Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, statsrådet Niklas Wykman och statsrådet Paulina Brandberg.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! I går kom nya uppgifter om den trollfabrik som Sverigedemokraterna driver på sin kommunikationsavdelning. En av medarbetarna stängs av efter att i flera år under eget namn ha skrivit Putinvänliga inlägg i sociala medier där han bland annat har försvarat annekteringen av Krim och skyllt kriget på Nato.

Det är allvarliga uppgifter som innebär att opinionsbildare med en positiv inställning till den ryska aggressionen finns anställda på ett partikansli i Sveriges riksdag. Än allvarligare är att samma parti har tjänstemän i Regeringskansliets samordningskansli.

Min fråga till Johan Pehrson i egenskap av allmänpolitisk svarande är om de nya uppgifterna kommer att leda till några konsekvenser vad gäller arbetet i Regeringskansliet, med avseende på dessa tjänstemän.

Fru talman! Det är självklart så att det är många regeringsföreträdare som har varit tydliga med att det här är väldigt allvarligt och direkt olämpligt. Jag har också noterat att Sverigedemokraterna själva har vidtagit åtgärder.

Frågan om det demokratiska samtalet är viktig. Utredningar arbetar brett och öppet med hur vi ska se över hur man ska arbeta med både finansiering och transparens. Där kan man tycka lite olika om hur lämpligt det är med falsk flagg-operationer och om det över huvud taget ska vara tillåtet, med eller utan mellanhand.

Konsekvensen av den här personens extremt olämpliga uppträdande är väldigt tydlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är onekligen så att avslöjandet om Sverigedemokraternas trollfabriker har skakat om rejält. Andranamnet på Liberalernas lista i valet till Europaparlamentet, Anna Maria Corazza Bildt, sa nyligen i en intervju att det är väldigt tydligt att Liberalerna inte kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna i framtiden.

Hur påverkar beskedet att ni lämnar samarbetet efter nästa val regeringens arbete under resten av mandatperioden?

Fru talman! Jag svarar här som företrädare för regeringen, men det är ingen större statshemlighet att Liberalerna har varit mycket, mycket kritiska till det beteende som bland annat visade sig alldeles nyligen hos den person som nu, vad jag förstår, har fått lämna sin tjänst.

Vi har ett samarbete som heter Tidöavtalet och som är till för att ta ansvar för Sverige. Jag förutsätter att alla som deltar i detta samarbete också tar ansvar för Sverige och avtalet.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

"En riktig Sverigevän kämpar för ett starkare Europa." Så lät det nyligen när ministern uttalade sig i en intervju i SVT. Gott så, kan man tänka, men vad händer när ett starkare Europa innebär ett svagare Sverige? Jag åsyftar givetvis den överstatliga institutionen EU dit makten stegvis flyttas från vårt land. Ett par exempel som rör ministerns arbete är påtvingad migration och påtvingad dygnsvila, men listan är såklart väldigt lång.

Vad jag försöker komma till är att allt tyder på att den rådande politiken leder oss till något man kan kalla för Europas förenta stater, där vårt land blir något slags provins snarare än en självständig nation.

Man kan därför inte undgå att reagera på ministerns uttalande om vad en Sverigevän är. Därför är min fråga: Kommer regeringen och ministern att aktivt verka för att motverka maktförflyttning till EU?

Fru talman! Det är svårt att göra någon annan tolkning än att frågorna gäller vad just Liberalerna tycker i den här frågan, så jag tar mig friheten att svara utifrån det.

Regeringen är väldigt nöjd och ser vikten av ett starkt EU, där vi samarbetar för att lösa de ödesfrågor som hela Europeiska unionen möter.

Det som jag personligen åsyftar och det som jag fick frågan om är att ensam inte är stark. Sverige har mycket svårt att ensamt klara klimatarbetet för att se till att vi blir världens första klimatneutrala kontinent. Det är väldigt, väldigt svårt att klara kampen mot brottsligheten utan ytterligare samarbete, och det är väldigt, väldigt svårt att klara vår ekonomi om inte Sverige sitter i de innersta rummen och fattar beslut som är till gagn för investeringar i Sverige, till förmån för både Kumla och Karlstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack så mycket för svaret, men jag saknar fortfarande viss klarhet gällande själva frågan.

Hela situationen är något som jag vill kalla den liberala paradoxen, där mer modern liberalism verkar innebära mindre frihet och självbestämmande både på individnivå och för oss som folk att forma våra egna samhällen.

Själva frågan var: Vad är regeringens syn på att beslutsmakt successivt men säkert förflyttas till andra länders politiker och tjänstemän som vi varken kan välja eller avsätta? Kommer regeringen att verka för att motarbeta detta?

Fru talman! Regeringens ståndpunkt är att det är viktigt att lösa Europas framtida problem. Regeringen är väldigt samlad i att det handlar om konkurrenskraft och klimat, det handlar om att komma åt kriminaliteten och det handlar om att stå upp för det som är viktigt för Sverige.

Regeringens ståndpunkt är att ett framåtlutat, aktivt samarbete i EU gynnar människor i Sverige. Det ökar friheten, och det ökar inte minst chansen att vi tillsammans kan stå upp mot Ryssland, som är ett akut hot mot Europa och för den delen Sverige.

Fru talman! Kalla faktas avslöjande om SD:s trollfabrik är oerhört allvarligt. Det handlar om desinformation, hat, hot och rasism som skrämmer politiska motståndare, förpestar debatten och som ytterst leder till politiskt motiverat våld. Det är ett hot mot demokratin.

I samband med Kalla faktas avslöjande framkom att Sverigedemokraterna har registrerat hemsidor med namn som riktar sig till grupper i Sverige med arabiskt ursprung. Dessa domännamn förekommer i ett sammanhang där den internationella påverkanskampanjen med ryktesspridning om att svensk socialtjänst kidnappar barn från muslimska familjer diskuterats.

När Säkerhetspolisen under förra året höjde terrorhotnivån från en trea till en fyra var en av anledningarna den så kallade LVU-kampanjen.

Har statsrådet Camilla Waltersson Grönvall undersökt om SD aktivt deltagit i den LVU-kampanj som utsatt socialsekreterare för fara och försvårat socialtjänstens arbete med att hjälpa barn som far illa?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att ställa frågor som handlar om statsrådens ansvarsområden.)

Fru talman! Tack för frågan, Maj Karlsson! När vi i oktober 2022 steg in i Regeringskansliet blev det plågsamt tydligt att den tidigare regeringen inte hade bedrivit något samlat arbete mot den oerhört viktiga påverkanskampanjen, LVU-kampanjen. Det är en kampanj som inte bara orsakar väldigt allvarliga arbetsmiljöproblem för våra socialarbetare. Den är också ytterst ett hot mot vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Allra ytterst riskerar det här att leda till att barn som är i utsatthet och som behöver samhällets stöd allra mest inte får det stödet.

Jag arbetar utifrån mitt ansvarområde med att säkerställa att regeringen nu har ett samlat arbete och att vi påverkar desinformationskampanjen där den sprids, bland annat i sociala medier. Det har inte skett tidigare.

Fru talman! Jag uppfattar statsrådets svar som att hon anser sig ha försäkrat sig om att SD inte har piskat upp den fruktansvärt allvarliga situationen med desinformationskampanjen om LVU. Då statsrådet har en sådan övertygelse om detta förväntar jag mig att riksdagen får ta del av den informationen inom kort.

Att landets socialsekreterare har blivit utsatta för en hatkampanj, som direkt kan påverka barns säkerhet, är så allvarligt att det måste stå utom allt tvivel att regeringspartierna inte själva varit inblandade.

Fru talman! Jag tackar så mycket för följdfrågan.

Det är otroligt viktigt att alla partier som kallar sig demokratiska säkerställer att inte heller det egna partiet är involverat. Jag tar ansvar för mitt parti. Jag tror att det finns anledning även för ledamoten att titta på vad det egna partiet har gjort när det gäller den här frågan.

Fru talman! EU:s återhämtningsplan efter pandemin innebär att medlemsländerna får EU-pengar till satsningar i sina länder. Det är något Sverige behöver, trots att vi förvisso gått från recession till svag tillväxt. Det man får pengar för är planer med satsningar där minst hälften av pengarna går till sådant som ger återhämtning men också leder till minskade klimatutsläpp.

I dag beklagar EU-kommissionen dock att Sverige tillsammans med Ungern är de enda länderna som inte har fått ut några pengar i år, eftersom vi inte har någon plan. Tiotals miljarder kronor som Sverige hade kunnat få står sedan över ett år på vänt.

Regeringen har tagit bort reduktionsplikten från Sveriges klimatpolitik och då även från återhämtningsplanen men har inte ersatt den med något annat. Det gör att klimatutsläppen ökar i Sverige och att vi inte får några återhämtningspengar från EU.

Min fråga till statsrådet Wykman är varför 25 länder i EU får pengar ur EU:s återhämtningsfond men inte Sverige.

Fru talman! Precis hela EU-arbetet och alla de pengar som kan sökas där är inte direkt mitt ansvarsområde som finansmarknadsminister. Men jag kan svara brett på frågan.

Sverige ska såklart arbeta aktivt både för att ha bra gemensamma EUlösningar och för att ta del av de lösningar som finns. Det arbete som bedrivs i Europeiska unionen och hur Sverige tar del av det redovisas också noggrant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ändå för det generella svaret. Då blir frågan hur statsrådet bedömer möjligheterna att få ut de här medlen, med tanke på avsaknaden av klimatpolitik som ger resultat här och nu och de omständligheter som frågan ändå gäller.

Fru talman! Det får bedömas inom varje enskilt område vad Sverige kan söka och bör få pengar för.

På ett generellt plan ska Sverige vara aktivt i EU och ta del av de resurser som finns där på det sätt som är lämpligt i Sverige och förenligt med de verksamheter som vi bedriver här.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Sverige har stora integrationsproblem. Exempelvis är arbetslösheten tre gånger så hög bland utrikes födda jämfört med inrikes födda. I maj presenterade regeringen därför förslag till nya integrationspolitiska mål.

Hur skiljer sig dessa från de nuvarande målen? Och varför tror regeringen att de nya målen kommer att göra skillnad när det gäller att få fler nyanlända att lära sig svenska och komma ut i jobb?

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land. Vi har ställt upp med skydd, stöd och möjligheter för många människor. Vi ställer också upp med tydliga hjälpmedel för utbildning och för att lära sig svenska. Men vi ställer också vissa krav.

Då är det viktigt att själva målsättningen är tydlig. Det ska till exempel handla om självförsörjning, möjlighet till eget arbete, tillträde till utbildning, demokratisk förankring och viss social och kulturell förankring. Det är ganska svårt att mäta det på några områden.

Hur många som jobbar är inte svårt att mäta. Det görs hela tiden. Men vi behöver komma framåt. När så många vuxna och friska människor är inskrivna på till exempel Arbetsförmedlingen men inte kommer in på arbetsmarknaden är det ofta ett integrationsproblem. Mycket förenklat finns det då bara en väg framåt. Det är att man ska lära sig mer svenska och lyfta den bristande grundutbildning som ofta är orsaken till att man är arbetslös.

Fru talman! Tack för svaret, arbetsmarknadsministern! För att utanförskapet inte ska gå i arv är det även viktigt att barn med utrikesbakgrund klarar skolan och lär sig svenska. Utan språk och avklarad skolgång riskerar de bland annat att hamna utanför arbetsmarknaden.

Vad gör regeringen för att förbättra förutsättningarna för utrikes födda barn att klara skolan? Och bidrar de nya integrationsmålen till det arbetet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Skolan är nyckeln till det mesta. Skolan är den lägereld som finns i Sverige och som ska fostra, ge möjligheter och förmedla kunskaper till nästa generation.

Om uppförsbacken är extra stor på grund av att man kanske inte tala svenska hemma är svaret mer språkförskola, så att man kan lite bättre svenska när man kommer till skolan. Och om man har svårt att läsa, räkna och skriva ska man inte träna mindre på det. Då ska man träna mer på det.

Det är därför vi lägger om stora delar av skolpolitiken. Till exempel flyttar vi ut digitala skärmar och flyttar in böcker. Det gagnar inte minst alla unga människor som kanske har en särskild uppförsbacke när det gäller språket.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern.

I tisdags var generaldirektören för Arbetsförmedlingen hos oss i utskottet, och vi fick information om att ungefär 349 000 är arbetslösa och 80-85 procent står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi fick också den spännande informationen att arbetslösheten är som lägst i norra Sverige och högre i gamla motorer som Stockholm, Västra Götaland och södra Sverige.

Vad gör regeringen och vi tillsammans nu för att underlätta för själva matchningen på arbetsmarknaden?

Fru talman! Det som görs för att matcha bättre är återigen, som jag svarade på en tidigare fråga, att se till att människor som saknar den kompetens som efterfrågas faktiskt får den och kan kämpa sig till den. Man får ett erbjudande om att lära sig. Att lära sig måste man dock göra själv. Det är ganska jobbigt att lära sig, oavsett ålder. Men det finns ingen annan väg för att bygga ett starkare Sverige.

Satsningarna är på alltifrån sfi och att förbättra den till att ha tydligare både krav och förväntningar men också möjligheter. Det ska vara mer yrkesvuxutbildning i kommunerna. Och yrkeshögskoleutbildningar slår nu nya rekord i antal. Det har nämligen visat sig att de svarar upp väldigt bra mot det arbetskraftsbehov som finns i till exempel Norrbotten och Västerbotten.

Men det stannar inte i de delarna av Sverige. Det växer så det knakar i hela Sverige. Behoven är väldigt stora. Man måste också vara öppen för arbetskraftsinvandring.

Fru talman! Finanspolitiska rådets rapport för 2024 visar också att det finns matchningsproblem som är mer geografiska. Exempelvis konstaterar man att om fler från Skåne skulle flytta norrut skulle det minska arbetslösheten. Detta är alltså egentligen inte avhängigt av ålder, kön eller härkomst utan snarare av geografi. Vad gör regeringen för att underlätta distansmatchningen i landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Arbetsförmedlingen har i uppdrag att hjälpa till att flytta människor lite längre än inom det traditionella så kallade arbetsmarknadspolitiska området eller inom arbetsmarknadsregionen. Därför görs denna sommar stora satsningar i både regioner och kommuner ihop med Arbetsförmedlingen på att se till att människor tar chansen att pröva på att se vilka enorma möjligheter det finns i till exempel Norrbotten och Västerbotten eller för den delen andra delar av Sverige.

Fru talman! Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner har sin grund i arbetslivet. Kvinnor deltidsarbetar mer och tjänar mindre, och det har stor påverkan på deras pensioner. Kvinnor har i genomsnitt 20 procent lägre allmän pension än män; det är det så kallade pensionsgapet.

Skillnaderna i livsinkomst inleds ofta i samband med att första barnet föds. Då händer något påtagligt i många relationer. Kvinnor tar ut den övervägande delen av såväl föräldrapenningdagar som tillfälliga föräldrapenningdagar.

Föräldraförsäkringen är en kronjuvel i socialförsäkringssystemet, men vi behöver se vad snedfördelningen av föräldraledighet mellan män och kvinnor gör med kvinnors inkomster, karriärmöjligheter och i slutändan pensioner.

Min fråga till statsrådet Brandberg är vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att minska pensionsgapet.

Fru talman! Det viktigaste vi kan göra för att minska pensionsgapet är att ta ett helhetsgrepp om just livsinkomsterna. Jag kan uppleva att när vi pratar om ekonomisk jämställdhet, vilket är en väldigt viktig och central jämställdhetsfråga, tittar vi ganska smalt på lönefrågan.

När föräldrar sitter vid köksbordet och ska bestämma vem som ska ta ut föräldraledighet tittar de ofta på hur det påverkar familjens ekonomi där och då. Jag upplever att det finns en stor okunskap om att lägga pusslet kring hela livsinkomsten och hur vardera partens inkomster genom livet påverkas.

Regeringen jobbar på flera fronter med att sätta fokus på den här frågan, bland annat genom att bjuda in olika aktörer till rundabordssamtal för att därefter kunna gå fram med åtgärder. Att sätta fokus på detta är såklart det som kommer att ge störst utslag när det gäller jämställda pensioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Bolag inom personlig assistans som har fått sina tillstånd indragna fortsätter att bedriva verksamhet genom att utnyttja kryphål i lagen. Det gör de genom att i stället kalla sig administrativa bolag, för då krävs nämligen inget tillstånd. Assistansberättigade blir alltså egna utförare på papperet och köper administrativ hjälp av företagen.

Tillståndsplikten är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa oseriösa och rent av kriminella personer från att utnyttja assistansanvändarna och assistansersättningen. Vårdföretagarna med flera menar att alla, även de som ordnar sin egen assistans, ska omfattas av tillståndsplikten.

Att de som själva ordnar sin assistans i dag är undantagna från tillståndsplikten underlättar alltså för kriminella och oseriösa aktörer. Det är en situation som oroar mig. Oroar den också socialtjänstministern, och tänker hon på något sätt agera?

Fru talman! Det här är en fråga som också oroar mig. Personlig assistans är otroligt viktigt. Det är en frihetsreform som vi värnar om. Man ska även understryka att för de allra flesta fungerar assistansen bra. De allra flesta utförare sköter sig väldigt bra. Men assistansersättningen är samtidigt en av de förmåner där det finns störst problem med felaktiga utbetalningar och systematisk brottslighet. Det gäller exempelvis de administrativa bolag som ledamoten tog upp, men problemen är tyvärr mycket större än så. Därför har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att analysera utvecklingen av till exempel egna arbetsgivare inom assistansersättningen. Det har redovisats och håller just nu på att beredas.

För att bevara legitimiteten i den här oerhört viktiga reformen kommer regeringen att återkomma i närtid med ytterligare insatser som behöver göras för att komma till rätta med problematiken.

Fru talman! Min fråga går till Johan Pehrson.

Ledningen för Sundsvalls sjukhus vädjar till allmänheten att inte göra sig illa i sommar och meddelar samtidigt att man inte kommer att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Läkare på sjukhuset säger att man kommer att behöva selektera mellan patienter och att människor kommer att dö.

Från och med juni kommer vårdcentralerna i Sundsvall endast att kunna bedriva akut och nödvändig vård. Region Västernorrland närmar sig 1 miljard i underskott. Det kan sättas i relation till deras intäkter, som är 11 miljarder.

Regeringen har aktivt valt att prioritera sänkt skatt och rutavdrag framför sjukvården. Kristerssons löfte om att ingen ska sägas upp har han tagit tillbaka. Det duger inte! Västernorrlands invånare kommer att få betala med sina liv och sin hälsa. Jag undrar när regeringen ska agera för att förhindra denna vårdkatastrof.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är mycket ansträngt ute i många regioner. Det pågår en arbetsmarknadspolitisk konflikt, som jag inte kan kommentera. Däremot kan jag kommentera att regeringen förra året men också i år i tilläggsbudgeten har skjutit till först 3 miljarder och sedan 6 miljarder för att underlätta den svåra situation som man tillfälligt har ute i många regioner. Den beror bland annat på pensionsuppräkningar som i sin tur beror på den enormt höga inflationen i vårt land. Den slår mot välfärd, företag och jobb. Alla vi som individer märker att pengarna inte räcker lika långt.

Om man ska förbättra situationen för svensk sjukvård på lång sikt går vägen genom att bekämpa inflationen. Men vi har inte lämnat regionerna i sticket. Vi har adderat resurser till dem för att de ska kunna klara en mycket svår situation under innevarande år. Regionerna har dock full beskattningsrätt och äger helt ansvaret för sjukvården, med stöd av våra statsbidrag.

Fru talman! I går besökte jag SM i Ung Företagsamhet. Där fanns 800 av Sveriges unga entreprenörer samlade på ett och samma ställe. Det var en fantastisk skara kreativa och drivna ungdomar som under sin gymnasietid fått möjlighet att prova på att driva företag. Flera av dem hade redan planer på att omvandla dem till aktiebolag efter gymnasietiden.

Totalt i Sverige har nästan 40 000 ungdomar fått den här möjligheten under det gångna läsåret. De har sammanlagt drivit 12 000 UF-företag, men det skulle kunna vara många fler. Detta handlar om både utbildning och arbetsmarknad, men min fråga riktar sig till statsrådet Johan Pehrson eftersom jag noterade att han också befann sig på UF-mässan i går. Vilka initiativ avser regeringen att ta för att fler ungdomar - inte minst på de praktiska programmen - ska få möjlighet att driva UF-företag under sin gymnasietid?

Fru talman! Det är fantastiskt att se dessa unga energiknippen som har framtiden för sig. Det är sådana unga människor som kommer att se till att bära framtidens Sverige med kreativa idéer. Ung Företagsamhet bedriver väldigt viktig verksamhet.

Många människor i det här landet lever i villfarelsen att pengar kommer någon annanstans ifrån än att man utbildar sig, jobbar i ett företag eller i offentlig sektor eller - vilket också är viktigt - driver företag. Det här är alltså ett fantastiskt sätt att få pröva på tanken hur man själv skulle kunna utvecklas som entreprenör. Det är väldigt viktigt. Men det går inte heller att komma runt att om man ska vara en framgångsrik entreprenör måste resultaten i svensk skola förbättras. Annars får vi bara halvdana entreprenörer. Man kan ju inte vara entreprenör utan kunskap. Därför är fokus, återigen, på skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nioåriga Lisas öde har berört tiotusentals svenskar. Lisa, som har sina rötter i Albanien, lever nu i ovisshet. Ska hon separeras från sina nya vårdnadshavare i Järpås och sin nya familj, där hon känner trygghet, och utvisas för att hamna på ett barnhem i Albanien?

Frågan om barn som omhändertagits och placerats i familjehem i Sverige men sedan utvisas, med sina föräldrar eller i värsta fall för att hamna på barnhem, behöver belysas politiskt. Lagstiftningen sätter dessa barns rättigheter åt sidan. Migrationslagstiftningen trumfar över dessa barns rättigheter, och man åsidosätter helt att man en gång bedömt att deras bästa faktiskt är att stanna i den nya familjen. Vad avser regeringen att göra?

Jag tänker att Camilla Waltersson Grönvall gärna får besvara frågan eftersom hon som socialminister ansvarar för frågan om familjehemsplacerade barn.

Fru talman! Jag tar den frågan. Vi som följer detta mycket tragiska fall, med denna mycket unga kvinna, känner naturligtvis omfattande smärta inför den situation hon befinner sig i. Varthelst jag mig i världen vänder ser jag barn som far illa. Det sker också i Sverige.

Vi har en portalparagraf i svensk migrationslagstiftning som säger att vi också ska beakta barnets bästa. När den kommer till uttryck i praktisk handling känner man verkligen inte alltid att detta är helt solklart. Det är dock väldigt svårt för mig som statsråd att agera i enskilda fall. Detta och alla andra praxisfall ligger dock till grund för den debatt som förs, inte minst i Sveriges riksdag, om huruvida vi ska förändra och förbättra nuvarande migrationslagstiftning eller låta den vara som den är. Men vi kan tyvärr inte från regeringens sida göra ändringar i ett enskilt fall.

Fru talman! Statens institutionsstyrelse är ständigt föremål för debatt och uppmärksamhet, och det med all rätt. Problemen och bristerna inom Sis är nämligen tyvärr allvarliga och har varit så under många år.

Jag vill nu särskilt lyfta säkerhetsbristerna, som inte bara kan skyllas på Sis utan också handlar om undermålig lagstiftning. Därför är jag väldigt glad över att den moderatledda regeringen så fort den tillträtt kavlade upp ärmarna och satte igång arbetet med flera viktiga lagstiftningsförändringar. För bara två veckor sedan trädde ny lagstiftning i kraft som ger bättre möjligheter att begränsa användningen av internet och mobiltelefoner inom Sis. Detta är jätteviktigt för att säkerställa att gängkriminella inte ska kunna fortsätta sin kriminella verksamhet eller rent av planera sina egna rymningar.

Jag vet att socialtjänstministern arbetar med ytterligare åtgärder. Inte minst jobbar regeringen med inrättande av ungdomsfängelser, men man tittar också på andra åtgärder, bland annat möjligheten att låsa rum inom Sis. Skulle socialtjänstministern kunna beskriva hur arbetet med denna lagstiftning fortskrider och vilka effekter hon tror och hoppas att denna och den nyss genomförda lagstiftningsförändringen kan få för säkerheten inom Sis?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Hultberg, för frågan! Fram till den 15 maj i år var det fullt möjligt för unga människor inom Sis att beställa droger och vapen och att genom kontakt med omvärlden och med kriminella nätverk inte bara arrangera fritagningar och rymningar utan faktiskt också styra och rekrytera från insidan av Sis-hemmen. Befinner man sig i samhällets vård har man rätt att kunna känna trygghet och säkerhet. Där hör inte vapen, droger eller något av det andra hemma.

Nu arbetar vi också vidare på ytterligare lagstiftning. Det handlar om inpasseringskontroller för att kunna säkerställa vem som är där och besöker. Det handlar om rums- och kroppsvisitationer för att kunna hålla dessa institutioner säkra. Och det handlar om att kunna låsa de absolut högst säkerhetsklassade institutionerna nattetid, vilket inte har varit möjligt förut. Denna lagstiftning kommer efter sommaren.

Fru talman! Ett barn som utsätts för sexualbrott är en väldigt utsatt person. Inte sällan fotograferas eller filmas dessutom övergreppet och läggs ut på nätet. På så vis upprepas övergreppet gång på gång, kanske under hela resten av barnets liv, varje gång någon tittar på bilden eller filmklippet.

Med dagens sociala medieappar kan vuxna människor utge sig för att vara barn för att framstå som någon annan än den de verkligen är i syfte att locka ett barn och lura det till en mötesplats för att begå brott mot barnet. Men i dagsläget kan polisen inte använda sig av brottsprovokation för att avslöja sådana personer. Min fråga är därför vad regeringen vidtar för åtgärder för att förfina och utveckla metoderna för att fånga in personer som på falska premisser lurar barn för att begå brott.

Fru talman! Regeringen tar dessa frågor på ytterst stort allvar. Det handlar om brott som kan förstöra livet för unga människor för all framtid och som bara fortsätter, om bilderna finns kvar. Att komma åt de grovt kriminella människor som begår dessa brott är alltså i högsta grad angeläget.

Regeringen har nu satt igång ett arbete för att hitta gränsen mellan bevis och brottsprovokation. Staten ska ju inte uppmana människor att begå brott, men det blir en akademisk skillnad i gränssnittet. Jag vet inte vilka ord man får använda här, fru talman, men dessa slemhögar, äckel, vidriga kriminella - nu sa jag några; ni får stryka dem om de inte passar i protokollet - ägnar sig åt detta oavbrutet och bryr sig inte om någon annan människa. Därför tittar vi på om detta skulle kunna vara möjligt för att komma åt denna typ av mycket grova brott, inte minst övergrepp mot barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Wykman och gäller behovet av statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det är en fråga som statsrådet har fått flera gånger. Det handlar om att vi i Sverige i dag saknar viktig kunskap, erforderliga fakta och underlag för att kunna bedriva en effektiv och träffsäker politik - både i riksdagen och vid Riksbanken - för att upprätthålla stabilitet.

Redan för ett och ett halvt år sedan kom en utredning om hur vi kan få fram denna statistik, med skydd för den personliga integriteten. Men sedan har inget hänt. Regeringen har inte gjort någonting, trots att Riksbanken, Finanspolitiska rådet, Finansinspektionen och till och med IMF återkommande ber om att denna statistik ska komma på plats för att politiken bättre ska klara sitt uppdrag.

När statsrådet får frågor om detta har han i stället för att svara valt att komma med långa raddor retoriska motfrågor utan att redogöra för regeringens politik. Därför frågar jag finansmarknadsministern: Vilken är regeringens position? Delar ni alla dessa myndigheters och institutioners uppfattning att denna statistik behövs för att ge en fullgod bild?

Fru talman! Socialdemokraternas stora engagemang för att samla in väldigt mycket information om svenska folket har knappast undgått någon, vilket Björn Wiechel själv påpekar i sin fråga.

Regeringens ståndpunkt är väldigt klar och tydlig. Det är klart att svenska myndigheter ska ha bra beslutsunderlag. I Sverige ska vi ha bra och säker information. Men steget därifrån till att samla in miljontals datapunkter, eller all information om alla, alltid, är väldigt långt.

Sedan är jag väl medveten om den efterfrågan som finns från en del finansiella aktörer och från dem som vill utforma nya typer av skatter - fastighetsskatter och förmögenhetsskatter bland annat. Men från att ha bra statistik till att alltid samla in all information om alla är steget långt.

Fru talman! Med tanke på vad vi nu vet om hur utsatta vi är för intrång och annat kan man såklart ifrågasätta det kloka i att ha superregister över alla hushåll.

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern. Tullen beslagtar i stort sett dagligen stora summor kontanter som är på väg ut ur landet, kontanter som uteslutande härrör från den svarta marknaden och som inte beskattats här i Sverige.

Tullen får nu, tack vare Tidöavtalet, utökade resurser för att utföra fler kontroller. Men det är även viktigt att arbetet mot den svarta marknaden och penningtvätt prioriteras av regeringen och att vi kommer åt hanteringen av de svarta pengarna redan vid källan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Trots de utökade resurserna till Tullen kvarstår problemet med den illegala utförseln av kontanter. Denna verksamhet undergräver vår ekonomi och undgår beskattning. Därför är det avgörande att vi också fokuserar på att förhindra att svarta pengar genereras från början. Detta innebär att vi måste ha effektiva åtgärder och strategier på plats för att bekämpa penningtvätt och den svarta marknaden.

Avser finansmarknadsministern att vidta några ytterligare åtgärder mot penningtvätt och utförseln av kontanter - i så fall vilka?

Fru talman! Tack, Bo Broman, för frågan! Bekämpandet av den kriminella ekonomin är högst upp på dagordningen i regeringens arbete. Jag kan nämna några exempel på det som görs för att bekämpa den kriminella ekonomin och bekämpa penningtvätt.

Det handlar bland annat om det arbete som bedrivs kring hawala. Det är ett pågående arbete kring att det ska vara tillståndsplikt för den verksamheten. Det är också en utredning om att man ska kriminalisera att bedriva hawala utan tillstånd, alltså den typen av illegal verksamhet. Däri finns en hel del av grunden till det som är pengaflöden över gränser.

Vi har nyligen gett Finansinspektionen i uppdrag att berätta om och utveckla hur de bedriver sitt tillsynsarbete när det kommer till penningtvätt. Det har rullats ut en rad olika myndighetsuppdrag till Post- och telestyrelsen och andra för att klämma åt de olika källor som finns kring penningtvätt. Det pågår ett mycket intensivt och brett arbete.

Fru talman! För några veckor sedan kunde Dagens Arbete avslöja att Tesla har flugit in strejkbrytare till sina verkstäder. Då ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet Paulina Brandberg. Jag frågade om hon avsåg att vidta några åtgärder för att motverka att man använder utstationerad arbetskraft som strejkbrytare.

Svaret som jag fick från Brandberg var att man stöder den svenska modellen och möjligheten för utstationerade att arbeta i Sverige och teckna kollektivavtal. Men hela Teslakonflikten handlar ju om att det är en avsaknad av just kollektivavtal.

Då blir min fråga till Paulina Brandberg: Är det meningen att man ska kunna använda utstationerad arbetskraft som strejkbrytare?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Vi har alla noterat att det pågår en konflikt, Teslakonflikten. När det gäller den konflikten har Medlingsinstitutet utsett en medlare som fortsatt står till parternas förfogande. Självklart följer vi från regeringens sida denna situation noggrant, och det är klart att vi på ett generellt plan tittar på vad som är utlösande faktorer när det blir olika former av strejker och oreda på svensk arbetsmarknad. Men en specifik konflikt är inte en fråga för regeringen att hantera, utan det är en fråga för de inblandade parterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Människohandeln är den organiserade brottslighet som växer snabbast. Cirka 75 procent av offren för människohandel i EU utgörs av kvinnor och flickor. I majoriteten av dessa fall handlar det om sexuella ändamål. Merparten av dessa offer - för det är offer vi pratar om - har inte identifierats av svenska myndigheter. Det betyder att de inte heller får sina rättigheter som brottsoffer tillgodosedda.

En viktig roll i att stärka arbetet mot människohandel har under många år ambassadören mot människohandel haft. Denna roll inrättades 2006. Ambassadören har bytts ut ett par gånger sedan dess. Men de senaste tre månaderna har den rollen varit obesatt.

Min fråga till statsrådet Brandberg är: Avser regeringen att åter besätta rollen som ambassadör mot människohandel, eller finns det ett regeringsbeslut på att rollen ska upphöra?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en otroligt viktig fråga! Människohandel är ett gift i vårt samhälle. Vi ser hur detta drabbar personer som utnyttjas i prostitution för sexuella ändamål. Vi ser också människohandel på svensk arbetsmarknad.

Vi har väldigt mycket fakta på bordet som visar att detta är ett utbrett problem. Samtidigt råder det en otroligt stor straffrihet för denna typ av brottslighet. Det är uppenbart att vi behöver jobba på andra sätt och att vi behöver prioritera arbetet mot människohandel.

Den specifika frågan gäller en ambassadör mot människohandel. Det är en väldigt viktig funktion; jag delar helt den uppfattningen. Regeringen kommer inom en snar framtid att återkomma med ett besked kring hur vi fortsatt jobbar med denna fråga.

Fru talman! I början av maj avslöjades det att gängkriminella har infiltrerat polisen. Den typen av infiltration i våra myndigheter är självklart helt förödande. Jag vet att regeringen verkligen har trappat upp arbetet mot den typen av brottslighet.

Arbetet för att stärka bekämpandet av penningtvätt och matchfixning är ett annat område där regeringen har beslutat att göra mer för att förebygga risken för just infiltration. Men vad är det regeringen har gjort hittills, och på vilket sätt kommer det att stärka trovärdigheten för myndigheten? Vad vill man göra mer för att förebygga ekonomisk brottslighet när det gäller penningtvätt och matchfixning framöver?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Arbetet mot penningtvätt är centralt. Ju mer vi tajtar åt andra system, till exempel i banker, desto mer kanske man försöker använda andra typer av tjänster där man kan förvara eller flytta pengar för att tvätta dem, till exempel på spelmarknaden. Därför har vi rustat Finansinspektionen med mer resurser och Spelinspektionen med mer resurser. Vi har dessutom gett dem ett gemensamt uppdrag att arbeta mot denna typ av brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har dessutom vidtagit de åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna underteckna Macolinkonventionen på internationell nivå och för att Spelinspektionen ska få de resurser som krävs för att vara den hubb som krävs i det arbetet.

Det är några exempel på det breda arbete som pågår för att komma åt penningtvätt.

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern. Det är en fråga som vi kristdemokrater har tagit upp vid flera tillfällen. Den gäller den allvarliga brottsligheten mot äldre. Kriminella utnyttjar på ett cyniskt och hänsynslöst sätt bankernas digitala tjänster för att lura äldre och andra svaga och utsatta människor på ibland hela deras livsbesparingar. Det drabbar många människor väldigt hårt. Det har också varit ett väldigt omfattande och växande problem.

För inte så länge sedan presenterade Bankföreningen ett antal åtgärder för att komma åt och förhindra detta. Min fråga till regeringen är: Vad är regeringens bedömning av de presenterade åtgärderna, och hur avser man att gå vidare för att förhindra denna brottslighet som drabbar våra äldre?

Fru talman! De bedrägerier som sker i samhället och som främst riktas mot äldre men många gånger också mot andra grupper som har en svag eller utsatt situation är moraliskt förkastliga och fruktansvärda. Detta måste bekämpas med samhällets fulla kraft.

Detta var en av de frågor som vi tidigt började arbeta med. Bland annat jag och justitieministern träffade branschen och många berörda aktörer. Mer borde ha gjorts tidigare i Sverige kring detta. Man var inte med i den utveckling som fanns.

I grunden är det två saker som har hänt: Banker har dragit sig tillbaka i mångt och mycket. I stället för fysiska möten på bankkontor har man nu bara digital kontakt. Det har också skett en enorm digitalisering av samhället. Det här har inte ersatts med någonting.

Nu har vi drivit bankerna framför oss. De har presenterat ett paket för hur man ska återupprätta kontroll, ordning och reda och tillhandahålla produkter som är trygga och säkra. Det ska regeringen noggrant följa och utvärdera. Om inte det är tillräckligt kommer vi att återkomma med skarpa förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Här i dag har man diskuterat öppenhet och transparens i den svenska demokratin.

Vi i arbetsmarknadsutskottet håller just nu på och arbetar med den nya akassan, som blir inkomstbaserad. Under detta arbete har vi haft väldigt svårt att få tillgång till de beräkningsunderlag och andra saker som regeringen har använt för att ta fram förslaget. Det här gör att vår roll som oppositionspartier blir begränsad.

Det är en viktig princip i en demokrati att både majoritet och opposition ska arbeta med goda villkor och vara öppna och transparenta gentemot varandra så att resultatet av våra demokratiska processer blir så bra som möjligt.

Enligt regeringen är förslaget kostnadsneutralt. Men enligt det som RUT, riksdagens utredningstjänst, ändå har fått tag på blir det en besparing på 1,5 miljarder. Detta kan vi dock inte riktigt granska eftersom vi inte får tillgång till uppgifterna.

Varför har regeringen gjort så här, Johan Pehrson, och vad kommer ni att göra för att vi ska kunna ha en vettig politisk diskussion i frågan framöver?

Fru talman! Den nya akassan är en produkt av den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte. Den har beretts under en längre tid, och det finns mängder av remissvar som stöder propositionen. Empirin från andra länder stöder också detta. Det finns även brett stöd i svensk forskning för att denna modell är klok.

Modellen innebär en stegvis avtrappning men ett högre tak och ett högre golv om man sedan kommer in i garantierna. Det är också en modell av akassa som gör att fler inkluderas i detta viktiga skydd. Men det blir en skillnad beroende på om man är med i akassan eller inte, och i och med det blir det ett stöd för att man ska vara med i akassan för att få en högre ersättning.

Fru talman! Svensk arbetsmarknad ställer höga krav på utbildnings- och kunskapsnivå. Utrikes födda har överlag lägre utbildningsnivå än inrikes födda, och en stor del lyckas därmed inte i kampen om jobben.

Tack vare mitt parti har vi lyckats minska inflödet av individer till vårt land, vilket underlättar. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Av de personer som exempelvis för närvarande befinner sig i etableringsuppdraget saknar nästan hälften både grundskole- och gymnasiekompetens. Efter nio till elva år i Sverige är sysselsättningsgraden endast 46,5 procent för utrikes födda med förgymnasial utbildning. Och då är det inte nödvändigtvis ett arbete som är sysselsättningen. Det är inget vidare betyg till tidigare regeringar.

Jag vill därför fråga minister Pehrson: Hur ska dessa personer i rimlig tid kunna göra sig tillgängliga för svensk arbetsmarknad och bidra till vår välfärd i stället för att belasta den?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är otroligt angeläget för människor som är vuxna och friska att de får en möjlighet till egenförsörjning. Det är avgörande för individens möjlighet till egenmakt och för att kunna förverkliga små och stora drömmar.

Vägen dit, om man har dåliga eller obefintliga svenskkunskaper, är att läsa svenska. Det finns ingen annan väg. Förutsättningarna är olika, för vi är olika individer. Om man har svårt för sig får man jobba hårdare än om man har lätt för sig. Vi vet att det finns en väldig variation när det gäller hur lång tid det tar tills man har lärt sig svenska om man har kommit till Sverige. Samma sak gäller om man saknar annan grundläggande utbildning.

Vägen dit går också via hjälp och stöd. Det är därför vi har tillgång till subventionerade anställningar. Det finns olika möjligheter att använda sig av aktörer utanför Arbetsförmedlingen så att man lättare ska kunna rusta och matcha individer för att komma i egenförsörjning.

Som ledamoten säger har vi också reformerat arbetskraftsinvandringsregelverket. Arbetskraftsinvandring är väldigt bra när det gäller kvalificerade och framför allt högkvalificerade arbeten.

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

Nyligen kom en granskning från tidningen Aktuell Hållbarhet. Där hade man tittat på bankernas hållbarhetsrapporter, och granskningen visar att bankerna alltjämt fortsätter att investera i fossila bränslen. Samtidigt säger bankerna att de har uppnått sina klimatmål.

Två svenska bankers utsläpp motsvarar mer än Sveriges samlade utsläpp under ett år. Om vi vidgar detta till ett europeiskt perspektiv ser vi att europeiska banker under ett år lånade ut 30 miljarder euro till fossila projekt. Detta är fullkomligt galet. Miljöpartiet anser att EU ska förbjuda sådana här fossila investeringar och att pengarna i stället ska kunna gå till den rättvisa gröna klimatomställningen.

Min fråga till finansmarknadsministern är: Kommer ministern att agera för att stoppa dessa omfattande fossila subventioner?

Fru talman! Det här är en frågeställning som behöver tänkas igenom noga. Om man till exempel stänger ned fungerande kärnkraft i Europa men har kvar samma energibehov har man sett att det behövs krediter till att bygga exempelvis kolkraft. Kreditmarknaden återspeglar vad man gör brett och stort i politiken.

Fru talman! Det finns också andra dimensioner i detta. Är hela samhället koldioxidfritt? Nej, det är det inte. Det finns en ambition att det ska bli det. Ska ingen som släpper ut kunna få krediter under tiden? Vad skulle hända om man verkligen gjorde allvar av det så att människor inte kunde få låna till att köpa en bil eller något annat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den andra frågan är att det finns både det som redan är grönt och det som kan bli grönt. Ska man inte få låna ut pengar till det som befinner sig i en omställningsfas, som i dag släpper ut men som i morgon inte gör det? Ska det bara vara okej att låna ut till det som redan är utsläppsfritt, eller ska man också få låna ut till det som kan bli utsläppsfritt men som inte kan bli det utan investeringar? Det här behöver man komplicera lite.

Fru talman! Jag vänder mig till statsrådet Brandberg. Den 7 juli 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som handlar om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I fjol blev utredningen klar, och problembilden är tydlig.

Från socialdemokratiskt håll har vi vid ett flertal tillfällen, i både interpellationsdebatter och skriftliga frågor, uppmärksammat regeringen på att det här är en fråga som måste prioriteras. I de svar vi har fått har regeringen också gett uttryck för att det är så. Ändå har det mest varit ord och mindre handling.

Jag vill därför fråga statsrådet Brandberg: Vad tycker regeringen om problematiken? Och vad vill regeringen göra åt den?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga. Det finns två utredningar om detta; det finns exitprogram för personer som befinner sig i prostitution och människohandel och exitprogram för dem som utnyttjas i pornografi. Det är jätteviktigt att vi tittar på den utsatthet som finns och hur vi kan förbättra stödet för just de här personerna.

Jag har tagit emot ett betänkande, och jag tycker att det finns mycket intressant i det. Vi ska som vanligt inte föregå den beredning som sker inom Regeringskansliet. Men jag kan vara tydlig med att säga att det är prioriterat från regeringens sida att verkligen stärka skyddet för denna grupp, som är en av vårt samhälles allra mest utsatta grupper.

Fru talman! EU:s fria rörlighet och utstationerad arbetskraft har haft och har en stor inverkan på stora delar av svensk arbetsmarknad. Men det har inte bara varit i positiv bemärkelse, utan det har även bidragit till att skapa lönedumpning, undanträngandeeffekter och ökad arbetslivskriminalitet.

År 2017 fick den dåvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna igenom hårdare regler gällande stödåtgärder kopplade till lex Laval. Det var en nödvändig åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag kan vi se att den fria rörligheten fortsätter att skapa problem. Därför riktar jag min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson. Avser arbetsmarknadsministern och regeringen att se över ytterligare skärpningar och regelverk så att svenska jobb i första hand går till svenska löntagare?

Fru talman! Jag bedömer att frågan ligger inom mitt ansvarsområde, och jag kan därför svara på frågan.

Det är ett stort problem att det råder stor oreda på arbetsmarknaden. Arbetslivskriminaliteten breder ut sig där i många fall utländsk arbetskraft används på sätt som det inte är tänkt att den ska användas till. Det leder i slutändan till utnyttjande av människor och en osund konkurrens på svensk arbetsmarknad.

Regeringen vidtar flera åtgärder för att komma till rätta med de problem som har en stark koppling till arbetslivskriminaliteten. En delegation tittar på frågor kopplade till vissa branscher som är särskilt utsatta för arbetslivskriminalitet, och man tittar på vilka verktyg som behövs för att jobba med de branscherna. Som exempel kan nämnas byggbranschen, där det finns utbredda problem.

Fru talman! I måndags dog en 25-åring på en byggarbetsplats i Hyllie i Malmö. Han störtade 30 meter ned från en byggställning och slog ihjäl sig. Det var det tjugonde dödsfallet på svensk arbetsmarknad i år och det femte inom bygg och anläggning. Det är alltså i stort sett en person i veckan som dör på sitt jobb i Sverige år 2024.

Mönstren i Malmö är desamma som innan. Det är stora byggföretag utan egna anställda, massor av underentreprenörer och skyddsombud som inte ges förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Det finns mycket regeringen kan göra för att se till att byggnadsarbetare och andra ska få träffa sin familj på kvällen igen. Vårt initiativ om en kriskommission inom byggbranschen röstade regeringspartierna och Sverigedemokraterna ned, och det har inte kommit så mycket annat från regeringen därefter.

En 25-årig kille störtade 30 meter ned från en ställning. Det är fruktansvärt. Vi behöver inte fler konstateranden av detta, utan vad vi behöver är handling. Vad gör regeringen så att folk inte ska dö på jobbet?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är en stor tragedi varje gång en människa i Sverige går till jobbet och sedan inte kommer hem igen. Vi måste se varje sådan tragedi som den tragedi den är och såklart vidta konkreta åtgärder. Förra året var ett dystert år med 65 personer som gick till jobbet utan att komma hem.

Innan regeringen fick ta del av den mörka statistiken förra året hade vi vidtagit flera åtgärder för att få fler lokala skyddsombud på arbetsplatserna. Vi styrde vidare snabbt om Arbetsmiljöverkets uppdrag till att genomföra fler oanmälda och fysiska inspektioner.

Regeringen har också haft flera möten med arbetsmarknadens parter, och vi har träffat arbetsgivarorganisationerna och arbetstagarorganisationerna för att se vad vi kan göra tillsammans, vad de kan göra och vad regeringen kan göra framåt. Vi kommer att återkomma med fler åtgärder.

Fru talman! Flera länder runt om i Europa har infört förbud mot att bära en heltäckande muslimsk slöja - burka och niqab. Den muslimska slöjan symboliserar kvinnans underordning gentemot mannen, och runt om i världen mördas kvinnor om de vägrar att bära slöjan.

Samtidigt ser vi att dessa kvinnoförtryckande klädesplagg tar sig in i den offentliga sektorn och myndigheter och därmed blir en del av det offentliga Sverige. I exempelvis Västerbotten har regionen beslutat att köpa in slöjor till vårdpersonalen. Detta betyder att våra skattemedel främjar kvinnoförtryck i stället för att stärka sjukvården.

Givet att Europadomstolen nyligen har meddelat att det inte föreligger några hinder undrar jag om statsrådet Paulina Brandberg kan tänka sig att verka för ett förbud mot den värderingsstyrda slöjan inom offentlig sektor även i Sverige.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga.

Jag delar ledamotens syn att det är ett jättestort problem att många kvinnor och flickor tvingas bära slöja mot sin vilja. Detta är såklart en del av det hedersförtryck som vi ser alltför tydligt breda ut sig i Sverige.

Frågestund

Från regeringens sida tar vi frågan på största allvar. Vi vidtar många åtgärder för att komma till rätta med hedersrelaterat våld och förtryck. Det är viktigt att de åtgärder som vi vidtar träffar kärnan, det vill säga de som tvingar på andra slöjor. Vi vill inte straffa dem som tvingas bära slöja. Det regeringen bland annat gör är att utreda hur vi kan utöka kriminaliseringen när det gäller olaga tvång för att komma åt dem som tvingar andra att bära slöja. Vi kommer såklart att fortsätta att jobba med denna jätteviktiga fråga.

Frågestunden var härmed avslutad.