norra Sverige. Vi ser hur Europas största batterifabrik byggs just i Sverige. Varför? Jo, därför att vi har tillgång till förnybar energi till låga kostnader på ett stabilt sätt. Det är därför de här stora investeringarna sker och kommer att ske i Sverige. I våra grannländer ser situationen helt annorlunda ut.

Jag välkomnar att energipolitiken nu debatteras och att det tycks finnas ett stort intresse för den bland riksdagens partier. Jag tror att det vore en styrka för Sverige om vi återigen kunde komma överens över blockgränsen och skapa långsiktiga spelregler för svensk industri. Men då krävs det att alla parter och partier förmår att sätta landets bästa främst.

Fru talman! Min och Moderaternas vision är att vi ska ha en kraftig ekonomisk utveckling i Sverige med nya företag, nya industrier och en omdaning av samhället som vi kombinerar med en grön omställning. Vägen för att ta oss dit är att fasa ut det fossila och att ta steg framåt mot fossilfri el i väsentligt större mängder.

Historiskt har Sverige haft ett el- och energisystem som har varit en stor fördel för Sverige och det svenska näringslivet, men det prövas alltmer. Framför oss finns ett antal både problem och utmaningar.

Vi har en nöjd energiminister som talar om stora elöverskott, samtidigt som det har varit ett par elkriser i Sverige de senaste åren. Energiministern brukar tala om att vi har låga elpriser, vilket är sant. Men samtidigt växer relevanta frågor från näringslivet om mer prövande, samlade elkostnader och stora prisfluktuationer.

Redan i dag har Sverige EU:s renaste elsystem. En viktig utmaning för oss är att framåt inte tappa miljöfördelarna. Det finns stora framtida investeringsbehov. Ska vi öka elanvändningen i Sverige med 50, 70 eller kanske till och med 100 procent krävs det otroligt mycket pengar som investeras. Då måste förutsättningarna vara rätt för att det ska komma elnät och elproduktion. Vi måste också bryta med att man från regeringspartiernas sida hellre avvecklar kärnkraft i förtid utan att ha alternativ för att trygga elsystemet. Och vi måste bryta med regeringens passivitet, då man inte tydligt tar tag i vare sig kortsiktiga eller mer långsiktiga problem på el- och energimarknaden.

Framför oss har vi stora möjligheter. Vi pratar om tiotusentals nya jobb i Norrbotten och andra delar av Sverige när man ställer om och utvecklar den svenska industrin. Men då behöver vi en annan inriktning på energipolitiken och ändrar vårt energimål och nyttjar både kärnkraft och vindkraft. Vi måste stå bättre förberedda om och när en ny elkris inträffar. Vi måste ha ett planeringsmål för att ta höjd för och kunna ta oss till den ökade elanvändningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Energiministern måste omgående tillsätta en elnätsutredning så att man inte försitter chansen framåt. Elmarknaden måste utvecklas och bättre betala för effekt och stödtjänster. Vi måste ha ett mål för leveranssäkerhet. Vi måste i Sverige peka ut vem som är ansvarig för att det ska finnas el hos familjer och företag.

Det måste forskas mer, både om vindkraft, batterier och kärnteknik. Nu är det också tid för en ny forskningsreaktor i Sverige för fjärde och nästa generations kärnkraft. Vi måste också tydligt kapa tiden det tar att bygga ut elnät och elproduktion, för det handlar om att ta vara på möjligheterna framåt.

Vi har agerat i riksdagen tidigare, och vi kommer att göra det igen. Men enklast vore en ny regering och en ny inriktning på energipolitiken.

Fru talman! Under de senaste veckorna har Sverige onekligen haft en elkris till följd av flaskhalsar i elnäten gällande överföringskapaciteten i kombination med en påtagligt minskad kraftbalans med ett ökat väderberoende som gör oss känsligare vid kallare väderlek. Förenklat saknar vi tillräcklig elproduktion när vi vill använda elen i Sverige och förmår inte heller leverera den inom landet dit där den efterfrågas.

Regeringens hantering av denna problematik har präglats av naivitet och nonchalans, och man har med en dåres envishet upprepat sitt mantra om att det inte råder någon elbrist och att vi exporterar mer el än någonsin.

Dessa inlagor är ovidkommande då el förbrukas i samma stund som den produceras och det krävs tillräcklig effekt och överföringskapacitet i varje givet ögonblick för att det ska fungera. Konsekvensen om det skulle brista i någon del av detta är att man får just elbrist, och det sker utan hänsyn till hur det har sett ut tidigare under året.

Det faktum Sverigedemokraterna är oroade över är att kraftbalansen har försämrats för varje enskilt år som den rödgröna regeringen suttit vid makten. Svenska kraftnät bedömer i sina prognoser för de kommande åren att det dessutom kommer att fortsätta försämras.

Delar av industrin tvingas stänga när det blir kallt och elpriserna för höga, och elpriserna i södra Sverige påverkar konkurrenskraften negativt. Under förra sommaren kunde vi se spotpriser i södra Sverige som var nästan tio gånger så höga som i övriga landet. Skillnaderna har aldrig någonsin varit så stora sedan Sverige delades in elprisområden.

Trots att priset på själva elenergin var lågt under förra året har antalet timmar med väldigt höga elpriser skenat iväg. De ökade med över 400 procent jämfört med de senaste åren.

Vi har nu så otillräcklig kapacitet i elnäten att brödtillverkare inte kan expandera, Icahandlare inte bygga nya butiker och olika etableringar måste ställas mot varandra - och det tar alldeles för lång tid att bygga bort flaskhalsarna.

Fru talman! En förutsättning för att våga gå mot elektrifiering är att det finns el till ett konkurrenskraftigt pris under dygnets alla timmar och årets alla månader. Den nuvarande energipolitiska inriktningen riskerar att på allvar äventyra ambitionerna att elektrifiera samhället. Det handlar om bostadsprojekt, företagsetableringar och transportsektor. Vi ser denna utveckling som helt oacceptabel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Energifrågan är kanske den enskilt viktigaste klimatfrågan. Om Sverige ska elektrifieras i den utsträckning som krävs kommer elbehovet att öka radikalt på relativt kort tid. Det ställer stora kvar på utbyggd produktionskapacitet, också för att en del av dagens elproduktion kommer att ha nått sin förväntade livslängd 2045. Förutom att bygga ut produktionen och koppla samman EU:s elnät behöver vi marknadsmekanismer som kan kapa effekttoppar och effektivisera användningen.

Sverige har i dag en konkurrensfördel i och med låga energipriser. Men det är ingen självklarhet i framtiden. När priserna på solel och vindkraft sjunker radikalt får länder med fler soltimmar och bättre vindtillgång än Sverige större konkurrensfördel.

Sverige har dock en lång kust med fantastiska vindresurser, och dem ska vi såklart ta vara på för att få stora mängder elenergi till låg marginalkostnad. Det här är en fantastisk möjlighet som vi måste kapitalisera.

Framtidens energisystem är mycket mer flexibelt där användningen är anpassad efter de riktigt låga elpriserna för att vi ska kunna plocka hem de stora vinsterna. Grundbehoven från hushåll och industri kommer att tillgodoses med vattenkraft och kraftvärme, med goda tillskott från vind och sol. Givetvis kommer lagringen att spela en stor roll i detta.

Möjligheterna i detta system är hisnande, och Sverige kommer att kunna leverera energitjänster och energikrävande varor till hela Europa. Vi kan på riktigt bli Europas gröna batteri och plocka hem stora ekonomiska vinster.

Fru talman! Historiskt sett har det forskats dubbelt så mycket på kärnkraft som på förnybart och energieffektivisering tillsammans. När takten i forskningssatsningar på förnybart nu ökar ser vi hur kostnaderna går ned. Detsamma ser vi inte på kärnkraftssidan. Det är bra att det forskas på alla energislag, men det är tydligt var potentialen ligger.

Vi behöver fortsätta att driva på kostnadsreduktionen och uppmuntra till ytterligare forskning om lagring, energieffektivisering och pumpkraft och jobba mer med våra vattenkraftsdammar.

Vi behöver koppla ihop Sverige och Europa i mycket högre grad, och vi behöver hitta de lösningar som finns.

Centerpartiet har ett antal lösningar för ökad överföringskapacitet och kortare tillståndsprocesser. Att som regeringen ligga efter med reformer duger inte. Om Anders Ygeman vill ha förslag har Centerpartiet många.

Fru talman! Jag ska faktiskt börja med att tacka Sverigedemokraterna för att de har lyft upp denna viktiga fråga.

Det förvånar mig att de partier som alltid litar på att marknaden ska lösa allt nästan talar planekonomi i energifrågan.

I dag har Sverige ett ganska bra läge, men jag vet inte om jag kan säga som statsrådet att allt är tryggt och bra. Så är det kanske vad gäller antalet kilowattimmar som produceras, men jag håller med om att det finns en flaskhals när det gäller att få effekten dit där den behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Varje parti som har varit uppe före mig har tagit upp elnäten som det största problemet, och här är vårt statliga affärsverk likadan kålsupare som övriga nätägare. De har vilat på hanen trots att de har vetat om problemet med flaskhalsen vid Gävle mellan prisområde 2 och 3. Det har varit känt i 15 års tid. Jag vet inte vem som ska bära hundhuvudet för detta, men de har vetat om det. Även de regionala nätägarna är en del av problematiken. Det handlar inte bara om att vi inte får el från norra Sverige till södra Sverige, utan problematiken finns även regionalt. Där har vi faktiskt en marknad när man avreglerar som är en monopolmarknad som inte fungerar.

Nätägarna har i tio års tid kunnat plocka hem två tredjedelar av varje prisökning och dela ut till moderbolaget. Därifrån har det gått till producenterna, som i sin tur äger samma nät. Konsumenterna i Sverige har bidragit till att nätägarna har levt ett bra liv.

Jag hör vartåt debatten lutar. Man påstår till exempel att produktionsslag i Sverige har stängts ned med politiska medel. Det håller jag inte med om - jag får inte ihop det. Vi har sagt att vi vill uppnå 100 procent förnybart. Det fanns en uppgörelse om energifrågor, som jag gärna hade varit med i, för jag tycker att den var bra. Att man med politiska medel skulle ha stängt ned håller jag inte med om.

Jag håller med statsrådet om att det är viktigt att vi har en bred uppgörelse om energi- och försvarsfrågorna och om hur den svenska skogen ska skötas så att vi inte behöver älta detta med regeringen och ha det på dagordningen varje gång.

Fru talman! Utmaningarna men också möjligheterna för Sveriges elförsörjning är många, och det är därför frågan är så pass angelägen att vi har denna debatt i Sveriges riksdag i dag.

Vi kan rada upp ett antal exempel där företag och industrier i dag inte kan bygga ut och se tillväxt i sina bolag och där jobb står på spel på grund av att det inte finns tillräckligt med el som når ända fram.

Låt mig ta ett konkret exempel. Hemma i min egen kommun Täby har en helt vanlig Ica Maxi-butik legat i vänteläge i fem års tid därför att det inte funnits kapacitet i Stockholms elnät. Och det finns fler liknande exempel, inte bara i Stockholm och Mälardalen. Även Skåne är ett av de utsatta områdena.

Fru talman! Vid ett flertal tillfällen har vi hört från regeringssidan att det är ett elöverskott i vårt land på årsbasis, och därmed verkar de nöjda.

Lika sant som det är att vi exporterar el och att den fossilfria elen från vindkraft har ökat kraftigt de senaste åren är det att vi alltför ofta tvingas importera fulel till södra Sverige därför att elproduktion, det vill säga kärnkraftsreaktorer, har tagits ur drift. Det är också lika sant att vi har ett mycket allvarligt effektunderskott och att vi snart kommer att få en ännu värre situation när elen från norr inte längre kan överföras söderut eftersom den kommer att behövas just i norra Sverige.

Än så länge har jag bara pratat om hur det ser ut just nu, men utan en trygg elförsörjning kommer investeringar som LKAB, SSAB, H2 Green Steel, Northvolt och andra aktörer vill göra inte att kunna genomföras, trots hejarop från alla. Utan kärnkraft blir vi helt beroende av import de tusentals timmar som det blåser för lite. Alternativt får vi snällt be industrierna att dra ned sin produktion varje gång vinden mojnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Förutom att det finns ständiga hot mot kärnkraften har regeringen alldeles för sent vaknat upp när det gäller EU:s nya finansieringshot mot vattenkraften och dessutom kommit med en mängd nya pålagor som hotar kraftvärmen. Ännu värre är att den nuvarande energipolitiken skapar oro hos näringslivet, vilket kan leda till att man inte vågar genomföra flera gröna industrisatsningar.

Fru talman! Det är dags att göra om och göra rätt i energifrågan. Vi vill se ett planeringsmål för elen på 250 terawattimmar och dubblering av elnäten och anser att ytterligare två reaktorer kommer att behövas i närtid. Kristdemokraterna är beredda att vara med och bidra till en stabil och trygg politik som bygger en hållbar framtid för vårt land, vad gäller både näringslivet, hushållen och vårt klimat.

Fru talman! Jag tackar för denna debatt, som är oerhört angelägen!

Det är inte bara så att vi i dag har en situation i Sverige där delar av landet under delar av året inte får den el och energi de behöver, utan det är också så att vi vet att vi i framtiden kommer att behöva ha mer industri, mer tillväxt och mer saker som produceras för att klara klimatkrisen.

Fru talman! Det är bra när Sveriges industri satsar på till exempel fossilfritt stål och järn, men elektrifieringen kommer att kräva mycket mer el och energi än vad vi har i dag. Vi måste planera för framtiden. Vi i Liberalerna menar att det är de överordnade energipolitiska målen, som handlar om leveranssäkerhet, samhällsekonomisk effektivitet och hållbarhet, som ska vara ledande för energipolitiken. Detta innebär att den energi som produceras och används i Sverige måste vara fossilfri men ha en acceptabel miljöpåverkan.

Fru talman! För oss liberaler är det självklart att vi inte ska ta ställning för eller emot ett energislag som är fossilfritt. Vi menar att det ska vara likvärdiga spelregler för alla fossilfria energislag och att vi politiker ska styra mot de övergripande målen men att valet av fossilfritt energislag måste vara tekniskt-ekonomiskt snarare än politiskt. Vi ska inte styras av politiska skygglappar och idéer om vilket energislag som är fint eller fult eller vad vi gillar eller ogillar. Så länge det är fossilfritt passar det in i de övergripande målen. Och, fru talman, om man på ideologiska grunder frånsäger sig något av de fossilfria energislagen frånsäger man sig ett verktyg i den gröna omställningen. Då får man ett mindre effektivt system och en mindre effektiv politik.

Fru talman! Jag som liberal blir alltid konfunderad när partier som säger sig vilja värna om marknadens spelregler i själva verket vill ägna sig åt snedvridande subventioner och styra sådant som det faktiskt inte är politikens roll att styra. Vi ska se till att det är likvärdiga spelregler, men vi har också ett ansvar för att inte bara prata om de lite enklare sakerna, som energi och effektivitet, utan också ta ett huvudansvar för kraftsystemets tillförlitlighet, robusthet, spänningsstabilitet, frekvensstabilitet och förmåga att klara stora kriser. Detta måste vara politikens huvudansvar.

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att debattera energifrågorna.

Egentligen tycker jag att det är tråkigt att man fastnar i debatten om verklighetsbeskrivningen. Jag hade hellre fokuserat på vad vi ska ha framöver. Det blir mer konstruktivt och intressant. Men om det sprids fake news och förvrängda bilder av verkligheten måste man ändå säga som det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Vi har aldrig producerat så mycket el förut. Faktum är att vi har vänt ett stort elunderskott till ett stort elöverskott, motsvarande ungefär en baltstats elkonsumtion i underskott och tre baltstaters elkonsumtion i överskott. Detta har skett genom ett nästan konstant flöde från Sverige till Finland. Detta har bland annat lett till att Finland blivit mindre beroende av rysk fossil energi. Det har också skett genom en femdubbling av elexporten till Polen. Faktum är att vi under februari månad exporterade 30 gånger mer el till Polen än vad vi importerade.

Sverige har EU:s lägsta kostnader för industrins el.

Under de senaste åren har Sverige varit ett av de länder i världen med högst investeringstakt per capita när det gäller ny fossilfri elproduktion. Det har skett en enorm utbyggnad som framför allt baseras på förnybar elproduktion. Vi har EU:s mest hållbara och stabila elsystem. Det råder inget tvivel om det.

I mitt nästa anförande ska jag fokusera lite mer på framtiden. Men det är viktigt att konstatera att vi har ett väldigt bra elsystem i Sverige och att vi inte har en elkris, för det är helt enkelt fel i sak.

Fru talman! Jag tänkte dela upp mitt inlägg i två delar. Först ska jag göra några påpekanden när det gäller det som har sagts tidigare i debatten.

Det lät på några av debattörerna som att de fossila utsläppen från Sveriges elproduktion ökar. Det är precis tvärtom. De fossila utsläppen från svensk elproduktion är nu en sjundedel av vad de var för tio år sedan. Gläds åt att vi har gjort en stor klimatinsats i Sverige!

Jag tror att det var Mattias Bäckström Johansson som nämnde Holmen som argument för kärnkraft. Det kan man tycka. Holmen äger 21 vattenkraftverk och 127 vindkraftverk. De äger 50 procent av sin energiproduktion. Under de närmaste åren ska de investera 1,3 miljarder kronor i vindkraft. Mattias Bäckström Johansson kan fundera på hur mycket de ska investera i kärnkraft. De drar ned sin produktion för att sälja den el som de producerar till andra, för att det blir mer lönsamt på marknaden. Det är fullständigt rimligt om man har denna möjlighet.

Både Mattias Bäckström Johansson och Kristdemokraternas företrädare nämner Ica Maxi i Täby. Ni kanske borde kvista över till Icahandlaren och fråga hur det har gått. När han skickade in sin ansökan fick han energi. Därför kanske vi kan avföra detta exempel från debatten.

Jag tycker att hela den diskussion som vi har haft i dag är bra men lite märklig. Det finns en bombastisk skillnad i verklighetsbeskrivning. Det kanske man får ta som regering. Regeringen målar i lite ljusare färger, och oppositionen målar i lite mörkare färger - fine. Kanske hade det låtit annorlunda om rollerna hade varit ombytta.

Men när vi kommer till de faktiska åtgärderna blir det nästan lite underhållande. Då låter oppositionens företrädare som regeringens företrädare. De läser högt ur regeringens propositionsförteckning. De läser högt ur de pressmeddelanden och debattartiklar som regeringen har skrivit. Och det är bra att ni välkomnar regeringens politik. Vi har olika verklighetsbilder, men vi verkar ha ungefär samma förslag på hur vi ska gå framåt. Ni tycker, som oppositionen oftast gör, att det är lite för lite och lite för sent. Det är någonting som man kan unna sig när man är i opposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Frågan som svenskt näringsliv och svenska väljare måste ställa är: Om skillnaderna här är så små i den praktiska politiken, och om regeringen ändå är beredd att göra upp, varför finns då inte viljan att göra upp? Varför kan vi inte vara överens om de långsiktiga spelreglerna för Sveriges energiproduktion och Sveriges industri?

Ni räknade upp ett antal av de nu kända industriprojekten. Jag kan lova er att det finns många fler. Och de efterfrågar av oss långsiktiga spelregler och att vi ska komma överens, inte något kortsiktigt.

Fru talman! Energiminister Anders Ygeman pratar om att vi har historiska elöverskott och låga priser. Det är helt korrekt. Parallellt med det har vi lokala kapacitetsproblem som har ställt till det för företag och för viktiga samhällsinvesteringar. Regeringen tvingades till och med att ta till krisåtgärder.

Det var en nöjd energiminister som stod här och pratade om att vi inte har problem och att vi har stora överskott.

Låt mig citera: "Att som energiminister Anders Ygeman prata om att vi har ett nationellt elöverskott på årsbasis är politisk rappakalja och ett sätt att blunda för de stora och snabbt växande problemen vi har med försörjningstrygghet och prisfluktuationer." Detta sa en företrädare för företaget Kemira.

"Vi är väldigt oroade och frustrerade över utvecklingen på elmarknaden som börjar bli akut. Utvecklingen med enorma prisfluktuationer och risk för rena bristsituationer är ohållbar för oss och andra inom industrin som är helt beroende av en säker elförsörjning och internationellt konkurrenskraftiga priser." Detta sagt från en företrädare från ett annat företag.

Hur förhåller sig energiministern till detta?

Fru talman! Detta är kanske vådan av färdigskrivna repliker. Jag ska läsa upp vad jag sa.

Det finns utmaningar. Vi har effektunderskott i södra Sverige. Vissa städer växer snabbare än det finns kapacitet för. Tillståndsprocessen för byggande av nya ledningar är för lång.

Det var detta jag sa i mitt tal för kammaren, inget annat.

Det stämmer naturligtvis att vi har prisfluktuationer. Men låt mig fråga Lars Hjälmered: Menar han att vi inte ska prisfluktuationer på marknaden? Menar han att vi inte ska ha ett pris som avspeglar tillgång och efterfrågan? Om det är så, vad är då Lars Hjälmereds åtgärder för att få detta fasta elpris?

Sedan ska vi vara ärliga och säga att 70-80 procent fångas inte av detta elpris eftersom de har fasta elpriser. Och de som har rörliga elpriser har det för att få en lägre kostnad och har under det senaste året haft det lägsta elpriset på fem år. Många industrier har kunnat dra nytta av detta väldigt låga elpris, både de som har valt rörligt pris och de som har valt fast pris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Det är två saker som jag tycker är problematiska. Den ena handlar om att jag tycker att energiministern inte riktigt tar de problem som finns på allvar. När industrier som väcker frågor om de kan expandera och investera och möts av en oro, som bageriet i Malmö eller Icahandlaren i Täby, då tycker jag att ministern viftar bort detta när han säger att det inte finns någon anledning till oro. Så är det inte riktigt. Det behövs en större seriositet i fråga om detta.

Den andra saken är att det krävs politiska reformer. Problemet är att Anders Ygeman inte har tillsatt en elnätsutredning. Han har gett ett uppdrag om att man ska titta på så kallade stödtjänster, vilket är en marginell förändring, i stället för att göra en stor marknadsöversyn. Sanningen är att Anders Ygeman inte har lämnat ett enda konkret förslag som kan korta och kapa de tider det tar att bygga ut elnät och elproduktion.

Det som krävs om vi ska säkra elförsörjningen för LKAB, Northvolt, H2 Green Steel och företag i södra Sverige är ett reformtempo som vi i dag inte ser hos regeringen. Det är det stora problemet.

Fru talman! Det här blir väldigt konstigt, Lars Hjälmered. Jag åkte till Pågen, presenterade ett gemensamt initiativ, träffade vd:n och vi var överens.

Du säger att Icahandlaren inte har ström. Jag kollade med nätleverantören. Icahandlaren har ström. Du säger att jag viftar bort detta och att det är oseriöst.

Vi måste ändå kunna förhålla oss till verkligheten och sanningen, Lars Hjälmered.

Det är oppositionens privilegium att säga att det är för lite och för sent. Jag köper det. Men om vi lämnar denna retorik därhän, varför ska vi inte kunna komma överens om riktningen för Sverige? Om skillnaden inte är större än så här, varför skulle vi inte kunna sluta en ny energiöverenskommelse som visar på långsiktiga spelregler för den industri som nu har valt att investera i Sverige, vilket är väldigt glädjande, men framför allt för all den industri som ska komma och investera i Sverige? Sverige behöver långsiktiga spelregler, inte politiskt käbbel.

Fru talman! Kärnkraften har en central roll i vår elförsörjning då den är planerbar och fossilfri. Det är egenskaper som är nödvändiga om vi nu på allvar ska kunna minska utsläppen av växthusgaser globalt. Även FN:s klimatpanel framhåller vikten av att bygga ut den globalt. Den har också växt runt om i världen för varje enskilt år som den rödgröna regeringen har suttit vid makten. Kärnkraften har även ett starkt folkligt stöd i Sverige, där två av tre svenskar är för. Det gäller även en majoritet av Socialdemokraternas väljare.

Trots detta har utvecklingen varit den motsatta i Sverige. Regeringen har exempelvis beordrat Vattenfall att avbryta arbetet med ersättningsreaktorer, och nu utvecklar man ny kärnkraftteknik utomlands i stället för i Sverige. Därför, fru talman, vill jag fråga Anders Ygeman om han kommer att stödja utvecklingen av nästa generations kärnkraft i Sverige eller om vi även här ska riskera att halka efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Låt mig börja med att hålla med Mattias Bäckström Johansson om att kärnkraften har en central roll i vår energiförsörjning. Vi delar den uppfattningen.

När det gäller forskningsmedel ska det avgöras av andra än energiministern. Vi har lagt fram en historiskt stor forskningsbudget, och kärnkraftsforskningen får tävla med alla andra energislag.

Problemet för kärnkraften är inte politiken, utan problemet för kärnkraften är kostnadsutvecklingen när det gäller ny kärnkraft. Det är därför kärnkraften dras med stora problem runt om i den öppna och fria världen - i den demokratiska världen, inte i Kina eller Nordkorea. I länder som Finland, Frankrike och Storbritannien blir kärnkraften 10-20 år försenad och mångdubblar sina kostnader. Den kostar hundratals miljarder kronor. Det är det som är kärnkraftens problem.

Fru talman! Givetvis påverkar politik i termer av vilka signaler man skickar om vilken utveckling man vill se i sak. Jag kan konstatera att det för de ansökningar relaterade till kärnkraftsforskning som har inkommit i närtid inte finns några beviljade anslag alls. Där spelar det givetvis roll vilken utveckling som efterfrågas.

Jag har en fråga kopplat till hur vi ser att vår produktionsapparat utvecklas. Vi ser ett ökat väderberoende. Visst kan vi få låga elpriser sett över ett helt år, men det kanske vi är mindre betjänta av i och med att vi inte använder el sett över hela året utan i varje givet ögonblick, eftersom det är en produkt som inte kan lagras. Något jag tog upp tidigare är att antalet eltimmar med väldigt höga elpriser ökar snabbt, trots att vi hade låga elpriser under förra året. Vi kunde se att de timmarna under föregående år ökade med över 400 procent i jämförelse med åren före.

Jag vill därför fråga om statsrådet inte är oroad över vilken negativ inverkan detta kan ha på konkurrenskraften för industrin. Eller tror han, som regeringskollegan i Miljöpartiet, att ett mer volatilt pris är bra för svensk industri?

Fru talman! Låt mig bara återigen säga att kärnkraftsforskningen får konkurrera med annan energiforskning på lika villkor. Jag har uppfattat det som att Mattias Bäckström Johansson har samma uppfattning där och inte anser att politiska beslut ska styra den akademiska forskningen. Är det annorlunda får han - i ett annat sammanhang, när han har möjlighet till ytterligare replik - upplysa mig om detta.

Är det bra eller dåligt med ett volatilt elpris, och är statsrådet orolig för volatiliteten här? Jag är inte så orolig gällande det senaste året, för det har varit ett exceptionellt år med corona och förlängda revisioner av kärnkraften. Men det är klart att priset på el kommer att vara rörligt, precis som priset är på alla andra marknader, och det tror jag att även Mattias Bäckström Johansson är anhängare av. Om han inte är det handlar det om ett helt annat energisystem än det vi har i dag, och kostnaden för det är ett par hundra miljarder kronor. Det tror jag inte att Mattias Bäckström Johansson vill betala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Jag tänkte passa på att lyfta något som statsrådet sa i sitt anförande och som jag även hörde honom säga häromdagen, nämligen att vi ska ha som mål att halvera tiden för tillståndsprocesserna. Det är fantastiskt välkommet, och jag tycker att det är en nyhet som inte har uppmärksammats tillräckligt. Detta är något som Centerpartiet tog beslut om redan på sin partistämma 2019 och som statsministern nu har anammat. Det tycker jag är välkommet.

Däremot saknar jag fortfarande besked om hur man har tänkt göra detta. Den gravt försenade propositionen om nättillstånden och Nätkoncessionsutredningen kommer ju inte tillnärmelsevis hela vägen i detta - om det inte är vissa enskilda nät statsrådet menar, men jag hoppas ju att man syftar på hela processerna. Jag vill därför jättegärna höra från statsrådet vad det är man har tänkt sig att göra, konkret, förutom att sätta upp ett mål.

Fru talman! Jag är rädd att tiden inte kommer att räcka till, men jag ska nämna ett antal åtgärder.

Jag ska erkänna att jag inte har varit påläst om Centerns partistämmas beslut, så jag måste också erkänna att jag inte har hämtat inspirationen därifrån. Det är dock ett bra beslut, och jag välkomnar det - vilket betyder att vi har enighet även på det området.

Vi ska lägga fram förslagen från Nätkoncessionsutredningen, och det når en bit på vägen. SVK, Svenska kraftnät, ska förändra sin process för att samråda. Det har hittills sparat ungefär ett år i de delar där man har gjort det. Vi ska ha elplaner med kommuner och länsstyrelser för att kunna peka ut redan på förhand var elledningarna ska gå. Vi måste beta av köerna på Energimarknadsinspektionen, och därför har vi ökat deras budget. Även regeringen måste bli bättre på att hantera de överklaganden som görs, så att det går snabbare.

Ett antal andra åtgärder kommer också att behöva vidtas, men här har vi en start på det som krävs.

Fru talman! Jag är rädd att dessa åtgärder inte kommer att räcka. Att ändra SVK:s samråd, som över huvud taget är en av de mest kritiserade åtgärderna, har ju statsrådet tidigare inte varit beredd till. När det kommer till öppenhet, till exempel, är ju SVK i dag rent ut sagt förfärliga. De vill inte redovisa sina beräkningar. Här behövs det alltså radikalt förändrade åtgärder.

Det som behövs är också nya avtal, till exempel kring marken och markupplåtelsen. I dag exproprierar man mark och går fram som en ångvält på många ställen. Vi behöver också se till att man nyttjar de ledningsgator som redan finns och i högre grad gräver ned kabel där det är möjligt. Vi behöver även se till att vi får ett planeringsmål för Svenska kraftnät så att de faktiskt i högre grad tar lite höjd i sin planering, i stället för att som i dag bara planera på prognos.

Det finns ett antal ytterligare åtgärder som behöver göras. De åtgärder ministern nämnde kommer helt enkelt inte att räcka om vi på riktigt ska halvera tiderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Som jag sa i min första replik håller jag med om att det behövs fler åtgärder. Vi har ett antal sådana åtgärder som vi tittar noggrant på, och jag välkomnar att Rickard Nordin och Centerpartiet har andra förslag på åtgärder. En del av dem tror jag riskerar att förlänga snarare än förkorta tiden samt fördyra detta i stället för att göra det billigare. Jag är dock beredd att seriöst överväga varje åtgärd som kan korta byggandet av nya ledningar.

I grunden handlar det om att få en förståelse i varje led för att det behövs elledningar för att vi ska få elektricitet. Den förståelsen har varit bristfällig; jag tror att i princip alla Sveriges kommuner har hindrat nya elledningar, och många myndigheter har tagit väldigt lång tid på sig. Det är dags att skifta detta så att vi kan bygga Sverige starkt för framtiden. Jag ska inte säga att ett land byggs med elektricitet, för det har andra gjort före mig - med sämre resultat - men el är viktigt för den framtida samhällsbyggnaden.

Fru talman! Det räcker inte med att det produceras el när det är vackert väder och när det blåser. För industrin och för Sveriges konkurrenskraft är elen nödvändig.

Dagens elmarknad, som är en så kallad energy only-marknad, ser till att den energiproduktion som byggs är den billigaste. Det är bra för ett land som numera kan förvänta sig en dubblerad elanvändning år 2045. Samtliga rapporter som togs fram 2020 landar på runt 200 terawattimmar. Därutöver kan vi lägga till LKAB:s strategi, där det pratas om 55 terawattimmar, och nya H2 Green Steel, som landar på 12 terawattimmar. Det är alltså totalt nästan 270 terawattimmar, eller dubbelt så mycket som vi använder i dag.

Elsystemet behöver dock mer än bara energiproduktion för att fungera. Det krävs även effekt, det vill säga att elen finns där när den behövs, och det behövs systemtjänster och elnät. Hur ämnar energiministern säkerställa att den framtida elmarknaden premierar de mest kostnadseffektiva lösningarna som helhet?

Fru talman! För det första ska vi göra det genom att steg för steg avveckla subventioner till olika energislag. Vi har ju tagit det första viktiga steget genom att avveckla de gröna certifikaten efter att de formerna har blivit lönsamma på marknaden.

För det andra ska vi göra det genom att kraftigt expandera systemtjänstmarknaderna så att vi premierar det som man verkligen bidrar med till energisystemet.

Om jag ska säga en tredje sak handlar det naturligtvis om den elektrifieringsstrategi som regeringen har tagit fram, där det gäller att ha en planeringshorisont bortemot 2040-2050, som Camilla Brodin gav uttryck för. Vi verkar vara överens om målet. Vi behöver planera för ungefär en fördubbling av elanvändandet i Sverige. Man ska komma ihåg att vi har toppen i svensk elanvändning 20 år bakom oss, så en del kommer nog att kunna hända genom effektivisering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Min fråga blir direkt: Avser ministern inte heller att subventionera den planerade havsbaserade vindkraften framöver? Som det låter lite grann i medier just nu är det just detta som regeringen planerar.

Fru talman! Jag är en man som håller ord. Socialdemokraterna och Kristdemokraterna har ju varit överens i energiöverenskommelsen om att avskaffa effektskatten för kärnkraft, och det gjorde vi. Våra partier var överens i energiöverenskommelsen om att ändra avfallshanteringsavgiften och försäkringen för kärnkraften så att det skulle bli billigare för kärnkraften, och det gjorde vi.

Socialdemokraterna och Kristdemokraterna var överens i energiöverenskommelsen om att avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vind. Det tänker vi göra. Vi gör det i en modifierad form så att havsvinden, som ju är det nyttigaste i energisystemet, kan dämpa behovet av transmission från södra till norra Sverige och så att vi kan ge maximal utdelning i vårt energisystem till absolut lägsta kostnad för nätkunderna.

Fru talman! När jag höll mitt anförande om att vara teknikneutral, om att spelreglerna ska vara teknikneutrala och om att vi inte ska subventionera enskilda energislag eller vara för eller emot enskilda energislag satt statsrådet Ygeman och nickade och log och såg ut att hålla med.

Men, fru talman, verkligheten är ju att Socialdemokraterna ofta pratar om 100 procent förnybart, vilket alltså utesluter ett av de fossilfria energislag som oftast debatteras här i kammaren, det vill säga kärnkraften. Sanningen är också att Socialdemokraterna går fram kraftigt med stora subventioner för den havsbaserade vindkraften.

Fru talman! Jag undrar om Ygeman kan svara på huruvida han anser att Socialdemokraternas politik är just teknikneutral och inte subventionerar eller utestänger enskilda fossilfria energislag.

Fru talman! Ibland anklagas politiker för att ge slingrande eller svepande svar. På denna fråga behövs varken slingrande eller svepande svar. Svaret, Joar Forssell, är ja.

Joar Forssell använde uttrycket 100 procent förnybart, som ju kommer från energiöverenskommelsen. Jag måste säga att jag tror att jag aldrig har använt detta uttryck utan att också säga det andra ledet, nämligen att detta inte utesluter kärnkraft. Energiöverenskommelsen gjorde det möjligt att renovera och livstidsförlänga befintlig kärnkraft samt att bygga ny kärnkraft på de platser där det tidigare har funnits reaktorer.

För ärlighetens skull ska jag säga: Gärna 100 procent förnybart, men inget stopp för kärnkraften och nya reaktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! De övergripande målen för svensk energipolitik, som ju handlar om kostnadseffektivitet, leveranssäkerhet och hållbarhet, har kompletterats med till exempel målet om 100 procent förnybart med energiöverenskommelsen, som ju inte vi har stått bakom.

När man kompletterar med ett mål som faktiskt utesluter något av verktygen blir det svårare att uppnå de överordnade målen. Om man tar bort ett verktyg ur verktygslådan är det helt enkelt svårare att fokusera på de tre övergripande målen, och man förlorar ett av de verktyg man hade kunnat använda.

Fru talman! Det är ändå så att de enorma subventioner för havsbaserad vind som Socialdemokraterna föreslår är ett avsteg från att vi inte ska subventionera enskilda energislag. Det är också ett avsteg från teknikneutraliteten.

Fru talman! Det är ändå så - det måste man nog erkänna - att den politik som Socialdemokraterna har fört har inneburit att kärnkraften inte har fått spela med samma regler som andra energislag.

Fru talman! Nej, Joar Forssell, så är det inte. Kärnkraften har de bästa ekonomiska förutsättningarna sedan kärnkraften byggdes i Sverige. Detta är faktiskt ett resultat av den energiöverenskommelse som slöts.

Ulf Kristersson konstaterade efter att energiöverenskommelsen slutits att han hade räddat kärnkraften i Sverige genom att kostnaderna för den sänktes kraftigt. Om detta är sant eller falskt låter jag ligga in the eye of the beholder, men jag kan konstatera att det var så. Vänsterpartiet valde att stå utanför energiöverenskommelsen just därför att de tyckte att den var alldeles för kärnkraftsvänlig, så de instämde väl i någon mening i Ulf Kristersson syn.

De lättnader som kärnkraften fick där motsvaras av att man också satsar på introduktion av vattenkraft eftersom den tillför systemnytta. Jag skulle inte bli förvånad om den systemnyttan till slut till och med överstiger den nedsättning av anslutningsavgiften som kan bli fallet.

Fru talman! Gruvföretaget LKAB har enormt stora planer för Norrbotten. Det ska investeras miljarders miljarder som kan ge mängder av nya arbetstillfällen i fossilfri produktion. Det här är ett av många initiativ både i norra Sverige och i övriga delar av landet.

LKAB säger att de kommer att använda lika mycket el som används under fyra månader i Sverige, och detta sätter på något sätt fingret på vad vi pratar om ifall vi ska ha en ekonomisk utveckling och en grön omställning. Det krävs reformer och beslut framöver.

Hur möter regeringen då detta? Regeringen väljer, fru talman, att avveckla Ringhals 1 utan att ha något alternativ som kan säkra funktionen i södra Sverige. Det tillsattes krispaket för att hantera situationen i Skåne och Stockholm. Regeringen ville inte utvärdera detta, utan vi tvingade fram det från riksdagens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Regeringen har ju inte tagit fram nya förslag för elnät och elmarknad; till exempel borde en elnätsutredning sjösättas omgående.

Regeringen har fortfarande inte under denna mandatperiod lagt fram ett enda konkret förslag som kan korta och kapa handläggningstiderna för att få tillstånd att bygga ut ny elproduktion eller nya elnät. Det duger inte.

Vad borde man göra, fru talman?

Man borde se till att ändra energimålet så att vi inte får en diskussion. Man borde i stället säga att vi ska använda både kärnkraft och förnybart.

Vi måste se till att vara bättre förberedda om eller när nästa kris kommer, och vi måste sätta ett planeringsmål för ökad elutbyggnad på plats.

Elnätsutredningen måste sjösättas omgående. Elmarknaden måste utvecklas; det får inte bara handla om några små uppdrag. Vi måste också ha ett mål för leveranssäkerhet och peka ut någon i Sverige som är ansvarig för att elen finns där för familjer och företag.

Vi måste se till att forska om alla relevanta kraftslag och se till att tiden nu är mogen för nästa generations kärnkraft med en mindre reaktor som kan testas och utvecklas i Sverige.

Vi måste också rejält kapa och korta handläggningstiderna för nya elnät och ny elproduktion. Då kan vi ta vägen framåt för LKAB och alla andra.

Fru talman! Jag kan väl säga att jag håller med om 90 procent av det Lars Hjälmered sa - kanske till och med lite mer. Ungefär så tror jag att det är i kammaren; vi håller med om väldigt mycket av det som de andra säger.

Jag är glad att Lars Hjälmered läser upp propositionsförteckning, pressmeddelanden och saker som regeringen har gjort och att han tar till sig det som moderat politik.

Men jag har en fråga att ställa till Lars Hjälmered. Om det nu är så att vi är överens om så mycket och om vi ser att den grundläggande drivkraften är klimatomställningen och behovet av väldigt mycket el under de närmaste 20-30 åren för svensk industri och svenska transporter, borde det då inte vara möjligt att lägga undan de 5 procent av sakerna vi inte är överens om för att kunna bli överens om 95 procent av sakerna i energipolitiken framöver? Jag tror att svenskt näringsliv och svenska energiinvesterare skulle välkomna det.

Fru talman! Under den här mandatperioden har jag och Moderaterna sett till att samtala med andra partier för att hitta lösningar. Vi satte till exempel stopp för vad vi tyckte var ett dåligt elnätsförslag från Anders Ygeman. Vi samlade en majoritet för att kräva en utvärdering av de så kallade krispaketen eftersom vi tyckte att vi måste ha en beredskap om eller när nästa kris kommer. Jag fortsätter gärna den dialogen i riksdagen och i andra former.

Men då handlar det också, fru talman, om sakfrågor. Låt mig ta ett konkret exempel: energimålet. Det är alldeles riktigt att det i dag säger 100 procent förnybart, med tilläggsmeningar om att detta inte utesluter kärnkraft. I praktiken har dock diskussionen både på myndigheter och i samhället bara kommit att handla om att det ska vara 100 procent förnybart. Man har inte tolkat helheten. Då säger jag: Låt oss prata klartext! Det vi borde fokusera på är fossilfriheten. Därför vill vi ändra det svenska energimålet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

En forskningsstudie från Svenskt Näringsliv visar dessutom att 100 procent förnybart är väsentligt dyrare än 100 procent fossilfritt. Det handlar alltså om sakpolitik, fru talman.

Fru talman! Det var väl 400-500 ord på två minuter från Lars Hjälmered, men jag uppfattade inte svaret på frågan. Är Lars Hjälmered beredd att lägga prestigen åt sidan och göra upp om långsiktiga spelregler för svenskt näringsliv, svensk industri och svenska energiinvesterare som kan skapa den här tryggheten framåt? Hur mycket Lars Hjälmered än slår sig för bröstet över att ha varit med och bidragit till att vi ska utvärdera det gemensamma initiativet skapar inte det långsiktiga spelregler för svenska energiproducenter och svensk industri.

Fru talman! Jag kan ta det en gång till och långsamt: Vi är beredda att fortsätta samtala med alla riksdagens partier för att hitta långsiktiga och bra lösningar för svensk energipolitik. Jag tycker att vi gjorde det när det gällde elnätsförslaget, som helt enkelt inte dög, och lade ett annat på riksdagens bord. Jag tycker att vi gjorde det när vi ställde krav på att faktiskt utvärdera de krispaket som hade sjösatts för att dra lärdom och stå bättre rustade framåt.

Jag kan notera, fru talman, att vi har lagt ett konkret förslag på riksdagens bord om att ändra energimålet till 100 procent förnybart. Vi har förslag som väsentligt skulle korta och kapa tiden det tar att investera i ny elproduktion - för att bara nämna två konkreta exempel.

Jag kan i nästa vecka sätta mig ned med energiministern och se hur vi kan bärga detta genom Sveriges riksdag, om viljan verkligen finns. Så här långt har den inte funnits från regeringspartierna. Men jag fortsätter gärna en dialog med övriga partier om detta och andra viktiga delar i energipolitiken här i riksdagen.

Fru talman och kollegan Hjälmered! Det är lite kul ibland att tänka på hur olika partier reagerar i olika frågor. Jag får en känsla av att Moderaterna i dag pratar om att man ska skydda kärnkraften från marknadens elaka logik eftersom den inte bär sina egna kostnader. Ändå driver man jättehårt att den skulle vara lösningen. Jag har inga problem med det. Jag håller med om att kärnkraften i dag är viktig. Den fyller sin roll. Men att upprepa en lögn flera gånger gör den inte till sanning, som när man påstår att det är politiken som har stängt Ringhals reaktorer.

Jag kanske har missat någonting, men då måste någon lära mig varför det blivit så. Vattenfall har själva sagt att det inte bär sig att investera i oberoende härdkylning. Min fråga är därför: Står Moderaterna bakom en planekonomi eller en marknadsekonomi när det gäller elförsörjning?

Fru talman! Det ska självklart finansieras på marknadsgrund i våra el och energisystem. Sedan är ju vår el- och energimarknad en reglerad marknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

När det gäller just Ringhals 1 kan ju någonting vara rätt för bolaget men dåligt för samhället. I Vattenfall, precis som i alla andra företag, är det ägaren som bestämmer, och ägaren är i det här fallet regeringen och ytterst riksdagen. Då kommer man till den diskussionen: Som det var hade framtiden för Ringhals 1 kunnat ändras av regeringen. Den hade också kunnat ändras med riksdagsbeslut, till exempel när vi senast hade detta uppe i näringsutskottet i november.

Då menar jag att när bland andra Vänsterpartiet valde att rösta för att inte ta initiativ för att se om vi kunde driva reaktorn vidare, med de fördelar det skulle medföra för klimat och stabilitet, blir det ett politiskt beslut. Det är utgångspunkten för mig i det hela.

Bortom detta menar jag att vi ska behandla alla energislag lika. Det är därför vi vill se ett ändrat energimål. Vi vill också att man ska kunna forska på allt som är relevant och att framtida kärnkraft ska vara en option - inte att den per se kommer att byggas men att det finns en möjlighet till det i framtiden.

Fru talman! Jag tackar Lars Hjälmered för svaret så här långt.

Lars Hjälmered nämnde i sitt anförande LKAB. Jag har följt dem noga. Jag har följt alla de andra bolagen. Det handlar om över 80 terawattimmar bara i de stålrelaterade investeringar som man pratar om.

Det handlar om vätgasproduktion. Vad är Moderaternas bild? Ska man tillverka vätgas på en volatil marknad där priserna är jättelåga? Jag har själv elpaneler och fick i somras 19 öre per kilowattimme när jag sålde. Det är ingen hit att göra det. Är Hjälmereds bild att kärnkraften skulle bidra till billigare el för att tillverka vätgas till de stora investeringar vi pratar om? Är det den landbaserade vindkraften vi ska använda, som i dag tillverkar vätgas för under 30 öre per kilowattimme, eller är det kärnkraftsel, som vi vet kommer att kosta tredubbelt om inte mer?

Fru talman! Jag tycker att Birger Lahti har en väldigt viktig poäng här. Det som både bolagen, LKAB och andra, och vårt samhälle kan dra nytta av framåt är de låga priserna med landbaserad vindkraft, i det här fallet, som potentiellt ger enorma fördelar om du ska producera vätgas och använder industriella processer. Sammantaget får du en produktionskostnad, eller en samlad kostnad för bolaget, som är väldigt konkurrenskraftig. Det ska vi naturligtvis dra nytta av.

Jag ser framför mig att vad det handlar om är att ha en mix av olika energislag i ett system där du kan dra nytta av vindkraftens inte minst ekonomiska fördelar. Sedan behöver du andra delar i energisystemet som skapar en stabilitet, där kärnkraften är en bland flera komponenter.

Bortom det får vi inte heller glömma, fru talman, att vi har en viktig vattenkraftsdiskussion framåt. Det är ny lagstiftning på gång där allt ska omprövas de kommande 20 åren. Där är det av jättestor vikt att regeringen styr upp så att vi inte slumpar bort vattenkraft. Den måste vi nämligen ha också framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett mycket gott anförande. Det är ingen hemlighet att Moderaterna och Liberalerna i mycket står nära varandra i energipolitiken och i synen att tillväxten och industrin är viktiga delar i att hjälpa oss ur klimatkrisen.

Min fråga handlar om de av regeringen föreslagna subventionerna av havsbaserad vindkraft. De var ju en del av energiöverenskommelsen. Moderaterna var då med men har ställt sig utanför. Energiöverenskommelsen finns inte längre.

Nu funderar alla aktörer på marknaden som överväger att investera i den havsbaserade vindkraften på om de subventioner som regeringen föreslagit kommer att finnas i framtiden eller inte. Det är klart att det i Sverige många gånger regeringsbärande partiet Moderaternas svar i den här frågan kommer att vara väldigt viktigt.

Frågan till Moderaterna är alltså: Står man bakom regeringens förslag om subventioner av den havsbaserade vindkraften?

Fru talman! Svaret är att vi inte står bakom detta. I den energiöverenskommelse vi undertecknade stod det ordagrant att de här anslutningsavgifterna bör slopas. Sedan kom detta att utredas efter hand. Vi tycker när vi gör en samlad bedömning av detta att det kostar mer än det smakar. Om vi nu i praktiken har fasat ut andra subventioner med elcertifikatssystemet och inte har några andra stora subventioner att tala om tycker jag att vi ska försöka hålla detta som huvudlinje.

Vi pratar ibland om att fasa ut subventioner och att vara teknikneutrala. I praktiken är vi inte alltid det till hundra procent, men i det här läget vill vi inte införa något sådant som kan kosta mycket pengar.

Fru talman! Man kan också se i regeringens remisspromemoria att inte ens regeringen själv kan uppskatta om det kostar lite eller väldigt mycket pengar.

Jag delar den stora oro som finns på energimarknaden över att det kan rubba spelreglerna på ett oönskat sätt.

Fru talman! Det här är ett viktigt besked till dem som funderar på att investera i detta och räknar med de enorma subventioner som regeringen föreslår. Vid ett eventuellt regeringsskifte i framtiden är det viktigt att veta var Moderaterna står i den frågan.

Fru talman! Jag tolkar Lars Hjälmereds besked till dem som funderar på att investera i havsbaserad vindkraft, eftersom de räknar med att få stora, breda subventioner från Sveriges riksdag och Sveriges regering, som att de subventionerna inte kommer att komma från en framtida moderatledd regering eller för den delen en liberalledd regering där Moderaterna ingår. Jag tackar ledamoten Hjälmered för beskedet till dem som just nu funderar på att investera i den vindkraft som den nuvarande regeringen planerar att subventionera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Jag var tydlig när det gäller det ekonomiska. Men jag kan vara tydlig också när det gäller det rent tekniska och systemmässiga. Tekniken som sådan är en av flera som jag tycker är otroligt spännande, och den innebär enorm potential för Sverige.

Fru talman! Jag och Moderaterna känner en skepsis till att vi potentiellt ska slösa skattepengar på detta, men jag vill vara tydlig med att det inte innebär att vi är emot tekniken. Det är precis tvärtom. Jag tror inte att Liberalerna är det heller. Vi ser det som en del i den fossilfria paletten med alltifrån kärnkraft till vattenkraft och hela vägen till att också kunna exploatera och nyttja de här möjligheterna.

Det finns säkert saker vi kan göra när det gäller plan- och byggregler, försvarets hantering och flera andra frågor för att underlätta för många av de projektörer som finns runt om i landet. Det tittar vi gärna närmare på. Däremot är vi ytterligt skeptiska till just subventioner i onödan.

Fru talman! Moderaterna vill bygga små modulära reaktorer i Sverige. För att de ska ha någon effekt krävs det att det byggs väldigt många. Man ser framför sig att det ska vara som en myrstack över Sveriges yta med små modulära reaktorer. Faktum är att man har baserat sitt utspel på Janne Wallenius forskning. Han menar att det kommer att krävas 150 små reaktorer för att ersätta dagens kärnkraft - en myrstack över Sveriges yta.

Tror Lars Hjälmered att de som bor i Kungälv, Sandviken, Lerum och så vidare vill ha ett kärnkraftverk i sin tätort?

Fru talman! Jag tror att vanliga familjer i Sverige liksom företag vill ha en trygg el- och energiförsörjning, till en rimlig kostnad och med liten miljöpåverkan. Det är hela utgångspunkten.

När det gäller kärnkraften framåt handlar det för mig om att vi ska vara tydliga med ett energimål och om att vi ska använda alla fossilfria möjligheter, hela paletten. Det är det jag tycker att vi ska ändra till, så att det blir tydligt. Vi ska forska om allt det relevanta.

Jag och Moderaterna säger inte att det omgående ska byggas en sådan reaktor i Sverige. Vi tycker att man ska ha en option, en möjlighet framåt. Om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att bygga på Ringhalsområdet eller i Oskarshamn skulle det vara en fantastisk möjlighet om man kan kombinera det med den havsbaserade och landbaserade vindkraften och med vattenkraften.

Det som vi vänder oss emot är en dogmatik, från till exempel Miljöpartiet, där man på förhand utesluter kärnkraften. Man är nästan nedärvt emot kärnkraften. Med tanke på det stora klimathotet borde vi egentligen tvärtom nyttja alla möjligheter om vi ska ha den trygga elförsörjningen och mota klimathotet.

Fru talman! Vi har redan trygg elförsörjning i Sverige. Alla prognoser visar att vi de närmaste tio åren kommer att få ett större överskott och att elpriserna kommer att fortsätta vara låga och till och med bli ännu lägre. Det är alltså inte ett argument i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Jag måste återkomma till de orter som med Lars Hjälmereds politik kommer att få ett kärnkraftverk som granne. Moderaternas förslag är att lagstiftningen ska göras om så att det går att bygga kärnkraftverk överallt. Skälet till att vi har ett system för att begränsa antalet platser är att vi ska ha koll på kärnsäkerheten i Sverige. Vi ska ha koll på risken för strålning och så vidare. Vi ska också ha koll på risken för terrorattentat mot kärnkraftverk.

Problemet med Moderaternas politik är att man vill spä ut det här på hela Sveriges yta. Det kommer naturligtvis att leda till att riskerna för olyckor och terrorattentat ökar. Ser inte Lars Hjälmered de problemen med den egna politiken?

Fru talman! Det som familjer och företag i Sverige behöver är trygg elförsörjning. Då behöver vi nyttja alltifrån kärnkraften hela vägen till vindkraften och allt däremellan.

Det som blir problematiskt är när Miljöpartiet på förhand säger: Vi ska inte ha kärnkraft i Sverige. Där finns det en stor nyansskillnad mellan Miljöpartiet och Centerpartiet. Centerpartiet, som egentligen är emot kärnkraft, ser det ändå som en övergångsteknik. Det är en helt annan inställning. Miljöpartiet har en närmast dogmatisk inställning.

Den som läser internationell press kunde se att till exempel Forbes skrev om detta på ett ganska intressant sätt häromveckan.

Vi är öppna för att titta på fler platser. Då ska man också veta att det finns ett kommunalt veto vid etablering av kärnkraft liksom annan verksamhet. Det är en självklarhet.

Om vi ska klara de framtida behov som industrier och andra kommer att ha och om vi ska klara klimatutmaningen menar jag att vi måste nyttja alla fossilfria kraftslag. Jag tycker att Miljöpartiets inställning är konstig. Det är viktigare för dem att avveckla och vara emot kärnkraften än att rädda klimatet. Det är en jättemärklig inställning, fru talman.

Fru talman! Sverigedemokraternas uppfattning är att energisystemet ska vara en möjliggörare för den samhällsutveckling som vi eftersträvar, inte något som hushåll och industri ska tvingas hjälpa för att det ens ska fungera. Det är uppenbart att vi inte kan fortsätta på den inslagna vägen och att åtgärder behöver vidtas.

Den största möjligheten för att kortsiktigt tillföra elproduktion i framför allt södra Sverige är att fatta beslut om att återstarta Ringhals 1. Det skulle avlasta avsevärt i närtid och underlätta för den elektrifiering som nu snabbt tilltar.

Sverige behöver ersätta dagens mål om 100 procent förnybart med ett mål om en helt fossilfri elproduktion, för att tydligt markera att kärnkraften även i fortsättningen har en given plats i det svenska kraftsystemet. Vi behöver även delta i utvecklingen av nästa generations kärnkraft och av små modulära reaktorer i Sverige, i stället för att statligt ägda Vattenfall ska behöva göra detta utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Kapaciteten i elnäten behöver byggas ut snabbare. Regeringens ambitioner för att korta handläggningstiderna är för låga. Samtidigt behöver nätregleringen utvecklas med fokus på innovation, funktion och tillförlitlighet.

Vi behöver stärka konkurrenskraften för kraft- och fjärrvärme, som är viktiga ur ett systemperspektiv och för att avlasta behovet av el under de kalla vintermånaderna.

Det behövs tydliga och konkreta mål för leveranssäkerheten som politiken ska styra mot. Det har riksdagen beslutat om sedan tidigare. Men regeringen förhalar.

Som jag inledde med att säga i debatten saknas det majoritet i riksdagen för den nuvarande energiöverenskommelsen. Energipolitiken kan inte framöver formas på bräckliga majoriteter fram och tillbaka i enskilda frågor. Sverigedemokraterna anser att det behöver tas initiativ för att nå en bred överenskommelse om energipolitiken. Den ska fokusera på just systemperspektiv och kostnadseffektivitet och inte leda oss in i återvändsgränder.

Fru talman! När vi har debatterat energifrågorna i näringsutskottet har jag flera gånger debatterat energifrågorna med Mattias Bäckström Johansson. Jag har hela tiden haft bilden att Sverigedemokraterna är det mest kärnkraftsvänliga partiet i riksdagen. Det må vara hänt. Det har jag inget problem med. Alla partier har sin egen linje vad gäller energipolitiken.

Under de första debatterna när jag kom in i riksdagen 2014 tycktes Sverigedemokraterna nästan inte ta klimatfarorna och klimatutmaningarna på allvar. De viftade flera gånger bort farhågorna. I dag sägs det dock flera gånger att det är på grund av klimathänseende som de vill ha kärnkraft och säger att den är fossilfri. Jag håller delvis med om det. Den är inte helt fossilfri eftersom uranet är ett fossilt bränsle.

Vad är det som driver Sverigedemokraterna? Är det att svenskt näringsliv hejar på er, är det klimatfrågan eller är det någonting annat?

Fru talman! Ledamoten Birger Lahti sa att uran är fossilt, men uran är över huvud taget inte en fossil tillgång. Det är fossilfritt och består inte av några fossiler som har tryckts ihop. Vi har fått vårt uran från rymden.

Tittar man på kärnkraften som en planerbar kraftproduktion kan man se att den energimix som ger de lägsta kostnaderna ur ett systemperspektiv är rimlig. Det gäller både hur mycket elnät vi behöver bygga och vad den elenergi som produceras kostar. Det är en rimlig mix mellan planerbar, reglerbar och väderberoende kraftproduktion. Enligt de studier som görs behövs det ungefär en tredjedel av vardera.

Kärnkraften är en av få fossilfria kraftslag som under flera decennier har tjänat Sverige väldigt väl. Den kommer även i fortsättningen att kunna bidra till att tjäna Sverige väl och bidra till att vi har låga utsläpp av växthusgaser, även om det finns en påverkan av andra, fossilbaserade kraftslag.

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för svaret så här långt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Det var just det här jag ville trycka på. Klimatfrågan kommer sist i din rangordning. Jag håller med om att kärnkraften är viktig i mixen i dag, men den kostnadsbild vi talar om är också viktig för Sverige. Även svenskt näringsliv missar ibland den del som handlar om industrisatsningar som görs i norra Sverige. Där vill man inte ha elproduktion som kostar en spänn per kilowattimme. De kan inte tillverka vätgas med den prisbild som det blir med ny kärnkraft.

Det talas ibland om små kärnkraftsreaktorer. Bill Gates presenterade samma lösning redan på 90-talet, och nu upprepar han dessa saker. Kan Mattias Bäckström Johansson visa något som har gått framåt med den fjärde generationen? Ni talar ofta om den. Men jag hittar ingenting som har gått framåt inom den tekniken sedan 1979.

Fru talman! Det finns flera skäl till att vara positivt inställd till kärnkraft. Vi är det bland annat av ekonomiska skäl. Det är avsevärt billigare ur ett systemperspektiv att ha planerbar kraftproduktion än att ha 100 procent förnybar produktion. Utöver utsläpp av växthusgaser ser man en stor miljöpåverkan när man eldar med kol och olja som bidrar till att hundratusentals människor dör varje år. Det finns alltså stora insatser som kan göras vad gäller miljön och människors hälsa.

Utvecklingen inom kärnkraftsområdet handlar inte bara om vilka anläggningar vi har, utan det handlar också om hur effektivt man använder det bränsle som sitter i reaktorerna. Det har skett en fantastisk utveckling under flera decennier. I dag använder man en avsevärt mindre mängd bränsle än vad man har gjort tidigare. Man kan få ut mycket mer från härden. Det är inte längre tänkbart att köra reaktorn på det sätt som man gjorde för decennier sedan i och med den utveckling som har skett.

Det sker en utveckling även på detta område, och nu är man redo för andra former såsom småskalig kärnkraft.

Fru talman! I sitt anförande nämnde ledamoten Bäckström Johansson att han vill se en ny energiöverenskommelse. Den uppfattningen delar jag, och det är härligt att många partier ansluter sig till den. Det är positivt. Men jag undrar vad som, enligt Sverigedemokraterna, ska ingå i en sådan överenskommelse. Det låter ibland som att Sverigedemokraterna är lika extremistiska som Miljöpartiet och Centerpartiet vad gäller kärnkraften fast åt ett helt annat håll.

För oss liberaler är det viktigt att energipolitiken är teknikneutral. Vi ska ha teknikneutrala system, spelregler och subventioner - om de behövs - och ska inte positivt eller negativt särbehandla något fossilfritt energislag.

Min fråga till ledamoten Bäckström Johansson är: Delar Sverigedemokraterna synen på att det ska vara teknikneutrala spelregler? Eller vill de premiera ett energislag över något annat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Givetvis ska teknikneutralitet eftersträvas inom ramen för de fossilfria energikällor som finns. Målbilden ska givetvis vara att vårt kraftsystem även i fortsättningen präglas av fossilfrihet och att vi inte är beroende av import av kolkraft från andra länder. Vi måste se till att vi gör oss mindre beroende av omvärlden och att vi klarar av vår egen energiförsörjning.

Inom ramen för en sådan teknikneutralitet handlar det om att prissätta de nyttor som behövs för att i så fall uppnå det. Det handlar inte bara om den elenergi som levereras över tid, utan det som alla behöver är effekt i varje givet ögonblick. Därför måste det givetvis finnas en prismekanism som premierar förmågan att leverera en produkt när den efterfrågas till de tjänster som det handlar om, det som kallas systemtjänster.

Det handlar om att kunna bidra med svängmassa men även med reaktiv effekt från de synkrongeneratorer som är inkopplade i vårt stamnät och sedan prissätta det. Då kan man nå fram till detta.

Fru talman! Mycket av den politik som förs fram av ledamoten Bäckström Johansson är sådant som Liberalerna även tidigare har fört fram. Det här är positivt. Vi behöver såklart ett energisystem där alla fossilfria delar är med och bidrar med sina fördelar. Alla energislag har också nackdelar, och det är därför politiken inte ska peka ut ett visst energislag som bättre eller sämre än något annat. Man ska sätta bra spelregler som tar hänsyn till fördelar och nackdelar hos alla energislag och som förhåller sig teknikneutralt till de mål som vi har kommit överens om, det vill säga de överordnade mål för svensk energipolitik som vi flera gånger har tagit upp i debatten.

För många av dem som följer den energipolitiska debatten framstår det som att Sverigedemokraterna är ett parti som vill premiera kärnkraften på icke teknikneutrala grunder. De framstår som ett lika extremt parti som Miljöpartiet men från ett annat håll. Det vore glädjande om det inte är så, och det borde kanske i så fall framkomma mer.

Fru talman! Det får väl visa sig i så fall. Det är nog upp till var och en att följa vad de olika partierna tycker i sak.

För oss är det viktigt att kärnkraften har en roll att spela. Det har den gjort historiskt på grunder som har etablerats i Sverige. Det har egentligen inte handlat om några omfattande subventioner, utan tidigare har det skett inom ramen för det affärsverk som Vattenfall utgjorde. Man har kunnat återinvestera vinster för att bygga upp det hela.

Det finns uppenbart ett värde i de tjänster som man bidrar till i kraftsystemet. Där handlar det om att i grunden ändra hur marknaden fungerar och att man framöver prissätter de nyttor man bidrar med.

Den marknadsmodell som bara bygger på pris på energi fungerar inte. Den har lett oss fram till den här situationen, där det är bristande kraftbalans och där elbrist uppstår. Vi blir mer beroende av vår omvärld där man eldar med kolkraft, vilket är en utveckling som vi inte ser fram emot.

Genom de omtag jag talat om kommer man att landa i att den kommer att behövas även framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! När man lyssnar till debatten är det slående att nästan alla talar om ungefär samma sak och ser ungefär samma problem. Det är därför beklagligt att Moderaterna och Kristdemokraterna valde att hoppa av dagen innan vi skulle sätta oss ned och börja förhandla om en energiöverenskommelse 2.0. Jag hoppas att de kan tänka sig att ompröva detta beslut. Uppenbarligen finns det mycket som vi är överens om.

Vi är överens om att vi behöver snabba på överföringen och att vi behöver en ny produktion. Vi är överens om att vi behöver sätta ett planeringsmål för Svenska kraftnät. Vi behöver se till att Svenska kraftnät får ett långsiktigt ansvar för energisystemet. Det finns alltså ett antal saker som vi är helt eniga om, och det gäller i princip alla partier här i kammaren.

Vi behöver också titta mer på just överföringen. Vi skulle behöva ett handslag här i kammaren för en stabil, långsiktig och förutsägbar elnätsreglering. Det är en ganska komplex lagstiftning som vi verkligen skulle behöva "djupa" i. Men jag tror att vi kan hitta någonting där vi får fram kortare och effektivare tillståndsprocesser för att möjliggöra mer elnätsinvesteringar, vilket jag tror att vi alla är överens om behövs. Jag är beredd att sätta mig ned och föra de diskussionerna. Frågan är om andra partier är det.

Vi skulle behöva ett planeringsmål för Svenska kraftnät och mer långsiktigt ansvar. Vi skulle också behöva en förstärkt och förnybar effektreserv. Det finns krav på det i dag, men vissa beslut saknas. Det är tydligt att vi skulle behöva en förbättrad effektreserv. Det pekar till och med Svenskt Näringsliv ut i sin rapport om kapacitetsmekanismer. Man vill inte ha de här diskussionerna om att få betalt för planerbarhet. Man vill ha en förstärkt effektreserv, för det är det som gör störst skillnad.

Centerpartiet står för och lanserar lösningar som funkar här och nu, inte romantik om vare sig gamla tekniker eller teoretiska framtida. Med oss kommer man att få beslut, ansvar och skillnad.

Fru talman! Detta är ett politikområde där Liberalerna och Centerpartiet delar en hel del ingångsvärden men ändå kommer till en hel del skilda slutsatser. Ett av de ingångsvärden som båda våra partier brukar prata om är teknikneutralitet. Det är också så att vi tror på marknadsmekanismer.

Fru talman! Vi har i Sverige ett antal överordnade energipolitiska mål som vi har diskuterat flera gånger tidigare. Min fråga till Rickard Nordin handlar om hur han ser på det förslag om subventioner riktade till den havsbaserade vindkraften som regeringen lagt fram. Kommer Rickard Nordin i teknikneutralitetens namn och i namnet av att inte ha riktade subventioner till något av de fossilfria energislagen att motsätta sig det här förslaget, eller är Rickard Nordin för riktade subventioner till enskilda energislag?

Fru talman! Det som förslaget faktiskt innebär är en utvidgad möjlighet för Svenska kraftnät att bygga till havs om man anser det samhällsekonomiskt lönsamt. Jag tycker att det är en ganska rimlig avvägning att Svenska kraftnät inte bara måste bygga på land utan även kan nyttja havet där man ser att det finns möjlighet att göra så. Detta har man också välkomnat från Svenska kraftnät. Man ser det som en välkommen utvidgning av deras uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Låt mig ställa en fråga tillbaka till Joar Forssell. Han pratar väldigt mycket om teknikneutralitet och att politiken ska sätta spelreglerna. Ändå säger hans partiledare att vi ska återstarta Ringhals 1. Det handlar inte bara om att slopa ett lagförslag, utan man pratar uttryckligen om att man ska ge Vattenfall i uppdrag att göra detta. Hur är det teknikneutralt att peka ut enskilda kraftverk som ska återstartas? Det om något är inte beslut för den här kammaren.

Fru talman! Det är lite märkligt att Rickard Nordin kanske inte har läst handlingarna som finns i näringsutskottet. Det som Liberalerna har föreslagit när det handlar om Ringhals 1 är att ändra lagen så att man kan återstarta Ringhals 1. Sedan menar vi också att det ska vara teknikneutrala spelregler, vilket förmodligen kommer att innebära att det finns lönsamhet även i att driva kärnkraft. Men inget av de enskilda energislagen är ett syfte i sig.

Fru talman! Det är klart att de stora satsningar som regeringen har presenterat för havsbaserad vindkraft är subventioner. Annars hade man inte gått ut och slagit på stora trumman. Annars hade man inte sagt: Nu kommer vi från regeringen att se till att det här blir lönsamt och att det görs.

Fru talman! Jag har ingenting emot havsbaserad vindkraft. Jag tycker att alla fossilfria energislag behövs och behöver vara en del av mixen när vi ska lösa klimatkrisen. Däremot är jag emot att rikta subventioner till enskilda energislag. Det är inte politikens roll. Det gör mig mycket ledsen att höra att Centerpartiet inte ställer upp på teknikneutralitet.

Fru talman! Att vidga Svenska kraftnäts uppdrag så att de inte är begränsade till land utan också kan bygga i vattnet, att låta Svenska kraftnät bygga där de tycker att det är lämpligast - det om något är teknikneutralitet.

Det som blir lite konstigt när man lyssnar på Liberalerna är att de säger en sak i kammaren men en helt annan sak i medier. Är det så att L inte vill återstarta reaktorer utan bara vill göra detta möjligt? Vattenfall själva säger att det här vore ekonomiskt vansinne. I sina uttalanden i SVT och Expressen säger Nyamko Sabuni att vi ska äga Vattenfall för att styra det och göra någonting av det. I samma andetag pratar hon om att återstarta Ringhals 1 och 2 - framför allt ettan, eftersom tvåan är trasig.

Det blir väldigt konstigt att föra en politik som sägs vara teknikneutral men i medier föra fram något helt annat, där man aktivt vill styra mot vissa kraftverk. Det om något är inte teknikneutralitet.

Fru talman! Kollegor som debatterat Sveriges energiförsörjning! Jag tackar alla medverkande. Jag vet inte om vi har kommit närmare någon lösning på frågan, men definitivt har några frågetecken rätats ut för mig.

Först och främst vill jag tala om havsbaserad vindkraft och subventioner, som man kallar det för. Det handlar om att ta bort anslutningsavgiften eller subventionera på något sätt. Jag tycker att det finns en rimlig förklaring till att vi har hamnat där vi är. I södra Sverige, där det bor mycket mer folk, är det jättesvårt att få tillstånd till landbaserad vindkraft. Med havsbaserad vindkraft ser man en möjlighet att få ett av de billigaste kraftslagen att byggas ut. Det blir ungefär halva priset jämfört med om man skulle bygga reaktorer. Detta är en av anledningarna. Jag är beredd att titta på det. Sedan finns det många olika sätt att subventionera. Jag skulle vara jättepigg att titta på hur vi ska gå till väga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Sedan har man givetvis fått en bild av att det som kallas för marknadsekonomi inte gäller energifrågorna för några partier men gör det för några andra. Så länge man går näringslivets ärenden är det tydligen helt okej med vad som helst. Men jag tycker att man ska fråga företagen som i dag vill göra rätt för sig. De tar klimatkrisen på allvar. De vill göra rätt investeringar. De ropar inte på att vi ska ha reaktorer som är i drift. De ropar på billig elenergi som givetvis ska finnas varje sekund.

Vad gäller näten undrar jag över att ingen tar och tittar på om det är en avreglerad marknad. Det finns några som äger näten och har fullständig koll. De vinner varenda fajt mot Energimarknadsinspektionen i rättsprocesserna. Det är en marknad som inte fungerar. Att ingen annan trycker på det där! Svenska folket har betalat jättehöga nätavgifter. Detta är en del av den problematik som gjort att vi har hamnat här.

Fru talman! Min fråga handlar om Vänsterpartiets energipolitik. Vi har även många gånger tidigare hört från talarstolen hur ledamoten Lahti pratat sig varm om till exempel hur vi ska lösa klimatfrågan. Men samtidigt vill ledamoten styra och ställa och ofta peka ut kärnkraften som någonting dåligt i stället för att styra mot de övergripande målen, som handlar om hållbarhet, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet.

Jag undrar därför om ledamoten tycker att man ska vara teknikneutral och styra mot de övergripande målen eller om politiken ska gå in och peka med hela handen och helt enkelt strunta i att använda ett av de verktyg som vi behöver för att ställa om och för att rädda klimatet, som Vänsterpartiet gång på gång säger sig tycka är så viktigt. Kommer Vänsterpartiet att föra en teknikneutral politik?

Fru talman! Jag tackar Joar Forssell för frågan. Det är, precis som statsrådet var inne på, ingen hemlighet varför vi hamnade utanför den energiöverenskommelse som ingicks. Vi har kongressbeslut om att man ska fasa ut kärnkraften så fort som möjligt. Det är demokrati i ett parti som har spelat sin roll. Sedan ska jag försöka föra fram den politiken. Men jag är beredd att hålla med om att det nog vore dumt att i dag fasa ut de sex kärnkraftsreaktorer som är igång. Vi skulle nog missa klimatmålen om vi skulle fasa ut dem i dag. Jag blir kanske tvungen att gå till min kongress och säga att "så fort som möjligt" innebär 2040 eller någonting sådant.

Liberalerna säger att kärnkraften inte har kunnat spela med samma spelregler. Om man säger en lögn tillräckligt många gånger blir det en sanning. Man tog till och med bort skatten för kärnkraften så att den skulle ha samma spelregler. Det är ingen som har sagt att man inte får investera. Det är ingen som investerar för att det är för dyrt. Jag håller med om att man ska ha de kraftslag som är bra för klimatet och miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Fru talman! Tack för det tydliga svaret, där ledamoten tillstår att kärnkraften har en viktig roll att spela när det handlar om att uppnå klimatmålen.

Det som fortfarande gör mig lite konfunderad är att ledamoten säger att kärnkraften ska försvinna vid ett visst årtal. Ledamoten sa också tidigare i sitt anförande att man vill se vissa subventioner av andra energislag.

Man skickar från politikens håll signalerna att vissa energislag ska få subventioner. De subventionerna hamnar för övrigt ofta i fickorna på kapitalister från andra länder. Det är lite märkligt att det är just Vänsterpartiet som föreslår detta.

Om man säger detta samtidigt som man säger att kärnkraften ska ha ett visst slutdatum är det inte att ge teknikneutrala och jämförbara spelregler för alla energislag som är fossilfria. Det är klart att det inte är den signal som kommer att få marknaden att leverera grön energi som vi behöver i klimatomställningen.

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för diskussionen!

Jag håller med om att det blir knepigt om man målar upp ett scenario för befolkningen. Vi har haft neutrala system som har kunnat balansera subventionen. Elcertifikatssystemet är ett bra system. Vi vill fasa ut det. Det behövs inte något mer.

Liberalerna säger att kärnkraften inte har kunnat ha lika villkor. Jag tycker att det är lögn. Man tog bort skatten på termisk effekt. Den fick 5 miljarder direkt på snäppet. Ändå är det inte någon som vill investera.

Sanningen är att den kommer att fasas ut för att det inte är lönsamt. Det är ingen som vill bygga nya reaktorer. Den har nog spelat ut sin roll 2040.

Fru talman! För oss kristdemokrater är Sveriges elförsörjning en hygienfaktor - elen ska finnas där när den behövs, oavsett var i landet eller tidpunkt på dygnet. Sverige har länge varit ett av EU:s föregångsländer till att näst intill ha en helt fossilfri elproduktion med låga priser. Men då krävs att politiken ger förutsättningar för detta.

Jag ska presentera fem förslag som vi driver för en trygg elförsörjning.

För det första: Förändra det energipolitiska målet till 100 procent fossilfritt om vi menar allvar med att elektrifiera både fordonsflottan och industriprocesser.

Kärnkraften har tjänat oss väl. Här måste politiken vara tydlig med att den befintliga kärnkraften ska livstidsförlängas. Det är det absolut mest kostnadseffektiva och stabila för Sveriges framtid. Politiken måste tydligt signalera att kärnkraften har en framtid i Sverige.

För det andra: Sätt ett ambitiöst planeringsmål för en ökad elanvändning som myndigheter får styras efter och där det finns en utpekad ansvarig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

För det tredje: Ta bort snedvridande subventioner som sätter marknaden ur spel. Exempelvis motsätter vi oss de tilltänkta slopade anslutningsavgifterna till havsbaserad vindkraft.

För det fjärde: Utveckla elmarknaden, premiera planerbarhet, stabilitet och låga systemkostnader, detta för att Sverige förtjänar ett elsystem att lita på.

För det femte: Effekt- och nätkapacitetsfrågan måste tas på allvar, tillståndsprocesser kortas och kraft- och fjärrvärmens roll där uppvärderas.

Utöver dessa punkter, lägg till att regeringen behöver fatta ett beslut om slutförvaret och mellanlagret för Sveriges hantering av kärnavfall. Detta gäller oberoende om man är emot eller för kärnkraft.

Fru talman! Tack, Camilla Brodin! Jag kan konstatera att vi inte är överens om allt. Så ska det väl vara. I annat fall hade vi inte behövt olika partier i landet. Men vi är överens om mycket.

Vi tycker att vi bör planera för en kraftigt ökad energianvändning. Jag förstod av det förra inlägget från Camilla Brodin att vi är ungefär överens om hur stor den planeringen bör vara. Vi bör planera för ungefär en fördubbling av elproduktionen och elkonsumtionen i landet. Flera andra av de åtgärder som Camilla Brodin tog upp är vi överens om.

Sedan blir det lite roligt att det är Camilla Brodin som själv varit med och förhandlat fram att vi ska avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft. Men det får ni reda ut själva i partiet.

Min fråga är väldigt enkel. Om vi nu är överens om så mycket som vi verkar vara, vad är det som hindrar att vi kan komma överens om långsiktiga spelregler för Sveriges bästa, för energiinvesterare och Sveriges näringsliv?

Fru talman! Tack, statsrådet, för frågan!

Precis som du inledde med att säga var vi med i energiöverenskommelsen. Vi valde att lämna den på grund av att vi adresserade ett antal frågor som vi ville diskutera tillsammans och som vi såg det angeläget för Sveriges elförsörjning att diskutera och ta tag i. Detta nådde inte framgång. Vi gjorde de inspelen. Vi fick inte svaren tillbaka att man var beredd att sätta sig ned. Man ville genomföra allt det man redan hade gjort.

Vi är beredda, precis som vi alltid har sagt, att diskutera med samtliga partier i Sveriges riksdag om de utmaningar som Sverige har framför sig. Självklart är regeringspartierna några av de partier som vi diskuterar detta vidare med. Det är glädjande att höra att statsrådet vill diskutera detta fortsättningsvis med oss.

Fru talman! Först och främst har jag en annan bild. Moderaterna, Kristdemokraterna och de andra partierna i energiöverenskommelsen gjorde ett antal inspel och fick också förslag på hur vi skulle diskutera det vidare men valde i stället att hoppa av energiöverenskommelsen. Jag beklagar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Även om vi har meningsskiljaktigheter mellan våra partier menar jag att vi huvudsakligen är överens. Då menar jag att värdet av att ha en gemensam överenskommelse och långsiktiga spelregler för investeringarna i industrin måste vara större än att vinna kortsiktiga partipolitiska poänger.

Därför välkomnar jag att Camilla Brodin säger sig vara intresserad. Det går steget längre än vad Moderaterna tidigare gav uttryck för. Jag hoppas att den här debatten kan vara starten för ett omtänk och ett nytänk så att vi kan komma tillbaka till det som var så nyttigt för Sverige, nämligen en överenskommelse om långsiktiga spelregler.

Fru talman! Här vill jag bara klargöra några saker som statsrådet tog upp tidigare. Det gäller anslutningen av havsbaserad vindkraft, som var en av de frågor som vi hade i den gamla överenskommelsen.

När det gäller att anslutningsavgiften till stamnätet skulle slopas var det vad som stod i överenskommelsen. Att också bjuda på kabeln från stamnätet ut till anläggningen till havs, som nu föreslås, har aldrig varit aktuellt för vår del.

Om man tittar på de utredningar som har gjorts ser man att det inte är det mest kostnadseffektiva för Sverige. Här skiljer vi oss i så fall i uppfattningen av det som står. Det stod att det bör slopas. Nu ser vi att det inte borde slopas förrän vi ser på de utredningar som ändå har gjorts.

Det är inte något som tjänar Sverige väl när man tittar på hur snedvridande subventioner hotar lönsamhet för andra elproducenter, varav väldigt många behövs för ett stabilt elnät.

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för anföranden! Det är alltid spännande att lyssna på Camilla Brodin.

Jag är lite nyfiken. Låt oss säga att precis de fem förslag som Camilla Brodin radar upp går igenom. Samtidigt vill Camilla Brodins partiledare Ebba Busch bygga två nya reaktorer i Ringhals.

Jag har två frågor. För det första: Hur ska det göras? För det andra: Vilket elpris ser Kristdemokraterna framför sig skulle behövas för att det här skulle bli möjligt?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är en ytterst angelägen fråga att Sverige har en stabil elproduktion i den södra delen av landet.

Vi har nu sett att reaktorer fasas ut. Med den energiöverenskommelse som vi båda var med och slöt finns det ändå tillåtelse för att reaktorer ska finnas framöver, även efter 2040. Men det enda som har funnits i samtalen och det enda som har pekats ut är det fossilfria, på grund av att vi har en regering som tydligt påpekar att det ska vara 100 procent förnybart i stället för 100 procent fossilfritt.

Detta har gjort att man har signalerat till marknaden att kärnkraften inte är välkommen efter 2040. Vem skulle vilja investera över huvud taget när det är så korta ledtider? Jag skulle inte heller göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Här gäller det för oss politiker att signalera: Vad är välkommet? Vad är det som behövs? Hur ska man kunna se att det tjänar Sverige väl?

Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick ett enda svar. Camilla Brodin pratar ju om de saker som hon redan har tagit upp i talarstolen. Jag sa: Låt oss utgå från att de går igenom.

Till vilket pris räknar Kristdemokraterna med att man kan bygga ny kärnkraft?

Hur ska det ske?

Kan jag få svar på dessa frågor, tack.

Fru talman! Tack för att Rickard Nordin återigen ställde frågorna! Jag trodde någonstans att du ändå lite grann skulle förstå innebörden av signalvärdet och vad man får när man pratar om de här frågorna.

Det är självklart inte vi kristdemokrater som ska bygga kärnkraftsreaktorer; det hoppas jag att alla förstår. Men vi måste från politikens sida ge signaler att kärnkraften är välkommen, vilket vi inte kan se i några scenarier från Energimyndigheten, där allting fasas ut vid 2040.

När det gäller kostnaden för detta har vi sett olika beräkningar från kärnkraftsmotståndare som har publicerats i olika typer av medier. Varför ska Sverige alltid vara sämst? Varför ska vi utgå ifrån att Sverige ska vara det sämsta exemplet, när det finns kärnkraft som går att bygga mycket snabbare och till en mycket lägre kostnad? Varför ska vi utgå ifrån att Sverige ska vara sämst?

Fru talman och ledamoten Camilla Brodin! Jag lyssnade på anförandena, och det var intressant när ledamoten i det första anförandet sa att industrin behöver konkurrenskraftig el för att göra omställningen.

Det är intressant, och det leder mig lite grann till samma fråga som Rickard Nordin ställde. Camilla Brodin pratar om signalvärdet och säger att det är ett viktigt värde i det som politiken säger.

Det finns två meningar i energiuppgörelsen, som jag egentligen inte borde bry mig om, för jag var inte med. Du tolkar den ena meningen jättehårt - det här med att man ska ha förnybar el till 2040. Men det finns en annan mening som säger att man kan bygga nya reaktorer på befintlig plats utan stöd.

Hur får du en sådan slagsida på de här två meningarna i den uppgörelse som ni har? Det känns som att man får bygga, men du pratar om signalvärdet. Det är ju samma signalvärde på båda sakerna. Man kan bygga om det är ekonomiskt försvarbart, men ingen gör det.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Med risk för att bli lite tjatig: Här är det återigen signalvärdet.

När vi tittar på energiöverenskommelsen som en helhet ser vi att det står 100 procent förnybart. Det står också att Sverige ska kunna bygga upp till tio reaktorer på befintliga sajter. Det är inget konstigt i det, och det är också någonting som vi försökte att trumma ut så mycket som möjligt under den period som vi fanns med i överenskommelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Men när man sedan signalerar till varenda myndighet, när deras scenarier och planer för hur Sveriges energiproduktion ska se ut framöver ska tas fram, att kärnkraften inte finns med efter 2040 för att man så benhårt har riktat in sig på 100 procent förnybart - ja, då är det politikens fel att man har gjort det signalvärdet. Det är också detta som marknaden har att förhålla sig till.

Det är klart att ingen vill bygga kärnkraft då fast kärnkraften har en otroligt viktig del i Sveriges elproduktion.

Fru talman! Tack för svaret! Men ytterligare en gång: Det står i uppgörelsen att man kan bygga nya reaktorer. Det är prisbilden som är den springande punkten.

Vi vet att de bygger i Finland men att de inte har kommit i mål än. Det skulle ha varit färdigt 2009, men de håller fortfarande på. Nu börjar de prata om 2023, och man vet att priset per kilowattimme kommer att landa någonstans på drygt 1,20 kronor.

Då blir min fråga densamma som den som Rickard Nordin ställde: Hur dyr får elen vara i en reaktor? Även om man skulle ha tagit bort den där meningen - hur dyr får elen vara? Jag undrar när investerarna i norra Sverige kommer att skrika rakt ut och säga: Nej, vi kan inte göra vätgas av det här om det kostar en spänn per kilowattimme! Hur dyr får elen vara?

Fru talman! Återigen: Vi har en elmarknad, och det är inte vi kristdemokrater som sätter priset. Det är inte vi som bestämmer det. Vi kan inte svara på exakt hur dyr elen ska få vara.

Framför allt måste vi tillåta att kärnkraften har en framtid. Framtiden som sådan gör att vi måste se till att kunna trygga vår elförsörjning både för industrier och för alla hushåll på ett leveranssäkert sätt. Och så kommer det inte att kunna se ut om vi fortsätter med den politik som vi ser i dagsläget.

Så tack återigen för frågan, men jag tror att vi politiker har ett betydligt större ansvar för att signalera att kärnkraften fortsättningsvis är välkommen.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Brodin och Kristdemokraterna för det mycket tydliga beskedet i debatten om att man motsätter sig de stora subventionerna riktade till den havsbaserade vinden.

Det är ett välkommet besked. Man ska inte subventionera enskilda fossilfria energislag, och såklart inga andra energislag heller. Men det är ju egentligen bara fossilfria energislag som över huvud taget ska få finnas.

Fru talman! Min fråga handlar just om det här med teknikneutrala spelregler. Kristdemokraterna har föreslagit att det ska byggas två nya reaktorer. Det är ett väldigt specifikt och ganska hårt förslag från Kristdemokraterna, får man säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Jag undrar om Kristdemokraterna helt enkelt inte står bakom idén att det ska vara teknikneutrala spelregler och att politiken ska styra mot de överordnade målen snarare än att peka på precis vad som ska byggas när och var och så vidare.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Här är det självklart så att vi ser kärnkraftens framtid i Sverige, framför allt i södra Sverige, när produktion har raderats ut från kartan.

Vi ser också behovet av att snabbt få detta på plats så att vi inte får ett stort bortfall under många år. Vi ser också de industriprocesser som finns, och vi ser en ökad elanvändning för att vi ska kunna nå klimatmålen.

Om man tittar på kartan med de spelregler och lagar som vi har i dag får man fråga sig: Vad är det närmaste vi kommer? Man startar då ett förberedelsearbete på Ringhals om reaktor 5 och 6. I vår värld är det kanske där man borde börja. Det är det snabbaste tillvägagångssättet. Vi pekar inte ut vilken typ av reaktor det ska vara, men vi tar självklart för givet att man inte bygger gammal kärnkraft. Man kommer att bygga ny kärnkraft i framtiden.

Fru talman! Det blir väldigt tydligt här att det finns en sak som skiljer Liberalernas och Kristdemokraternas energipolitik åt.

Jag menar att vi måste styra mot de överordnade energipolitiska målen, som handlar om leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och hållbarhet. Men vi ska inte från politikens håll peka ut precis vilka energislag vi ska ha.

Vi ska absolut inte peka ut vilken teknik vi ska ha, utan vi ska se till att subventioner, system och spelregler är teknikneutrala.

Fru talman! Jag hade hoppats på att Kristdemokraterna i det här replikskiftet skulle kunna säga rent ut att de ansluter sig till Liberalernas energipolitiska motion, där vi har flera förslag om att jämna ut spelreglerna mellan de olika fossilfria energislagen. Vi vill att myndigheter ska sluta motarbeta specifika energislag och att man som parti inte ska peka ut vare sig ett specifikt energislag eller en specifik teknik. Jag tycker att politiken ska vara teknikneutral och inte hålla på med riktade stöd.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Självklart är vi för teknikneutralitet. Men ledamoten får det att låta som om vi vill subventionera reaktorer på Ringhals. Vi har inte talat om subventioner över huvud taget.

Vi har sagt att vi ser ett behov i södra Sverige, där man har tagit bort elproduktion. Vi ser att vi har en gemensam fiende, nämligen kol och olja. Det hoppas jag att vi alla kan vara överens om. Vad är det då vi ser som skulle kunna vara det snabbaste sättet att fylla behovet? Jo, kärnkraft är ett sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Självklart är teknikneutralitet viktig. Vi vet inte vad morgondagens möjligheter ger oss. Vi ska inte stänga dörren för dem. Men vi måste tydligt signalera att kärnkraften faktiskt har en plats i svensk elproduktion även framöver. Det hoppas jag att ledamoten också ska kunna ställa sig bakom.

Herr talman! Moderaterna siktar på en myrstack av små nya reaktorer. Det är oklart hur KD ställer sig till det förslaget, men det är i alla fall tydligt att man vill satsa på stora nya reaktorer. 200-400 miljarder kronor eller ett tredubbelt elpris är ungefär vad detta skulle landa på kostnadsmässigt.

Än så länge har vi inte fått något svar från Camilla Brodin om vem som ska stå för notan, så jag ställer frågan igen: Är det elkunderna som ska betala kalaset, eller är det svenska skattebetalare? Och för att förekomma Camilla Brodins eventuella svar vill jag också säga att kärnkraftens kostnad inte påverkas av några få ord i en energiöverenskommelse, utan den generella trenden i världen är att kärnkraft blir dyrare och dyrare medan det förnybara blir billigare och billigare.

Vem ska stå för notan, är det elkunderna eller skattebetalarna?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Vi ser kärnkraftens framtid. Den har en given plats i den svenska energimixen även framgent.

Ledamoten själv har väl signalerat att han tror på ett helt förnybart samhälle? Det är dock intressant att ledamoten ändå tar upp kostnadsfrågan. Jag har själv hört ledamoten säga att det inte spelar någon roll och att förnybart kan få kosta hur mycket som helst, bara det gynnar klimatet.

Vi kan titta på de olika beräkningar som har gjorts. Då kan vi se att ett helt förnybart system blir uppemot 40 procent dyrare än ett helt fossilfritt elsystem för Sveriges del. Om vi skulle förlänga livstiden för den kärnkraft som finns kvar, bygga nytt och se till att vi har en bra mix av energiproducenter framöver skulle det gynna Sverige.

Herr talman! Tack, Camilla Brodin, för svaret! Det relevanta här är hur vi når fossilfrihet snabbast och billigast. Svenskt Näringslivs rapport är riggad till kärnkraftens fördel. Man har räknat på helt fel kalkylräntor. Man räknar inte med elhandel. Det finns en rad faktorer som är riggade för att framställa det som om kärnkraft är billigare än det är.

Om man tittar på de faktiska projekt som nu pågår - det är det som Lennart Söder, professor vid KTH, har gjort - är det i stället helt uppenbart att kärnkraft är det dyraste sättet att nå fossilfrihet på sikt.

Frågan kvarstår: 200-400 miljarder kronor eller tredubbelt elpris - vem ska stå för kalaset, är det elkunderna eller skattebetalarna? Hur stora subventioner ska vi ha? I Frankrike och Storbritannien, där det byggs, krävs det enorma statliga subventioner för att det ska byggas.

Vem ska betala?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Återigen: Sverige behöver en stabil och leveranssäker energimix för att vi ska klara de klimatutmaningar som faktiskt finns.

När det gäller byggandet av ny kärnkraft kommer ledamoten med det kanske absolut sämsta exemplet på kostnadsmässighet. Varför ska Sverige sträva efter att vara sämst i världen när det gäller att bygga nya reaktorer?

Lorentz Tovatt säger att Svenskt Näringsliv har gett ut en riggad rapport. Är det då en kärnkraftsmotståndares beräkningar som ska ligga till grund när man ska bygga ny kärnkraft? Lennart Söder är ju kärnkraftsmotståndare. Han har inte varit speciellt kärnkraftsvänlig genom åren, kan man säga. Är hans rapport då riggad?

Här måste vi titta på helhetskostnaden: Hur länge kan kärnkraften drivas? Det blir det mest kostnadseffektiva på sikt.

Herr talman! Som i många energipolitiska debatter hamnar mycket fokus på de olika energislagen liksom på energi, effekt och andra viktiga frågor. Men detta är ju saker som marknaden med jämförbara och likvärdiga spelregler är rätt bra på att lösa. Det handlar om att se till att det finns el och energi och att de olika energislagen används så effektivt som möjligt.

Vi politiker har däremot ett huvudansvar för kraftsystemets tekniska egenskaper, alltså att det är tillförlitligt och robust, att det har stabilitet vad gäller frekvens och spänning och att systemet har förmåga att klara fel, det vill säga att det till exempel finns en möjlighet att starta upp kraftsystemet efter ett avbrott och att man inte bara är dimensionerad för det mest normala tillståndet utan också för olika former av kriser. De samhällsviktiga funktioner som behöver el och energi ska alltid kunna få el och energi.

I dag är det uppenbart att södra Sverige är alldeles för utsatt för risker. Det är detta som den här diskussionen handlar om. Den handlar inte om huruvida det finns el och energi i Sverige på årsbasis, för där finns det inte särskilt mycket konflikt i svensk politik. Men delar av systemet har inte den robusthet som krävs och kan inte stå emot de risker som finns. Det är detta som behöver vara politikens uppgift.

Herr talman! Vi har inte elkris i meningen att vi saknar el. Elkris har vi i meningen att systemet inte alltid fungerar och kan leverera el där det ska och att vi inte är säkra på att det går att starta upp det igen efter ett avbrott. Vi ska ha likvärdiga spelregler och slopa riktade subventioner.

Herr talman! Joar Forssell är entusiastisk över teknikneutralitet. Det känns nästan lite ledsamt att behöva upplysa honom om hans eget partis beslut på landsmötet i november 2019. Då tog man nämligen beslut om riktade subventioner till kärnkraft. Det skulle vara kreditgarantier och total skattebefrielse.

Joar kanske har en annan bild av det här beslutet, men det är hans ekonomisk-politiska talesperson, Mats Persson, som i en intervju i Ekot säger att man vill subventionera kärnkraft med bland annat skattebefrielse och kreditgarantier, som ska riktas just till kärnkraft. Det är alltså inte teknikneutralt. Man har också gått ut och krävt öronmärkta pengar till kärnkraften och kärnkraftsforskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Det låter härligt med teknikneutraliteten, men i praktiken driver faktiskt Liberalerna en helt annan politik.

Herr talman! Det är superkul att Lorentz Tovatt följer våra landsmöten - jag uppskattar det. Jag följer faktiskt ofta Miljöpartiets.

Jag satt i den grupp i partiet som tog fram den politik som Lorentz Tovatt refererar till. Ta till exempel kreditgarantierna! Det som vi har föreslagit är teknikneutrala kreditgarantier, som man faktiskt kan behöva när man ska genomföra stora projekt. De projekten kan såklart gälla kärnkraft. De kan också gälla någonting annat. Liberalerna har från landsmötets håll inte uttalat att kreditgarantierna ska riktas till något specifikt energislag, utan de är just teknikneutrala på det sätt som jag har talat om i kammaren i dag.

När det gäller skattepolitik, avgiftspolitik och så vidare tycker vi att det ska vara teknikneutralt och såklart styra mot de överordnade målen för svensk energipolitik.

Herr talman! Tack, Joar Forssell, för svaret! Det blir konstigt när den ekonomisk-politiska talespersonen för Liberalerna går ut och säger att man vill ha subventioner till kärnkraft och bland annat att just skattebefrielse ska riktas till kärnkraft och inte något annat kraftslag. Det är det som är innebörden av utspelet. Sedan har jag inte läst själva handlingarna, så det är positivt om Joar Forssell har en annan uppfattning om beslutet.

Sedan måste jag bara reda ut detta med havsvinden. Det är knepigt att säga att det är en subvention. Det handlar om att vi uppdrar till Svenska kraftnät att strategiskt bygga nät till havs, och det är en del i en större energipolitik. Det är alltså en politisk förändring som EU driver på, bland annat. Vi ska bygga nät mellan till exempel Sverige och våra grannländer, och då är det strategiskt rimligt att bygga det där det finns kraftproduktion.

Skulle Joar Forssell säga att det är en subvention att Svenska kraftnät bygger nät till områden som snabbt urbaniseras? Tanken är ju att man ska bygga strategiska nät. Är det då en subvention till dessa områden eller till de näringsidkare som är där?

Herr talman! Vi kan börja med kreditgarantierna. Man säger att det ska finnas kreditgarantier i vissa fall, där det behövs, för att det är stora projekt. Det är egentligen inte en subvention. Det är subvention av ränta, premien som man betalar för risk. Det är klart att den subventionen eller de kreditgarantierna kan användas av olika aktörer som gör stora och viktiga investeringar. En av dem skulle kunna gälla kärnkraft. Men på Liberalernas landsmöte har man inte pekat ut att det skulle vara just detta.

I övrigt har vi en rad förslag som gäller olika energislag. Det viktiga är att spelreglerna och den totala bilden av ekonomiska styrmedel blir teknikneutrala. Så har det inte varit. I dag är just subventionen till den havsbaserade vindkraften ett exempel på hur man snedvrider de spelreglerna till kärnkraftens nackdel och till den havsbaserade vindkraftens fördel. Det är det som är Lorentz Tovatts hela mål med politiken: att få ut kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Herr talman! Man kan naturligtvis diskutera i all evinnerlighet vad som är teknikneutralt. Var det teknikneutralt när Liberalerna i regeringsställning höjde effektskatten för kärnkraften? Var det teknikneutralt när andra partier i energiöverenskommelsen avskaffade effektskatten för kärnkraft? Eller ligger sanningen någonstans mitt emellan? Jag ska inte vara domare.

Jag har dock två frågor till Joar Forssell. Den första frågan är: Är Joar Forssell och Liberalerna, nu när vi har lämnat en del av kärnkraftsdebatten och verkar vara ganska överens om problembeskrivningen, beredda att samlas över blockgränser och partigränser för att få en långsiktig energipolitik för Sverige?

Den andra frågan är: Är Liberalerna - om ni är för kreditgarantier till kärnkraften, som jag har förstått av landsmötesbeslutet att ni är - beredda att ge motsvarande kreditgarantier till havsbaserad vindkraft och solkraft?

Herr talman! Vad gäller den första frågan minns jag inte exakt hur formuleringen är, men den är teknikneutral. De kreditgarantier som man på Liberalernas landsmöte - det är väldigt roligt att så många bryr sig om vårt landsmöte - har tagit ställning för är teknikneutrala. Det står ingenting i det beslutet om kärnkraft eller något annat energislag. Det är från början teknikneutralt. Om jag skulle säga något annat skulle jag frångå landsmötesbeslutet.

Sedan gäller det frågan om huruvida vi har samma problembeskrivning. Jag har blivit lite provocerad i debatten av att statsrådet har sagt det gång på gång, i flera replikskiften. Jag uppfattar det inte som att vi är överens om problembeskrivningen. Vi är överens om att Sverige har el, men vi verkar inte vara överens om att det är ett problem att vi till exempel behöver importera fossil energi till delar av landet vid vissa tillfällen. Vi är inte heller överens om att det är politikens uppgift att se till att vi har ett stabilt och tillförlitligt energisystem snarare än att bara diskutera effekt och energi.

Herr talman! Jag är för att exportera och importera energi på en fri marknad. Jag har uppfattat att det också är Liberalernas syn. Jag utgår från att de andra länderna i EU ska göra samma resa mot fossilfrihet och förnybarhet som Sverige gjort. Och det blir ett bättre, billigare och effektivare energisystem om vi kan utbyta energi med varandra, precis som när det gäller alla andra varor. Det tror jag att Liberalerna är för.

Om man som liberal nu är beredd att ge kreditgarantier till den havsbaserade vindkraften undrar jag om man inte är beredd att ansluta havsbaserad vindkraft på samma villkor som vi förut anslöt kärnkraften till elnätet. Det skulle väl om något vara ett teknikneutralt sätt att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Herr talman! Jag ska börja med att kommentera den första saken. Ja, det är klart att vi är för att exportera och importera. Vårt problem är att vi inte är för att använda fossil energi. Som ett så utvecklat land som vi ändå är borde vi kunna ha fossilfri el och energi året om och också kunna exportera fossilfri el året om från alla delar av landet. Vi behöver det. Och det är inte bara Sverige som behöver ställa om när det gäller klimatet, utan det är hela världen.

Att bygga ett system där man har ett extra mål om 100 procent förnybart, som står i vägen för de tre överordnade målen, och att samtidigt göra sig beroende av fossil energi från andra länder är inte seriöst om man bryr sig om klimatet.

När det gäller den andra frågan handlar det återigen om att spelregler ska vara teknikneutrala. Varje energislag bidrar med något och har sina problem. Vi vill inte rikta en subvention åt något energislag över huvud taget.

Herr talman! Jag vill först säga någonting som jag tycker är viktigt att säga, för det finns liksom en ironisk underton kring oron för fossil kraftproduktion.

Sverige har blivit mycket mindre beroende av fossil kraftproduktion. Sedan är det så att de partier som nu ropar högst om fossilfri kraftproduktion och som är mest oroade, eller som påstår sig vara det, är de partier som blev mest rasande när Miljöpartiet och regeringen stängde Sveriges sista kolkraftverk. Då blev man jätteupprörd. Och nu är man rädd för att vi på den yttersta marginalen, några få timmar om året, importerar. Det är man trots att vi exporterar 30 gånger så mycket. Det är alltså med kluven tunga och krokodiltårar som högern nu klagar på EU:s mest hållbara och stabila elsystem.

När det är sagt tittar jag framåt.

För det första finns det, som många andra har lyft, flaskhalsar i elnätet. Energiministern har redogjort mycket väl för det som just nu pågår. Det kommer naturligtvis att vara en utmaning, men på några års sikt kommer saker och ting att lätta. Det är inte minst viktigt eftersom vi ser att vinden kommer att fortsätta öka i norra Sverige.

För det andra handlar det om havsbaserad vind. Man kan titta på fördelningen inom EU. EU ser förutsättningar för uppåt 100 terawattimmar från havsvinden i Sverige. Det är framför allt i södra Sverige. Det är där elen behövs. Det finns goda förutsättningar och god vind. Självklart ska vi understödja det.

För det tredje är energieffektivisering någonting som väldigt sällan kommer upp i debatten, och det borde vi fokusera mycket mer på. Det finns en stor potential både inom nuvarande industri och inom fastigheter. Om vi blir bättre på det kan vi underlätta för kommande industriinvesteringar.

För det fjärde och sista handlar det om flexibilitet. Vi måste kapa effekttopparna, och det görs enklast och effektivast genom flexibilitet på marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Herr talman! Moderaternas vision framåt handlar om en kraftig ekonomisk utveckling med nya industrier, en omdaning som vi kombinerar med en grön omställning. Inte minst i transportsektorn och i industrin behöver vi en massa elektricitet och fossilfri el framöver.

Herr talman! I den svenska energipolitiken har vi ett övergripande mål som har kommit att bli ganska omdiskuterat: 100 procent förnybart men tilläggsmeningar om kärnkraft. Vi tycker att det är bättre att börja prata klartext och säga att det är 100 procent fossilfritt som vi egentligen söker efter. Det handlar om en kombination av kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och alla andra produktionsslag och tekniker.

Nu är det också belagt i forskning att ett 100 procent förnybart system är upp till 40 procent dyrare än ett fossilfritt. Då undrar jag om Miljöpartiet och Lorentz Tovatt beredda att ta i hand och ändra det svenska energimålet för att få något som är mer träffsäkert och mer kostnadseffektivt.

Herr talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan! Det är inte belagt i forskning att ett fossilfritt kraftsystem skulle vara mer kostnadseffektivt. Det finns en rad punkter i Svenskt Näringslivs rapport som är riggade för kärnkraften, så det stämmer helt enkelt inte. Man räknar på helt felaktiga kalkylräntor och på ett sätt som gör att solen kommer ut väldigt dåligt i systemet. Man räknar på import men inte på nyttan av export och så vidare.

Om man tittar runt om i världen är det i stället så att kärnkraften är den energikälla som blir dyrare till skillnad från alla andra, framför allt jämfört med sol och vind som dyker i pris. Det är för övrigt samma sak för batterier och vätgas, som även de dyker väldigt snabbt.

Vi hade en energiöverenskommelse som var långsiktig och som garanterade stabila investeringar i det svenska energisystemet. Det var tråkigt att Moderaterna hoppade av den; jag står fortfarande bakom den.

Herr talman! Möjligheterna med industrietableringar och den gröna omställningen jättestora är framöver, men vi behöver massor av mer elektricitet. Vi behöver nyttja de ekonomiska fördelarna som finns inte minst inom vindkraften i det svenska el- och energisystemet.

Men det kommer också, herr talman, till en punkt när vi måste fråga oss vad vi egentligen vill med detta, och då inställer sig frågan: Är det för Miljöpartiet viktigare att avveckla kärnkraft än att rädda klimatet?

Är klimatet det viktigaste skulle ju konklusionen vara att vi ska använda alla fossilfria kraftslag, eftersom det är viktigare här och nu än en dogmatisk inställning till kärnkraften. Så får kärnkraften klara sig tekniskt och ekonomiskt på sina meriter.

Då kommer jag tillbaka till huvudfrågan, herr talman: Är Miljöpartiet berett att ändra det svenska energimålet till 100 fossilfritt och också nyttja kärnkraftens möjligheter, jämte övriga fördelar som finns med vindkraft med mera, för att trygga klimatet och den svenska el- och energiförsörjningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Herr talman! Jag kan vara tydlig i den frågan: Klimatet väger tyngst. Så är det. I Miljöpartiets värld är det den viktigaste hållbarhetsfrågan att ta hand om. Kärnkraften väger inte tyngre än ett särskilt mål för energipolitiken, men vi vet också att det lättaste sättet att nå fossilfrihet är via förnybara kraftkällor.

Jag tog upp krokodiltårarna och den kluvna tungan i mitt anförande. Jag har ju stått här så många gånger med Lars Hjälmered och debatterat Sveriges sista kolkraftverk, som Lars Hjälmered var rosenrasande över att vi stängde. Det var en helt annan ton då. Samtidigt driver hans parti på för 7 miljarder kronor i skattelättnader för fossila vägtransporter. Moderaterna är alltså inte så besjälade som det framstår när det gäller att få bort det fossila. Politiken pekar i en annan riktning.

Herr talman! Debatten i dag, som mest handlar om kärnkraft versus förnybart, är lite trött. Det känns som om politikutvecklingen har gått ned i någon typ av energisparläge. Jag tycker därför att vi ska få upp värmen och prata om just kraftvärme.

I gårdagens klimatdebatt, där Lorentz Tovatt och jag debatterade, ville Lorentz Tovatt se en minskad användning av skogsbränsle i kraftvärmen för att nyttja det på annat håll. Då blir min fråga till Lorentz Tovatt: Vad tänker sig Miljöpartiet att det här ska ersättas med? Eller vill man minska kraftvärmens produktion som sådan?

Herr talman! Tack, Rickard Nordin - det är precis den här typen av debatt som vi borde ha mer av i svensk politik! Det var faktiskt en av de sakerna som jag lyfte som viktiga om vi skulle utveckla energiöverenskommelsen, alltså att alla partier borde sätta sig ned och titta på just kraftvärmens roll.

Jag tror att vi borde ta fram en nationell strategi för kraftvärme, värmeproduktion och värmelager generellt. Jag ser inte framför mig att vi skulle kunna bli av med en majoritet av bränslena i ett kort perspektiv. Däremot ser jag att vi borde titta bredare på andra energikällor, till exempel vätgasens roll och om man kan få in den i kraftvärmeproduktionen. Det skulle också kunna vara solvärme. Naturskyddsföreningen pekar ut den som en viktig teknik som framöver kan effektivisera bort en del av de befintliga bränslena.

Jag är alltså optimistisk och nyfiken på framtidens kraftvärme.

Herr talman! Nu låter det lite annorlunda mot hur det lät i går. I går skulle vi ju lösa produktionen av trähus genom att minska användningen av blöjor och kraftvärme.

Det här går inte riktigt ihop, och när Miljöpartiet också lyfter solvärme som ersättning för kraftvärme missar man att kraftvärmen står för en väldigt väsentlig del av elproduktionen i städer. Det tror jag inte att man löser med enbart vätgas och lagring. Lagringen löser ju saker bara över tid. Du kommer inte att kunna producera mer el i kraftvärmen genom att ha mer lager.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Min fråga kvarstår alltså, och vi kanske kan vinkla den så här: Hur tror Miljöpartiet och Lorentz Tovatt att kraftvärmens potential kommer att utveckla sig framöver? Kommer vi att ha mer eller mindre kraftvärme med Miljöpartiets politik, och vad kommer den att drivas av?

Herr talman! Jag tror att kraftvärmen verkligen har en central roll, inte minst i form av de systemnyttor som den levererar i urbana områden och i områden där vi har ett relativt problem med kraftbalans. Jag tror inte heller att politikens syfte ska vara att minska den totala produktionen, som svar på den frågan.

Först och främst ska jag säga att vätgas kan användas för både kraft och värmeproduktion. Där har vi alltså en nytta utifrån effektsituationen. Solvärme har en potential just i att man lagra varmt vatten, och som additionell källa kan det bidra positivt även till kraftbalansen i systemet.

Det här är jätteintressanta frågor, och det är precis därför jag säger att vi borde ha en nationell strategi där man tittar på det här och lägger ut en plan för kraftvärmen framåt.

Herr talman! Det går kanske att bygga ett helt förnybart elsystem, men det blir ganska dyrt. Nyligen framfördes idén att man i Skåne skulle satsa på att bli självförsörjande på el med hjälp av vindkraft och batterilager, något som jag har hört ledamoten vurma för vid ett flertal tillfällen. En snabb överslagsberäkning visade att ett batterilager med dagens bästa teknik skulle klara av att enbart försörja Skåne under ett dygn, och det skulle kosta 89 miljarder kronor. Lägg därtill kostnaden för elen att ladda batterierna med. Exemplet visar hur galet det blir att inte ha helhetskostnaden som utgångspunkt.

Alternativet till kopiösa mängder batterier är att göra södra Sverige beroende av fossileldad importel, något som till viss del sker i dag. Detta görs i flera scenarier, men även Miljöpartiet måste väl hålla med om att det knappast kan anses vara ett 100 procent förnybart system.

Herr talman! Sverige är mycket mindre beroende av fossil kraftproduktion nu än när Camilla Brodin satt vid makten. Så enkelt är det. Det är bara fakta.

Sedan var det frågan om kostnader. Säga vad man vill om teknikneutralitet och liknande, men man måste kunna följa marknaden och se vad som händer. Vi har tio år bakom oss där kostnaderna för solkraft har droppat med 90 procent. Kostnaderna för vindkraft har droppat med 60 procent under samma tidshorisont. Den enda kraftkällan i världen som blir dyrare är kärnkraften.

Man ska vara tydlig med att exakt den resa som solen och vinden har gått igenom för att bli de två billigaste energikällorna i världen är nu batterier och vätgas inne i. Norsk vätgasproduktion bedöms bli billigare än fossil vätgasproduktion inom loppet av två år. Det råder inget tvivel om vart marknaden är på väg. Det måste man ha med sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Herr talman! Jag noterar att ledamoten återigen drar in kärnkraften fastän jag inte ens nämnde ordet kärnkraft i mitt anförande.

Det låter som att ledamoten Lorentz Tovatt ändå föreslår att man ska komma överens om att ändra energimålet till 100 procent fossilfritt i stället för förnybart. Är det något som ledamoten kan ge ett klartecken för eftersom det låter så i vissa delar av debatten?

Herr talman! I min värld går man in i överenskommelser av tre skäl. Det första och viktiga är politiken. Det andra är långsiktigheten. Det tredje är att man går in i avtal för att de ska hållas över tid. Man lämnar inte ett avtal efter två år, som Kristdemokraterna och Moderaterna gjorde.

Den svenska energiöverenskommelsen har lagt grunden för investeringar om 100 miljarder i svensk elproduktion. Det är exceptionellt och fantastiskt. Det är en av de högsta utbyggnadstakterna per capita i världen.

Jag vill inte riva upp en sådan överenskommelse med rötterna bara något år efter att det har slutits. Tvärtom! Det finns fortfarande utmaningar att ta tag i, och jag sätter mig gärna ned och tittar på till exempel kraftvärmeslag, men de breda penseldragen måste ligga kvar för att skapa långsiktighet och dessutom vara den billigaste vägen framåt.

Herr talman! Det är glädjande att Lorentz, precis som vi, är så glad över att Sverige blir mindre beroende av fossil energi. Det är positivt. Där håller vi med varandra.

Men sanningen är den att det sydsvenska kraftsystemet slutar fungera om Danmark, Tyskland eller Polen stänger ned sina fossila kraftverk. Om kraftverken slutar att leverera fossil energi till Sverige kraschar det sydsvenska kraftsystemet.

Hur ska Miljöpartiets politik hålla spänningen stabil och ha förmåga att starta systemet igen efter ett större avbrott? Hur ska man med Miljöpartiets politik ha sådana förmågor i systemet utan att vara beroende av dansk, tysk eller polsk fossil kraft?

Herr talman! Först och främst är Sverige inte beroende av den typen av kraftproduktion. Sverige exporterar 30 gånger mer till Polen än vad vi importerar. Det mesta vi importerar kommer från Norge. Det trodde jag att alla var medvetna om. Sedan kan det finnas enskilda timmar.

Låt mig ge ett exempel. Säg att ett land med planekonomi skulle planera produktionen av en konsumentvara. Sedan skickar centralmakten ut folk som ska kontrollera vad som behövs i samhället. De skickas då ut under Black Friday, och då anses det finnas behov av jättemycket produktion. Så kan vi inte tänka i en marknadsekonomi, utan vi måste fokusera på att kapa topparna. Det finns en mängd teknik som kan göra det, till exempel flexibilitet, energieffektivisering, lokal kraftproduktion och så vidare. Jag kommer tillbaka till dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om Sveriges elförsörjning

Herr talman! Spänningsstabiliteten i södra Sverige är så kass att Svenska kraftnät inte ens rapporterar in avvikelser till samarbetsorganisationen Acer.

Den planerbara energin, vattenkraften, som vi har fått, och får, från Norge kommer att bli alltmer konkurrensutsatt när Norge ökar sin förmåga att överföra energi till andra länder.

Även om vi på årsbasis exporterar energi från Sverige till andra länder bygger det system som Miljöpartiet är så stolt över på att det finns planerbar energi i form av energi från fossilkraftverk från Danmark, Tyskland och Polen. Det gäller även norsk energi, som vi i framtiden vet kommer att vara en mer knapp resurs.

Herr talman! Det är uppenbart att Miljöpartiet inte har några stabila svar på hur vi ska se till att garantera spänningsstabilitet och att systemet kan startas igen efter ett stort avbrott.

Herr talman! Svenska kraftnät har varit segt med att göra investeringar i elnätet, men det har också varit segt med ny teknik i systemet. Svenska kraftnät hade kunnat förutspå till exempel sommarens haverier och gjort de investeringar som krävs för att ha smart teknik installerad i södra Sverige. Om man hade varit lite mer på hugget hade det varit fullt möjligt. I stället fick man upphandla jättedyr kärnkraft.

Det första är att syntetisk svängmassa för vinden redan är installerad. Det andra är att många länder har börjat installera batterier i systemet, till exempel Tyskland. Det tredje är lokal kraftproduktion. Jag sätter mig gärna och pratar mer om exempelvis kraftvärmens roll. Hur kan solkraft byggas ut kombinerat med batterier? Det fjärde är spänningsstabilisatorer. Det är precis det som Svenska kraftnät borde ha installerat i nätet.

Det finns mycket som kan göras, och Joar Forssell behöver inte vara orolig.

Herr talman! Jag kan konstatera att vi är oöverens om delar av verklighetsbeskrivningen och vi är överens om många av åtgärderna. Om vi jämför det här politikområdet med flera andra politikområden vågar jag hävda att skillnaderna i vad vi faktiskt vill göra är förhållandevis små.

Vinsterna med att komma överens om politiken är förhållandevis stora. De investeringar som görs i dag kommer att vara avgörande för var Sverige står om 30 eller 40 år. Få andra politikområden har så långsiktiga spelregler.

Då bör det vara politikens uppgift att skapa motsvarande långsiktighet och trygghet som ska utgöra ett underlag för dem som ska fatta investeringsbesluten. Jag hoppas att den här debatten kan vara startskottet så att vi kan komma tillbaka till den tryggheten för Sverige.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.